ANALYS AV DEN AUDIOVISUELLA INDUSTRIN I STOCKHOLM ...

FILM 

UTANFÖR 

FILMEN 

ANALYS AV DEN AUDIOVISUELLA INDUSTRIN 

I STOCKHOLM–MÄLARDALEN

FILM 

UTANFÖR 

FILMEN 

© 2007 QNB ANALYS & KOMMUNIKATION AB 

ANSVARIG SKRIBENT: Tobias Nielsén 

TEXT, RESEARCH & ANALYS: Tobias Nielsén och Fredrik Högberg 

FORM: Ambrosius Media 

ILLUSTRATIONER: Tobias Gillberg/Aladåb 

PÅ UPPDRAG AV FILM STOCKHOLM, LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLM 

OCH FILMPOL MITT/REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO. 

MED YTTERLIGARE STÖD AV MÄLARDALSRÅDET, 

STOCKHOLM FILM COMMISSION, BOTKYRKA KOMMUN 

OCH FILMSTADENS KULTUR/SOLNA KOMMUN.

SAMMANFATTNING 

TILLVÄXTEN ÄR HÖG inom den audiovisuella industrin, 

ungefär 6–7 procent årligen, både i Sverige och 

globalt. Definitionen av industrin varierar, men denna 

undersökning fokuserar på film, tv, datorspel samt 

relaterade serviceoch teknikbolag och nya mediaföretag 

som arbetar med rörlig bild. 

Den audiovisuella industrin är liten jämfört med 

andra näringsgrenar, men utan tvivel en industri. 

Kartläggningen visar att de svenska filmoch tv-bolagen 

under 2004 omsatte drygt 40 miljarder kronor 

och bidrog med drygt 10 miljarder kronor i förädlingsvärde, 

det vill säga nästan en halv procent till Sveriges 

BNP. Antal sysselsatta var drygt 25 000. 

Förändringarna sker snabbt för de audiovisuella 

sektorerna och utvecklingen av ny teknik medför stora 

utmaningar. Nya trender som användargenererat innehåll, 

communitykultur, konvergens och mobilitet slår 

igenom. Behovet av förändrade affärsmodeller är i 

vissa fall stort. 

Den här undersökningen utgår från filmen men sätter 

den i ett vidare perspektiv. Vilka likheter och skillnader 

finns jämfört med andra audiovisuella sektorer? 

Hur ser kopplingarna ut? Vilka utmaningar är särskilt 

tydliga? Har företagen möjligheter och därtill en vilja 

att expandera sina verksamheter? 

En analys sker både på individ- och företagsnivå. 

Frilansarna och småföretagen dominerar i antal och är 

viktiga att förstå, men de stora företagen styr över 

marknaderna. 

Särskilt står Stockholm–Mälardalen i fokus. Regionen 

står för 60–65 procent av landets totala omsättning, 

förädlingsvärde och sysselsättning inom film och 

tv. Även relativt sett är huvudstadsregionen störst. 

Till exempel bidrar filmoch tv-sektorerna med nästan 

1 procent till länets bruttoregionalprodukt, medan 

siffran är 0,25 procent i Västra Götalands län. 

Däremot saknas en offentlig satsning av den sort 

som märks på många andra håll i världen. I stället för 

att enbart fokusera på film satsar nu många regioner 

på audiovisuella industrin som helhet, vilket förutom 

film inkluderar andra branscher, såsom datorspel. Ofta 

står klusterteorin bakom dessa satsningar. 

Avslutningsvis i rapporten analyseras förutsättningar 

för tillväxt i Stockholm–Mälardalen. Entreprenörskap 

och utbildningar diskuteras, liksom behovet av 

ett mer systematiskt samarbete mellan Stockholm och 

övriga regionen, till exempel i form av ett sammanhållet 

innovationssystem. 

I huvudstadsregionen finns ett stort antal utbildningar 

för den audiovisuella industrin. Det är dock 

tydligt att det finns behov av kvalitetssäkring av 

befintliga utbildningar, inte i första hand fler utbildningar. 

Praktikplatser upplevs också som mycket 

effektiva för att förmedla kunskap och skapa kontaktytor 

mot kultur- och näringslivet. Förutom formella 

utbildningar är det dessutom mycket viktigt med 

informella karriärvägar och personliga nätverk. 

I studien har fem generella faktorer identifierats 

som viktiga för att företag inom den audiovisuella 

industrin ska kunna expandera sin verksamhet: 

● Nya finansieringsformer. 

● Nya samarbeten för att skapa synergieffekter och 

”mervärde”. Till exempel med IT-sektorn, men även 

över sektorsgränserna inom den audiovisuella 

industrin och de kreativa näringarna generellt. 

● Kommersialiseringsgrad och export. Förmågan att 

skapa tjänster och produkter som kan nå utanför 

Sverige. 

● Kreativitet och kompetens att genomföra nya idéer, 

till exempel att skapa nytt innehåll eller att arbeta 

på nya sätt. 

● Förmåga att bibehålla och utveckla kompetensen. 

Speciellt film måste dessutom betraktas utifrån sin 

särart som både kultur och näring. Även om inte den 

traditionella filmen har den största potentialen för tillväxt 

framöver, så har satsningar mot barn och ungdom 

inom rörlig bild goda förutsättningar att på sikt leda 

till viktig talangförsörjning och framgångsrika företag 

inom AV-sektorerna. En stor bredd ökar möjligheterna 

för en stark spets.

ORDLISTA 

audiovisuell 

● Relaterar till både hörsel och syn. Förkortas ofta AV. 

● Information som inte är helt beroende av det skrivna 

ordet och som kommer i en annan form än på papper. 

● Audiovisuell utrustning inkluderar exempelvis 

utrustning för filmvisning och filmproduktion, för 

videokonferenser, för undervisning samt för visning 

av tv-program. 

● Audiovisuell kommunikation återfinns i de flesta 

delar av samhället, till exempel näringslivet, utbildningssektorn, 

militären och sjukvården. 

audiovisuell industri 

● En global multimiljardindustri som utgörs av tillverkare, 

återförsäljare, mellanhänder, programmerare, 

kreatörer, konsulter och designers. 

● Industrin består av de branscher vars grund är 

audiovisuell kommunikation, såsom film, tv, radio, 

datorspel samt en mängd kringverksamheter inom 

service, teknik och handel. 

● Tillväxten har varit hög de senaste åren. Den enskilt 

viktigaste förklaringen är den ökade efterfrågan på 

ny audiovisuell utrustning, både för hemmabruk och 

på företag.

Datorspelet ”Just cause” 

av Stockholmsföretaget 

Avalanche (2006).

INNEHÅLL 

INLEDNING 

1.1 Film utanför filmen 13 

1.2 Metod 15 

DEN AUDIOVISUELLA INDUSTRIN 

2 Översikt: den audiovisuella industrin 20 

2.1 Branschen i siffror 21 

2.2 Branschtrender 30 

3 Audiovisuella sektorer 38 

3.1 Film 39 

3.2 Television 43 

3.3 Datorspel 44 

3.4 Service- och teknikbolag 48 

3.5 Nya media 49 

4 Industriell dynamik 52 

4.1 Arbetskraftens struktur 53 

4.2 Återväxt av talanger 60 

4.3 Marknad och produktion 62

REGIONAL SATSNING 

5 Offentliga initiativ och klusterbildningar 72 

5.1 Offentliga satsningar 73 

5.2 Exempel på offentliga satsningar 78 

6 Stockholm och Mälardalen 82 

6.1 Storstadens roll i regionen 83 

6.2 Industrins viktigaste produktionsfaktor: 

kompetent arbetskraft 85 

6.3 Samarbeten 91 

7 Möjligheter för tillväxt i regionen 92 

7.1 Faktorer för expansion 93 

7.2 Mälardalens innovationssystem 96 

7.3 Kultur och näring 98 

Appendix 1: statistik 102 

Referenser 106 

Rapportförfattare 111

Regissören Bo Widerberg 

under inspelningen av 

”Mannen på taket” 

från 1976. 

Bild från 

Svenska Filminstitutet

INLEDNING 

1.1 FILM UTANFÖR FILMEN 

En bransch i förändring 

DEN DIGITALA TEKNOLOGIN har förändrat förutsättningarna 

för produktion, konsumtion och distribution 

inom alla audiovisuella sektorer. 

Förändringarna har både stora kulturella och ekonomiska 

effekter. 

I dag sprids rörlig bild via allt fler medier. Rörlig 

bild används i datorspel, i tv:n, på forum på Internet, i 

virtuella nätvärldar, i reklam och på mobiltelefonen. 

Branscherna smälter samman i gemensamma distributionsformer 

såsom dator, tv, mobiler och handhållna 

mediespelare. 

Film utanför filmen växer och tillväxten exploderar. 

Siffror pekar på en 40-procentig tillväxt i USA i 

vissa segment och 11 procent generellt i Europa. Tekniken 

förnyas. Hemmabioanläggningar och storbildstv 

köps till hemmen. Digital-tv installeras. Företagen 

investerar i konferensanläggningar och webbplatser. 

Omsättningen i de audiovisuella branscherna i Sverige 

var drygt 40 miljarder kronor under 2004, tillverkning 

och en stor del av distributionen och handeln 

exkluderat. 

Vilken roll spelar regioner och städer i utveckling- 

en? Kan Stockholm och Mälardalen, exempelvis, bli en 

plats av världsklass för innovationer inom det audiovisuella 

området? 

Hur väl är regionen rustad för den här förändringen 

och för att ta vara på möjligheterna som den innebär? 

Den här rapporten 

FILMEN HAR LÄNGE STÅTT I FOKUS för offentliga 

satsningar, såsom filmfonder och produktionscentrum. 

Bör dessa insatser förändras mot bakgrund av 

hur filmen och hela den audiovisuella industrin förändras? 

Flera regioner, i såväl Sverige som utomlands, tar 

samlade grepp kring rörlig bild och den audiovisuella 

industrin. De offentliga satsningarna handlar alltså 

inte endast längre om film, utan involverar tv, datorspel 

och nya media. 

Den här rapporten tar hela den audiovisuella industrin 

som utgångspunkt. 1 

Finns möjligheter för fler samarbeten 

mellan industrins sektorer? Kan exempelvis 

filmbranschens kompetens användas inom andra 

områden? 

1 Tack till personerna inom de audiovisuella sektorerna som har ställt upp för intervjuer och annan hjälp. 

Tack också till uppdragsgivarna och övriga referenspersoner, särskilt Sven-Olof Junker (Handelshögskolan 

i Stockholm), Dominic Power (Uppsala universitet) och Margareta Dahlström (Nordregio).

Avgränsning och syfte 

SYFTET MED DEN HÄR RAPPORTEN är att utifrån ett 

regionperspektiv kartlägga och skapa förståelse för det 

nya industriella och kulturella landskap som omger 

och påverkar den audiovisuella industrin. 

Geografiskt fokus för analysen är Stockholm och 

Mälardalsregionen. 2 

Några frågeställningar har varit vägledande för projektet: 

● Hur stor är den audiovisuella industrin i fråga om 

sysselsatta och omsättning? I Sverige totalt respektive 

i Stockholm och övriga Mälardalsregionen? 

Omvärldsanalys 

audiovisuella industrin 

Intervjuer 

Statistik 

Forskning 

Branschen i siffror 

Trender 

Sektorsindelning 

Industriell dynamik 

DEN AUDIOVISUELLA INDUSTRIN 

Kartläggning 

Stockholm-Mälardalen 

Intervjuer 

Statistik 

Forskning 

Storstadens roll 

Kompetens som 

produktionsfaktor 

Samverkan 

Figur 1. Översikt analysstruktur. 

Utmaninar 

Möjligheter 

Slutsatser 

● Hur kan den audiovisuella industrin beskrivas och 

kategoriseras? Hur ser kopplingarna ut mellan de 

audiovisuella sektorerna? Vilka trender och utmaningar 

präglar branscherna? 

● Hur kan man från offentligt håll stimulera dessa 

branscher, inte minst i förhållande till tidigare insatser 

mot filmområdet? 

● Vilka motiv finns för att satsa på utveckling av 

industrin i geografiska centra, såsom har skett på 

många håll i världen? 

● Hur sker försörjningen av kvalificerad arbetskraft 

och skapandet av den kompetens som industrin 

kräver? 

Jämförelse 

internationella 

satsningar 

Intervjuer 

Statistik 

Forskning 

Skäl till offentliga 

satsningar 

2 Även om internationella utblickar finns har avgränsningar skett mot bakgrund av vad som är relevant 

för det här geografiska området. Till exempel diskuteras inte kring olika format eller specifika 

tekniker i samband med branschbeskrivningarna, såsom olika konsoler i datorspelsbranschen.

1.2 METOD 

Definition 

DEFINITIONEN AV DEN AUDIOVISUELLA industrin 

inkluderar vanligtvis följande områden: film, video, tv 

och multimedia. Utöver dessa kategorier finns en 

mängd serviceoch distributionsföretag vilka också 

ingår i den statistiska definitionen. 3 

Den audiovisuella industrin framträder som multidimensionell 

och komplex. Aktörer inom de olika sektorerna 

kan vara innehållsskapare, rättighetsinnehavare, 

innehållsdistributörer som verkar i en värdekedja 

från produktion av innehåll såsom film, tv eller musik 

till distribution via bio, tv-kanaler, Internet eller 

mobiltelefon. 

Ibland inkluderas även inspelning och sändning av 

ljud och musik, men fokus ligger på rörlig bild i den 

här studien och därför exkluderas musikbranschen 

och radiosektorn. 

Kopplingen till reklambranschen är tydlig, inte 

minst beroende på dess länkar mellan reklamfilm å 

ena sidan och film och tv å andra sidan. 

Datorspelsbranschen inkluderas inte i EU:s tjänstedirektiv 

om den audiovisuella industrin. Det beror på 

att datorspel bygger på programmering och räknas 

som mjukvara. Därför inkluderas datorspelsföretagen i 

samma statistiska koder som IT- och mjukvarubranschen. 

Datorspelsbranschen inkluderas dock i den här studien 

av följande orsaker: (1) datorspel består till största 

del av rörlig bild, (2) teknikkonvergens (se vidare 

avsnitt 2.2), (3) starka kopplingar till andra branscher 

inom den audiovisuella industrin och (4) eftersom 

datorspel inkluderas alltmer i offentliga policysammanhang 

internationellt när den audiovisuella industrin 

diskuteras. Sammanfattningsvis så fokuserar den 

här studien främst på följande sektorer: 

● Film 4 

● Tv 

● Datorspel och nya media 

● Närliggande serviceoch teknikbolag 5 

Underlag för analysen 

DE METODER SOM ANVÄNTS för att genomföra uppdraget 

inkluderar: 

● Observationer vid evenemang 

● Litteraturstudie 

● Omvärldsanalys 

● Statistik 

● Intervjustudie 

EVENEMANG: Nordic Game-mässan i Malmö (datorspelsbranschen), 

Kristallen seminarium (tv-branschen), 

Moving Images i Malmö (nya media), Future 

design days i Stockholm (media, design, trender med 

mera), IVA-seminarium i Stockholm om nya media 

och mobil-tv (format, distribution, konsumtion). 

LITTERATURSTUDIE: Bland annat forskningsdatabaser, 

publicerad litteratur, artiklar samt externa rapporter. 

Genomgången av forskning på området har 

hjälpt till att identifiera och förstå den audiovisuella 

industrins dynamik, struktur och omvandling. 

OMVÄRLDSANALYS: Innefattar Internetbevakning och 

Internetsökning generellt samt en fallstudie med nedslag 

på andra länders satsningar inom det audiovisuella 

området, för att förstå utveckling, trender och regionala 

satsningar i ett internationellt perspektiv. 

STATISTIK: Den kvantitativa delen för att fånga 

3 European Commission (2003). 

4 All typ av film ingår, såsom lång-, kort-, reklam, dokumentär-, och animerad film. Animation definieras 

inte som en sektor i sig i den här rapporten. Animation är en teknik och färdighet som kan 

användas inom flera sektorer. (Läs mer i avsnittet om teknikkonvergens och branschöversikten om 

serviceoch teknikbolag). 

5 Studien behandlar främst företag inom postproduktion/visuella effekter.

utvecklingen i Sverige består huvudsakligen av bearbetning 

av statistik från SCB för perioden 2000–2004. 

För internationell statistik har bearbetningar av annat 

statistiskt material från externa rapporter genomförts. 

Film- 

& tv-branschen 

6 industrirepresentanter 

film 


tv 

1 referensperson 

Serviceoch 

teknikbolag 



Figur 2. Aktörer i intervjustudien (seminarier ej medräknade). 

INTERVJUER: För intervjuerna identifierades cirka 90 

nyckelpersoner och representanter från de olika sektorerna 

vilka kontaktades via telefon eller e-post. 

Intervjustudien resulterade i 34 intervjuer. Sakkunniga 

referenspersoner medverkade dessutom i slutfasen 

av projektet för att diskutera resultaten. 

Datorspel 

& nya media 

4 representanter 


Institutioner 

& utbildning 

7 utbildningsrepresentanter 

2 branschorganisationer 

3 referenspersoner

En scen ur filmen 

”Babylonsjukan” 

från 2004. Regi 

Daniel Espinosa 

och Nina Wähä 

spelade huvudrollen 

som Maja.

DEN AUDIO 

INDUSTRIN

VISUELLA 

Scen ur filmen ”Eragon”, från 2006, med Ed Speleers i huvudrollen (Twentieth Century Fox).

2 ÖVERSIKT: DEN 

AUDIOVISUELLA 

INDUSTRIN 

Den audiovisuella industrin uppvisar stark tillväxt, 

både i Sverige och globalt. Däremot är de 

regionala skillnaderna stora i Sverige sett till 

antal företag och anställda. 

Det här avsnittet beskriver övergripande och 

i siffror hur den audiovisuella industrin förändras 

– hur teknologisk utveckling, nya konsumtionsmönster 

och värdekedjor slår igenom.

2.1 BRANSCHEN I SIFFROR 

Den globala marknaden 

VAD SOM TIDIGARE VAR nationella företeelser är numera 

ett av de snabbast växande områdena i Europas 

ekonomi. Det samlade värdet för den audiovisuella 

marknaden i EU år 2002 var 98,6 miljarder euro och 

Miljarder USD 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

tillväxten i EU under perioden 1998–2002 var 6,5 procent 

per år i snitt. 6 

Tillväxten är hög. 

Figur 3 och Tabell 1 åskådliggör utvecklingen i världen 

för de audiovisuella sektorerna – en tillväxt på 7,3 

procent per år i snitt. 7 

Figur 3. Utveckling av de audiovisuella marknaderna i världen 2001–2010. Perioden 

2006–2010 är prognos. Källa: PWC (2006). 

Datorspel 

6 Jämför Lange (2002). 

7 Bearbetning utifrån PWC (2006a). Nedanstående siffror egen bearbetning utifrån statistik från 

SCB. Tillväxt per år beräknas som geometriskt medelvärde (CAGR) i hela rapporten. 

TV-distrubution 

TV-kanaler, etermedia och kabel 

[Siffror i MUSD] 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Per år 

Film 64 169 71 543 76 367 81 968 80 473 82 846 86 904 92 077 98 140 104 060 5,5% 

TV-kanaler 127 048 132 653 140 326 154 161 164 222 177 087 186 920 201 993 211 915 226 577 6,6% 

TV-distribution 109 953 120 381 130 455 144 034 154 351 168 202 181 064 197 804 212 287 230 282 8,6% 

Datorspel 20 631 22 215 23 584 26 193 27 054 31 116 36 834 40 951 44 009 46 462 9,4% 

Summa 321 801 346 792 370 732 406 356 426 100 459 251 491 722 532 825 566 351 607 381 7,3% 

Förändring 8 % 7 % 1 0 % 5 % 8 % 7 % 8 % 6 % 7 % 

Internet: annonsering 

och konsumenter 65 617 77 829 95 503 121 365 144 513 169 444 195 763 220 726 244 065 265 561 16,8% 

Tabell 1. Utveckling av de audiovisuella marknaderna i världen 

2001–2010. Perioden 2006–2010 är prognos. (Siffror i MUSD). 

Källa: PWC (2006). 

Film

I Sverige är siffran 7,0 procent enligt siffror för perioden 

1998–2004. Under treårsperioden 2002–2004 

växte branschen årligen med 2,6 procent, som visas i 

Tabell 2. Kartläggningen visar att de svenska företagen 

under 2004 omsatte drygt 40 miljarder kronor och 

bidrog med drygt 10 miljarder kronor i förädlingsvärde, 

det vill säga nästan en halv procent till Sveriges 

BNP. Antal sysselsatta var drygt 25 000. 

Siffrorna visar också att antalet företag inom den 

audiovisuella industrin växer i hög takt, medan det 

totala antalet sysselsatta ligger på en konstant nivå. 

En förklaring är att fler väljer att arbeta som egenföretagare 

och ha F-skattesedel i stället för att vara 

anställda. 

Möjligheter för alla 

2001 2002 2003 2004 Tillväxt/år 

Omsättning (tkr) 37 843 436 37 851 503 39 607 893 40 893 833 2,6% 

Förädlingsvärde (tkr) 9 764 544 9 355 202 10 717 391 10 861 821 3,6% 

Antal anställda 20 146 19 111 18 542 18 063 –3,6% 

Antal sysselsatta 28 287 25 782 

Antal företag 18 786 20 810 22 450 23 726 8,1% 

Tabell 2. Utveckling av de audiovisuella marknaderna 

i Sverige 2001–2004. Källa: QNB (2007). 

UTMANINGARNA FRAMÖVER ÄR STORA, men både 

nya och gamla aktörer finns i de nya branschkartorna 

som börjar synas. 

Nya aktörer står för mycket av utvecklingen sett till 

distribution. Traditionella aktörer har på distributionssidan 

mycket stor makt och på produktionssidan 

arkiv att använda. Sveriges Televisions arkiv via deras 

webbplats är ett exempel på en lyckad strategi. 

8 Gunther (2006). 

Apropå framtiden för en annan stor ”elefant” – 

Hollywood – säger Peter Chernin, ordförande och vd 

för filmbolaget Fox samt Rupert Murdochs högra 

hand på moderbolaget News Corp: 

”Vi står på randen till den mest intressanta tiden i 

mediehistorien. Vi har nu obegränsade vägar att 

berätta våra historier och få ut dem till publiken.” 8 

Det är därför kanske inte så förvånande att även 

marknaderna för produktion inom de audiovisuella 

sektorerna växer, inte bara inom distributionen. Alla 

nya kanaler ska ju också fyllas. 

Figurerna Figur 4, Figur 5 och Figur 6 illustrerar 

utvecklingen i Sverige sett till två statistiska koder, 

som fångar ”kärnan” inom film, radio och tv under 

perioden 1980–2004, det vill säga inte de digitala distributionskanalerna 

eller handel med AV-utrustning. 

(Jämför siffror på sidan 24ff.) 

Slutsatsen är att även dessa marknader växer, med 

6,7 procent per år i snitt ( justerat för inflation). År 

2004 uppgick den totala omsättningen till drygt 25 

miljarder kronor. 

Tydlig är också ökningen av antal företag, inte minst 

inom programverksamhet. År 2004 fanns drygt 3 600 

företag. Däremot är antalet anställda förhållandevis 

oförändrat, kring 14 000 personer.

M SEK 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

1980 1985 1990 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 

Radio- och TV-programverksamhet (ej nyhetsservice, kabel-TV, radiering). (SNI 922) 

Film och video: produktion, distribution och visning. (SNI 921) 

Figur 4. Omsättning inom programverksamhet och viss distibution för tv, 

radio och film, perioden 1980-2004 i Sverige. Fasta priser (2004 års 

priser) i miljoner SEK. 

Antal företag 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

1980 1985 1990 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 



Figur 5. Antal företag inom programverksamhet och viss distibution för 

tv, radio och film, perioden 1980–2004 i Sverige. 

Antal anställda 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

1980 1985 1990 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 



Figur 6. Antal anställda inom programverksamhet och viss distibution för 

tv, radio och film, perioden 1980–2004 i Sverige.

Sverige och regionala skillnader 

I SVERIGE DOMINERAR MÄLARDALEN de audiovisuella 

sektorerna och står för 60–65 procent av landets 

totala omsättning, förädlingsvärde och sysselsättning. 

9 I regionen dominerar framför allt Stockholm. 

Detta gäller även i relativa tal. De audiovisuella sektorerna 

i Stockholms län bidrar med nästan 1 procent 

till länets bruttoregionalprodukt, medan siffran är 0,25 

procent i Västra Götalands län. 

120 

100 

80 

2001 2002 2003 2004 

Figur 7. Relativ utveckling för den audiovisuella 

industrin (2001–2004) i Sverige. 

Källa: QNB (2007). 

Bilden för Sverige totalt är att antal företag inom 

branschen ökar, medan antal anställda minskar (med 

2 000 personer under treårsperioden), enligt Figur 

7. Undantag från den bilden utgör Stockholm och Örebro 

som är två arbetsmarknadsregioner som uppvisar 

positiv tillväxt sett till antal anställda. 

Örebro län visar över huvud taget en stark tillväxt. 

Negativ tillväxt för alla variabler uppvisar Östergötlands 

län. 

Antal företag 

Förädlingsvärde 

Omsättning 

Antal anställda 

9 Uppgifterna i detta avsnitt bygger på QNB (2007). Definition enligt appendix 1.

2001 2002 2003 2004 Tillväxt/år 

(CAGR) 

Stockholms län 



Antal anställda 9 384 9 256 9 513 9 578 0,7% 


Antal företag 8 511 9 483 10 198 10 710 8,0% 

Uppsala län 

Omsättning (tkr) 514 856 482 526 483 012 487 922 –1,8% 

Förädlingsvärde (tkr) 132 650 103 849 113 975 115 142 –4,6% 

Antal anställda 3 1 2 2 8 2 2 5 7 2 5 8 –6,1% 

Antal sysselsatta 4 6 2 3 7 9 

Antal företag 6 2 0 6 4 5 6 7 3 7 2 3 5,3% 

Södermanlands län 

Omsättning (tkr) 288 652 305 179 307 589 317 712 3,2% 

Förädlingsvärde (tkr) 74 280 72 456 76 700 79 595 2,3% 



Antal företag 3 4 0 3 7 1 3 9 8 4 2 8 8,0% 

Örebro län 

Omsättning (tkr) 712 291 717 268 965 077 1 134 384 16,8% 




Antal företag 4 5 7 4 7 8 5 1 7 5 3 4 5,3% 

Västmanlands län 

Omsättning (tkr) 329 875 368 947 341 800 349 011 1,9% 




Antal företag 2 7 5 3 0 8 3 3 3 3 5 1 8,5% 

Stockholm–Mälardalen (tot) 



Antal anställda 10 581 10 354 10 618 10 649 0,2% 


Antal företag 10 203 11 285 12 119 12 746 7,7% 

Totalt Sverige 



Antal anställda 20 146 19 111 18 542 18 063 –3,6% 


Antal företag 18 786 20 810 22 450 23 726 8,1% 

Tabell 3. Den audiovisuella industrin i Sverige och Mälardalen, 

perioden 2001–2004. Källa: QNB (2007).

Blekinge län 


Jönköpings län 

Gävleborgs län 


Kalmar län 

Uppsala län 

Jämtlands län 

Dalarnas län 

Västernorrlands län 

Västra Götalands län 

Norrbottens län 

Östergötlands län 

Hallands län 

Gotlands län 

Västerbottens län 

Skåne län 

Kronobergs län 

Sverige totalt 

Värmlands län 

Örebro län 


0% 0,10% 0,20% 0,30% 0,40% 0,50% 0,60% 0,70% 0,80% 0,90% 

Andel BRP 

Figur 8. De audiovisuella sektorernas bidrag till bruttoregionalprodukten 

2004. Källa: QNB (2007). 

Örebro län 

Hallands län 

Blekinge län 




Gotlands län 

Dalarnas län 





Skåne län 




Uppsala län 



Kalmar län 



-0,40% -0,30% -0,20% -0,10% 0% 0,10% 0,20% 

Tillväxt omsättning 

Figur 9. Tillväxt per år i omsättning (2001–2004) för den audiovisuella 

industrin länsvis. Källa: QNB (2007).

Stockholm och Mälardalen 

AV TABELLERNA SYNS ATT Stockholm dominerar i 

marknadsstorlek, men att den audiovisuella industrins 

omfattning växer snabbast i Örebro län. Det är också 

de audiovisuella sektorerna i Örebro län som efter 

Stockholm bidrar mest till bruttoregionalprodukten. 

Figur 11 jämför Mälardalslänen med de två övriga 

stor-stadsregionerna i Sverige. Inom Mälardalen uppvisar 

Uppsala län negativ tillväxt. Betydelsen som den 

Örebro 

573 

Västerås 

264 

Eskilstuna 

Nyköping/Oxelösund 

Figur 10. Antal sysselsatta år 2004 i olika arbetsmarknadsregioner 

i Stockholm–Mälardalen år 2004. Källa: QNB (2007). 

audiovisuella industrin har för detta län, liksom för 

Västmanlands län och för Södermanlands län, är relativt 

liten. 

En jämförelse mellan olika områden i Mälardalen 

pekar på att Örebro växer snabbast under perioden 

2001–2004, före Stockholm och Eskilstuna. Under 

riksgenomsnittet i tillväxttakt ligger Västerås och 

Nyköping–Oxelösund. Figur 12 och Figur 13, på nästa 

sida, illustrerar ovanstående resonemang. 

168 

54 

13 813 

Stockholm/Uppsala

Andel av länets BRP 

Västra Götalands län; 9% 

Uppsala län; 1% 

1,0% 

0,5% 

0,0% 

Skåne län; 8% 

Stockholms län; 58% 

Västmanlands län; 1% 

Södermanlands län; 1% 

Örebro län; 3,8% 

-10% 0% 10% 20% 30% 40% 

Tillväxt per år 

Figur 11. Storlek och tillväxt inom den audiovisuella industrin i 

några län (2004). Storlek på cirklarna och siffrorna i procent motsvarar 

andel av AV-sektorernas förädlingsvärde i Sverige totalt. 

Källa: QNB (2007). 

Örebro 

Stockholm 

Eskilstuna 


Västerås 

Nyköping-Oxelösund 

-4,0% -2,0% 0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 

Tillväxt omsättning 

Figur 12. Tillväxt per år i omsättning i Mälardalens områden 

(2001–2004). Källa: QNB (2007). 

150 

100 

50 

2001 2002 2003 2004 

Figur 13. Relativ utveckling förädlingsvärde för Mälardalens 

områden (2001–2004). Källa: QNB (2007). 

Örebro 

Eskilstuna 

Stockholm 


Västerås 

Nyköping-Oxelösund

Fördelning utifrån 

produktionskedjan 

ETT FÖRSÖK ATT DELA UPP det statistiska materialet 

i olika led – utifrån produktionskedjan – har skett i 

Figur 14. Följande led har matchats mot statistiska 

koder enlig figuren nedan. 

En jämförelse mellan länen i Mälardalen visar på 

stora variationer mellan Stockholms län och de övriga 

länen. Andelen sysselsatta som arbetar med utveckling 

och produktion uppgår till 70 procent i Stockholms 

län, medan de i övriga län uppgår till drygt 40 procent 

i snitt. 

Resultatet följer egentligen av att Stockholms län i 

högre grad har en ”egen” produktion av audiovisuellt 

material, att jämföra med Uppsala, Södermanlands 

Frilansare 

(utveckling & 

produktion) 

Produktionsbolag 

(utveckling & 

produktion) 

och Västmanlands län där handeln med audiovisuella 

produkter utgör en relativt stor del. 

Störst inom reproduktion och tillverkning är Örebro 

län. Det är alltså inte innehållsproduktionen som är 

orsaken till varför Örebro län har förhållandevis stor 

audiovisuell industri. 

En viktig iakttagelse är att utvecklingen och produktionen 

(frilansare och innehållsproducenter) inte 

utgör hela den audiovisuella industrins arbetskraft. 

Dessutom finns tillverkande, reproducerande och 

distribuerande led som är viktiga för branscherna och 

skapar sysselsättning. 

Figur 15 visar fördelningen i Mälardalen av den 

audiovisuella industrins arbetsstyrka. I dessa siffror 

ingår inte hemelektronik eller relaterade kreativa sektorer 

såsom scenkonst. 

Reproduktion/ 

tillverkning 

Figur 14. Produktionskedja utifrån statistiska koder. Källa: QNB (2007). 


Örebro län 


Uppsala län 

Stockholms lä n 

10 

45 

20 

26 

511 

249 

119 

122 

104 

884 0 

28 

6 

6 

0% 20% 40% 60% 80% 100% 

20 7 

206 

138 

126 

227 4 

Figur 15. Fördelning antal sysselsatta i olika led i den audiovisuella 

industrin i Mälardalen (2004). Länsvis. Källa: QNB (2007). 

190 

1775 

Handel/ 

distribution 

Frilansare 


Reproduktion/tillverkning 

Handel

2.2 BRANSCHTRENDER 

Konvergens och expansion 

KONVERGENS ÄR ETT NYCKELORD som kan förklaras 

ur två perspektiv: 

● Möjligheten att via olika plattformar överföra i grunden 

samma typ av tjänster. 

● Sammanförandet av olika utrustning för konsumentbruk, 

till exempel att apparater smälter samman. 

Marknaden för konvergensprodukter såsom mobiltelefon 

med kamera och musikspelare nådde globalt 

90 miljoner enheter under 2006, och beräknas i framtiden 

vara det snabbast växande segmentet inom konsumentelektronik. 

10 

På liknande sätt pågår ”ett krig om vardagsrummen” 

där datorer, tv-apparater, spelkonsoler och stereo- och 

hemmabioutrustning smälter samman. En spelkonsol 

kan koppla upp sig mot Internet, visa filmer och spela 

musik. En datorskärm kan också användas som tvskärm. 

Företagen jagar dessa marknader. Ericsson, 

exempelvis, annonserade i september 2006 det nya 

affärsområdet Multimedia med 4 000 anställda. Vd:n 

Carl Henrik Svanberg förklarade: 

”Om fem, tio år är det ingen skillnad mellan dator, tv 

och mobil. Vi ser programmen var vi vill. Multimedia 

kommer att göra för telekom vad Windows gjorde för 

pc:n." 11 

Nokia har en liknande strategi. I början av 2007 presenterade 

företaget nya Internetsamarbeten och produkter. 

Visionen är att uppkopplade multimediaprodukter 

gör det möjligt att skapa, använda och dela 

med sig av upplevelser var som helst och när som 

helst. Vd:n Olli-Pekka Kallasvuo förklarade: 

"Mobilitet kommer att vara i centrum för hur Internet 

utvecklas när människor kan ha tillgång till de människor, 

det innehåll och den information de behöver – 

oavsett var de befinner sig. (...) Produkter med bara 

ett användningsområde blir allt mindre attraktiva.” 12 

10 Pressrelease från Nokia (2007-01-08). 

11 Augustsson (2006). 

12 Pressrelease från Nokia (2007-01-08). 

13 Karlberg—Lewan (2007). 

14 AccuStream Research (2007). 

Gränserna mellan olika medier suddas ut och även 

traditionella medieföretag förändras. Tidningar såsom 

Dagens Industri, Expressen och Aftonbladet startar 

tv-kanaler och tv-kanaler startar tidningar för enstaka 

tv-program, antingen på webben eller i magasinsformat. 

Historiskt har införandet av ny teknologi haft 

stor genomslagskraft på utvecklingen inom både tv 

och film. Den stora skillnaden är att tidsspannet mellan 

nya innovationer har minskat. 

Figur 16–Figur 18 visar utvecklingen vad gäller utrustning 

för Internet och mobil kommunikation, liksom 

hur innehållet som konsumeras via dessa enheter. 

En avgörande trend är dessutom att rörlig bild växer 

i betydelse. Förutsättningarna finns i allt högre grad 

för att skicka och sända större datamängder. Genombrottet 

har redan skett på Internet, till exempel för ett 

flertal webbplatser som visar rörlig bild – YouTube, 

SVT.se, bubblare.se. De skandinaviska entreprenörerna 

bakom Skype och Kazaa – Niklas Zennström och 

Janus Friis – lanserade i januari 2007 den första versionen 

av Joost, en internetbaserad tv-kanal i ny form. 

Zennström sa i samband med lanseringen: ”Nu är tidpunkten 

rätt att leverera tv på Internet.” 13 

Undersökningar pekar på samma bild. Nästan 25 

miljarder videoklipp strömmades från amerikanska 

medie- och underhållningssajter under 2006, en 

ökning med 39 procent jämfört med föregående år. 14 

Siffrorna inkluderar både gratis- och prenumerationstjänster, 

men exkluderar användargenererat innehåll. 

Det mest populära innehållet är musikvideo, som dock 

minskar i popularitet. Den största ökningen i intresse 

kommer från rörliga nyhetsbilder. 

Om några år förväntas alla tv-kanaler ha möjligheten 

att sända till hela världen över Internet. Tittarna 

kommer att kunna välja bland tusentals kanaler, på 

samma sätt som det finns tusentals nättidningar och 

webbradiostationer i dag. Även direktsökning, nedladdning 

eller prenumeration av specifika tv-serier, fil-

Antal mobiltelefonabonnenter 

(miljoner) 

3 000 

2 50 0 

2 00 0 

1 500 

1 000 

500 

0 

Antal hushåll 

med bredband 

(miljoner) 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Global konsumtion 

(miljoner) 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

84 0 

1082 

1293 

1583 

1817 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Figur 16. Antal mobiltelefonabonnenter i världen. Siffror 

i miljoner. Perioden 2001–2010 (prognos 2006–2010) 

Källa: (PWC 2006a). Egen bearbetning. 

30 

54 

85 

141 

187 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Figur 17. Hushåll med bredband. Siffror i miljoner. Perioden 

2001–2010 (prognos 2006–2010) Källa: (PWC 2006a). Egen 

bearbetning. 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Figur 18. Global konsumtion av innehåll distribuerat online och 

till trådlösa enheter. Siffror i miljoner USD. Källa: (PWC 

2006a). Egen bearbetning. 

2017 

233 

2234 

286 

2433 

338 

262 9 

386 

2810 

433

mer och sportklipp förväntas ske via Internet eller 

andra on-demand-tjänster. 

Mobil-tv har ännu inte slagit igenom, men finns tillgängligt 

– på din mobil kan du med största säkerhet se 

de senaste nyheterna och gårdagens snyggaste fotbollsmål. 

Nya tester med mobil-tv i olika former pågår 

för närvarande hos flera tv-kanaler. 

Konvergensen på den audiovisuella marknaden 

påverkar inte bara distributionen, utan även produktionen. 

Företagen behöver anpassa sin produktion till 

olika format och distributionskanaler. 

Mats Grimberg på SVT Humor pekar på alternativ 

för att förhålla sig till konvergensen: ”Varje program 

måste hitta sin unika mix.” 15 Den sydafrikanske filmaren 

Aryan Kaganof berättar att hans kommande film 

distribueras och anpassas till olika format: först mobiltelefoner, 

sedan Internet och till slut den traditionella 

filmfönsterkedjan (biografer etc.). 

Anpassningen har lett till att filmen för mobilformatet 

klippts i 30 avsnitt som alla är mellan 30 sekunder 

och tre minuter långa. Även ljudet har anpassats. 16 

Fortfarande anpassas dock inte mycket av innehållet 

till olika medieformat och när SVT genomförde försök 

för mobil-tv under hösten 2006 så stod kodningstekniken 

i fokus. De flesta aktörer är dessutom fortfarande 

sorterade utifrån sina traditionella distributionsformat: 

tv för sig, film för sig, mobil kommunikation för 

sig. 

Olika metoder för animation: 

● Rita i 2D för hand 

● Modellera fysiska 3D-modeller i till exempel lera 

● 2D-/3D-datoranimation 

Animation kan användas för olika media: 

● Film 

● Tv 

● Reklam 

● Datorspel 

● Internet 

● Mobil media 

Nya värdekedjor 

Tabell 4. Animation som exempel på teknikkonvergens. 

Animation är en produktionsteknik för att producera eller 

forma och bearbeta innehåll. 

15 Grimberg (2006). 

16 Kaganof (2006). 

17 Gilder (2005). 

SAMMA INNEHÅLL KAN FÖLJAKTLIGEN ta olika 

vägar till samma slutanvändare – du kan se en film på 

biograf, på dvd, via Internet, i flygplanet eller på tv. 

Det i sig är ingen nyhet, men tidigare har alternativen 

varit begränsade till olika ”fönster”, i praktiken 

olika tidsperioder. Förändringen är att möjligheterna i 

allt högre grad lämnar valet åt konsumenten vilka 

fönster som han eller hon vill ha och när. Man kan 

välja om man vill se filmen on-demand via Internet, 

hyra en dvd eller välja pay-per-view från kabeloperatörens 

digital-tv-utbud. Utbudet av kanaler ökar också. 

Hur vi ser på vad som är tv förändras – författaren 

George Gilder säger: 

”I see the end of television as we know it. TV is a topdown 

technology, a tool of tyrants. In its place you get 

the blogosphere, millions of channels, you get a new 

culture – rather than the lowest common denominator 

culture like television and Hollywood that focuses 

what we have in common.” 17 

Den tekniska utvecklingen har alltså medfört att 

traditionellt olika och urskiljbara tjänstetyper, till 

exempel dator-, tele- och tv-tjänster, kan integreras 

och förmedlas genom infrastrukturer som tidigare 

varit mer eller mindre tekniskt avgränsade för en viss 

typ av tjänst. Även digitalt innehåll färdas via en dis-

tributionskanal. Snarare ligger skillnaden i att kundens 

makt har ökat och att innehållsägaren har möjlighet 

att ta betalt direkt av kunden. Figuren nedan 

utvecklar resonemanget ytterligare. Den beskriver tre 

olika värdekedjor för sektorer som distribuerar rörlig 

bild: (1) kabel-tv och etermedia, (2) bredbandsdistribution 

och (3) mobil/trådlös distribution. 

Värdekedjorna i den audiovisuella industrin förändras 

också med avseende på betalningsmodeller. Det är 

inte säkert att det är konsumenten som betalar, åtminstone 

inte direkt. Exponering för reklam och trafikavgifter, 

exempelvis till mobiloperatörer, är sätt att betala 

för ett audiovisuellt innehåll. Dessutom växer trenden 

med paketköp (bundling) – ”köp det där så får du 

Ägare och skapare 

av innehåll 

Professionellt 

skapat innehåll 

Innehåll skapat 

i community 

Innehåll skapat 

av konsumenten 

Reklam- och mediabyråer 

Kabel-tv och broadcasting distribution 

Broadcasting- och 

kabel-tv-nätverk 

Aggregatorer 

och portaler 

Bredbandsdistribution 

Mobil/trådlös distribution 

Tjänster och service 

också det här på köpet”. Tidningar har de senaste åren 

försökt sälja lösnummer med hjälp av biobiljetter, 

pocketböcker, cd-skivor och dvd-filmer. Med köpet av 

spelkonsoler och mobiltelefoner får man också ofta 

flera datorspel. 

De alternativa betalningsmodellerna är också en 

konsekvens av hotet som piratkopiering utgör. Om 

konsumenten i mindre grad väljer att betala för innehåll, 

blir det nödvändigt att söka efter alternativa 

betalningsmodeller. 

Ytterligare en stark trend är att användarna producerar 

innehållet. Den diskussionen utvecklas mer 

nedan. 

Nya tjänster och 

företag inom rörlig bild 

Företag och 

service inom telekom 

Nätverksoperatörer 

Mätning av konsumenternas aktivitet och rapportering 

Konsumenten 

TV 

PC 

Mobil 

Spelkonsol 

Figur 19. Exempel på värdekedjor i den audiovisuella industrin – innehåll och distribution. Källa: PWC (2006b). 

Egen bearbetning och översättning.

Interaktivitet och användargenererat 

innehåll 

I STÄLLET FÖR ATT VÄLJA EN POLITIKER eller en 

företagare utsåg det amerikanska nyhetsmagasinet 

Time ”dig” till årets person för 2006. Motiveringen 

tog sin utgångspunkt i det ökade samarbetet människor 

emellan på Internet: 

”It's about the cosmic compendium of knowledge 

Wikipedia and the million-channel people's network 

YouTube and the online metropolis MySpace. It's 

about the many wresting power from the few and 

helping one another for nothing and how that will not 

only change the world, but also change the way the 

world changes. The tool that makes this possible is 

the World Wide Web.” 

Interaktiviteten och konsumentmedverkan har 

generellt ökat. Mest tydlig blir konsumentmedverkan 

när användarna skapar innehåll själva. 2005 och 2006 

var genombrottsår för användargenererat innehåll 

(user-generated content, UGC). Först fick MySpace – 

de musikintresserades främsta forum – sitt genombrott 

under 2005 och såldes i juli samma år till 

NewsCorp för 580 miljoner USD. Under 2006 slog 

YouTube – ett forum för rörlig bild såsom hemmavideo 

– igenom rekordsnabbt och såldes i oktober 

2006 för 1,2 miljarder USD till Google. 

På YouTube kan varje användare lägga upp hemproducerat 

videomaterial. Till skillnad mot en traditionell 

tv-tablå väljer konsumenten själv när och vad den ska 

titta på. 

Ett annat exempel på att användargenererat innehåll 

växer är att fler och fler människor skickar in amatörfilmer 

och bilder till tv och tidningar. 

Gatujournalistiken har tagit ett steg framåt och det 

är den nya mobila tekniken som gjort det möjligt. Numera 

skickas, bara till BBC, hundratusentals bilder 

och filmer i månaden enligt styrelseordföranden 

Michael Grade. 18 

Communitykulturen börjar också få fäste i virtuella 

webbaserade världar. I den virtuella världen Second 

18 Grade (2006). 

19 Baage (2006). 

20 Kobra (2007). 

Life är nästan sex miljoner personer registrerade. Användarna 

i detta samhälle bygger virtuella hem, driver 

företag och umgås. De skapar produkter och tjänster 

som bara existerar i den virtuella världen. BNP:n i 

Second Life-världen ligger på över 100 miljoner dollar. 

Sverige har för övrigt byggt en ambassad i Second Life. 

Den här typen av socialt spelande över Internet har 

blivit alltmer spridd. Grafiken i spelen blir allt bättre 

och mer verklighetstrogen, interaktiviteten ökar och 

valmöjligheterna blir större. Spelaren själv blir regissören 

och innehar huvudrollen vid onlinespelandet 

med tiotusentals andra. 19 

En amatörtrend är över huvud taget tydlig inom 

produktion av audiovisuellt innehåll. En förklaring – 

utöver möjligheten att distribuera över Internet – är 

att kostnaden för utrustning har minskat rejält, för 

både filmning och redigering. 

Detta har inneburit att filmer och tv-program inte 

sällan filmas med relativt enkla handkameror, klipps 

på en vanlig kontorsdator och tar alternativa vägar till 

en eventuell succé. Ett exempel under 2006 var den 

hyllade långfilmen ”Farväl Falkenberg”, som utan 

finansiering från Filminstitutet blev en succé och 

Sveriges Oscarbidrag. Även i datorspelsbranschen 

finns en amatörtrend och sug efter enkla, snabba spel. 

Amatörtrenden märks också bland etablerade kreatörer, 

som i många fall väljer enklare produktionsmetoder. 

Finansiering är en orsak, men ofta är skälen 

resultatinriktade: konstnärliga och stilmässiga. Den 

amerikanske regissören och konstnären David Lynch 

betonar vikten av frihet i sitt skapande när han berättar 

varför han i sin senaste film ”Inland empire” 

använt en enkel handkamera med låg upplösning: 

”Det är så lätt att arbeta med en liten kamera – 

40-minuterstagningar, autofokus, mindre folk, mindre 

behov av ljussättning. Det är så bra för processen, så 

bra för scenerna, så bra för rollfigurerna. Jag vill inte 

återgå till vanlig film – aldrig! Det är tungrott och 

otympligt och det går löjligt långsamt. En mardröm 

– ja, rena döden.” 20 

Det finns emellertid en motsatt trend till utvecklingen 

mot allt mer användargenererat audiovisuellt material. 

Produktionen av vissa filmer och datorspel blir

Figur 20. Webbplatsen YouTube har på kort tid fått ett globalt genombrott. 

YouTube är ett forum där användarna själva lägger upp filmklipp. Vissa är professionella, 

men de flesta filmerna är amatörproducerade. 

allt dyrare. Inom film kräver många långfilmsproduktioner 

ett enormt kapital för att kunna genomföras. 

Filmerna om Arn, baserade på Jan Guillous romantrilogi, 

har en budget på över 210 miljoner kronor. 21 

Tekniken är inte heller billig för att processa och 

sätta ihop 3D-animerad långfilm. En sådan produktion 

kräver stor datorkapacitet. Att digitalisera och restaurera 

analog film är en annan kostsam process. 

Dessutom finns en annan aspekt. Vissa menar att 

introduktionen av ny teknologi inte har resulterat i 

någon större förändring i produktionsprocesserna. 

Detta gäller framför allt dramaproduktionen. 

Historien är fortfarande central och konsten att 

kunna berätta den. Daniel Alfredson, SVT, förklarar: 

“Personer som tränas upp av den äldre generationen 

arbetar fortfarande med film på samma sätt som man 

gjorde för 20 år sedan.” 

21 

Hald (2006). 

22 

Resonemanget bygger på Nielsén 

et al (2006). 

Konsumtionsmönster – en återblick 

TYDLIGA ÄR FÖRÄNDRINGARNA hur vi konsumerar 

rörlig bild, liksom media och underhållning generellt. 

En historiebeskrivning av den audiovisuella industrin 

kan spaltas upp i tre steg, där vi är på väg att ta klivet 

in till det tredje steget (den yngre generationen har 

redan gjort det). 22 

Upplevelser för hundra år sedan (i betydelsen affärsverksamhet 

= upplevelseindustri) handlade om att 

konsumenten fick nöja sig med vad som erbjöds på 

den fysiska platsen där han eller hon höll till. Man fick 

vänta till ”cirkusen kom till byn”. 

En rad teknologiska genombrott gav sedan förutsättningar 

för ljud och bilder att lagras och spridas. Som 

ett andra steg gjorde det därför möjligt för individen 

att förflytta upplevelser till sig, antingen till sitt hem

eller till sin hemort. Det blev plötsligt möjligt att gå på 

bio, att lyssna på inspelad musik (först i jukebox, 

sedan ha råd att köpa egna skivor och utrustning) och 

att se på tv. Den audiovisuella industrin växte genom 

att de allra flesta människor fick möjlighet att dra 

nytta av tekniken. Exempelvis blev tv:n från och med 

60-talet en del av standardutrustningen i svenska hem. 

Som en följd av utvecklingen fick vi superstjärnor, 

först på nationell nivå (”Hylands hörna”) och sedan på 

internationell nivå (från Elvis till MTV:s genombrott). 

NÄR CIRKUSEN 

KOM TILL BYN 

Upplevelser som 

“nu”-fenomen. 

Konsumenten 

fi ck nöja sig med 

vad som erbjöds, 

till exempel när 

cirkusen kom 

till stan eller när 

det var dans i 

Folkets park. 

Nyckelord: live, push 

TOPPSTYRD 

KUL TURINDUSTRI 

Upplevelser 

massproducerade 

av ett fåtal aktörer 

som dominerar 

marknaden. 

Nyckelord: 

massproduktion, 

push, superstjärnor, 

passiv konsumtion, 

teknologiska 

genombrott 

Det tredje steget beskriver en period som har möjliggjorts 

av en fortsatt teknikutveckling. Den största 

skillnaden är att upplevelser förflyttas till varje person 

på konsumentens kommando: man bestämmer i högre 

grad när, var och hur upplevelsen ska konsumeras. 

Man har de potentiella upplevelserna i fickan (mobiltelefon, 

handdator, bärbara spelkonsoler och musikspelare) 

och i hemmet via utrustningen för hemmaunderhållning 

(spelkonsol med uppkopplingsmöjligheter, 

tv med inspelningsbar hårddisk etc.). 

UPPLEVELSER PÅ 

BEGÄRAN OCH I 

SAMARBETE 

Te knikbaserade 

upplevelser i fi ckan 

eller i hemmet med 

större användarengagemang. 

Nyckelord: interaktiv, 

nischer, pull, online, 

fragmentering, aktiv 

konsumtion, 

subkulturstjärnor, 

open source. 

Figur 21. Upplevelseindustrin i förändring. En översiktlig skiss över förändringen 

under hundra år. Källa: Nielsén et al (2006).

Kostnaden för utrustning har minskat betydligt 

och amatörtrenden är tydlig. En lågbudgetfilm 

som blev en succé är Farväl Falkenberg (2006), 

med David Johnson (ovan), John Axel Eriksson 

och regissören Jesper Ganslandt. 

foto KRISTIAN BENGTSSON 

och TOMMY JOHANSSON

3 AUDIO- 

VISUELLA 

SEKTORER 

Den audiovisuella industrin utgörs av flera sektorer, 

som är uppbyggda på olika sätt och står inför särskilda 

utmaningar. 

På följande sidor ges branschöversikter över film, tv 

och datorspel. Dessutom diskuteras förhållandet till 

nya media och serviceoch teknikbolag.

3.1 FILM 

Branschöversikt 

FILMBRANSCHEN INNEFATTAR ett stort antal olika 

verksamheter och yrken. Från specialiserade produktionsbolag 

inom långfilm eller reklam till företag vilka 

rör sig över ett stort område av verksamheter såsom 

tv, reklam, musikvideor. Förutom producenter av 

kärnprodukter finns företag som hyr ut studios och 

rekvisita, företag specialiserade på casting, foto, manus, 

regi, samt teknikbolag som tillhandahåller olika 

typer av tjänster. 

Några aktiviteter har särskilda krav på plats, andra 

inte. Vissa aktiviteter är kommersiellt fokuserade, 

andra är mer knutna till politiska och kulturella avväganden. 

Spelfilm för bio, animerad film, kortfilm och dokumentärer 

är på så sätt olika delar av samma bransch. 

En viktig del av filmbranschen är kåren av frilansare 

som rör sig mellan olika typer av filmprojekt och tv, 

men de här personernas inriktning varierar mycket. 

En svensk undersökning presenterar 67 olika yrkeskategorier 

bland filmarbetare vilket speglar en mångfacetterad 

bransch. 23 

Översiktligt kan produktionsprocessen delas upp i 

fem delar: 1) förproduktion, 2) produktion, 3) postproduktion, 

4) distribution och 5) visning. Se figur på 

nästa sida för beskrivning av aktiviteter och intäktsoch 

kostnadsflöden. 

Förproduktion involverar utveckling av idéer (manus 

m.m.), finansiering och planering. 

Produktionsfasen börjar med tillsättning av personal 

(talanger) och anförskaffande av utrustning innan inspelningen 

kan börja. Postproduktion innebär redigeringsarbete, 

även med ljud och specialeffekter. 

23 Dahlström et al (2007). 

24 Guerpillon (2004). 

25 Baage (2006). 

Distribution och visning handlar om att nå publiken, 

vilket involverar framställning av exemplar, spridning 

och visning. 

Hur kostnader fördelas mellan de olika faserna 

varierar från fall till fall, men en engelsk studie ger en 

fingervisning: 

Förproduktion 10% 

Produktion 40% 

Postproduktion 10% 

Distribution 40% 

I det säljande ledet återfinns alltså distributörerna 

vilka marknadsför, distribuerar och säljer det färdiga 

innehållet på marknaden. I samma led återfinns agenter, 

sälj- och exportbolag. Producenterna anlitar dessa 

för försäljning av filmrättigheter utomlands och för att 

hitta utländska distributörer. Det är främst distributörerna, 

inte producenterna, som tillverkar och duplicerar 

filmerna för försäljning i olika former, främst dvd. 24 

När det gäller visning av filmer så står biobranschen 

inför växande konkurrens mot hemmabiomiljöer och 

möjligheter för nedladdning. Hittills hävdar sig dock 

biobranschen väl. Efter en nedgång i biobesök under 

2005 har trenden vänt. I Sverige ökade biobesöken 

med ca 5 procent under 2006 och globalt sett var det 

all-time-high under 2006 – en ökning med drygt 11 

procent jämfört med föregående år. 

Dessutom tror många att digitala 3D-filmer kommer 

innebära en uppryckning för biograferna – då de i 

dessa fall kan erbjuda något som hemmabion inte 

ännu kan. 25

Film och videodistributörer Ort Antal anställda Omsättning (tkr) 

Bonver Videodata AB Stockholm 236 379 071 

AB Svensk Filmindustri Stockholm 7 8 821 251 

Warner Bros. Entertainment Sverige AB Stockholm 6 8 104 409 

PAN Vision Publishing AB Stockholm 5 0 201 210 

Sandrews Metronome Distribution Sverige AB Stockholm 4 0 185 864 

Nordisk Film AB Danderyd 3 8 488 470 

Paramount Home Entertainment (Sweden) AB Göteborg 3 5 127 565 

Tabell 5. De sju största filmdistributörerna 26 i Sverige 2005. Källa: Affärsdata. 

De huvudsakliga områdena inom film är långfilm, 

informationsoch reklamfilm, animerad film och övrig 

spelfilm (kortfilm, novellfilm, dokumentärer med 

mera), där de olika områdena har olika förutsättningar 

på grund av olika faktorer som till exempel verksamheternas 

bredd, kommersialisering och marknad. 

Regissörer 

Författare 

Filmrekvisita/ 

utrustning 

Visuella 

effektföretag 

Antalet filmer som visas på tv har ökat kraftigt på 

senare år, med utvecklingen av nya filmkanaler. Betaltv-bolagen 

har utvecklat nya filmkanaler. Kabel-tvbolagen 

har ett eget utbud av filmer i pay-per-view 

(PPV). Tv-bolag köper tv-rättigheter av rättighetsinnehavarna 

för film. 

Videoreproduktion 

Bio/fi lmfestivaler 

Produktionsbolag DVD/video 

Distributionsföretag 

Ej fi lmspecifi ka 

leverantörer 

Svenska fi lminstitutet 

Figur 22. Värdekedjan för en svensk långfilm. Källa: Bearbetning utifrån IMAGINE (2005). 

Notering: Video on-demand (VOD), mobil och webb är fortfarande små som distributions- 

26 Utifrån SNI-kod 92120. 

TV/ 

pay per view 

VOD/mobil/ 

web

Svenska fi lminstitutetFilmrekvisita/ 

Regionala fi lmfonder utrustning 

Privatfi nansiering 

Författare 

Regissörer 

Figur 23. Pengaflöde i en svensk filmproduktion efter stegen i värdekedjan. Pilarna som 

går in i produktionsbolaget illustrerar intäkter. Pilarna som går ut från produktionsbolaget 

speglar kostnader. Källa: Bearbetning utifrån IMAGINE (2005). 

Olika typer av film 

Försäljning 

Genom 

distributörer 

och agenter 

Skådespelare 

Ej fi lmspecifi 

cerat 

DRAMAPRODUKTION ELLER SPELFILM är ofta anpassad 

för både tv- och filmmediet och är således den 

delen av filmbranschen med tydligast koppling till tvsektorn. 

Dramaproduktioner sker ofta i samarbete 

mellan filmproduktionsbolag och tv-kanaler. Figur 23 

visar värdekedjan för en typisk svensk långfilm från 

idé till produkt. 


Teknikbolag 

inom postproduktion 

Notering: Stöd från Filminstitutet och filmfonder liksom andra investeringar betalas 

ofta ut vid flera tillfällen. 

27 Guerpillon (2004). 

28 Jämför diskussion från 

och med sidan 63. 

Distributionsföretag 

Video/DVD 

Reproduktion 

Marknadsföring 

Konsumenter/ 

publik 

Omsättning 

DVD/video, 

bio, TV , pay 

per view 

Reklam- och informationsfilmsproduktioner omsätter 

nästan lika mycket som alla svenska filmer på bio 

under ett år. 27 Den här typen av film utgör därmed en 

viktig ekonomisk bas för många tv- och filmproduktionsbolag. 

Den här typen av beställningsproduktion 

sker från ett kommersiellt perspektiv. 28 En typ av 

reklamfilm är musikvideor, som dock ofta tillåts vara 

mer experimentell i sin form. Det är många regissörer 

som växlar mellan reklam, musikvideo, tv och film.

Animerad film är en filmgenre som – trots en lång 

historia med till exempel Disney – fått ett allt större 

genomslag beroende på ökade möjligheter med den 

digitala tekniken. Globalt är datoranimerad långfilm 

en växande produktionssektor. Animerad film lämpar 

sig också bra för export vilket har att göra med det är 

relativt lätt att dubba animerade filmer till olika språk. 

I Sverige riktar sig animerade filmproduktioner fortfarande 

främst till barn. År 2006 kom ”Desmond och 

träskpatraskfällan”, en dockanimerad film av Magnus 

Carlsson. Han har tidigare blivit känd som skaparen av 

den tecknade figuren ”Robin” och har gjort animerad 

musikvideo till bland andra gruppen Radiohead. 

Det har gjorts relativt lite 3D-animerad film i Sverige, 

även om en tillväxt märks. Mikael Emtinger är en 

animatör som gått från datorspelsbranschen till att 

göra 3D-animerad film. Hans regidebut, kortfilmen 

”Barnkalaset”, hade premiär 2006 och har beskrivits 

som den hittills mest avancerade 3D-film som gjorts i 

Sverige. 29 Ett annat exempel är regissören Tarik 

Salehs nästa film ”Metropia”, en 3D-animerad långfilm 

för vuxna som är en internationell samproduktion. 

Tidigare är han känd för dokumentärfilmen 

”Gitmo”. Tarik Saleh säger: 

”Gränsen mellan animation och vanlig spelfilm håller 

på att luckras upp och i framtiden kommer biobesökarna 

inte att kategorisera filmer på det sätt man gör i 

dag. Metropia är ett steg i den riktningen.” 30 

Tekniken för att producera datoranimerad film 

används dock i många andra sammanhang, till exempel 

i postproduktion för att skapa visuella effekter i 

både traditionell dramaproduktion och reklamfilm. 

Den digitala filmen – ett exempel 

ETT EXEMPEL PÅ DEN DIGITALA filmens framtid är 

actionfilmen ”300”, som hade premiär 2007. Filmen 

handlar om ett historiskt krigsslag i 

Thermopolypasset norr om Aten – men är inspelad i 

en lagerlokal i Montreal i Kanada. Med riktiga skådespelare, 

men i bakgrunden animerade landskap. 

Budgeten var inte liten med svenska mått mätt: 60 

miljoner dollar. Men om regissören Zack Snyder hade 

åkt till Grekland, och dessutom med kända skådespelare, 

hade budgeten mångdubblats. Jämför med filmen 

”Troja” med Brad Pitt i huvudrollen. Budgeten för den 

filmen var 175 miljoner dollar. 31 

Filmen har blivit en stor kassasuccé och med de 

relativt låga inspelningskostnaderna bidragit till en 

enorm vinstmarginal. Redan första helgen i USA drog 

filmen in 71 miljoner dollar. 

Exemplet visar att filmen i allt mindre grad behöver 

spelas in där den utspelar sig. Exemplet pekar också 

på betydelsen som relaterade teknikbolag kan ha. 32 

Scen ur filmen ”300” från 2007. foto WARNER BROS. ENTERTAINMENT INC. 

29 

Enligt tidningen Film & TV (#4-06). 

30 

Folke (2007). 

31 

Gradvall (2007). 

32 

Se vidare i diskussion från och med sidan 45.

3.2 TELEVISION 


FÖRUTOM ETT ANTAL STORA mediebolag representeras 

tv-branschen av ett antal fristående produktionsbolag, 

där vissa bolag är specialiserade på tv och andra 

är involverade i både tv- och filmproduktion. Hos de 

större produktionsbolagen med multinationella ägare 

bedrivs oftast tv- och filmproduktion i separata divisioner. 

I de mindre bolagen är det vanligare att arbeta 

så brett som möjligt med till exempel tv-drama, frågesport- 

och humorprogram, reality-tv med mera. 

Tv är billigare att producera än långfilm. Trots detta 

är det endast en liten andel av alla tv-programidéer 

som går vidare till pilotavsnittsstadiet. Än mindre del 

av tv-programmen blir succéer, som sänds mer än en 

säsong. 

Jakob Hansson, utvecklingschef på Titan television, 

menar att lyckade satsningar och förlängda uppdrag 

utgör en ekonomisk grund för produktionsbolagen, 

eftersom de får möjligheten att bedriva projekt under 

mer stabila former under längre tid. Tv-program distribueras 

av specialiserade tv-kanaler som sänder individuella 

program genom varierad infrastruktur, såsom 

satellit eller kabelnät. 

Den tillväxt och decentralisering som skett inom tvsektorn 

har inneburit att marknaden har ökat för fristående 

aktörer för tv-produktion. En viktig orsak är att 

SVT ökat sin andel externa produktioner. Dessutom 

har ett flertal nya tv-kanaler tillkommit. Konkurrensen 

har likväl hårdnat. 

Medan de fristående aktörerna inom filmbranschen 

har ökat har det motsatta hänt med främst tv-producenter 

inriktade på drama. Oberoende producenter 

har slagits samman och blivit uppköpta av större grupper. 

De största dramaproducenterna i Sverige är SVT:s 

enhet SVT Fiktion, Strix, Zodiak och 

Meter/Metronome. 

33 PWC (2003b). 

34 Westman (2006). 

Vägskäl 

BÅDE TV-BOLAGEN OCH PRODUKTIONSBOLAGEN 

anser att branschen står i ett vägskäl. För det första 

märks både hot och möjligheter beroende av teknikutvecklingen. 

Konvergensen som sker mellan tv, dator, 

mobiler, och handhållna mediespelare innebär en stor 

utmaning för tv-branschen. 

De nya möjligheterna för tv medför att en mängd 

nya tjänster tillkommer. Numera finns olika digital-tvabonnemang, 

PPV och prenumerationstjänster med 

exempelvis tilläggstjänster på Internet för dokusåpor. 

Bolagen hoppas att sådana tjänster ska kompensera 

för en del av intäktsbortfallet från reklamsidan, som 

bland annat beror på den tilltagande konkurrensen 

inom mediefältet generellt, 33 men också på att fler tittare 

väljer uppspelningar som kan filtrera bort eller 

snabbspola förbi reklamen. 

Flera faktorer medför därför att tv-reklam i sin ursprungliga 

form tenderar att minska i betydelse. Trenden 

är att tv-bolagen alltmer vänder sig till andra mediefält 

och kompletterar med andra intäktsmodeller. 

I likhet med musikbranschen börjar också tv-branschen, 

liksom filmbranschen, drabbas av piratkopiering. 

Tv-kanalerna har kontrat genom att korta skillnaderna 

mellan när avsnitt visas i, säg, USA och Sverige. 

Michael Porseryd, vd för Meter säger: 

”Att kanalerna riskerar att tappa tittare innebär en 

utmaning för tv-producenterna. Ska man försöka 

sänka priset och på så sätt sälja fler program eller ska 

man göra tvärtom, det vill säga satsa mer pengar på 

utveckling och dyrare produktioner som exempelvis 

drama?” 

Som ett exempel på en bristande kreativitet hos tvproduktionsbolag 

berättar programchefen på Kanal 5, 

Johan Westman, att av 50 nya programidéer som 

inkommit till kanalen 2006 från svenska produktionsbolag 

hade de inte nappat på en enda. 34

3.3 DATORSPEL 

Utvecklare 

• Koncept 

• Design 

• Produktion 


Förlag 

• Finansiering 

• Marknadsföring 

• IP 

DATORSPELSBRANSCHEN ANSES VARA en sektor 

med stor utvecklingspotential. Marknaden i Sverige 

har nästan fördubblats på två år. 

Omsättningen under 2006 var 1,7 miljarder kronor i 

konsumentledet (endast mjukvara). För 2004 var siffran 

938 miljoner kronor. 35 

Det finns i datorspelsbranschen en mycket klar förlagskoppling 

och förlagsbundenhet. Förlaget har en 

tydlig maktposition gentemot utvecklaren, och kan 

förhandla hårt för att ta över de immateriella rättigheterna 

till en spelidé eller karaktärer. Förlagen är på så 

sätt både finansiär och kund. 

Spelutvecklarna arbetar inte heller mot slutanvändare 

utan förlagen fungerar ofta även som distributör. 

Förlag 

• Logistik 

• Lokal 

• Marknadsföring 

Återförsäljare 

• Exponering 

• Försäljning 

(Även online) 

Figur 24. Värdekedja för aktörer i datorspelsbranschen. Källa: Spelplan–ASGD. Egen bearbetning. 

Konsument 

• Feedback 

• Pengar 

Men det finns också renodlade datorspelsdistributörer 

utomlands. 

Detta innebär att spelutvecklare oftast bara har en 

kund, eller i de fall då de arbetar med flera spelprojekt 

parallellt, ett fåtal kunder, i form av förlag. 

I Sverige finns inga betydande förlag för tillfället, 

utan den svenska datorspelsbranschen i Sverige består 

till största delen av produktionsbolag och återförsäljare. 

Reproduktion och förpackning sker för det mesta 

också utanför Sverige. Spelen distribueras sedan till 

återförsäljarna som slutligen säljer till slutkonsumenterna. 

En faktor som talar för ytterligare tillväxt är det 

ökade intresset för lärandepotentialen i spel. Tabell 6 

visar att företagen inom datorspelsbranschen expanderar 

och att tillväxttrenden är tydlig. 

Företag Ort Anställda Anställda Anställda Omsättning kr 

(2004–2005) (2006) (2007) (2005/06) 

Digital Illusions Stockholm 1 4 6 1 8 0 2 2 0 225 672 000 

Avalanche Studios Stockholm – 7 0 9 0 40 494 463 

Grin Stockholm 3 2 3 5 8 7 11 019 955 

Massive Entertainment Malmö 30 52 80 18 350 000 

Simbin Development Team Vara – 4 0 6 0 23 443 776 

Starbreeze Uppsala 3 1 4 7 6 0 45 591 000 

Jadestone Stockholm 4 5 5 0 5 0 31 652 000 

Mindark Göteborg 2 4 2 8 4 5 28 219 752 

Terraplay Systems Stockholm – 2 8 2 5 8 919 950 

Southend Interactive Malmö – 4 20 1 705 799 

Tabell 6. Sveriges tio största datorspelsföretag sett till antal 

anställda 2007. Källa: Nygårds (2007), Affärsdata och spelutvecklarindex 

2005–2006. Egen bearbetning. 

35 Strömbäck (2007).

• Privatfi nansiering 

• Förlag 

Licensiering, 

t.ex. fi lm 

Produktionsbolag Distributionsföretag 

Underleverantörer 

av ljud, 

grafi k, mm 

Löner 

anställda, 

frilans 

Marknadsföring 

Reproduktion 

av produkt 

Figur 25. Pengaflöde i en datorspelsproduktion efter stegen i värdekedjan. 

Pilarna illustrerar intäkts- och kostnadsflöden. 

Interaktivt lärande och e-learning 

SPEL OCH SIMULERINGAR HAR under en längre tid 

använts som pedagogiska hjälpmedel inom utbildning, 

men har i takt med förändringarna inom datorspel 

också utvecklats. 

Ett växande marknadssegment är så kallade serious 

games. Med dessa "seriösa" datorspel vill man åstadkomma 

någonting annat än bara underhållning (se 

rutan på nästa uppslag för exempel). Definitionen är 

bred – men i ”serious game”-genren inkluderas ofta: 

● Visualisering/simulering 

● Utbildning 

● Vård/rehabilitering 

● Beteendevetenskap/spel för att till exempel förändra 

attityder 

Konsumenter 

Omsättning 

CD-rom/DVD, 

internet, mobilt 

Utvecklingen går snabbt och till skillnad från i 

många andra audiovisuella sektorer är den starkt 

kopplad till forskning. Det anordnas numera internationella 

konferenser kring den här typen av spel där 

forskare och spelutvecklare träffas. Kommersialiseringen 

har kommit längst i USA där bland annat lärandespel 

för collegestudenter är stor. 

Gränsen mellan ”seriösa spel” och rena underhållningsspel 

är dock flytande. Bland annat har det 

svenskutvecklade historiska strategispelet ”Europa 

Universalis” använts i historieundervisning i Danmark 

för gymnasieelever. Studenternas spelupplevelser blir 

konkreta exempel som läraren sedan kan använda för 

att få eleverna att förstå historieskrivningen. 

Datorspelet ”World of Warcraft” har använts i undervisningen 

på en skola i Malmö för elever med problem 

i syfte att lära samarbete och social interaktion.

Figur 26. Exempel från svenska e-learningföretaget Clever Learning. 

”Det är stor skillnad mellan den avancerade 3D-tekniken som datorspelsproducenter 

använder och den som inom svensk e-learning.” 

De flesta spel inom lärande i Sverige är dock enkla 

och lågbudgetproducerade. Den främsta faktorn varför 

få företag sysslar med pedagogiska spel mot utbildningsmarknaden 

är att konsumentmarknaden är liten. 

För att bli lönsamma krävs spel med global potential; 

dock krävs ofta anpassningar till nationella marknader 

(exempelvis språk). Spel speciellt framtagna för skolundervisning 

i Sverige är sällsynta. Marknaden är helt 

enkelt för liten. 

En vanlig affärsmodell för e-learningföretag är att 

kombinera traditionell utbildning och e-learning. 

Företag som Cleverlearning, Xtractor och BTS 

Interactive producerar affärssimulatorer, kurser och 

inlärning via exempelvis Internet. Det kan röra sig om 

olika specialanpassade integrerade affärs- och utbildningslösningar, 

anpassad programvara och utbildning 

för specifika kunder. Företag inom e-learning ligger 

således närmare segmentet IT-företag och nya media 

än datorspelsbranschen. Det handlar mer om tjänsteföretag 

än om företag som utvecklar produkter anpassade 

för att säljas i stora kvantiteter på en konsumentmarknad. 

Inslaget av rörlig bild och interaktiva moment har 

dock ökat, även om företag inom e-learning vanligtvis 

inte använder 3D-animation på samma avancerade 

sätt som datorspelsproducenter. Inom den här typen 

av verksamhet är det vanligare att använda rörlig bild i 

form av enklare flash-animationer producerade för 

webben. 

Serious games 

OLIKA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER runt 

om i världen har upptäckt möjligheterna med serious 

games. Bland annat FN:s livsmedelsprogram har producerat 

spel, till exempel ”Food Force” – ett spel där 

spelaren ska lära sig att distribuera mat i svältdrabbade 

områden. 

Figur 27. Gränssnitt ur ”Rememo” som tränar 

arbetsminnet, både för bilder och verbalt. 

Källa: Cogmed systems. 

Ett exempel i Sverige på företag inom ”serious 

games” är Cogmed Systems i Stockholm. De utvecklar 

och erbjuder mjukvarubaserad arbetsminnesträning 

för förbättrad koncentrationsförmåga för framför allt 

barn med ADHD. Grunden till företaget är forskning 

vid Karolinska Institutet i Stockholm. Företaget har 

nära koppling till forskningen på Stockholm Brain 

Institute och utvecklar även spel för minnesträning av

Figur 28. Bild från ”Foreign Ground”, ett datorspel i “serious games”-genren. 

Syftet med spelet är att förbereda soldater för fredsfrämjande uppdrag 

utomlands. Bilden är från Defence Gaming. 

Ur ett forskningsperspektiv 

så hoppas jag att försvarsmakten 

ser spelindustrin 

som en ny typ av försvarsindustri. 

Håkan Hasewinkel, Totalförsvarets forskningsinstitut 

strokepatienter. Spelet bygger på enkla övningar, som 

att komma ihåg siffror och bokstäver i rätt ordning. 

Stegvis höjs svårighetsgraden under uppmuntrande 

tillrop från spelets robot. Företaget kombinerar forskning, 

mjukvaruutveckling och professionellt personligt 

stöd till interaktiv träningsmetod. 

Ett annat exempel är hur försvaret använder datorspel. 

På regementet Ing 2 i Eksjö har blivande officerare 

fått spela spelet ”Ghost Recon” under sin utbildning. 

Främsta anledningen är att det är en kostnadseffektiv 

metod. Även flygsimulatorer och krigsspel med 

pansarvagnar har använts på flera håll inom försvaret. 

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har dessutom 

kontakter med de svenska framgångsrika speltillverkarna 

för att skapa spel för försvaret. Försvaret har 

36 Defence Gaming. Se webbplatsen 

www.defencegaming.org 

både köpt spelutvecklarlicenser och utvecklat spel 

själv. 

För att öka kunskapen om datorspelstekniken har 

Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk 

och Försvarshögskolan gått samman i en intresseorganisation 

för att stödja Försvarsmakten inom 

området ”Datorspel och försvar”. 36 

Ett annat exempel på datorspel inom försvaret är att 

Saabs försvarsindustridel köpt en spelutvecklingslicens 

för krigsspelet ”Battlefield 2” av datorspelsföretaget 

Digital Illusions. Företagets tekniker vill vidareutveckla 

spelmotorn till en simulator för det svenska 

försvaret som ger spelaren möjlighet att samöva olika 

roller och träna inför internationella insatser.

3.4 SERVICE- OCH TEKNIKBOLAG 

MED SERVICE- OCH TEKNIKBOLAG menas främst 

specialiserade företag som arbetar mot olika audiovisuella 

sektorer i för-, under eller efterproduktionen, 

alternativt under hela produktionsprocessen. Det 

finns företag specialiserade mot exempelvis filmbranschen 

för uthyrning av dekor, företag inriktade mot 

”stunts” eller fysiska specialeffekter. 

Filmlaboratorium är en annan typ av verksamhet 

som tillhandahåller utrustning för framkallning, redigering, 

klippning och efterbearbetning av film och tv. 

Sverige har relativt få traditionella filmlaboratorier i 

industriell skala kvar i landet. 37 

Postproduktion och visuella effektindustrin består 

av en typ av serviceoch teknikföretag med stor betydelse 

för hela den audiovisuella industrin. Det som har 

drivit utvecklingen framåt för den här typen av verksamhet 

är utvecklingen inom datorteknologi. 

Digital postproduktion kan exempelvis behövas när 

Figur 29. Hollywoodproducerade filmen ”A scanner darkly” 

är ett exempel på då gränserna inom rörlig bild-området 

luckras upp. För att ge filmen en specifik känsla har den 

filmats digitalt med riktiga skådespelare och därefter 

bearbetats med animationsteknik. 

37 Sådan verksamhet finns likväl hos Nordisk Film Post Production och 

bolaget Stockholm Post Production. Se även Guerpillon (2004). 

38 Nilsson—Etelä (2006). 

39 ibid. 

en film behöver en historisk miljö. Om det finns föremål 

som inte passar in i miljön vid inspelning, till 

exempel lyktstolpar, går det att redigera bort dem i 

postproduktionsfasen och uppnå den miljö och estetik 

regissören eftersträvar. 

Är visualiseringen rörlig kallas det animation. 

Digital visualisering och effekter genom 2D-/3D-teknik 

i form av animation används i en mängd olika 

typer av produktioner. Animation har ett användningsområde 

som sträcker sig över film, television, 

reklam, datorspel, olika webbapplikationer och mobil 

media. 

Potentialen för den typ av företag med animation 

som kärnkompetens är stor och ses som en tillväxtbransch 

i policysammanhang. 38 I diskussionen talas 

om att bättre utnyttja tekniken och kompetensen mot 

nya områden såsom sjukvården, försvaret och byggsektorn. 

39

3.5 NYA MEDIA 

NYA MEDIA BESKRIVER DE FORMER av media som 

tillgängliggjorts genom utvecklingen av informationsoch 

kommunikationsteknologi (ICT). Termen används 

för att kunna tillhandahålla en bred men ibland ganska 

oklar definition av digitalt relaterade verksamheter. 

Nya media står i relation till ”gamla” medieformer, 

som tidningar och magasin vilka visar text och bild 

statiskt och tvådimensionellt. Den kommunikation nya 

media medför är främst ”interaktiv” vilket öppnar nya 

möjligheter för konversation, 3D-miljöer, feedbackkommunikation 

och användargränssnitt. Ordet multimedia 

syftar till interaktivitet med skillnaden att man 

inte är uppkopplad på Internet eller via mobiltelefonen. 

40 

Det finns ingen enhetlig definition av nya media som 

en industri. Företag och verksamheter som faller 

under definitionen nya media finns i nära anslutning 

till många marknadssegment som datorprogram- och 

spelutveckling, utbildning, film, television och radio. 

Karakteristiskt med nya media är den tydliga kopplingen 

till Internet i affärsmodellerna. 

Nya media kan vara nya typer av specialiserade företag. 

Det kan också vara satsningar i traditionella företag. 

Verksamheter inom nya media kan erbjuda både 

innehållsproduktion, tjänster eller IT-tekniska lösningar. 

Allt fler företag ser möjligheterna i utvecklingen 

med fler distributionsformer och billigare produktion. 

Några exempel på nya media är de traditionella 

dagstidningarnas satsningar på utvecklade webbsidor 

med kringtjänster och egna webbaserade tv-kanaler, 

som exempelvis Dagens Industri, Expressen och 

Aftonbladet. 

Framför allt tv-kanalerna har anammat Internets 

möjligheter. Kringtjänster till tv-program har blivit ett 

större fenomen. Kanaler som TV4, SVT, TV3 och 

40 Bathelt (2003). 

Kanal 5 har numera egna avdelningar som uteslutande 

arbetar med till exempel interaktiv media, mobil-tv 

och Internetdistribution. 

Den här studien visar att det även på producentsidan 

sker anpassning till och satsning på nya mediasegmentet. 

Leila El-Zein på filmproduktionsbolaget Tre vänner 

säger att de redan planerar, utvecklar och anpassar en 

del kommande dramaproduktioner att kunna visas 

direkt i mobiltelefon eller via webben. På samma sätt 

planerar produktionsbolaget Delorean Film, enligt 

Henrik Ihre, att jobba med all typ av kommersiell rörlig 

bild, oavsett kanal, plattform och längd. 

Även på distributionssidan börjar det komma mängder 

med nya medieföretag som tillhandahåller digital 

distribution i form av till exempel VOD-tjänster, filmoch 

musiknedladdning. Även datorspelsförlagen 

använder sig i större omfattning av digital distribution 

och försäljning av datorspel. 

Det har kommit fler nischade företag som har det 

lättare att nå ut i den digitala miljön. Svenska 

Glimz.net är en prisbelönt "film-on-demand"-tjänst 

för skandinavisk kort- och dokumentärfilm. På 

Glimz.net visas kortfilm, novellfilm, dokumentärer 

och animerad film via bredband mot betalning. 

En annan sektor som dragit fördel och vunnit på 

spridningen av nya media är reklambranschen. Många 

av reklambyråerna har i dag avdelningar eller dotterbolag 

specialiserade på interaktiv reklam. 

Listan på företag med kopplingar till nya media kan 

göras lång. Tabellen nedan visar några exempel på 

företag inom nya media. Definitionen kan vara svår. 

Gränserna för vilken bransch eller sektor företagen 

tillhör är ibland flytande. 

Tillväxttakten kan vara hög som i fallet med Tradedoubler. 

Kommersialiseringsgraden och den globala

marknaden för många företag inom nya media gör att 

företag med en bra affärsidé har stor chans att få uppbackning 

av större aktörer och riskkapital. 

Utvecklingen av affärsmodeller inom nya media 

medför en efterfrågan på nya typer av tekniska tjänster. 

Teknikanvändning, nya typer av webbapplikationer 

och den ökande användningen av Internet medför 

att det skapas ett större behov av tjänsteföretag speci- 

Företag Beskrivning 

Bilddagboken.se Community för bilder 

Bubblare.se Videocommunity och teknisk plattform för video 

CinemaOne VOD, nedladdning av film och tv-program 

Entropia Universe Virtuell värld på Internet 

Glimz.net Digital distribution av kortfilm 

Grade E-learning 

Operax Service inom IT/bredband 

PicSearch AB Sökmotor för bilder på Internet 

Playahead Community 

Qbrick IT-lösningar för webb-tv, internetreklam med mera 

Tradedoubler Internetreklam/marknadsföring 

TV4 Anytime VOD, nedladdning av film och tv-program 

Tabell 7. Några exempel på företag inom nya media. Källa: Affärsdata (2005). 

Figur 29. Glimz är ett exempel på koppling mellan film och 

nya media. Glimz.net är en betaltjänst som visar kortfilm, 

dokumentärer och animerad film via Internet. 

aliserade på IT-lösningar för webben. Det finns producenter 

av webbsidor och företag som sköter underhåll 

av webbsidor. Den nya digitala distributionen kräver 

tekniska lösningar för att kunna ta betalt och för att 

distributionen ska fungera. För webb-tv och annan 

strömmande video behövs tekniska plattformar och 

mjukvara.

Datorspelet ”Battlefield 2142”, det senaste i prisbelönta Battlefield-serien från 

företaget DICE.

4 INDUSTRIELL 

DYNAMIK 

Vilka likheter och skillnader finns för de 

audiovisuella sektorerna? Hur ser kopplingarna 

ut mellan dem? 

Analysen i detta avsnitt omfattar både 

mycket små och mycket stora företag i den 

audiovisuella industrin. De små företagen 

och individnivån studeras främst i samband 

med diskussionen om industrins arbetsmarknad. 

De större företagen undersöks 

främst i samband med att marknaden och 

produktionsprocessen beskrivs.

4.1 ARBETSKRAFTENS STRUKTUR 

Projektbaserad verksamhet 

FILM, TV OCH DATORSPEL ÄR ALLA branscher som 

andas coolhet och ibland glamour. Men långt bort från 

den röda mattan eller introtexterna finns en stor 

Sysselsättning 



Figur 30. De flesta verksamheter inom de audiovisuella 

sektorerna är projektbaserade. Illustrationerna 

ovan visar hur behovet av sysselsättning 

kan variera över tiden i en verksamhet. 

mängd personer – utöver ”stjärnorna” – som arbetar 

med produktionerna. 

Dessa kan delas upp i tre kategorier: (1) löntagare, 

(2) frilansare utan F-skattesedel samt (3) uppdragstagare 

som verkar som egenföretagare. 41 

Storlek på företag utifrån antal anställda 

Delområde 0–19 20–49 50–149 150+ 

Film/Foto Antal företag 100% 0 % 0 % — 

Förädlingsvärde 8 1 % 9 % 1 0 % — 

Media Antal företag 9 4 % 3 % 2 % 1 % 

Förädlingsvärde 1 8 % 8 % 2 1 % 5 4 % 

Tabell 8. Fördelning antal företag och förädlingsvärde, urval av statistik för 

upplevelseindustrins delområden 2002. (Observera att ”0%” motsvarar en 

mycket liten del andel, medan ”—” motsvarar att inga företag alls finns i kategorin.) 

Källa: Nielsén et al (2006). 

41 Wibe (2006). 

Tid 

Tid 

Tid

Tre karakteristiska drag för de audiovisuella sektorerna 

är: 

● Verksamheterna är projektbaserade. 

● Under produktion är verksamheterna arbetskraftsintensiva 

(men mindre i samband med distribution). 

● Arbetskraften hämtas till stor del från ett frilans- 

arbetarsystem. 

Figur 30 illustrerar hur sysselsättningsbehovet ofta 

varierar över tiden i en verksamhet. Inom datorspelsbranschen 

är anställningar vanligare, men inom 

framför allt tv och film behöver arbetstagaren ha en 

”portfölj” av olika aktiviteter och verksamheter. 

Färdigheter – inte branscher 

INDIVIDER SOM ARBETAR i audiovisuella sektorer 

präglas ofta av ”yrkesskicklighet”, det vill säga färdigheter 

och talang. Formell utbildning räknas i mindre 

grad. Dessa färdigheter kan i många fall användas i 

olika sektorer, vilket gör det relevant att tala om den 

audiovisuella industrin generellt istället för separata 

segment. 42 

På frågan om vilken bransch de jobbar i, brukar 

Fredrik Wikingsson och Filip Hammar – manusförfattare, 

programledare och producenter inom tv, men 

också bokförfattare – säga: ”Entertainmentbranschen.” 

Regissören Josef Fares började filma som 15-åring 

och har gjort ett 50-tal kortfilmer. Bland långfilmerna 

märks ”Zozo” och ”Jalla! Jalla!”. Han säger att han 

kopplar av minst en timme varje dag med datorspel. 

Han planerar att börja jobba med egna datorspel snart: 

”I framtiden tror jag att tv-spel kommer ha samma 

tyngd som film. Vänta bara tills tekniken utvecklas, då 

kommer historierna också bli grymma. Och jag kommer 

syssla med både film och tv-spel.” 

Åse Kleveland, Svenska Filminstitutets tidigare vd, 

utgår från filmbranschen och gör en viktig iakttagelse 

när hon särskiljer hur väl branscherna respektive individerna 

i dem samarbetar: 

”Gränserna mellan olika audiovisuella sektorer har 

fullständigt sprängts! Även om samarbetet mellan 

dem är begränsat, så går kreatören och animatören 

fram och tillbaka mellan tidigare gränser.” 

Kleveland menar alltså att sektorerna fortfarande 

hålls isär, inte minst när de beskrivs i media, av exempelvis 

branschorganisationer eller politiker. Däremot 

arbetar inte längre utövarna i dessa branscher sektorsbegränsat. 

Ett exempel är hur filmregissören Steven 

Spielberg inlett ett långsiktigt samarbete med Electronic 

Arts. 43 

I stället för branscher går det snarare att tala om färdigheter 

och uttryck. En viktig slutsats kan dras utifrån 

det här perspektivet, men minns först att kompetenserna 

inom det audiovisuella området ser mycket 

olika ut. En gemensam nämnare är också en hög grad 

av specialisering av dessa färdigheter. Hantverkskunnande 

är i många fall viktigt, liksom fortsatt utveckling. 

Inom datorspel, postproduktion och visuella 

effektindustrin krävs en ständig fortbildning då dator- 

Försörjningsgrad % Antal personer 

100% 14,2 157 

75–99% 11,4 126 

50–74% 12,2 135 

25–49% 9,06 100 

Mindre än 25% 15,3 169 

Kan inte uppskatta 4,71 52 

Jobbade inte med långfilm och/eller tv-drama 31,5 348 

Inget svar 1,54 17 

Summa 100 1 104 

Tabell 9. Hur stor del av din försörjning under 2005 kom från arbete 

med långfilm och/eller tv-drama? Källa: Enkätsvar som utgör underlag 

till Dahlström et al (2007). 

42 

Detta avsnitt bygger på Nielsén et al (2006) då diskussionen gäller upplevelseindustrin eller 

kreativa näringarna som helhet. Flera av citaten är hämtade därifrån. 

43 

Se fördjupad diskussion på sidan 67. 

44 

Dahlström et al (2007).

program ständigt uppdateras, förändras och går att 

göra allt mer avancerade saker med. 

Många personer har alltså en kompetens som är 

specifik, men som – och detta är poängen – ändå går 

att använda (och används) i flera sektorer. 

Frilansare och portföljarbetare 

DE FLESTA SYSSELSATTA INOM den audiovisuella 

industrin försöker hitta uppdrag och arbeten utifrån 

sin kärnkompetens för att få ihop en tillräckligt med 

jobbuppdrag, men tvingas ibland till alternativ. 

Forskaren Margareta Dahlström har lett en studie av 

filmarbetarnas situation, som visar situationen på 

arbetsmarknaden i den audiovisuella industrin. 44 Av 

filmarbetarna har endast 14 procent sin fulla försörjningsgrad 

från arbete med långfilm eller tv-drama, 

enligt Tabell 9. Ungefär motsvarande antal personer 

uppger i enkäten att mindre än en fjärdedel av deras 

totala försörjning (inkomst) kommer från sådant relaterat 

arbete. 

Troliga orsaker är att det antingen finns för få projekt 

att arbeta med eller att man får liten ersättning 

Typ av arbete/inkomst % Antal personer 

Långfilm och/eller tv-drama 52,9 584 

Kortfilm 20,7 228 

Novellfilm 1 2 1 3 3 

Dokumentärfilm 20,3 224 

Animerad film 4,8 5 3 

TV-produktion utom drama 15,2 168 

Utbildnings-/beställningsfilm 13,9 154 

Reklamfilm 25,8 285 

Musikvideo 7,97 8 8 

Jag hade inget filmjobb det året 5,62 6 2 

Tabell 10. Filmarbetare i Sverige och deras huvudsakliga försörjning. 45 

Källa: Enkätsvar som utgör underlag till Dahlström et al (2007). 

45 Frågan som ställdes var: ”År 2005 arbetade jag med/hade inkomster från 

följande?” Svaranden kunde fylla i flera alternativ. 

46 Jämför med fler typiska drag, enligt sidan 64. 

47 Svaren kommer från Filmarbetarförbundet i Danmark 2004, som också 

organiserar motsvarande grupper på tv-området. Se Wibe (2006). 

för sitt arbete. Tomas Roger, på branschorganisationen 

Bratek, förklarar att det inte är ovanligt att personer 

på väg in i branschen arbetar gratis i början för att visa 

sin duglighet. 

Det är dock få av filmarbetarna som inte alls har 

arbetat med film eller tv, enligt Tabell 10. Ett vanligt 

alternativ är annars A-kassa (23 procent) och andra 

jobb (13 procent). 

Studien ovan visar att det uppenbarligen är svårt för 

många att fullt kunna försörja sig som frilansare. Förmodligen 

vill vissa kombinera med andra verksamheter, 

men de övriga – varför väljer de ändå att fortsätta 

arbeta med film och tv? 

Svaren säger oss något om vad som är unikt för de 

här sektorerna, nämligen de icke-ekonomiska belöningarna. 

46 Frihet, konstnärlighet, lust och stolthet är 

argument som nämns. 47 

Fredrik Wikingsson, tv-producent, författare och 

programledare, säger: ”Den kreativa kicken betyder 

allt.” Kollegan Filip Hammar stämmer in: ”Jag tänker 

aldrig pengar i våra projekt. Om det är så att vi tycker 

att en helikopter behövs så vill vi plocka in en, även 

om vi kan förlora pengar på en sådan grej i just det 

projektet.” 

Typ av arbete/inkomst % Antal personer 

Musik 3,71 4 1 

Teater 10,7 1 1 8 

IT 1,72 1 9 

Andra media än film 10,9 1 2 0 

Filmpedagogisk verksamhet 13,4 1 4 8 

Jobb ej relaterade till film 1 3 1 4 4 

A-kassa 22,6 2 5 0 

Studiestöd 6,07 6 7 

Inget svar 3,35 3 7 

Summa 264,64 2 923

Trots att de inte sällan tvingas till alternativa försörjningar 

och att arbetsmarknaden är tuff för dem, är 

dessa egenföretagare och frilansare mycket viktiga 

från ett samhällsekonomiskt perspektiv: 

De behövs. På samma sätt som frilansarna behöver 

företagen som anlitar dem, har företagen stor nytta av 

en stor och kvalificerad pool av arbetare – för alla 

enstaka projekt, för att kunna växa snabbt och för att 

kunna vara konkurrenskraftig. 

De skapar ekonomiskt värde. Indirekt genom att fungera 

som viktiga underleverantörer, men också genom 

att var och en för sig skapar sysselsättning och bidrar 

till ekonomin. 

De lockar. Attraktiviteten stärks i en region eller stad 

av att ha många personer inom konstnärliga arbeten. 

De skapar aktiviteter och står för det oväntade. 48 

Denna grupp hamnar dock ofta i ett mittenlandskap 

i policyramverk – mellan kultur och näring, trots att 

de egentligen i många fall ryms under båda kategorierna. 

Det finns fortfarande lite kunskap om hur företagare 

inom kultursfären fungerar. 

Att få uppdrag 

TILLGÅNGEN PÅ ARBETE inom den audiovisuella 

industrin ser olika ut för olika yrkesgrupper. På det 

hela är det svårt att komma in på arbetsmarknaden. 

När man däremot är inne i ett kontaktnät, har goda 

referenser och fortsätter att göra bra ifrån sig är det 

desto lättare att få nya uppdrag. 

Det finns inte många arbeten utannonserade inom 

film och tv. Till exempel har många produktionsbolag 

som är inriktade mot reklam egna register när de 

söker kompetent personal. 

Konventionella platsannonser existerar inte. Från 

ett arbetstagarperspektiv är det i stället vanligt att 

man söker arbete indirekt genom att under sina 

arbetstimmar visa sin duglighet. 

Under en inspelning av en reklamfilm eller annan 

typ av produktion kan en frilansare till exempel berätta 

för nyckelpersoner att de har ledigt om två veckor. 

På informella möten över en lunch frågar man samma 

personer om framtida projekt. Trots hög specialisering 

och yrkesskicklighet kan det ibland hända att en duk- 

48 Se bland annat Florida (2002). 

tig producent i tider av lite arbete kan arbeta som produktionsassistent 

för ett annat bolag. 

Även om en individ är utbildad och har kärnkompetens 

som regissör eller producent är det vanligaste att 

han eller hon har gått den långa vägen för att till slut 

få möjligheten att kunna tillämpa sin kärnkompetens. 

Samtliga intervjupersoner vittnade om att det var erfarenheten 

som var det viktigaste för en producent när 

denna satte ihop ett arbetslag, om det än är datorspel, 

3D-animation, film eller tv. 

Formella kvalifikationer är således inte det viktigaste 

för att fastställa kompetensen. Michael Porseryd, 

Meter Film & Television, förklarar: 

”De bästa producenterna på den kreativa sidan inom 

tv har många gånger halkat in i olika produktioner och 

sedan visat sig vara talanger. De kanske börjar som 

assistenter och sedan tar man sig upp genom att gå 

den långa vägen.” 

Henrik Ihre på Delorean Film tillägger: 

”Karrärvägarna är brokiga, vissa kommer från reklamskolor 

andra från Dramatiska institutet. De allra flesta inom reklamfilm 

går den långa vägen och börjar som inspelningspersonal 

för att sedan arbeta sig uppåt och bli producent och 

regissör.” 

Inom datorspelsbranschen brukar nya arbeten 

annonseras direkt på företagens hemsidor på nätet. 

Den här sektorn söker aktivt och rekryterar konstant 

ny talang och är därför den mest dynamiska och 

expansiva audiovisuella sektorn på arbetsmarknaden 

för tillfället. Internationella rekryteringsföretag söker 

exempelvis aktivt upp talang och rekryterar över hela 

världen, inte minst i Sverige. 

För animatörer är inte den formella utbildningen 

det viktigaste för att komma in på arbetsmarknaden, 

trots att de ofta har en gedigen teknisk utbildning. 

Arbetsprover är det viktigaste redskapet för att övertyga 

att ens estetik och förmåga passar för produktionsbolaget. 

Avslutningsvis kan sägas att arbetsmarknaden inom 

den audiovisuella industrin är relativt liten och sluten. 

Men samtidigt eftersöks ständigt nya idéer och talanger. 

Utan kreativa människor skapas inte heller några 

innovationer med potential att bli nytt innehåll.

Geografisk fördelning 

TILLGÅNGEN PÅ ARBETE VARIERAR också med geografiska 

skillnader. En jämförelse av andelen frilansare 

i Sverige visar att Stockholms län har överlägset flest. 

Även i relativa tal finns tre gånger så många frilansare 

som i övriga landet. I Stockholms län finns nästan 

1,5 frilansare (i den audiovisuella industrin) per varje 

1 000 invånare. Efter Stockholm följer Örebro län, 

enligt Figur 31, med ungefär 0,8 frilansare per varje 1 

000 invånare. 49 

För den audiovisuella industrin som helhet är andelen 

sysselsatta per capita klart störst i Stockholms län. 

För varje 1 000 invånare finns drygt 0,7 ”personer” 

som är sysselsatta i den audiovisuella industrin. För 

övriga landet är andelen oftast under 0,5 procent. 



Blekinge län 

Jämntlands län 





Värsternorrlands län 

Kalmar län 

Blekinge län 


Dalarnas län 

Hallands län 

Uppsala län 

Gotlands län 



Skåne län 


Örebro län 


Bilden nyanseras dock av Figur 32. Även om de flesta 

som arbetar i den audiovisuella industrin bor i 

Stockholm, vilket Figur 31 visar, så arbetar ett flertal 

också i andra län. Frivilligt eller inte? Åtminstone har 

regionaliseringen i filmbranschen tvingat en hel del 

att röra på sig. 

Tomas Roger, projektkoordinator för Cinestar och 

företrädare för organisationen Bratek, säger dock: 

”De frilansade arbetarna lever inte bara på film. De 

jobbar cirka sex månader om året med film. Resten av 

tiden går de på A-kassa eller arbetar med något annat 

ströjobb. De här arbetarna flyttar gärna inte till 

Trollhättan. 

0 0,5 1,0 1,5 

Sysselsatta 

per 1 000 invånaare 

Figur 31. Andel sysselsatta ”frilansare” i den audiovisuella industrin per 1 000 invånare. 

Siffror från 2004. Källa: QNB (2007). 

49 Frilansare statistiskt menat är svårdefinierat, 

men tendenserna är likväl tydliga. Se appendix 

1 för beräkningar och definitioner.


Blekinge län 

Kalmar län 




Uppsala län 


Dalarnas län 

Hallands län 



Gotlands län 



Skåne län 



Örebro län 




0,00% 0,10% 0,20% 0,30% 0,40% 0,50% 0,60% 0,70% 0,80% 

Figur 32. Antal sysselsatta i den audiovisuella industrin per capita. 

Siffror från 2004. Källa: QNB (2007). 

Den kreativa 

kicken betyder allt. 

Fredrik Wikingsson, tv-producent, 

programledare och författare

Antal fi lmarbetare 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Stockholm 

Antal fi lmarbetare 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

Arbetar ofta 

i Stockholm 

Västra 

Götaland 

Skåne Dalarna Norrbotten Västernorrland 

Västerbotten 

Figur 33. Antal filmarbetare i olika boendelän. Notera att endast de 

län med fler än 50 boende i undersökningspopulationen redovisas. 

Källa: bearbetning utifrån studien bakom Dahlström et al (2007). 

0 

Arbetar 

ofta i Västra 

Götaland 

Arbetar ofta 

i Skåne 

Arbetar ofta 

i Norrbotten 

Arbetar ofta 

utomlands 

Figur 34. Antal filmarbetare som anger att de ofta arbetar i olika 

regioner. Källa: bearbetning utifrån studien bakom Dahlström 

et al (2007). 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor

4.2 ÅTERVÄXT AV TALANGER 

FUNK-modellen: 

bredd skapar spets 

BEHOVET AV NYA TALANGER som står bakom nya 

idéer och innovationer är nödvändigt för den audiovisuella 

industrin. Detta förklaras ytterligare i FUNKmodellen 

– en modell som härstammar från Hultsfred 

och arbetet där med nya verksamheter utöver den 

stora rockfestivalen. 50 

De flesta som sysslar med ”råvaran” inom den 

audiovisuella industrin – skapandet av nytt innehåll – 

har sin bas i kulturuttrycken att berätta och att visuellt 

gestalta. De har i många fall fostrats i en form av kulturliv, 

där de har kunnat öva och visa upp sina resultat. 

Poängen är att ett kulturliv behövs för att fostra 

nya talanger. Många offentliga insatser har utgått från 

att forskning och utbildning stärker näringslivet. I 

FUNK-modellen adderas kulturen. 51 

”Kulturlivet” utgör på så sätt en viktig form av utbildning 

för många i den audiovisuella industrin och i 

EXEMPEL PÅ KULTURLIV 

FUNK-MODELLEN Utbudsorienterat 

GENERELLT 

● Stimulera individer och verksamheter 

● Möjligheter och platser för att visa upp sig 

● Möjligheter och platser för att träna och 

lära 

DATORSPEL 

Efterfrågeorienterat 

● l Kunskap hos och utbildning av 

konsumenter/publik 

● Efterfrågan för en marknad 

● Ställa krav på förnyelse och utveckling 

(aktiv, ”god” smak) 

● Traditioner 

● Datorfestivaler och LAN-partyn, t.ex. 

Dream Hack (ca 10 000 deltagare) 

● Föreningsliv där skapande, utforskande och 

tör 

de kreativa näringarna generellt. För att väcka intresset. 

För att få testa och träna och att visa upp sig. 

Inom film är festivaler och tävlingar viktiga, liksom 

övriga barn- och ungdomsaktiviteter. För tv-området 

är det viktigt att få komma intill och testa. Den stora 

mängden av utbildningar på området, liksom utvecklingen 

med användargenererade webbplatser, bidrar 

till detta. För datorspel utgörs kulturlivet till exempel 

av spelklaner, demoscener och festivaler såsom Dream 

Hack, som har ca 10 000 deltagare. 

Även hur teknik hanteras kan kopplas till ”kultur”. 

Tillgången till billigare teknik har exempelvis medfört 

att unga filmskapare jämförelsevis är mycket bättre 

filmfotografer numera. För alla sektorer är det också 

viktigt att på nära håll se förebilder och kunna få vägledning 

och inspiration. För att ytterligare förklara 

kulturens roll enligt FUNK-synsättet används en bild 

som liknar en tratt – för att illustrera att av en mängd 

utövare blir ett fåtal professionella. 

Bredd skapar spets. 

Figuren på höger sida illustrerar detta flöde. Inuti 

deltagande kan mötas i en organiserad form 

EXEMPEL PÅ KULTURLIV 

● Demoscenen och demogrupper: att visa 

upp sin skicklighet i nätverk 

● E-sport, såväl professionell som på ama- 

nivå. Flera organisationer och ligor finns 

● Spelklaner: spelare som regelbundet spelar 

tillsammans via Internet, ofta över nationsgränser. 

● Speljournalistik: upplysning, utbildning 

RÖRLIG BILD ● Organiserad icke-kommersiell verksamhet: 

aktiviteter inom film, tv och datorspel 

i t.ex. skolor och föreningar 

● Ej organiserad eller icke-kommersiell verksam- 

het inom produktion av film, tv och 

datorspel 

Tabell 11. Exempel på kulturliv enligt FUNK-modellen. Källa: Nätverket för upplevelseindustrin (2007). 

50 Modellen har sedan utvecklats med stöd från KK-stiftelsen och presenteras utförligt 

i Nielsén et al (2006), som utgör underlaget för det här kapitlet. Modellens ursprungliga 

syfte var att beskriva musikbranschens ”innovationssystem”, men den är 

även relevant för andra kreativa näringar såsom den audiovisuella industrin. 

51 FUNK står för forskning, utbildning, näring och kultur.

“Kulturliv” 

systemet – inne i tratten – finns ett antal aktörer (personer 

och organisationer) som agerar såväl utifrån ett 

konstnärligt som ett kommersiellt perspektiv. Rörelsen 

mot professionell verksamhet (”näringsliv”) sker 

åt höger i figuren – från bredd i kultursammanhang 

till marknadselit, det vill säga framgångsrikt näringsliv. 

Det är värt att betona – när man betraktar figuren 

framgår det inte självklart – att även näring och kultur 

behöver goda förutsättningar. Framför allt behöver ett 

kulturliv stöd (vilket ofta sker i form av kulturpolitik 

m.m.), men kritiskt för att stärka näringslivet i de 

audiovisuella sektorerna är också att fler lyckas med 

klivet från amatör- eller halvprofessionell verksamhet 

till att på ett hållbart sätt tjäna pengar på vad de gör. 52 

Föregående avsnitt belyste just svårigheten som 

många individer har att skapa sig en tillräckligt stor 

portfölj av jobb. 

Vad som förflyttar sig i ”tratten” är aktörerna. 

Exempel från de audiovisuella sektorerna är manusförfattare, 

regissörer, skådespelare, producenter, företag, 

föreningar o.d. Tesen är att dessa blir fler och bättre 

om ett starkt kulturliv finns, i form av platser att 

visa upp sig (kortfilmsfestivaler) och att träna på (resurscentrum, 

skolmoment). Aktörer kan dock samtidigt 

verka både i icke-kommersiella och kommersiella 

sammanhang. 

FUNK-modellen betonar behovet av att fundera över 

återväxten – ett redskap för att stötta och stimulera 

Näringsfrämjande åtgärder 

Semiprofessionell Professionell 

Forskning och utbildning 

Ökar möjligheterna för professionella verksamheter 

Figur 35. En förenklad bild av hur en god grund i form av ett kulturliv ökar sannolikheten 

för framgångsrika näringsverksamheter. Källa: Nielsén et al (2006). 

52 Se mer i Gullander et al (2006). 

53 Samarbetsprojekt mellan de nordiska filminstituten 

och är delfinansierat av Nordiska ministerrådet. 

54 Samarbetsprojekt mellan Svenska Filminstitutet, 

Film i Väst, Filmpool Nord, Sveriges Television och 

Nordisk Film. 

55 Läs mer i förslagsvis Törnqvist (2004). 

Marknadselit 

långsiktig tillväxt inom kulturnäringarna, däribland 

den audiovisuella industrin. 

Även om vissa barn- och ungdomssatsningar finns 

inom filmen, så har offentliga satsningar på den audiovisuella 

industrin framför allt varit inriktad mot professionell 

produktion. Några undantag finns, till exempel 

nystartade Dvoted 53 och Rookie Film 54 . Det är svårt 

att hitta insatser som handlar om att inspirera eller 

fånga upp talanger, och om de finns är de små jämförelsevis. 

Insatserna har också varit avgränsade sektorsvis, 

som med filmstödet. Det blir dock allt tydligare 

att det är svårt att isolera särskilda branscher. 

Snarare ingår de i ömsesidiga system. Frilansare och 

företag jobbar ofta mot olika branscher, inte endast 

inom ett spår. Teknikkonvergensen innebär dessutom 

att sektorer sammansmälter. 

En jämförelse för att få fram nya talanger går att 

finna inom idrotten, där ett system av förenings- och 

amatörverksamhet på olika nivåer och runt om i landet 

sammantaget bidrar till en elit, samtidigt som man 

erkänner ett värde i de olika verksamheterna per se 

(friskvård, gemenskap, glädje etc.). 

Det är också viktigt att se att insatser inte alltid är 

viktigast i läget närmast succé, utan kunskap bakom 

innovationer är en kumulativ process som ofta utvecklas 

i flera sammanhang. 55 

Talang är alltså viktigt, men även talanger behöver 

stöd för att kunna utvecklas. Det har ansetts som självklart 

att fler hockeyhallar ökar sannolikheten för en 

bättre Elitserie och ett bättre landslag.

4.3 MARKNAD OCH PRODUKTION 

Produktionskedja 

DEN AUDIOVISUELLA INDUSTRIN består av mer än 

produktion och utveckling. Den fullständiga produktionskedjan 

kan beskrivas i fler faser, som synliggör 

industrins mångfald. Sektorernas aktiviteter kan delas 

in i olika steg som representerar en produktions livscykel. 

Figur 36 illustrerar. 

1. Utveckling 

Stadiet då en producent skriver manus, skaffar rättigheter, 

söker och tar fram idéer för innehåll. Söker 

artistiska samt finansiella partners och uppskattar 

budgeten och tiden för till exempel en tv, film, multimedia- 

eller datorspelsproduktion. 

2. Produktion/paketering 

Genomförandefasen av idén då produkten förverkligas, 

då till exempel producenten samlar alla mänskliga 

(produktionsteam, skådespelare, programmerare, animatörer), 

tekniska (material, inspelningsplatser, datorutrustning) 

och finansiella resurser (budget för att 

täcka filmning, editering, postproduktion, musik eller 

utveckling av ett datorspel m.m.). Därefter sker paketering 

och eventuellt duplicering. 

3. Distribution 

Produkten tas till marknaden och säljs (sänds) via 

olika distributionsformer. Det är dessa som ökat drastiskt 

den senaste perioden. En film kan till exempel 

visas på en biograf och sändas till din tv-apparat enligt 

tidigare, men också över Internet på din dator, på flygplansstolen 

framför dig, via en dvd-skiva i din datorspelskonsol 

och i din iPod. Detta gäller även tv-program. 

4. Konsumtion 

Stadiet där produkterna visas via bio, tv, dvd, Internet 

eller mobilen och når slutanvändaren. 

Utveckling Produktion/ 

paketering Distribution 

Figur 36. Produktionskedja för audiovisuella produkter. 

Produktionen: olika perspektiv 

VAD SOM KARAKTERISERAR FLERA av produktionerna 

inom de audiovisuella sektorerna är ett inslag av 

konstnärligt perspektiv. Det ska ställas mot att från ett 

efterfrågeorienterat – kommersiellt – perspektiv 

enbart agera utifrån vad ”marknaden” vill ha. När ett 

konstnärligt perspektiv dominerar är det producentens 

vilja som styr och om publiken inte gillar produkten 

(eller verket) – då är det publikens fel. När det 

kommersiella perspektivet står i fokus är produkten 

inte bra om den inte säljer eller lockar tittare. Ett kommersiellt 

perspektiv kan också vara kundorienterat på 

så sätt att det agerar helt på uppdrag och för att tillgodose 

kundens önskemål. 

Figur 37 illustrerar modellen och generaliserar var 

olika audiovisuella fält hamnar. Notera att det är från 

en svensk utgångspunkt. Långfilmer i Sverige – med 

ett litet språkområde och den stora omfattningen av 

offentlig finansiering – är en helt annan sak än 

Hollywoodproduktioner. 

Konsumtion, 

visning och 

sändning

Scen ur filmen Rosa – the movie 

med Anna Ryrberg i huvudrollen som Rosa. 

foto JÖRGEN BRENNICKE

Sju typiska drag 

Konstnärlig 

strategi 

Kommersiell 

strategi 

Videokonst 

Långfi lm 

Musikvideo 

Datorspel 

Tv-produktion för 

kommersiell kanal 

Reklamfi lm 

Figur 37. Affärsstrategier för audiovisuella 

produkter i Sverige. Källa: QNB, 

utifrån modell i Björkegren (1992). 

HARVARDPROFESSORN RICHARD CAVES har gjort en god uppställning när han ringar in sju särskilda drag för de 

kreativa näringarna (the creative industries). Denna beskrivning gäller också den audiovisuella industrin. Det blir inte 

minst tydligt eftersom Caves använder ett flertal exempel i sin argumentation från dessa sektorer. 56 

Osäkerhet är förknippad med efterfrågan, eftersom produkterna är ”upplevelseprodukter” som konsumenten inte 

vet vad 

de är värda förrän efter konsumtionen. Dessförinnan motsvarar köpet en option på en upplevelse. 

Aktörerna drivs av icke-ekonomiska belöningar i form av tillfredsställelse från sitt arbete. 

Den kreativa produktionsprocessen utgörs av en produktionskedja där ett flertal, ofta olikartade aktörer ha en 

viktig roll. För 

att produktionen ska lyckas – och produkten ska uppnå hög kvalitet – får ingen aktörs bidrag vara av låg standard, 

vilket multiplicerar risknivån. Målet är därför att utveckla och vårda dessa kreativa team med diversifierade 

och passande kunskaper; där personerna i teamet dock ofta har olika intressen och förväntningar. 

De närmast oändliga möjligheterna för produkterna; olika versioner, format m.m. 

Vertikalt differentierade kunskaper i personal (projekt)strukturen, det vill säga en A- och B-struktur där personer 

rankas 

efter erfarenhet och position. 

Ofta kritiska och korta tidsramar för koordineringen av de olika aktiviteterna.

Hanna Ohranen i rollen som Minna i filmen ”Krama mig”. foto PER-ANDERS JÖRGENSEN/MEMFIS FILM 

56 Caves (2002).

Möjligheten och betydelsen av att ta ut långsiktiga 

ekonomiska hyror, även under lång tid efter att produktionen 

har skett, mest tydligt via upphovsrätten. 

Likheter och skillnader 

i produktionen 

NÅGRA LIKHETER I PRODUKTIONEN för de audiovisuella 

sektorerna har tidigare nämnts: 

● Drivs av kreativ input, som ofta kommer från individer 

(frilansare eller oberoende produktionsbolag). 

● Projektbaserad verksamhet som drar nytta av nätverk 

och täthet för att både främja innovationer 

(utveckling) och bygga upp projektorganisationer 

(produktion). 

● Behov av specialiserad arbetskraft. 

● Tillgång till studio, tekniska produktionsfaciliteter 

eller specifik utrustning. 

● Behov av stora finansiella resurser innan produktionsstart. 

(För det mesta.) 

Fortsättningsvis tecknas en något fördjupad bild. 

Produktion av film sker mestadels av fåmansbolag 

som anställer under den period som produktion av en 

film pågår inklusive efterarbetet. Förarbetet för ett 

filmprojekt tar lång tid. I fallet med långfilm beror det 

oftast på finansieringen. När väl finansieringen är färdig 

och ett filmteam är sammansatt går själva produktionsfasen 

snabbt. Postproduktionen är dyr och kräver 

en avancerad projektkoordination från förproduktionsstadiet, 

för att kunna räkna ut vad som kan göras 

utan postproduktion och för att postproduktionen ska 

gå så snabbt som möjligt. 

Tv-produktioner har två huvudtyper av program, 

”flow” och ”stock”. Flow-program är av typen nyheter, 

sportsändningar, shower och evenemang. Produktionerna 

skiljer sig från film genom att vara direkt sändningsbara 

program (live) eller är program som inte 

säljs vidare i form av dvd eller förädlas till andra 

medier. 

Stock-program kan ha mer likheter med film och 

NATIONELLT INTERNATIONELLT 

Långfilm Datorspel 

Reklamfilm Animation och postproduktion 

Tv-produktion Tv-format 

Traditionell radio och tv Nätradio och webb-tv 

Amatörkortfilm Professionell kortfilm 

Teknikföretag (plattformar/distribution) 

Tabell 12. Jämförelse mellan nationella respektive internationella marknader 

i fokus.

estår exempelvis av tv-drama och dokumentärer. Det 

är produktioner vilka kan och brukar licensieras till 

olika intressenter och som ibland säljs vidare i andra 

medieformer, exempelvis dvd. 

En skillnad för produktionen av datorspel eller 

annan mjukvara inom nya media är att produktion och 

utveckling smälter samman. Utveckling av ett datorspel 

eller mjukvara är cyklisk och sker hela tiden under 

produktionsprocessen. 

Inom filmen sker produktionen snabbt och endast 

små ingrepp kan göras när en produktion kommit till 

inspelningsfasen. I efterbearbetningen går det att klippa 

och redigera med postproduktion men inte ändra 

filmidén. Per Strömbäck från datorspelsbranschens 

intresseorganisation påpekar en skillnad: 

”Inom datorspelsproduktion är inte själva spelidén alltid 

den viktigaste. Det kan börja med en idé men sluta 

med en annan. Idén knådas fram allt eftersom i 

utvecklingsprocessen.” 

Ytterligare en skillnad handlar om vilka marknader 

som produktionen siktar mot. Vissa audiovisuella sektorer 

präglas av ett nationellt perspektiv. Ibland beroende 

på att språket har stor betydelse, såsom inom filmen. 

I andra fall för att de flesta kunderna finns i 

Sverige (reklamfilm). För de produkter som riktar sig 

mot nationella marknader märks generellt ett större 

inslag av offentlig finansiering. 

Vilken marknad som eftersträvas varierar dock från 

fall till fall. Vissa filmproduktionsbolag har strävat mot 

en internationell marknad och därför gjort filmer på 

engelska. Möjligheterna för expansion ökar givetvis 

om siktet är inställt på en internationell marknad. 

Tv-produktioner riktar sig uteslutande till marknaden 

i Sverige även om det förekommer licensieringar 

av programidéer (s.k. format) till en internationell 

marknad, som exempelvis programmet ”Robinson”. 

Långfilmsproduktionen har mestadels en nationell 

marknad på grund av svårigheter med att få en internationell 

distribution. Att Sverige är ett litet språkområde 

begränsar också storleken på marknaden. 

Reklamfilmen har till största delen en lokal marknad, 

även om svenska reklambolag ibland får internationella 

uppdrag. 

Företag inom nya media är svåra att kategorisera. 

Där finns till exempel webbyråer med bara lokala kunder 

men samtidigt finns serviceoch tjänsteföretag 

med internationella kunder och kopplingar. 

Datorspel, reklam och postproduktion/visuella 

effekt-industrin är de sektorer som uppvisar mest 

kopplingar till internationella marknader. Ett företag 

som Chimney Pot 57 har sökt sig utanför Sverige och 

har startat filialer i både Ryssland, Norge och Polen 

där det finns en växande marknad. Datorspelsbranschen 

är också starkt globaliserad och branschens 

förlag och distributörer ligger utanför Sverige. 

Synergier – exempel 

SYNERGIER BÖR SES SÅVÄL i ett globalt som i ett 

nationellt sammanhang. Ett exempel är hur datorspelsbranschen 

och filmsektorn samverkar. Den tydligaste 

likheten ligger i teknikkonvergensen. Båda branscherna 

använder animationstekniken. Tekniken har 

generellt blivit billigare för datorgenererad grafisk 

produktion. 

Samtidigt sker en konvergens inom mjukvara (datorprogram), 

som med till exempel den spridda programvaran 

Maya, vilket används både för animation i datorspelsbranschen 

och inom postproduktion/visuella 

effektindustrin. Samma typ av programvara och teknik 

används även inom helt andra branscher. Exempelvis 

använder både arkitektbyråer och ingenjörer 3D-teknik 

för visualisering. 

Frilansande animatörer i Sverige är dock få och rör 

57 Erbjuder digitala tjänster för spelfilm, reklamfilm och musikvideor. 

58 Intervju i Hollywood Reporter (2005). Samarbetet mellan EA och Steven Spielberg hade 

föregåtts av att EA köpt Spielbergs företag Dreamworks Interactive.

sig sällan mellan datorspelsbranschen och andra 

audiovisuella sektorer. En av anledningarna är att det 

råder brist på duktiga animatörer och de som är duktiga 

får oftast varaktiga arbeten. Datorspelsbranschen 

tenderar att i högre grad jämfört med andra audiovisuella 

sektorer knyta till sig animatörerna på mer permanent 

basis. Företagen består därmed till större del 

av personer som arbetar tillsammans under lång tid 

och med fast anställning. 

En annan skillnad är att den svenska datorspelsbranschen 

arbetar mer internationellt än den svenska 

filmsektorn, både sett till produktion (arbetskraft och 

finansiering) och distribution. Medan arbetskraft 

inom filmoch tv-branschen ofta är lokaliserad inom 

landet lockas duktiga animatörer och programerare 

inom datorspelsbranschen allt oftare utomlands tack 

vare en stark global efterfrågan på kompetens. 

En utblick mot Hollywood pekar på klara synergier 

mellan datorspelsbranschen och tv- och filmindustrin. 

En trend som kan illustreras av att många speldivisioner 

för interaktiva spel har etablerats av stora tv- och 

filmbolag såsom Disney och Universal Pictures. De 

etablerar långtidskontrakt med speltillverkare och 

knyter till sig kompetens på området. I samband med 

en storfilm släpps numera ofta ett datorspel. 

Vice versa knyter datorspelstillverkare upp kompetens 

från filmbranschen. Den framgångsrika regissören 

Steven Spielberg har till exempel inlett ett långsiktigt 

samarbete med marknadsledande Electronic Arts 

(EA) för att producera tre datorspel. Chefen för EA, 

Neil Young, säger: 

"The goal here is to have the first true collaboration 

between filmmakers and game makers. I'm personally 

excited by the opportunity to work with Steven to 

build games that don't just engage players with their 

interactivity but also try to move them emotionally." 58 

Exempel på synergier i Sverige finns inom SVT som 

utvecklat flera spel som komplement till barnproduktioner 

inom drama. SVT:s julkalender har utvecklat ett 

mobilspel för julkalendern och de har också utvecklat 

enklare webbaserade spel. Närmandet till nya media 

är en tydlig ny strategi, även om satsningarna inte går 

att jämföra med stora datorspelsproduktioner som 

kommit ur storfilmer som ”King Kong” och ”Sagan om 

ringen”. 

Sverige har dock inte den typen av filmer med distribution 

och genomslagskraft som Hollywoods internationella 

biosuccéer. De svenska filmproduktionsbolagen 

har till skillnad från sina amerikanska kolleger 

inte lika mycket att vinna på (och inte heller samma 

finansiella muskler) att också initiera datorspel kopplade 

till filmerna. 

Det hindrar inte de svenska datorspelsföretagen. Till 

exempel producerade Uppsalaföretaget Starbreeze 

spelet ”Chronicles of Riddick” på uppdrag. Spelet var 

baserat på en amerikansk film med samma namn. 

Marknadsstrukturen i Sverige 

FÖRETAGEN I DEN AUDIOVISUELLA industrin kan 

generellt sägas bestå av för det första bolag som äger 

Kanal Ägare Finansiering 

S V T 1 Statsägd stiftelse Licensmedel, sponsring 

S V T 2 Statsägd stiftelse Licensmedel, sponsring 

UR – Utbildningsradion Statsägd stiftelse Licensmedel 

T V 3 M T G Reklam 

T V 4 Nordic Broadcasting 

(Bonnier och Proventus) Reklam 

Sport-Expressen TV4 (enl ovan) och 

Expressen (Bonnier) Reklam 

Kanal 5 SBS Broadcasting Reklam 

Canal+ C More Entertainment (SBS) Betal-TV 

ZTV M T G Reklam 

T V 8 M T G Reklam 

Viasat M T G Betal-TV 

TV1000 MTG Betal-TV 

T V 7 Aftonbladet (Schibstedt) Reklam 

Tabell 13. Exempel på rikstäckande svenska tv-kanaler.

eller styr över distributionskanalerna och för det 

andra av leverantörer till dessa kanaler i form av produktionsbolag. 

Produktionsbolagen kan både vara fristående 

eller ägda av större aktörer, men är ofta mindre 

företag. Däremot kan de växa tillfälligt i samband 

med större produktioner. Även vissa tv-kanaler, framför 

allt SVT och TV4, huserar egna produktionsavdelningar, 

men beställningar från produktionsbolag och 

inköp av utländska program är mycket vanliga. 

På ägarsidan dominerar å ena sidan staten och å 

andra sidan privata koncerner som svenska Bonnier 

och MTG, samt SBS med säte i Luxemburg (äger C 

More Entertainment och Kanal 5). Tabell 14 exemplifierar. 

Översikt produktionsprocessen 

FÖR ATT SUMMERA DETTA KAPITEL presenteras 

avslutningsvis en genomgång av den audiovisuella 

marknaden utifrån modellen för produktionsprocessen. 

1. Utveckling 

Nya projekt och produkter inom den audiovisuella 

industrin sker generellt via köp eller licens för att 

använda manus eller idé från upphovsmannen, andra 

rättighetsinnehavare eller ett produktionsbolag. Det är 

vanligt att exploatera andras rättigheter (till exempel 

licensiering och användning av en författares verk och 

omvandla det till ett manus). 

Utveckling av en ny produkt kan också ske på 

beställning från en tv-kanal till ett produktionsbolag. 

Tv-producenterna och filmproducenter har både egen 

utveckling av idéer och manus samt köper rättigheter 

och samarbetar med företag och författare. 

Datorspelsproducenterna har två typer av utveckling: 

(1) nyskapad rättighet av producenten själv eller 

(2) uppdragsproduktion på licens. Utvecklingen kan 

också vara en samproduktion. 

Reklamfilm, datorspel, tv-produktioner och nya 

media har i högre grad privatfinansiering än filmproduktioner. 

Det stora undantaget på tv-sidan är SVT. 

Reklamfilm utvecklas efter beställning från kund. 

Teknikrelaterad verksamhet (ofta kopplad till distributionsplattformar) 

har enklare att generera riskkapital 

än innehållsproducenter, som till exempel ett produktionsbolag 

inom film där risken anses mycket hög i 

förhållande till potentiell avkastning. För produktionsbolag 

inom datorspel med till exempel egenutvecklade 

spelmotorer (programmeringsplattformar) och företag 

inom nya media finns däremot större möjligheter att 

anskaffa riskkapital på grund av kommersialiseringsgraden 

och en större global marknad. 

Utveckling av nya media kan ofta vara en vidareutveckling 

av befintliga produkter. Det kan till exempel 

vara tilläggstjänster för tv-program på Internet. Denna 

utveckling sker både i företagen och genom samarbeten 

med andra företag. 

2. Produktion 

Produktionssidan i tv-branschen domineras av SVT

REGIONAL 

SATSNING

och några fristående produktionsbolag. De största privatägda tv-produktionsbolagen är Strix 

(ägda av börsnoterade MTG), Zodiak (börsnoterat) och Meter Metronome (ägda av norska 

Schibsted och holländska Endemol). 

Filmproduktionsbolagen är till största delen småföretag med endast ett fåtal anställda. När ett 

filmprojekt initieras mångdubblas antal arbetare under en kort period. 

Majoriteten av datorspelsföretagen i Sverige är småföretag med under tio anställda. 

3. Distribution 

Inom distributionen är storskalighet vanligast. Genom stordriftsfördelar kan distributörerna nå 

flest återförsäljare och få större marknadspenetration. 

Staten är – via helägda Teracom – ansvarig för digitaliseringen av marksänd tv och radio. 

Teracom är dessutom majoritetsägare av Boxer (70 procent) tillsammans med europeiska riskkapitalbolaget 

3i. 

Filmbranschen och datorspelsbranschen består av ett flertal mellanhänder (privata företag) i 

form av förlag, grossister och återförsäljare. 

4. Visning, sändning och konsumtion 

Det var flera decennier sedan som biografvisning var det enda mediet för rörlig bild. Först kom 

tv och sedan video. I dag finns ett stort antal fler visningsformer. 

Utvecklingen gäller också tv-kanalerna som numera inte endast har tittare framför tv-apparater, 

utan kan också sända via Internet (till datorn) och mobilnäten (till mobiltelefonen eller 

någon annan bärbar mediespelare såsom iPod eller PSP). 

Den digitala distributionen har medfört att det är lättare för producerande bolag och individer 

att direktkommunicera med konsumenten. 

5 OFFENTLIGA 

INITIATIV

OCH 

KLUS- 

TERBILD- 

NINGAR 

Mängder av offentliga 

satsningar på den audiovisuella 

industrin pågår 

och planeras i världen. 

Flera är numera inte 

enbart riktade mot film, 

utan också mot nya 

media, dator-spel och är 

i vissa fall mycket specialiserade. 

Utgångspunkten i 

många fall är kluster-teorin 

– även i de svenska 

exemplen som fokuserar 

på de audiovisuella sektorerna. 

59 Läs mer i Nielsén—Johansen (2005). 

60 Dahlström et al (2005). 

61 En annan sida av attraktivitet är att locka företag, invånare och investeringar generellt. Dessa 

målsättningar nämns ibland, men mer svepande och står oftast i bakgrunden. En källa som återkommer 

i det här sammanhanget är Florida (2002). 

62 Lind (2006).

5.1 OFFENTLIGA 

SATSNINGAR 

Två skäl till offentliga satsningar 

AUDIOVISUELLA SEKTORER FÅR överlag relativt 

mycket uppmärksamhet och stöd från offentliga myndigheter 

på både nationell och europeisk nivå. I 

många länder, regioner och städer finns offentliga initiativ 

för film, tv, datorspel och annan media. Det 

handlar om allt från policyprogram för tillväxt till 

marknadsföring och exportsatsningar, samt regleringar 

inom tv och telekom liksom utbildningssatsningar. 

De senaste åren har filmproduktion stått i fokus. 

Internationellt har många länder aktivt vidtagit åtgärder 

för att locka filmproduktioner, främst från USA, 

genom olika incitament såsom toppfinansiering, skattelättnader, 

marknadsföringshjälp och stöd med att 

hitta och arrangera inspelningsplatser. 

Länder och regioner har olika strategier för att locka 

till sig audiovisuell produktion och konkurrensen har 

blivit hårdare. 59 I Europa finns i dag en mängd olika 

regionala och lokala filmfonder spridda över 30 länder 

som kommit till för att stimulera produktionen inom 

rörlig bild. 

Förklaringen till de många offentliga satsningarna 

ligger i att de audiovisuella sektorerna bidrar med två 

typer av effekter: 

● Ekonomiska värden. 

● Kulturella och imageskapande värden. 

Angående kulturella värden så anses film och tv 

medverka till bevarandet av den kulturella identiteten 

och spelar en stor roll för att forma den allmänna opinionen. 

Film och television utbildar, tränar, informerar 

och underhåller människor på samma gång, och 

reflekterar på så sätt kulturen och värdena i det producerande 

landet. Inhemska filmer och tv-produktioner 

speglar och formar den nationella identiteten och 

kulturarvet. 

63 

Department of Commerce (2001). 

64 

Dahlström et al (2005). 

65 

Ibid. 

66 

Power—Gustafsson (2005). 

Satsningarna ofta regionalpolitiska 

UTIFRÅN ETT REGIONALPOLITISKT perspektiv 

märks en strävan att stärka regioners identitet, synlighet 

och attraktionskraft, både genom dess ekonomiska 

och kulturella bidrag till regionen. Argumenten för 

satsningarna kan sammanfattas i tre faktorer: 

● Stimulera ökad sysselsättning och andra ekonomiska 

effekter av ett framgångsrikt (audiovisuellt) näringsliv. 

● Profilering av region/stad, både för att locka turister 

och skapa attraktivitet generellt för inflyttning och 

företag. 

● Stärka identitet och det sociala kapitalet. 

Utvecklingen av regionala satsningar på det audiovisuella 

området är med andra ord ingen enskild företeelse 

i Sverige. Satsningar i Norden har framför allt 

utgått från att skapa olika regionala resurscentrum för 

att stärka regioner som traditionellt inte haft någon 

stark filmproduktion. 60 

Det övergripande målet för de regionala satsningarna 

är att utveckla goda strukturella förutsättningar för 

den audiovisuella industrin som regional näring. Målet 

är att aktörerna, kompetensen och investeringarna 

stannar och växer i regionen. Liksom i Sverige fokuserar 

de europeiska fonderna främst på ”filmproduktion” 

och utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv med 

en strävan att stärka den egna regionens audiovisuella 

industri, identitet, synlighet och attraktionskraft. 

Trenden är att näringslivs- och tillväxtargumentet blivit 

viktigare. Detta ska ses mot bakgrund av hur sektorerna 

konvergerar i teknik och marknad. Det finns 

en tillväxtpotential inom olika audiovisuella sektorer. 

Attraktivitet handlar framför allt om turism. 61 Enligt 

en prognos och beräkning uppskattas det samlade värdet 

av exponering av Skåne i Wallanderfilmerna till 

584 miljoner kronor. Prognosen bygger på att filmerna 

exponeras för 128 miljoner människor under en fyraårsperiod. 

Undersökningar från liknande regioner 

visar att turismen till regionen kan öka med 4–10 procent 

per år de närmaste tre åren efter exponering i en 

internationellt framgångsrik film. 62 

I fallet med Wallanderfilmerna beräknas varje sat-

sad krona (totalt 13 miljoner) ge ett regionalekonomiskt 

utfall på mellan 24 och 92 kronor beroende på 

vilket scenario (om filmerna blir en succé eller inte) 

och vilken beräkningsmodell som väljs. 

Det finns andra exempel som gett stora regionalekonomiska 

effekter under mycket lång tid, också kopplade 

till turism. I USA besöker fortfarande hundratusentals 

människor platsen Southfork, inspelningsplatsen 

för tv-serien ”Dallas” varje år, trots att tv-serien slutade 

sändas 1991. 63 

Ett annat exempel är filmen ”Populärmusik från 

Vittula” vilket ökade turismen i Pajala kommun med 

50 procent, från 4 000 besökare år 2003 till 6 000 

besökare år 2004. 64 

Tredje argumentet handlar om ”symbolvärde”. När 

film använder lokala miljöer sprider det en bild och 

kännedom över området vilket kan stärka den lokala 

identiteten. Identiteten handlar i sammanhanget om 

Produktionsfaktorernas 

förhållanden 

Företagsstrategi, 

struktur och 

rivalitet 

Relaterade 

industrier 

att berätta de ”egna” historierna, att kommunicera det 

lokala perspektivet. Det finns också en faktor som 

handlar om att stärka och påverka samhörigheten. 65 

Bakom satsningarna: 

teorin om kluster 

I MÅNGA FALL HAR KLUSTERTEORIN hamnat i förgrunden 

för diskussionerna kring konkurrens, forskning 

och innovation inom näringslivspolitiken. 

Kluster är ett försök att förklara vad som gör geografisk 

koncentration relativt starkare – vad är det som 

ger företag i vissa koncentrationer en extra spets och 

konkurrensfördel? Fördelarna med att ha relaterade 

verksamheter lokaliserade i närheten av varandra är 

flera: 

Efterfrågeförhållanden 

Figur 38. Porters diamantmodell. Källa: Bearbetning utifrån Porter (1990).

1) Produktionen kan förbilligas genom möjligheten att 

dela kostnader för vissa resurser. Detta gäller inte 

minst infrastruktur och utbildning. 

2) Transport- och transaktionskostnader kan sänkas 

eftersom samspelet mellan företag som gör mycket 

affärer med varandra kan sänkas. Personliga möten 

kan också underlättas. 

3) En lokal marknad med specialiserad kompetens 

uppstår. Detta underlättar för både företag och arbetstagare, 

till exempel blir det lättare att byta jobb om 

övergången kan ske utan bostadsbyte. Miljön blir 

också mer attraktiv för specialister. En anledning är 

att det blir mindre chansartat att flytta till en plats 

som på lång sikt erbjuder flera företag som alternativ. 

Den andra anledningen har med nästa punkt att göra. 

4) En miljö bildas som stimulerar kunskapsutbyte och 

innovation. Argumentet är att en miljö där många är 

verksamma inom samma område medför processer 

som oftare leder till innovationer. Information och 

kunskap flödar snabbare och goda exempel i omgivningen 

inspirerar. ”Tyst kunskap” – det vill säga erfarenhetsbaserad 

– aggregeras och kan överföras. 

Fenomenet kallas agglomeration. Det är inte begränsat 

till någon specifik typ av verksamhet, men verksamheter 

inom de audiovisuella sektorerna har visat 

sig framgångsrika – som innovatörer och exportörer – 

om de är lokaliserade i industriella kluster. Forskarna 

Dominic Power och Niklas Gustafsson skriver: 

“The facts that most experience industries are dominated 

by SMEs, and that project-based collaboration 

and working together is common, means that proximity 

to potential collaborators and partners is even 

more important for experience industries than for 

many other industries. The making of a motion picture 

or a single issue of a magazine can for example 

involve the inputs of over 100 different freelancers, 

Montreal has everything it takes 

to become the gaming industry’s 

Hollywood. We settled in 

Montreal because it´s going to be 

the place to be ten years from now. 

Alain Tascan, vice president, Electronic Arts Montreal 

67 Se även diskussion om filmens framtid, från och med sidan 30. 

collaborators and firms. Proximity and clustering 

lowers transaction costs and facilitates cooperation.” 66 

Ett kluster – alltså en sådan här agglomeration eller 

ansamling av relaterade verksamheter i ett geografiskt 

område – kan växa fram organiskt, utan uttalat stöd 

från den offentliga sektorn. Ett klusterinitiativ är däremot 

ett gemensamt projekt där näringsliv och offentlig 

sektor samverkar för att stärka tillväxten och konkurrenskraften 

i ett kluster. 

Forskaren Michael Porter menar att klustrets främsta 

funktion är att skapa konkurrens. Det krävs vissa 

egenskaper i ett kluster för att det ska bli framgångsrikt. 

Motorn för innovation och konkurrensfördelar är, 

enligt Porter konkurrenstryck och utmaningar. 

Porters diamantmodell visar vilka faktorer som tillsammans 

skapar ett klusters konkurrensfördelar. De 

fyra faktorerna i modellen är företagens (1) strategi, 

struktur och rivalitet, (2) produktionsfaktorernas förhållande, 

(3) efterfrågeförhållanden samt (4) relaterade 

industrier. 

Enligt teorin bidrar högre densitet och växelverkan 

mellan dessa faktorer till högre tryck för förändring 

och högre kapacitet för utveckling och innovationer 

för företagen inom klustermiljön. I en klusteranalys 

utgör produktionsfaktorerna tillsammans alla resurser 

som bidrar till den audiovisuella industrins samlade 

konkurrenskraft och dynamik i regionen. 

Analysen av den audiovisuella industrin i Stockholm–Mälardalen 

kommer delvis att göras med Porters 

klusterteori som grund. Produktionsfaktorn som 

tas i beaktande är i detta fall kompetent arbetskraft.

Fyra relaterade drivkrafter 

Företags strategi, struktur och rivalitet 

Att det existerar en stimulerande konkurrens inom 

olika branscher och mellan företag. Möjligheten för 

investeringar och kapital. Kapacitet för affärsutveckling 

för företag. 

Produktionsfaktorernas förhållanden 

Att det ska finnas tillräckligt med kompetens, färdigheter, 

kvalificerad arbetskraft och teknik. 

Efterfrågeförhållanden 

Att det existerar krävande kunder, lojala och trendkänsliga. 

Relaterade industrier 

Att det ska finnas kvalificerade länkar till specialiserade 

leverantörer, relaterade industrier, kompetenta 

branschorganisationer och specialiserade utbildningsoch 

forskningsinstitutioner. 

Motsatt trend: 

geografin allt mindre viktig? 

68 

Investissement Québec (2006). 

69 

Se exempel på sidan 43f. 

70 

Se till exempel Tidholm (2007). 

71 

Pratt (2005). 

72 

Överfört till Sverige innebär det att företag och individer lokaliserade 

till Stockholmsregionen subventioneras av regionala produktionsmedel 

som baserar sig på skattemedel från andra delar av landet. 

73 

Jämför diskussion på sidan 39. 

74 

Se sidorna 71–72 i denna rapport. 

BETYDELSEN AV TÄTHET TYCKS alltså vara viktig av 

flera skäl, men faktorer som verkar i motsatt riktning 

bör också betonas. I vissa avseenden tyder ju utvecklingen 

på att en verksamhets geografiska belägenhet 

minskar i betydelse. 

Framför allt Internet har medfört att möjligheterna 

för kommunikation har ökat betydligt. Världen har på 

så sätt blivit mindre och geografin oviktig. Inspelat 

material kan filmas på ett ställe och bearbetas någon 

annanstans. Filmen ”300”, exempelvis, är ett Medelhavsepos 

som spelats in i en lagerlokal i Kanada. 67 Bakgrunden 

fylldes i efter att skådespelarna gjort sitt – en 

kostsam teknik, men ändå betydligt billigare än att 

filma (och anpassa) riktiga miljöer. Filmproduktionen 

har i detta avseende blivit mer rörlig. 

Uppbyggnaden av resurscentra, regionala filmstöd 

och satsningar över hela världen gör att producenterna 

blivit mindre geografiskt bundna i produktionsfasen. 

Utvecklingen har medfört att internationella samproduktioner 

har blivit vanligare och viktigare. 

Filmproducenterna tar numera mer hänsyn till och 

undersöker vilka länder som är mest kostnadseffektiva 

att spela in i inför olika projekt. Hollywood har länge 

haft en relativt mobil produktion och spelat in mycket 

i bland annat Kanada, Australien, Nya Zeeland och 

Storbritannien. 

Dessutom finns mängder av virtuella forum och nätverk 

som möjliggör diskussioner och ”scener” för att 

visa upp sina resultat oberoende av var man befinner 

sig. YouTube och MySpace är två sådana internationella 

exempel. 

Fredrik Wikingsson – tv-producent, programledare 

och författare – säger: 

”Risken är att vi blir mätta i Stockholm och några 

hardcoredårar kan sitta i Malmö och lyckas ändå, med 

den här youtubifieringen.” 

Wikingsson och kollegan Filip Hammar – i sina roller 

som tv-producenter – berättar att animatörerna

5.2 EXEMPEL PÅ OFFENTLIGA SATSNINGAR 

som arbetar med deras samhällssatiriska, animerade 

tv-serie (premiär hösten 2007), träffade varandra över 

Internet. Trots att animatörerna var kända för varandra 

och hade jobbat ihop tidigare, så var det första 

gången som de sågs när tv-bolaget förde samman dem. 

De flesta är överens om att den fysiska tätheten är 

oslagbar, åtminstone i produktionsprocessen. Sett till 

exemplet ovan med tv-serien så arbetar animatörerna 

tillsammans i Stockholm under produktionen. 

Filmsatsningar 

eller branschsatsningar? 

I STÄLLET FÖR ATT SATSA ENDAST på film märks en 

rad nya satsningar som kompletterar traditionella 

filmfonder. Framför allt är detta vanligt i storstadsregionerna. 

Trenden är att skapa samverkansorgan, mötesplatser 

och en samlande kraft för att binda ihop hela den 

audiovisuella industrin, främst för att skapa nya synergier 

och samarbeten vilka i sin tur kan skapa sysselsättning 

och nya företag även utanför filmbranschen. 

Det anses inte heller lika kostsamt att stödja projekt 

inom multimedia, nya media och datorspel – genom 

till exempel rådgivning, utbildningsinsatser och hjälp 

med kontakter – jämfört med finansiering av långfilm. 

Storstadsregioner har ju inte fått några strukturfondspengar 

från EU. 

Förutom breda tillväxtprogram för hela den audiovisuella 

industrin finns städer och regioner som istället 

fokuserar och specialiserar sig på att stimulera specifika 

sektorer. Ett exempel är datorspelsklustret i Montreal 

i Québec, Kanada. Québecs datorspelsindustri 

består av mer än 70 företag inom utveckling, produktion 

och förlagsverksamhet. År 2005 arbetade cirka 

3 500 personer inom sektorn. Företaget Ubisoft, 

exempelvis, har över 1 000 anställda i Montreal och 

planerar att dubbla sin personal där fram till 2010. 68 

Montreal räknas numera som en av de främsta 

växande regionerna i världen för digital media och 

interaktiv underhållning. Staden är också känd för sin 

dynamiska animations- och visuella effekt-industri. 

Det finns också offentliga, specialiserade satsningar 

på ”serious games”. 69 

Filmfonder: för eller mot? 

PÅ SENARE TID HAR KRITIK framförts mot offentliga 

filmsatsningar och framför allt regionala filmfonder. 

Invändningar finns utifrån såväl det kulturella som 

ekonomiska perspektivet. 

Om vi börjar med konstnärliga mål: 

Å ena sidan finns en diskussion om att dessa hamnar 

i bakgrunden till förmån för nya jobb och ekonomisk 

verksamhet. Det har bland annat inneburit, enligt 

vissa, att landsbygdsschabloner lyfts fram. 70 

Å andra sidan menar andra att regionaliseringen har 

inneburit en vitalisering för filmen, både i Sverige och 

utomlands. Nya miljöer dök upp och nya människor 

fick sin chans. Kända svenska exempel som nämns är 

”Masjävlar” och ”Fucking Åmål”. 

Sett till ekonomiska mål finns kritik om att satsningarna 

är ineffektiva på så sätt att man inte satsar där 

det ekonomiska värdet framför allt skapas. 

För det första – från ett företagsekonomiskt perspektiv 

– hör värdeskapandet ihop med ägande av upphovsrätten 

till verket. Det är upphovsrätten som fördelaktigt 

kan exploateras i olika versioner och olika 

sammanhang, år efter år. 

För det andra – från ett samhällsekonomiskt perspektiv 

– är det sällan som de regionala satsningarna 

medför att bestående sysselsättning och värdeskapande 

skapas på en plats. 

Forskaren Andy Pratt menar därför att Hollywoods 

filmproduktion subventioneras av Europa och Kanada 

som har lyckats locka till sig en viss filmproduktion. 71 

Detta eftersom manusförfattarna, skådespelarna, producenterna, 

regissörerna och storbolagen fortfarande 

bor, investerar och betalar skatt i Kalifornien. 72 

Enligt ekonomgeografen Pratt så motsvarar de värdeskapande 

aktiviteterna – de som innebär bestående 

sysselsättningsnivå – ungefär hälften av budgeten i en 

filmproduktion. 73 

Hans utgångspunkt är att värdeskapande för en eko-

Audrey Tautou har huvudrollen i filmen Amelie från Montmartre, regisserad av Jean-Pierre Jeunet. Filmen hade biopremiär 2001. 

nomi inte består i att locka till sig produktion. Värdet 

för en ekonomi genereras i stället där produktionsbolag 

(högkvarteren), distributörer och postproduktionsbolag 

är lokaliserade. Dessa finns kvar på samma plats, 

oavsett var produktionsmedlen flyttar. 

De eventuella effekterna i regionerna blir därför 

endast temporära. Förklaringen är att de projektbaserade 

verksamheterna inom produktion i de audiovisuella 

sektorerna – i synnerhet filmproduktion – bara 

skapar tillfälliga sysselsättningseffekter. 

Problemet är att det på få platser finns tillräckligt 

många projekt igång samtidigt för att ett kluster ska 

bildas, till exempel med tillräckligt många frilansare. 

Men motargumentet är givetvis att någonstans måste 

man börja. Varje nytt projekt sysselsätter och vitaliserar. 

En stor filmproduktion innebär dessutom många 

jobbtillfällen (om än tillfälliga) och den syns och hörs. 

Inte minst kan den bidra till att höja ribban för andra 

företag och individer inom de kreativa näringarna,. 

Slutligen dock en viktig poäng om ekonomiska 

effekter som ofta lyfts fram (så även i den här rapporten) 

i diskussioner om filmfonder, nämligen de som 

härstammar från besöksnäring och konsumtion i samband 

med produktionen. 74 Det är sant att sådana effekter 

finns. Men det är viktigt att se att de här effekterna 

handlar om turistintäkter, inte om värdeskapande i 

den audiovisuella industrin.

Satsningar globalt 

BERLIN 

Bakgrund: 

Medienboard Berlin–Brandenburg är Berlins stora 

satsning för att stimulera den audiovisuella industrin. 

Satsningen startade redan 1994 och är ett brett 

samarbetsorgan som knyter samman regionens 

medieindustri med dess projektfinansiering, marknadsföring 

och distribution. 

Strategi och vision: 

● Verka för att främja den artistiska och kreativa 

sidan genom utbildning. 

● Finansiellt stöd genom filmfond och knyta teknologiska 

resurser till regionen genom ett brett samarbete. 

● Kluster och nätverkstanke för att få hela regionens 

medieindustri att samverka med varandra samt med 

forskning och utbildning. 

● Kompetenshöjning. 

Tjänster och funktion: 

● Projektfinansiering och marknadsföring främst för 

film. 

● Stöd för manus- och projektutveckling inom alla 

områden. 

● Distributionsstöd. 

● Utbildningssatsningar inom nya media och animation. 

Bara i Berlin- och Brandenburg-området fanns 

år 2006 över 22 000 studenter registrerade i 44 

olika mediekurser och program. 

● Gratis möjlighet att använda offentliga utrymmen i 

stan. 

Resultat av satsningen: 

● Sedan 1994 har de cirka 1 400 filmer som finansierats 

via Medienboards program genererat 171 miljoner 

euro. 

● Enligt beräkningar av effekter som staden gjort 

medför varje filminvestering i Berlin/Brandenburg 

att för varje euro som läggs på filmstöd kommer tre 

euro tillbaka till den lokala ekonomin. 

NEW YORK 

Bakgrund: 

Staden såg att filmoch tv-produktionerna började 

flytta till andra städer med följd att värdefulla 

arbetstillfällen och positiva ekonomiska effekter 

gick förlorade. Borgmästaren Michael Bloomberg 

gick i täten för programinitiativet ”Made in NY”, 

tänkt att locka tillbaka filmoch tv-produktionen. 


● Konkreta helhetserbjudanden och tydliga strukturer 

för att främja audiovisuella industrin. 

● Snabbhet från idé till handling. 

● En tydlig PR-kampanj och marknadsföring. 


● Skattelättnader. 

● Rabattkort för produktioner. 

● Fri poliseskort och gratis möjlighet att använda 

offentliga utrymmen i stan för inspelningar. 

● Gratis marknadsföring i form av reklam i det 

offentliga rummet, till exempel på busshållplatser 

och via radio. 


● ”Made in NY”-programmet beräknas sedan 2004 

ha genererat över 6 000 nya arbetstillfällen. 

● Fem månader efter programmets start hade 330 

miljoner USD från ny tv- och filmproduktion kommit 

till staden. 

PARIS 

Bakgrund: 

Staden såg en negativ spiral där filmproduktioner 

började flytta ut till både andra franska städer och 

framför allt till andra länder. Detta ledde till att filmfonden 

IDF (Ile-de-France) etablerades 2001 och att 

ett åtgärdspaket togs fram för att framför allt främja 

film. 


● Film som en ”självklar” del av regionen och viktig 

för att stärka kulturen. 

● Motverka trenden av utflyttning. 

● Locka utländska produktioner till regionen. 

● Bevara regionens kreativa och ekonomiska mång- 

fald. 

75 Notera att den sistnämnda gruppen var störst. Det kan antas att en 

betydande del av de filmer som ingår i kategorin övriga produceras i 

Stockholm-Mälardalsområdet vilket i så fall tyder på en vital filmproduktion 

trots bristen på filmfondspengar för produktioner. 

76 Se Nilsson (2006). 

● Stärka lokal produktion och på så sätt säkra och 

stimulera det audiovisuella klustret.


● Skattelättnader. 

● Fondmedel för projekt. 

● Internationell marknadsföring genom filmkommissionsverksamhet. 


● Investeringar i över 100 filmer med sammantaget 

29,4 miljoner euro. 

● 33 filmer som nått biograferna och sammantaget 

lockat 17 miljoner besökare. 

● 12 filmer med mer än 500 000 besökare vardera. 

QUÉBEC 

Bakgrund: 

Montreal satsade tidigt på datorutbildningar och ITrelaterad 

verksamhet eftersom staden varit födelseplats 

för stora företag inom programvaruindustrin. 

Därför fanns kompetens inom mjukvaruutveckling. 

Ett klusterinitiativ initierades och konkreta erbjudanden 

i form av skattereduktioner utvecklades. 


Risken är att vi blir mätta 

i Stockholm och några 

hardcoredårar kan sitta 

i Malmö och lyckas ändå, med 

den här youtubifieringen. 

Fredrik Wikingsson, tv-producent, programledare 

och författare 

Övriga 

239 651 108 

Film i Skåne 

25 432 880 

Figur 39. Bruttointäkter i kronor för premiärsatta svenska 

långfilmer ● Locka för till perioden sig företag 2002–maj och kompetens 2005. till regionen, 

Källa: genom Dahlström att erbjuda et al (2006). 

lägre kostnader för företagen i 

Québec än på andra platser. 

● Partnerskap mellan näringsliv, utbildning och 

offentliga organisationer. 

● Internationell marknadsföring. 


● Investeringsstöd. 

● Utbildningssatsningar. 

● Affärsnätverk. 

77 Namnbyte till ”Moving Media Center” diskuteras. 

Film i Väst 

237 159 584 

Filmpool Nord 

211 486 344 

● Skattelättnader för företag och kontraktsanställda. 

Resultat av satsningen:

● Några av de största datorspelsutvecklarna har förlagt verksamhet i regionen, exempelvis 

Electronic Arts, Activision och Ubisoft. 

● Strategiskt viktiga allianser och samarbeten mellan utbildning och näringsliv har skapats. 

● Fler privata skolor och utbildningar utöver statliga satsningar. Till exempel National 

Animation and Design Centre (NAS) och Institute for Computer Graphics Creation and 

Research (ICARI). I Québec tar över 5 000 studenter universitetsexamen varje år i systemvetenskap 

och multimediarelaterade fält. 

ROTTERDAM 

Bakgrund: 

1995 började staden utveckla en modell för att stärka de audiovisuella sektorerna efter att ha 

identifierat dessa som viktiga framtidsbranscher. Satsningen har lett till en positiv utveckling 

över tid och inte bara för film. Rotterdams strategi innebar ett samarbete mellan staden, en 

filmfond och ett fastighetsutvecklingsbolag. Delar av Rotterdams gamla hamn rustades upp för 

att kunna inhysa studiolokaler och annan audiovisuell verksamhet. 


● Utveckla strategin för att etablera nya och locka befintliga filmproduktionsbolag till 

Rotterdam. 

● Stödja tillväxtsektorer såsom animation och nya medier. 

● Stärka lokala produktioner/sändningar. 

● Stärka och utveckla Rotterdam som en attraktiv plats för arbete och boende. 


● Fondmedel för projekt. 

● Service och teknisk produktionssupport, filmlicenser och tillstånd, inspelningsplatser, etableringsmöjligheter, 

databas med regionens aktörer, rådgivning. 

● Stöd av utbildningssatsningar, kursverksamhet och karriärnätverk av olika slag. 


● Omsättningstillväxt i Rotterdams filmindustri från runt 20 miljoner euro 1994 till 200 miljoner 

euro 2004. 

● Ökning av direktinvesteringarna från under 2

6.1 STORSTADENS ROLL I REGIONEN 

miljoner euro 1996 till cirka 12 miljoner euro 2005. 

● De privata investeringarna i enskilda produktioner 

har växt snabbare relativt fondmedlen över tid. 

Filip Hammar 

och Fredrik 

Wikingsson. 

foto KANAL 5 

Satsningar i Sverige 

Jag tror att många inom 

kreatörssektorn drömmer 

om Stockholm. Sedan blir 

det en god spiral. Det bästa folket 

finns här och därför fortsätter 

unga att flytta hit. 

Fredrik Wikingsson, programledare, författare 

och delägare i tv-produktionsbolaget 

Stockholm–Köpenhamn 

SVERIGE HAR TRE PRODUKTIONSCENTRA med fondmedel 

för stöd av i huvudsak filmproduktion: Film i 

Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne. Figur 39 visar 

fördelningen mellan dessa och filmer producerade 

utan regional samfinansiering. 75 

Men satsningarna stannar numera inte vid film. 

Även i Sverige märks tendensen att bredda planerna 

för att inkludera större delar av den audiovisuella 

industrin. Film utanför filmen får allt större uppmärksamhet. 

Framför allt är planerna kring Film i Väst och Film i 

Skåne ambitiösa och tas upp särskilt här, men även 

andra resurs- och produktionscentrum planerar vidare 

än för endast film. Filmpool Nord inkluderar tv-produktion 

och Film i Västernorrland tar särskilt upp animation. 

I Östergötland kopplas utvecklingsinsatserna 

inom Film i Öst till nya media och de kreativa näringarna 

generellt. 76 

Film i Väst har under flera år varit det ledande produktionscentrumet 

inom film i Sverige. Målet framåt 

är att fördubbla sysselsättningen – för närvarande ca

2 000 personer – inom regionens filmoch medieindustri 

fram till 2015. Strategin fångar även in tv, animation, 

datorspel och e-learning. 

Tanken är att säkra en bas av kompetens inom alla 

delar av film och tv-branschen – en kritisk massa för 

att kunna vara tillräckligt konkurrenskraftig och locka 

till sig företag och produktioner. Strategin är tydligt 

kopplad till teorin om kluster. 

Satsningen på tv-produktion har tagit fart under 

2006 med en tv-fond och två dramaproduktioner för 

SVT. Fonden är avsedd för fristående produktionsbolag 

och utländska samproduktioner. Finansiering 

finns. I november 2006 föreslog en politisk majoritet 

att 13 miljoner kronor skulle avsättas till tv-drama och 

dokumentärfilm. Verksamheten inom tv-produktion 

ska på sikt även kopplas till satsningen på Lindholmen 

i Göteborg. 

I årsredovisningen för 2006 presenteras också inriktningen 

mot animation: ”att etablera Västra Götaland 

som ledande nordiskt centrum för produktionen 

av animerad film för biograf och TV”. 

Skåne är en annan region vilka tidigt sett möjligheterna 

i den audiovisuella industrin. Liksom Stockholmsregionen 

har inte Skåne haft tillgång till några 

strukturfondspengar från EU. 

Satsningarna och pengarna tog fart med Wallanderprojektet 

som omfattade en tv-dramaproduktion om 

13 delar, där flera av produktionerna också blev film. 

Marknadsföringen av Skåne i förhållande till besöksnäringen 

har varit den tydligaste drivkraften för den 

lokala satsningen. 

I likhet med Film i Väst arbetar Film i Skåne dock 

numera med en bredare strategi som involverar hela 

rörlig bild-fältet, till exempel ihop med Media Mötesplats 

Malmö. 77 Satsningen inbegriper SVT Syds flytt 

till Västra hamnen i Malmö, nära Malmö högskola och 

Även om mycket film 

spelas in utanför Stockholm 

förenklas projektplaneringen 

här, då kunskapen 

och de flesta aktiviteter som 

behövs för ett filmprojekt finns 

samlat på ett ställe. 

Daniel Alfredson, dramachef SVT 

uppmärksammade Turning Torso och husen från 

Bo01-mässan. 

Affärs- och teknikfokus lyfts fram, till exempel 

genom att koppla möjligheter inom rörlig bild till företag 

som Sony Ericsson och Ericsson, båda med kontor 

i regionen. Ett annat syfte är att stärka regionens 

attraktivitet generellt för både individer och företag. 

NOT: Svenska långfilmer med utländska samproducenter 

är inkluderade. Endast filmer med 1 000 biobesök 

eller fler är inkluderade. Övriga = svenska långfilmer 

utan samproduktion med något av landets tre produktionscentrum.

6.2 INDUSTRINS VIKTIGASTE PRODUKTIONSFAKTOR: 

KOMPETENT ARBETSKRAFT 

6 

STOCK- 

HOLM 

OCH 

MÄLARD 

ALEN 

Slaget står främst om 

talang och kompetens 

mellan företagen i datorspelsbranschen, 

inte om 

finansiering som inom film. 

Per Strömbäck, Spelplan—ASGD 

78 Se sidan 75. 

79 Se framför allt diskussionen om geografiska 

skillnader fr.o.m. sidan 57 

Det är tydligt att det är i 

Stockholm som de flesta 

inom den audiovisuella 

Universitet och högskolor i Mälardalen 

med program och kurser i anknytning till kultur 

och den audiovisuella industrin 

● Dramatiska institutet 

● Danshögskolan (inklusive 

Nycirkusutbildningen) 

● Konstfack 

● Teaterhögskolan 

● Kungliga tekniska 

högskolan 

● Mälardalens högskola 

● Stockholms universitet 

● Södertörns högskola 

● Uppsala universitet 

● Örebro universitet 

● Kungliga konsthögskolan 

● Kungliga musikhögskolan 

● Operahögskolan 

● Stockholms musikpedagogiska 

institut

industrin i Sverige arbetar. 

Men hur fungerar 

kopplingen mellan detta 

starka centrum och övriga 

Mälardalen? Och hur 

väl rustad är regionen 

framöver, sett till utbildningar 

och andra viktiga 

förutsättningar? 

Storstaden attraherar 

STORA STÄDER HAR TRADITIONELLT haft en förmåga 

att tillhandahålla en stimulerande miljö för kulturell 

och kreativ produktion. Den urbana miljön tycks i 

alla tider ha attraherat författare, artister, skådespelare, 

målare och poeter. 

Likaså är Stockholm den plats som är hjärtat för landets 

kreativa och kulturella liv. Utvecklingen av de 

audiovisuella näringarna i Stockholm har också gynnats 

av storstadens dragningskraft. 

Trots en osäker arbetsmarknadssituation söker sig 

ständigt nya människor till den audiovisuella industrin 

och framför allt till Stockholm. Huvudstaden har i ett 

historiskt perspektiv attraherat specialiserad arbetskraft 

och leverantörer inom olika branscher, vilket 

skapar en kumulativ mekanism, som konstant stärker 

de lokala resurserna. Förutom att här redan finns ett 

stort antal företag finns det en attraktivitet i miljön 

vilket förstärker processen. På liknande sätt erbjöd 

Los Angeles den typ av miljö som hjälpte till att forma 

Hollywood till den amerikanska filmindustrins centrum. 

I Sverige har Stockholm attraherat det största antalet 

filmproducenter, postproduktion- och servicebolag, 

fotografer och reklambyråer. Staden innefattar hela 

kedjan av aktiviteter som förknippas med film och tvproduktion. 

Här finns infrastrukturen och nätverken 

som gör att arbetarna inom hela den audiovisuella 

industrin har möjlighet att utveckla sin talang, skaffa 

kontakter och komma vidare i sitt yrkesliv. Filip 

Hammar – programledare och delägare i tv-produktionsbolaget 

Stockholm–Köpenhamn – säger: ”De 

människorna och företagen som vi behöver och verkar 

med finns här.” 

Tidigare har vi pekat på siffror som visar att 

Stockholm dominerar sett till omsättning och syssel-

Utbildning Inriktning Utbildningsinstitution Kommentar 

Universitet/ Media/data/ K T H Nya media, IT och 3D-visualisering 

högskola webb Stockholms universitet Media och kommunikation, 

Södertörns högskola multimedia och pedagogik 

(e-learning) 

Webb och IT 

Universitet/ TV, film och Kungliga musikhögskolan 

högskola konst/kultur Dramatiska institutet 

Danshögskolan 

Stockholms universitet 

Konstfack 

Konsthögskolan, 

Operahögskolan 

Stockholms musikpedagogiska institut 

Teaterhögskolan 

Filmvetenskap, medieproduktion 

KY-utbildning Media/data/ Medieinstitutet TV-produktion, nya media 

webb Berghs School of Communications Webb, information, grafisk 

formgivning 

C3L – Centrum för 

Livslångt lärande 

Videografik och interaktiva media 

Jensen vuxenutbildning IT, webb 

Nackademin 3D-animation, mobil medieutveckling 

Grafiskt Centrum (The Garden) 3D-animation 

KartoTek Visualisering kartor 

Academedia Masters IT, webb 

Poppius journalistskola Journalistik, kommunikation, webb 

KY-utbildning TV, film Berghs School of Communications Media 

och radio Stockholms TeaterInstitut 

SAE Institute 

Medieskolan 

Europeiska fotografskolan 

TV-produktion 

Medieinstitutet TV-produktion 

KY-utbildning Konst och kultur Stockholms teaterinstitut 

Kulturama 

Konstskolan i Stockholm 

Konstskolan BASIS 

Grafikskolan 

Komvux och Åsö vuxengymnasium Webb 

folkhögskola Sundbybergs folkhögskola Filmlinjen 

Skeppsholmens folkhögskola Film 

Jakobsbergs folkhögskola Filmkunskapslinje, manus 

Gymnasium Inom 

estetiska ämnen 

27 gymnasieprogram på olika skolor 

Gymnasium Inom media och IT 36 gymnasieprogram på olika skolor 

Tabell 14. Exempel på utbildningar inriktade mot den audiovisuella industrin i Stockholms län.

Utbildning Inriktning Utbildningsinstitution Ort Kommentar 

Universitet/ Media/data/ Örebro universitet Örebro Medie och kommunikationsvetenhögskola 

webb 

Mälardalens högskola 

skap, webb 

Mälardalens högskola Eskilstuna Informativ illustration/grafisk design 

Uppsala universitet Uppsala Informationsdesign (data) 

Medie och kommunikation/data 

och systemvetenskap 

Universitet/ TV, film och Uppsala universitet Uppsala Konstvetenskap, musikvetenskap 

högskola konst/kultur 

Örebro universitet Örebro TV-produktion 

Folkhögskola Eskilstuna folkhögskola Eskilstuna Konstlinjen 

och komvux Fellingsbro folkhögskola Örebro Animation 

Biskops–Arnö Uppsala Film 

KY-utbildning Konst och 

kultur 

Örebro konstskola Örebro Konstnärlig grundutbildning 

KY-utbildning TV, film och 

radio 

KY-utbildning Media/data/ 

webb 

KY i Enköping Enköping Nya media (IP-telefoni), data 

KY i Västerås Västerås Produktionsutveckling 

Mediability International Västerås Grafisk formgivning/visuell 

kommunikation 

Utbildningsborgen Örebro IT 

Nynäshamns kompetenscentrum 

Nynäshamn IT 

Gymnasium Inom estetiska Över 15 gymnasie- Mälardalen, 

ämnen program på olika skolor ej Stockholm 

Gymnasium Media och IT Över 6 gymnasie- Mälardalen, 

program på olika skolor ej Stockholm 

Tabell 15. Utbildningar inriktade mot den audiovisuella industrin i Mälardalen och Örebro, exklusive Stockholm.

sättning inom de audiovisuella sektorerna i Sverige. I 

Stockholm finns också tv-bolagens huvudkontor och 

viktiga institutioner såsom Filminstitutet, men även 

företaget Nordisk Film Post Production som är störst 

inom redigering och postproduktion i Sverige. I 

Värtahamnen och Frihamnen finns en tydlig lokal agglomeration 

av produktionsbolag och servicefunktioner 

inom film och tv. 

Ett starkt centrum i regionen… 

HUR SER FÖRDELARNA UT för företagen inom den 

audiovisuella industrin i Stockholmsregionen? 

Tre faktorer sammanfattar intervjustudien: 

● Att de industriella aktiviteterna är starkt koncentrerade 

i regionen har medfört att det blivit enklare att 

möta kunder och göra nya affärer. 

● Koncentrationen av verksamheter inom alla undersökta 

audiovisuella sektorer, samt medie- och ITrelaterad 

verksamhet, har underlättat för att finna 

specialiserade tjänster, service och arbete. 

● Närheten till potentiella samarbetspartners har gjort 

det enklare och mer flexibelt att organisera projektbaserat 

arbete. 

Förutom kund- och samarbetsaspekten hänvisade 

majoriteten av intervjupersonerna till det mer generella 

”att bara finnas här”. Genom att finnas i Stockholm 

är det lättare, exempelvis, att hålla ett öga på 

både konkurrenter och samarbetspartners. Om man 

finns på plats där alla andra finns blir det enklare att 

lyssna av den lokala miljön, hålla sig uppdaterad och 

se vilka trender som kommer. Detta är också något 

klusterteorin betonar: att närheten till samarbetspartners, 

konkurrenter och innovatörer medför att företag 

i en agglomeration tenderar att vara mer innovativa 

och informerade. 

I Hollywood har mycket av filmproduktionen flyttat 

till andra platser, men platsen behåller sin styrka 

Medieutbildningarna 

har blivit fler och mer 

anpassade till branschen. 

Anne-Möller Bondeson, Medieinstitutet 

genom att de största aktörerna inom distribution och 

management samt en stor mängd författare och idéskapare 

finns samlade där. Stockholm uppvisar samma 

mönster i förhållande till de övriga regionala filmsatsningarna 

i Sverige. 

De här andra satsningarna uppges i intervjuerna 

inte ha påverkat Stockholms betydelse nämnvärt. I 

stället för att flytta hela sin verksamhet har bland 

annat företag inom filmbranschen startat lokalkontor 

eller filialer i till exempel Trollhättan. Specialiserade 

servicetjänster, till exempel postproduktion, påverkas 

inte heller av att filmen flyttat ut från Stockholm. Sådan 

verksamhet är inte geografiskt beroende på samma 

sätt och postproduktionsbolagen har de flesta av 

sina kunder inom reklamfilm, varav flera i Stockholm. 

… gynnar även periferin? 

HUR SER DET UT FÖR MÄLARDALSREGIONEN utanför 

Stockholm? Kan företag och individer dra nytta av 

att ha huvudstaden som starkt centrum för industrin? 

Som det framkommer i nästa avsnitt är de audiovisuella 

utbildningarna spridda över hela regionen. Storstadens 

dragningskraft är dock stark och det är svårt 

för mindre orter att behålla talanger. Samtidigt är fördelarna 

med att ha Stockholm som magnet i regionen 

många. Regionen har i Stockholm en naturlig mötesplats 

och motor. För frilansare och produktionsbolag 

finns på nära håll ett relativt stort utbud av uppdrag – 

vissa som helt kräver fysisk närvaro, andra som delvis 

kan utföras på distans. Utbildningsarrangörer vittnar 

om att närheten till Stockholm innebär en god tillgång 

till gästföreläsare och rådgivare, samt en naturlig 

arbetsmarknad för studenterna. Hela regionen kan på 

så sätt dra nytta av Stockholms starka roll. 

Däremot är nätverken och kontakterna i hög grad 

informella och outvecklade. Det saknas exempelvis ett 

systematiskt sätt och engagemang för att sprida kom-

petensen från Stockholm till utbildningarna i regionen. 

Mötesplatser behövs där branschen (i Stockholm) 

och övriga aktörer (i regionen) kan träffas. 

PRODUKTIONSFAKTORERNAS FÖRHÅLLANDEN 

framhålls i Porters diamantmodell som en av de avgörande 

faktorerna för en regions framgång som industriellt 

kluster. 78 Tillgången till kvalificerad arbetskraft 

är något som är avgörande för företag både på kort och 

på lång sikt. 

För den audiovisuella industrin kan kompetenta, 

kreativa och talangfulla människor ses som den mest 

betydande produktionsfaktorn. På vilka sätt odlas då 

kompetensen inom branschen i Stockholm–Mälardalen? 

Hur når talangerna fram till företagen? 

Förutom regionens utbud av formella utbildningar 

inom den audiovisuella sektorn, finner vi att personliga 

nätverk och möjlighet till yrkeslivserfarenhet utgör 

en viktig grogrund för kompetensen i branschen. 

Intervjuerna bekräftar det som statistiken tidigare har 

pekat på – att både omfattningen och tätheten av företag 

och individer i regionen är stor och viktig. 79 

Tidigare hade vi 

fokus på manus, men 

numera inriktar vi oss 

på att stärka producenterna 

som entreprenörer. 

Monica Engdahl, Dramatiska Institutet 

80 

Grabher (2002). 

Formella utbildningar – en överblick 

MÖJLIGHETEN TILL HÖGRE UTBILDNING med inriktning 

mot den audiovisuella industrin är stor i regionen. 

Det är till och med så att Stockholm–Mälardalen 

har den största koncentrationen av högre utbildningar 

inom kulturområdet i landet. Många av de estetiska 

kulturrelaterade utbildningarna kan kopplas till 

film och Stockholm har en tätpositionen i antal utbildningar 

inom filmområdet.

6.3 SAMARBETEN 

Örebro universitet erbjuder en tvåårig medieproducentutbildning 

med inriktning på filmproduktion. 

Flera universitet har dessutom kurser i filmvetenskap. 

I Uppsala län finns också folkhögskolan Biskops–Arnö 

för studier i drama och film. Andra praktiska utbildningssatsningar 

på film utanför Stockholm utgörs av 

satsningar och samarbeten mellan olika resurscentra. 

Ett exempel är ”Ung film framåt”, som är en ettårig 

filmutbildning. Bakom satsningen står Film i Sörmland, 

Film i Uppland och Film i Örebro län. 

Dramatiska Institutet i Stockholm brukar räknas 

som flaggskeppet på utbildningssidan inom film och 

teater, men även Stockholms filmskola och Film- och 

fotohögskolan utbildar och utvecklar filmkonstnärer 

och personal inom filmyrken såsom manusförfattare, 

skådespelare, regissörer, klippare, fotografer och ljudtekniker. 

Dramatiska Institutet har ingen utbildning 

inom animation. 

På gymnasienivå finns i Mälardalen över 84 gymnasieprogram 

inom media, IT och estetiska program. 

Vissa skolor har mer profilerade program inriktade 

mot film, tv, webbdesign eller grafisk produktion. 

De vanligaste medierelaterade utbildningarna är en 

blandning av program och kurser med datorinriktning 

såsom grafisk formgivning, webbproduktion och teoretiska 

kurser inom media och kommunikation. Några 

av de mer välrenommerade privata utbildningsinstitutionerna 

inom media och reklamområdet är Forsbergs 

designskola och Berghs School of Communication. 

Det finns ingen fördjupad längre utbildning med 

inriktning mot datorspelsbranschen i regionen. 

Vanligast är fristående kurser eller mindre grundläggande 

tilläggskurser till program på högskolor och 

universitet. 

Utbildningar inom animation som produktionsteknik 

kan delas in i två delar. Å ena sidan traditionell 

animation såsom dockanimation och handtecknad animation. 

Den typen av klassisk animation finns som 

specialiserad utbildning på till exempel Konstfack och 

81 Till exempel vid konferensen Music & Money, New York (2007-03-01). 

82 Jämför diskussionen om arbetskraftens struktur fr.o.m. sidan 52. 

animationslinjen i Fellingsbro utanför Örebro. Å andra 

sidan finns utbildningar för datorbaserad animationsteknik, 

vilka bland annat ges av Graphic studio, Nackademin 

och The Garden i Stockholm. 

Utbildningar i Stockholm–Mälardalen inom animation 

består för närvarande av främst enstaka kurser i 

program, fristående mindre kurser eller KY-utbildningar 

på upp till två år. Enligt Elisabeth Tegnér på 

The Garden finns fortfarande behov av fler utbildningar 

inom detta område. 

The Garden har utvecklats i samarbete med företag 

och organisationer inom spel, film, reklam och visualisering 

som såg behovet av en kompetenshöjning och 

att stärka utbildningsmöjligheterna på området. 

Utbildningens utformning bygger till stor del på dessa 

företags nuvarande och förväntade kompetenskrav på 

personal. Gästlärare är personer som arbetar med animation 

inom postproduktion och datorspel. I utbildningen 

ingår 20 veckors praktik på ett företag inom 

branschen. Praktik är något som generellt är typiskt 

för KY-utbildningar. 

De tekniska och ingenjörsinriktade universitets- och 

högskoleutbildningarna har utbildningar inom visualisering 

även om kurserna inte är estetiskt inriktade. 

KTH erbjuder förutom avancerade datoringenjörslinjer 

också kurser i spel- och 3D-programmering, 3Dmodellering 

och visualisering, animation och ritningsframställning. 

På andra universitet i regionen finns endast mindre 

kurser inom animation. Till exempel har Stockholms 

universitet en fempoängskurs i 3D-animation. Även 

Kungliga konsthögskolan har digitala medier som studieområde 

och har utrustning och kapacitet för elever 

med 3D-animation som intresse.

7 MÖJLIGHETER 

FÖR TILLVÄXT 

I REGIONEN 

Formella utbildningar 

– framtidsbehov och tendenser 

KARTLÄGGNINGEN VISAR PÅ EN stor bredd i utbildningssatsningar och ett stort antal utbildningsinstitutioner 

i regionen. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är att det finns tillräckligt 

med utbildningar inom film, tv, reklam och media i Mälardalen. Anne-Möller Bonde-son på 

Medieinstitutet säger: ”Det räcker som det är på utbildningssidan inom media.” 

”Det är inte antal utbildningar det handlar om”, säger Viktor Björk på Chimney Pot. Det viktiga 

enligt honom är att kvalitetssäkra utbildningarna och att utbildningarna förändras i takt med 

utvecklingen och näringslivets behov. 

Dock har studien gett indikation på att det saknas bra, högre utbildningar inriktade mot 

datorspel och 3D-animation. Vid en jämförelse mellan de olika audiovisuella sektorerna är det 

inom datorspelsbranschen som flest kompetenser efterfrågas och störst behov finns. Med tanke 

på utvecklingen inom animation och att färdigheten börjar användas i allt fler områden finns det 

dessutom fortfarande behov av att stärka utbildningarna inom denna sektor. 

För filmsektorn finns, enligt de flesta, tillräckligt med utbildningar. Behovet handlar om att 

anpassa utbildningarna efter de förändrade kompetensbehoven och sörja för att det finns möjligheter 

för praktik och vidareutbildning. 

Konvergensen och den tekniska utvecklingen som präglar branschen innebär också krav på 

nya och i vissa avseenden bredare kompetensprofiler. Att arbeta med ett datorspelsprojekt kräver 

till exempel mer kompetens än att kunna animation. Animatören behöver också kunna viss 

programmering. Per Strömbäck vid organisationen Spelplan—ASGD säger att det är lättare att 

lära upp en utbildad ingenjör från KTH att arbeta i en avancerad projektmiljö vid en datorspels-

7.1 FAKTORER FÖR EXPANSION 

produktion, än en person utbildad inom 3D-animation 

med främst estetisk inriktning. 

KTH har anpassat sig efter de förändrade kompetenskraven 

och startat många olika kurser inom 

datorspelsutveckling senaste åren. Det finns specialiserade 

kurser såsom artificiell intelligens i spel. År 

2005 startades ett utbildningsprogram i datorspelsutveckling 

på 80 poäng som går att bygga vidare på för 

att få civilingenjörsexamen. Spelkurserna är inte bara 

tekniska, utan omfattar också design, 3D-grafik och 

ljud, liksom även berättande, teknik och idéutveckling. 

Men även inom film blir det viktigare att till exempel 

producenter ska ha en konstnärlig roll, driva projekt 

och fungera som entreprenör. Fokus i förändringen 

inom de högre filmutbildningarna har varit att stärka 

praktiska teamövningar och projektledning för producenterna. 

Målet är att få starkare producenter som 

klarar att ha både en konstnärlig roll och att kunna 

driva projekt, säger Monica Engdahl, Dramatiska 

institutet. En drivkraft har varit att professionalisera 

producentutbildningen och numera ingår fler kurser 

med inriktning på budgetering och finansiering av 

film. 

Andra initiativ från utbildningshållet är till exempel 

The Gardens nya utbildning ”Mixed media” som tar 

som utgångspunkt konvergensen av olika medier inom 

rörlig bild. Även universiteten anpassar sig till arbetsmarknadens 

behov och bland annat Stockholms universitet 

startar höstterminen 2007 ett kandidatprogram 

i datorspelsutveckling. 

Praktikplatser: ett 

nödvändigt komplement 

ARBETSMARKNADEN INOM DEN audiovisuella industrin 

präglas av krav på yrkeserfarenhet och är 

beroende av personliga nätverk. Därför är betydelsen 

av praktik inom utbildningarna stor. Intervjupersonerna 

framhöll vikten av praktik inom alla områden 

och särskilt inom filmbranschen finns ett behov av 

olika lärlingssystem för att elever på utbildningarna 

ska kunna få erfarenhet. 

Anne-Möller Bondeson, utbildningsansvarig på 

Medieinstitutet, menar att eleverna, genom praktiken, 

också lär sig att söka arbete. Kombinationen med teori 

medför ett flexibelt lärande och bidrar till att öka den 

sociala kompetensen. Praktik ökar samtidigt kontaktnätet 

(betydelsen av sådana diskuteras i nästa avsnitt). 

På Örebro universitet har utbildningarna inom digital 

mediedesign, enligt utbildningsansvarige Fredrik 

Sturzenbecker, bra samarbete med näringslivet och 

det är praxis att göra projekt åt företag på högre nivå i 

utbildningsprogrammen. 

Informella karriärvägar 

och personliga nätverk 

KOPPLINGEN MELLAN UTBILDNING, arbete och karriärväg 

är inte självklar inom den audiovisuella industrin. 

Formell utbildning kan med andra ord vara långt 

ifrån den enda vägen till arbete. 

Snarare är det påtagligt hur differentierade karriärvägarna 

och kompetensen är för personerna som arbetar 

inom framför allt filmoch tv-branschen. Inom 

film och tv ansvarar många av arbetarna för sin egen 

fortbildning och utbildning och lär sig färdigheterna 

på arbetet. Talang och nätverk har extra stor betydelse 

för hur långt det går att komma i yrkeslivet inom de 

audiovisuella näringarna. 

Med nätverk menas allt från enskilda kontakter till 

löst sammansatta grupper som stödjer varandra till 

fackliga sammanslutningar. Nätverk baserade på personlig 

vänskap och att man arbetat med varandra tidigare 

anses generellt som centralt för att lyckas gå vidare 

inom filmen. Nätverken uppges också vara viktiga 

för att knyta till sig kontakter utanför den lokala miljön, 

till exempel inom de audiovisuella näringarna 

utomlands. Personliga nätverk är extra viktiga för frilansande 

arbetare för att kunna hitta nya projekt och 

arbeten. 

Frilansarna annonserar oftast inte efter arbete även 

om det finns portaler på Internet för olika grupper av 

arbetare. De personliga nätverken är också viktiga för 

att kunna lyckas genomdriva nya idéer, skaffa privat

finansiering och för att lyckas som entreprenör. 

Omvänt blir nätverken källor till kompetens för 

industrins arbetsgivare. Att mycket av verksamheten 

inom den audiovisuella industrin i 

Stockholm–Mälardalen sker i form av projektverksamhet 

bidrar alltså också till att skapa latenta nätverk 

av personer vilka kan sägas utgöra en pool av resurser 

för industrin. 75 

Sammanfattningsvis kan sägas att försörjningen av 

kvalificerad arbetskraft till den audiovisuella industrin 

i Stockholm–Mälardalen kan säkras på flera sätt. Det 

handlar inte bara om att utveckla och anpassa nya 

eller befintliga formella utbildningar inom branschen. 

I praktiken sker kompetensspridningen även på 

andra arenor. Därför är det viktigt att utbildningarna 

kompletteras med näringslivskontakter, exempelvis i 

form av praktik. 

Samarbeten och konkurrens 

BÅDE KONKURRENTER OCH KUNDER är viktiga för 

utvecklingen i en bransch. I Stockholm–Mälardalen är 

många starka och viktiga företag lokaliserade. Dessa 

företag konkurrerar med varandra, men rivaliteten 

uppfattas som fruktbar. 

Det är också viktigt, enligt Porters diamantmodell, 

att det i ett kluster finns krävande kunder. Det har i 

undersökningen varit svårt att bedöma hur detta förhållande 

ser ut, men klart är att nationens största företag 

är baserade i regionen. Målen är på så sätt högt 

ställda – det är Stockholm–Mälardalen som leder ”allsvenskan” 

(om än inte världscupen). 

Även trendkänsligheten bedöms som god. Den teknologiska 

nivån är hög och det internationella sammanhanget 

är tydligt. Detta torde leda till ännu bättre 

efterfrågeförhållanden sett till hur uppdragen ser ut 

och vad kunderna förväntar sig. 

En annan viktig aspekt som företagen i regionen 

framhåller är betydelsen av lokala kunder. Detta är 

främst tydligt för reklam-, tv- och tjänsteföretagen. Tvproducenterna 

ansåg det var extra viktigt med närhet 

till kunden eftersom deras kunder – tv-kanalerna – 

finns på samma ort. De personliga mötena upplevs 

som viktiga. En generell tendens är också att företagen 

vill köpa in externa servicetjänster lokalt. 

Hur företagen samarbetar speglar till viss del också 

deras vilja och förmåga att expandera. Viljan och förmågan 

att expandera hänger ihop med hur företagen 

samarbetar. Här visade undersökningen att frilanssystemet 

skapar en rörlighet mellan företag och branscher 

på individnivå. Rörligheten bland individer skapar 

nätverk, samarbeten och kompetensspridning. 

Det är dock mindre vanligt med samarbeten utöver 

kund-/leverantörsförhållandet. Därför finns få exempel 

på situationer där ”branschen” driver frågor, till 

exempel vilka utbildningar som behövs eller vilka 

ramverk som är lämpliga från ett policyperspektiv. 

Relaterade branscher 

SAMARBETEN UTANFÖR DEN egna branschen är 

dessutom viktiga. En tungt vägande faktor i utvecklingen 

av rörlig bild-producerande verksamheter är 

kopplingarna till relaterade branscher. Med tanke på 

konvergensen av distributionsvägar är framför allt den 

audiovisuella industrins relationer till nya media, IT 

och telekom intressanta. Utvecklingsmönstren av nya 

ekonomiska aktiviteter och företag bestäms i stora 

drag av relationerna mellan det gamla och det nya. 

Områden som telekom och IT är också starkt relaterade 

till vetenskap och forskning. Den starka positionen 

inom IT för Stockholms län, Örebro län och Uppsala 

län skapar en god grund för utvecklingen av högteknologiska 

produkter och innehåll genom samarbeten 

inom det audiovisuella klustret. 

Till exempel produktionsbolaget Tre Vänner menar 

att företaget ser möjligheter i att kunna göra joint ventures 

med IT-bolag som kan hjälpa till vid framtagning 

av nya produkter. De menar att en lämplig modell är 

att dela på kostnader och intäkter. Produktionsbolag 

börjar även skapa formaliserade relationer och samarbeten 

med företag inom telekom eller nya media. 

En jämförelse med musikområdet pekar också på 

betydelsen av digital distribution. Inom musikbranschen 

har teknikutvecklingen öppnat upp för en rad 

nya positioner på marknaden. Investerare har också 

visat och uttryckt att det är den här typen av företag 

som är intressanta för investeringar, inte innehållsproducenter. 

81 Stora företag – inte minst inom telekom – 

har också köpt upp den här typen av mellanhänder. 

Ett exempel är Nokias förvärv av musikteknikbolaget 

83 Peterson—Westlund (2007). 

84 Detta kan givetvis höra ihop, och gör så i många fall. Det hindrar inte att perspektivet 

i produktionsprocessen skiljer sig jämfört med de mer uppdrags- och efterfrågeorienterade 

sektorerna såsom tv och reklamfilm.

Loudeye/OD2 för 60 miljoner USD. Viktiga relaterade 

branscher – apropå musik – är dessutom andra kreativa 

näringar. Kopplingen till sektorer såsom scenkonst, 

mode, musik och litteratur har länge funnits, men 

skulle kunna stärkas ytterligare. Tendensen är åtminstone 

att kreatörerna i dag har blivit rörligare. 82 

Vilka faktorer är särskilt 

viktiga för expansion i 

regionen? Hur ser förut- 

Scen ur filmen ”Desmond & Träskpatraskfällan” – regissören Magnus Carlssons långfilmsdebut. foto TRIANGELFILM

7.2 MÄLARDALENS INNOVATIONSSYSTEM 

sättningarna ut för entreprenörskap 

samt utveckling 

av ny teknik och 

kompetens? 

En fråga handlar om 

hur innovationssystemen 

fungerar – både det 

regionala och de sektoriella. 

Särskilt film bör dessutom 

behandlas ut-ifrån 

sin särart som både kultur 

och näring. Ett 

sådant resonemang är 

viktigt med tanke på 

vilka förväntningar som 

ställs på en filmfond. 

Innovationer och kreativitet 

I STUDIEN HAR FEM GENERELLA FAKTORER identifierats 

som viktiga för att företag inom den audiovisuella 

industrin ska kunna expandera sin verksamhet. 

Hur mycket företag kan växa är beroende på hur de 

förhåller sig till: 

● Nya finansieringsformer. 

● Samarbete med nya aktörer för att skapa synergieffekter 

och ”mervärde”. Till exempel med IT-sektorn 

men även inom de kreativa näringarna. 

● Kommersialiseringsgrad och export. Förmågan att 

skapa tjänster och produkter som kan nå utanför 

Sverige. 

● Kreativitet och kompetens att genomföra nya idéer, 

till exempel att skapa nytt innehåll eller att arbeta på 

nya sätt. 

● Förmåga att bibehålla och utveckla kompetensen. 

Det är värt att påpeka att för en framgångsrik audiovisuell 

industri så krävs kreativa talanger av världsklass, 

men också att företagens innovationsförmåga 

utvecklas och stimuleras. 

Från ett industriellt och regionalt perspektiv är det 

därför viktigt att både skapa gynnsamma förutsättningar 

för innovation på innehållssidan – vilken i stor 

utsträckning sker bland frilansande kreatörer, och att 

stimulera till nytänkande och affärsutveckling vad gäller 

produktions- och distributionssätt. 

Samarbete över tidigare branschgränser kan vara ett 

sätt att skapa innovationer inom den audiovisuella 

industrin. Internationell expansion är dessutom viktigt 

för att skapa en större marknad för sina produkter. 

Motorer för utveckling 

VAD ELLER VILKA DRIVER DÅ utvecklingen framåt i 

regionen Stockholm—Mälardalen? 

Det talas ofta om att filmen är motorn för hela den 

audiovisuella industrin. Ett argument handlar om att 

ett mål för många kreatörer är att göra sin egen film

Aktörer 

Eldsjälar, företag, 

offentliga 

organisationer, 

utbildningar 

och branschorganisationer 

Samverkan 

Samarbete i 

regionalt nätverk 

och få berätta sin historia. Filmsektorn utgör därmed 

en motor genom att den skapar målbilder för dessa 

kreatörer då de under långa tider tar mindre stimulerande 

arbetsuppgifter. 

Men frågan är om inte andra sektorer inom den 

audiovisuella industrin lockar lika mycket för vissa 

personer? För datorspelsentusiasterna handlar det i 

lika hög grad om att få berätta sin historia i det formatet. 

Dessutom är tv viktigt eftersom det fortfarande 

når relativt många personer: genomslagskraften är 

ännu enorm jämfört med film. Att få göra sitt eget tvprogram 

är därför också en viktig drivkraft för många. 

Närheten till Ericsson och andra stora teknikintensiva 

företag inom telekom och nya media är påtaglig i en 

region som Stockholm. Det är en typ av företag som 

kan fungera som motor och drivkraft för utvecklingen 

av nytt innehåll. Det finns här en potential för teknikutvecklande 

samarbeten, vilken påtalats ovan. Men de 

kopplingarna är ännu mycket mindre tydliga. 

Inte minst i Stockholm finns snarare ett antal små, 

ofta nya företag som är pionjärer för att skapa synergier 

och tillväxt. De använder sig av de nya teknologiska 

framstegen inom rörlig bild, till exempel företag som 

distribuerar och säljer film via nätet eller företag specialiserade 

på webbaserad animation och produktion. 

Sällan fungerar de större bolagen som beställare 

med en färdig idé. De agerar snarare på koncept som 

presenteras för dem. Vad som gör en region dynamisk 

och kraftfull är dock kombinationen. En mängd mind- 

Kluster 

Skapar 

synergieffekter 

Figur 40. Modell för hur en gemensam strategi för ett regionalt innovationssystem 

kan skapa synergieffekter för en region. 

Målbilder 

Kompetenshöjning 

Bättre utnyttjande av 

kompetens 

Tillväxt inom befi ntliga 

företag 

Nya företag 

Ökad export 

Fler arbetstillfällen 

re bolag och kreativa individer som står bakom 

utvecklingen och större bolag som finansierar den. 

Entreprenörskap och expansion 

UTVECKLINGEN VISAR ATT det finns synergier som 

ger möjligheter till expansion för olika företag, men 

också att det finns ett utrymme för entreprenörskap 

och nyföretagande. 

Det finns tre faktorer som är viktiga för utvecklingen 

av entreprenöriella möjligheter. 

● Personliga egenskaper: till exempel graden av riskbenägenhet, 

kreativitet och optimism. 

● Individens förkunskaper och kompetens. 

● Sociala nätverk: för att skaffa resurser anses det viktigt 

med stabila relationer och partnerskap med personer 

som har kontakter. 

Kan de personliga egenskaperna påverkas? 

Hur entreprenörskap stimuleras bör från ett offentligt 

perspektiv ses på lång sikt, på samma sätt som att 

nya talanger ska fångas upp och utvecklas. Det entreprenöriella 

lärandet från tidig ålder är därför viktigt, 

något som inte bara handlar om företagande. 

I Nuteks bok om ämnet beskrivs entreprenörskap 

som en dynamisk och social process där individer 

identifierar möjligheter och gör något med dem. 

Entreprenöriellt lärande handlar på så sätt om att ta 

85 Även om frågorna har sina svar – till exempel några i denna rapport – så är det 

viktigt för förankringsprocessen att gemensamt svara på den här typen av frågor. 

En liknande process genomfördes på sju Mötesplatser för upplevelseindustrin 

under hösten 2006 och vintern 2007. Utgångspunkten för dessa processer var 

FUNK-modellen som beskrivs från och med sidan 58 i den här rapporten. Varje 

Mötesplats fokuserade på varsin bransch.

7.3 KULTUR OCH NÄRING 

ansvar för sina egna handlingar, i skolan till exempel 

om att ta ansvar för sina studier. 83 

Tidigare har vi diskuterat möjligheter för expansion 

av sina kärnverksamheter – att kompetensen och rörlig 

bild-innehållet kan användas i andra, relaterade 

branscher, inte minst telekom. Men hur utnyttjas 

dessa möjligheter? 

Expansion av befintliga verksamheter hör mycket 

ihop med om utblick och vilja finns. Den här undersökningen 

har visat en tudelad bild sett till om en 

sådan vilja finns. I vissa fall – främst inom traditionella 

filmverksamheter – märks inga eller små ansträngningar 

att ta sin kompetens vidare, varken över 

bransch- eller geografiska gränser. 

Samarbeten eftersträvas inte. Någon beskriver det 

som att filmen ”alienerar sig” från andra branscher, 

inte minst tv-branschen. Inom filmen är det också tydligare 

att det konstnärliga perspektivet dominerar – i 

centrum under processen står varken det ekonomiska 

resultatet eller hur många som ser den, utan huruvida 

filmskaparens visioner förverkligas. 84 

I andra fall finns en tydlig strävan att skapa tillväxt. 

Postproduktionsbolagen, exempelvis, arbetar i högre 

grad internationellt och vill fortsätta expandera. 

En tendens är att viljan till entreprenöriell vidareutveckling 

är kopplad till generationsskillnader, särskilt 

inom filmbranschen. Nya generationer (under 40 år) 

ser det som mer naturligt att jobba över (tidigare) 

branschgränser och växlar mer naturligt mellan dessa. 

Unga entreprenörer och produktionsbolag betraktar 

inte heller förhållandet mellan konstnärligt och kommersiellt 

som en motsättning, på samma sätt som en 

äldre generations filmare. Den yngre generationen har 

samtidigt hög datorkompetens och förståelse för vilka 

möjligheter som fler plattformar kan ha. 

Analysen visade att de företag inom filmbranschen 

som dessutom börjar jobba mer aktivt mot digitala och 

mobila plattformar – till exempel att ta fram innehåll 

för mobil-tv – är företag som redan tidigare jobbar 

86 Nilsson (2006). 

87 Kindblom (2006). 

över sektorsgränserna i den audiovisuella industrin, 

liksom inte heller strukturerar sina verksamheter i 

lika hög grad efter offentlig stöd. 

Men kompetensen saknas i vissa fall för den här 

typen av breddande av kärnverksamheten, vilket diskuteras 

mer nedan i fallet med animation. 

Ny teknik och kompetens 

ANIMATION ÄR BEROENDE AV särskilda färdigheter 

och erbjuder ett exempel på vad konvergens medför: 

tekniken och därmed kompetensen används i flera 

sektorer. 

Det är lätt att tro att det lätt borde gå att utnyttja 

kompetensen hos animatörer så att företag ska kunna 

vidga sina målgrupper, till exempelvis även inkludera 

byggbranschen eller sjukvårdssektorn – andra sektorer 

där tekniken används. 

En orsak som bromsar eventuell tillväxt är att specialiseringen 

är hög, trots att mjukvaran ofta är densamma. 

Olika postproduktionsbolag har olika roller 

och specialisering inom 3D-animationstekniken. 

Dessutom finns – utanför den audiovisuella industrin 

– företag med 3D-kompetens och som är specialiserade 

mot andra branscher. Främst inom ingenjörsinriktade 

arbeten i byggbranschen, arkitekter, teknisk 

modellering och inom design. 

De här företagen har dock liten eller ingen kontakt 

med de närbesläktade företagen i den audiovisuella 

industrin. 

Ytterligare en faktor som hindrar kompetensspridningen 

finns på det individuella planet. Vilken 

inriktning en animatör väljer att arbeta med beror på 

intresse och estetiskt fokus. En annan anledning för 

att inte expandera både för individen och på företagsnivå 

har sin grund i att viss animation är föremål för 

en kulturell och estetisk värdeskala. Man vill inte göra 

”vad som helst” eller ”sälja sig”. Cred och kulturellt 

kapital är viktigt på samma sätt som i andra kreativa

Harriet Andersson och Lars Ekborg i ”Sommaren med Monika” från 1953. Bild från Svenska Filminstitutet 

En scen ur filmen ”Nina Frisk” från 2007. foto PER-ANDERS JÖRGENSEN/MEMFIS FILM

Amir Chamdin och Nina Persson i ”Om gud vill” från 2006 

– en film om sommaren 1975 i Stockholm.

APPENDIX 1 

näringar. 

Animationsompetensens ”flyttbarhet” mellan olika 

sektorer är alltså i dagsläget något skenbar. Den höga 

interna specialiseringsgraden och den kulturella värdeskalan 

bidrar till orörligheten. Likväl kan det påpekas 

att kombinationen av 3D-kompetens med erfarenheten 

om berättande som finns inom de audiovisuella 

sektorerna bär på stora möjligheter. 

SNI-koder Andelar 

Styrkor och svagheter i dag 

HAR STOCKHOLM OCH MÄLARDALEN förutsättningarna 

för att bli en plats av världsklass för innovationer 

inom det audiovisuella området? Hur väl är regionen 

rustad för förändringarna som sker i branscherna? 

Både styrkor och svagheter märks. 

Bland styrkorna finns en bred kulturell bas. Vi har 

pekat på att ”drömmen om Stockholm” lockar till sig 

talanger och att det finns många utbildningar som 

utvecklar dessa. Bland utbildningarna finns både 

konstnärliga och tekniska universitetsutbildningar på 

nationell toppnivå samt ett stort antal mer praktiskt 

inriktade utbildningar. 

Efter utbildningarna finns en stor arbetsmarknad 

som håller kvar talangerna – en viktig resurs för de 

projektbaserade företagen i de audiovisuella sektorer- 

22 320 Reproduktion av videoinspelningar (med rörliga bilder) 

24 650 5 0 % Tillverkning av inspelningsmedier (även skivor, disketter och band avsedda för datorer) 

32 300 Tillverkning av radio- och TV-mottagare samt apparater för upptagning och återgivning 

av ljud- och videosignaler 

52 452 5 0 % Butikshandel med ljud- och bildanläggningar samt videoutrustning (även installation i bilar, ej uthyrning) 

52 453 5 0 % Butikshandel med inspelade och oinspelade kassett- och videoband samt dvd-, cd- och 

grammofonskivor (ej uthyrning) 

71 401 Uthyrning av video- och dvd-filmer 

92 110 Film- och videoproduktion (även drift av inspelningsstudior) 

92 120 Film- och videodistribution (även dvd-film, ej filmkopiering, detaljhandel eller uthyrning till allmänheten) 

92 130 Filmvisning (kino-, video- och dvd-film, även filmklubbverksamhet) 

92 200 Radio- och TV-programverksamhet (ej nyhetsservice, kabel-TV, radiering) 

92 310 2 0 % Konstnärlig, litterär och artistisk verksamhet (även fristående artister) 

Tabell 16. Den audiovisuella industrin i denna rapport utifrån SNI-koder (SNI2002). 

88 SNI står för ”svensk näringsgrensindelning”. Indelningen 

följer ett EU-system där NACE motsvarar SNI. 

89 Jämför resultat på sidan 23.

na. Det innebär att Stockholm, i synnerhet, är absolut 

störst i Sverige när det gäller antal sysselsatta i den 

audiovisuella industrin. 

Dessutom finns en framgångsrik telekom- och ITsektor. 

För de teknikdrivna audiovisuella sektorerna 

är denna en viktig del i klustret – både för talangförsörjning 

och för samarbeten (vilka än så länge är relativt 

ovanliga). Sammantaget finns en stor kompetens i 

regionen inom både kärnsektorerna och de relaterade 

branscherna. 

Bland svagheterna märks att gemensamma strategier 

för utveckling saknas. Samverkan saknas, både mellan 

och inom branscherna. Det innebär till exempel att 

utbildningsoch forskningsinsatser ibland stäms av 

dåligt och blir felriktade. Alltför många utbildningar är 

dåligt anpassade för näringslivets behov. 

Den audiovisuella industrin betraktas inte heller 

som ett system som hänger ihop. Organisationer, 

mötesplatser och talesmän saknas för aktiviteter med 

närbesläktade sektorer. 

De offentliga investeringarna riktade mot dessa 

branscher är dessutom små i förhållande till många 

andra regioner. Stockholm–Mälardalen saknar en 

filmfond och har ingen alternativ strategi som stimulerar 

befintliga verksamheter eller lockar till sig nya 

utifrån. 

Det innebär ett hot om andra regioner satsar och 

skapar bättre förutsättningar för företag inom den 

audiovisuella industrin. Vi har pekat på flera fall, inte 

minst exempel på avgränsade satsningar såsom den på 

datorspelsbranschen i Montreal. 

Betydelsen av innovationssystem 

VARFÖR ETT SAMLAT GREPP? Forskningen om innovationer 

säger att nya innovationer sällan sker av 

ensamma individer och företag utan mer frekvent i 

interaktion med andra. Tankarna kring innovationssystem 

bygger på denna idé. 

Det regionala sammanhanget har därför stor bety- 

Frilansare Innehålls- Reproduktion/ Handel 

produktion tillverkning 

92 310 (20%) 92 110 22 320 52 452 (50%) 

92 200 24 650 (50%) 52 453 (50%) 

32 300 71 401 

92 120 92 130 

Tabell 17. Uppdelning av SNI-koder i olika led.

Jennifer Brown och Gustaf Skarsgård i filmen 

”Förortsungar” från 2006. foto STEN JANSIN

delse. Vad som sker inom det enskilda företaget är 

avgörande, men förutsättningarna för konkurrenskraft 

kan stärkas genom insatser runt omkring dessa. 

Tillgång till mötesplatser och utvecklingsmiljöer är 

viktigt, liksom täthet för kunskapsöverföring och en 

fruktbar rivalitet och konkurrens med andra företag. 

Riktade insatser har potential att stärka en sådan 

miljö – ett ”industriellt ekosystem” som gynnar innovation. 

Systemet implicerar samverkan mellan stat, 

forskning och utbildningar och det privata näringslivet. 

Det betonar likaså gemensamma forskningsprojekt 

och arenor samt försök att öka attraktiviteten hos 

en plats – för att locka företag och arbetskraft. 

Att formulera och lyckas med en policyplan för att 

främja tillväxt genom ett regionalt innovationssystem 

är också lättast i storstadsregioner där tätheten mellan 

olika aktörer är som störst. 

Fokus för ekonomisk utveckling baserad på innovationssystem 

utgår alltså från ett regionalt perspektiv – 

att fokusera på en kollektiv kraftansträngning för att 

stödja och stärka det ekonomiska klustret. 

Målen är följande: 

● Större tillgång till specialiserad arbetskraft. 

● Mer interaktion och samarbeten mellan företag. 

● Snabbare spridning av trender, nya färdigheter och 

teknologier. 

● Spin off-effekter från forskning och befintliga verksamheter, 

i form av nya innovationer och företag. 

● Bättre industriell expertis inom lokala finansiella 

institutioner. 

● Större synlighet för lokala företag på en internationell 

marknad. 

En gemensam strategi framåt 

ATT UTVECKLA ETT REGIONALT innovationssystem 

kan anses vara en av metoderna för att stimulera den 

audiovisuella industrin i Stockholm-Mälardalen. 

Det innebär en gemensam strategi för att stimulera 

konkurrenskraft och tillväxt inom den audiovisuella 

industrin. Aktörerna som deltar bör bestå av ett nätverk 

av olika organisationer (utbildningar, offentliga 

aktörer, branschorganisationer), företag och människor. 

I ett fungerande regionalt innovationssystem med 

en tydlig struktur och strategi är aktörerna väl integrerade 

i nätverk. De har kontinuerlig kontakt med 

varandra och med aktörer i andra nätverk. 

Ett samspel existerar dessutom mellan aktörer från 

offentlig verksamhet, akademi och näringsliv. 

Näringslivet producerar och genererar intäkter, staten 

anpassar lagar och regler, skapar stödfunktioner och 

ger stabilitet. Utbildningarna fungerar som källan till 

fortbildning, ny kunskap och teknologi. 

Vägen fram till ett fungerande innovationssystem 

brukar beskrivas som en regional utvecklingsprocess. 

Mycket av ”byggmaterialet” finns redan på plats i 

regionen. Snarare handlar det om att systematisera 

kontakter mellan de olika aktörerna. Redskap i denna 

process kan vara affärsinkubatorer, regionala konferenser, 

rådgivningsgrupper för utbildningar och mentorskapsprogram. 

Ett sätt att starta ett försök att stärka det regionala 

innovationssystemet, är att skapa en grupp som har ett 

gemensamt mål framför sig – förslagsvis hur en kommande 

strategi ska utformas. Vilka möjligheter finns? 

Vad är regionen bra på? Vilka behov finns? Vilka åtgärder 

krävs för att tillgodose dessa behov? 85 

Det är av största vikt att företrädare för branschen 

är med i en sådan process, men de bör ha stöd av 

offentliga aktörer. 

En fråga bör också handla om hur konkurrenskraft 

kan skapas relativt andra regioner. Vad kan göras för 

att sticka ut, för att ligga i framkant, och inte bara följa 

efter andra offentliga initiativ? 

I denna studie har vi pekat på tydliga skillnader – 

inte bara likheter – när de audiovisuella sektorerna 

jämförs. Att ta ett helhetsgrepp om industrin bör inte 

innebära att hitta en one-size-fits-all-modell. Varje 

sektor bör analyseras utifrån sina utgångspunkter. 

Nedan diskuterar vi närmare kring filmbranschen, 

som mycket tydligt har ett ben i både kultur och 

näring, och huruvida satsningar på enbart denna sektor 

gynnar industrin, klustret och innovationssystemet 

som helhet. 

Koppling till filmfond 

MÅNGA OFFENTLIGA SATSNINGAR inom det audiovisuella 

området har utgjorts av produktionsmedel i en 

filmfond. Men är en sådan det bästa sättet att stimulera 

den audiovisuella industrin som helhet? 

Sådan finansiering kan, i kombination med andra 

insatser, fylla en viktig funktion. Men minns att det 

snarare är inom distribution och på de digitala plattformarna 

som den stora tillväxten förväntas. Med en 

stark tillväxt inom IT och nya media är det tveksamt 

att basera tillväxtprogram på bara film. 

Det är också viktigt att förstå kulturens innovationssystem. 

Individer och företag interagerar och riktar

sin kompetens ofta mot olika branscher. 

FUNK-modellen pekar dessutom på att bredd skapar 

spets. En satsning på barn och ungdom inom rörlig 

bild generellt har därför potentialen att stimulera, 

inte bara film, utan också sektorer där större tillväxt 

förväntas – såsom datorspel, tv och framtida medieformer 

som vi ännu inte känner till inom rörlig bild. 

Den icke-kommersiella kulturen kan över huvud 

taget bidra till inspiration och attraktivitet. Forskaren 

Sven Nilsson pekar på att det blivit mer legitimt att 

diskutera kultur, ekonomi och tillväxt ihop. Han citerar 

Region Skånes kulturpolitiska program: 

”I en kunskapsdriven ekonomi är de konstnärliga och 

kulturella kompetenserna en viktig förutsättning för 

en god regional utveckling och för framgångsrika kulturföretag. 

Den regionala kulturpolitiken är därmed 

en del av de samlade regionala utvecklingsstrategierna 

med inriktning på tillväxt, synlighet och konkurrenskraft.” 

86 

En dom från kammarrätten i Göteborg betonar att 

film kan vara både kultur och näring. Frågan som 

väcktes handlar om invånarna i Västra Götalandsregionen 

får valuta för satsningen på Film i Väst. Domens 

slutsats är att – utöver ”kulturell nytta” – så 

finns ”indirekta effekter i form av allmän stimulans för 

kultur- och näringslivet, ökad sysselsättningsnivå...” 

Mer än ekonomiska effekter 

EN DISKUSSION OM DEN audiovisuella industrin 

handlar inte heller bara om industri. Möjligheten att 

använda sig av det audiovisuella berättandet består av 

mer än ekonomiska effekter. 

Många för fram kulturella och ideologiska argument 

och pekar på betydelsen som film och tv har för att 

främja förståelse för andra människor, för nutid i förhållande 

till dåtid, för demokrati, för verkligheter som 

vi annars inte känner till eller lever i. 

Låt oss se på bilderna på nästa sida. Två par, två kyssar 

i Stockholm – med mer än 50 år emellan. En bild 

från filmen ”Sommaren med Monika” från 1953. En 

från filmen ”Nina Frisk” från 2007. 

Författaren till boken ”Våra drömmars stad”, 

Mikaela Kindblom, säger apropå att Stockholm hamnat 

i bakgrunden av filmproduktionen under den 

senaste tioårsperioden: 

”Vi har gått miste om många berättelser som kunde 

ha spelats in i Stockholm, och som inte spelats in alls. 

Detta har medfört att det finns luckor i vår identitet 

både för Stockholm och Sverige.” 87 

Film är på så sätt både kultur och näring. 

Ett annat argument handlar återigen om kulturens 

innovationssystem som också behöver icke-kommersiella 

verksamheter. Det kulturella kapitalet är viktigt 

för att locka och inspirera nya talanger. Dessutom 

behöver möjligheter finnas för att barn och ungdomar 

ska kunna öva och visa upp sig. 

Samtidigt: hur och var skapas nästa mästerverk 

inom filmen? Film utanför den traditionella filmen är 

en stark rörelse. 

Och rörelsen sker nu, när rörlig bild exploderar i 

betydelse och möjligheter.

STATISTIK 

Egen undersökning 

DEN DATA SOM BESKRIVER den audiovisuella industrin 

i Sverige – inklusive den geografiska fördelningen 

bygger på den fristående rapporten ”Den audiovisuella 

industrin i siffror”, framtagen av QNB Analys & 

Kommunikation AB på uppdrag av uppdragsgivarna 

för denna rapport – Film Stockholm, Filmpol Mitt, 

Länsstyrelsen i Stockholm län och Mälardalsrådet – 

samt Region Skåne. 

Siffrorna bygger i huvudsak på uppgifter från 

Statistiska Centralbyrån, men är helt och hållet bearbetade 

av QNB. 

Hur mycket kan man som läsare lita på denna statistik? 

Ett känt citat om statistik är från 1800-talspolitikern 

Benjamin Disraeli: ”There are three kinds of lies: 

lies, damned lies, and statistics.” 

Det är riktigt att man bör förhålla sig kritiskt till statistiska 

data, men huvudsaken är att förstå vad som 

mäts. Inom avgränsningen som varit möjlig för den 

här undersökningen – se Tabell 16 – inkluderas till 

exempel inte datorspel. Orsaken är att ingen s.k. SNIkod 

fångar denna bransch. 88 

Metoden är inte perfekt, men resurseffektiv och 

möjliggör jämförelser både med andra länder och 

bakåt i tiden. Ett problem är den dåliga matchningen 

mot många ”nya” sektorer, såsom datorspelsbranschen, 

men en utveckling sker kontinuerligt. Den dåliga 

matchningen är också en anledning varför andelar 

har valts i vissa fall. 

Tabell 17 illustrerar vilka koder som har valts för att 

spegla olika led. 89 

Utgångspunkten för avgränsningen har varit tidigare 

genomförda undersökningar, både i Sverige och utomlands. 

De viktigaste källorna har varit: 

An analysis of the economic potential of the creative 

industries in Vienna, rapport för City of Vienna, 

Chamber of Commerce Vienna och Filmfonds Wien, 

2004. 

Berlin case study – strategies for creative spaces, rapport 

av London Development Agency, 2006, med beskrivning 

av definitionen som använts i Berlin för att 

mäta “den kreativa ekonomin”. 

Cinema, TV and radio in the EU – statistics on audiovisual 

services, rapport för EU-kommisssionen, 2003. 

Eurostat manual of business statistics (EMBS) 

”Structural statistics”. Methodological manual of 

audiovisual business statistics, rapport för European 

Commission statistical office of the European communities 

(unit D5), 2002. 

Upplevelseindustrin 2003 – Statistik och jämförelser, 

rapport för KK-stiftelsen (framtagen av QNB), 2003.

Andra källor 

DESSUTOM HAR EN BEARBETNING gjorts av siffror 

från EU-kommissionens rapport ”Cinema, TV and 

radio in the EU – statistics on audiovisual services” 

från 2003. Resulaten presenteras i Figur 4–Figur 6 

Siffrorna som har bearbetats fokuserar på produktion 

och viss distribution för radio, tv och film (SNIkoderna 

92110 och 92200). Siffrorna har inflationsjusterats 

utifrån konsumentprisindex. Dessutom anges 

resultaten i svenska kronor i stället för i euro. 

Genomsnittliga växelkurser för varje år har använts, 

delvis utifrån uppgifter från den nämnda rapporten. 

REFERENSER 

Tryckta källor 

AccuStream Research (2007), 

Streaming Media Growth and Viewing Share: 

2006–2010. 

Andersson-Greek, Ulf (2004), 

Varför görs det så lite film i Stockholm-Mälardalen?” 

– Rapport om regionaliseringen av svensk film och 

förutsättningarna för en storregional filmfond i 

Stockholm-Mälardalen. 

Augustsson, Tomas (2006-09-16), 

“Ericsson satsar på multimedia”, Svenska Dagbladet. 

Baage, Joakim (2006), 

The MySpace Generation and The Real World; 

Television in the 21st Century: Content is still King, 

but Technology Rules, New York University. 

Bathelt, Harald (2003), 

In good faith? The distanced neighbour paradox: 

Overembedded and under-socialized economic relations 

in Leipzig’s media industry, conference paper, 

DRUID. 

Bathelt, Harald (2002), 

The re-emergence of a media industry cluster in 

Leipzig. European Planning Studies, nr 10: 583-611. 

Björkegren, Dag (1992), 

Kultur och ekonomi, Stockholm:Carlsson. 

Brail, S. G.– Gertler, M. S. (1999), 

The digital regional economy: emergence and evolution 

of Toronto’s multimedia cluster, i Braczyk, H.-J. 

et al (red.): Multimedia and Regional Economic 

Restructuring, London, New York: Routledge. 

Caves, Richard (2002), 

Creative industries – contracts between art and commerce, 

Cambridge, Mass.: Harvard University Press. 

Chamber of Commerce Vienna – Filmfonds Wien 

(2004), 

An analysis of the economic potential of the creative 

industries in Vienna, rapport för City of Vienna. 

Culture Industries in Europe (2000), 

Regional Development Concepts for Private-Sector 

Cultural Production and Services. Ministry for 

Economics and Business, Technology and transport 

of the state of North Rhine-Westphalia. 

Dahlström, Margareta et al (red.) (2005), 

Film och regional utveckling i Norden. Stockholm:

Michelle Meadows som 

Eva i filmen ”Darling”. 

foto JOHN HERTOV

RAPPORTFÖRFATTARE 

QNB ANALYS & KOMMUNIKATION AB hjälper 

företag, organisationer och myndigheter med strategisk 

rådgivning, verksamhetsutveckling och kvalificerade 

beslutsunderlag. Fokus är på kultur, underhållning 

och media – liksom samhällsplanering utifrån 

dessa fält. QNB är uppdelat i en konsultorganisation 

och en förlagsverksamhet (Volante). Tidigare arbeten 

innefattar nationellt handlingsprogram för upplevelseindustrin, 

regionala kartläggningar, musikbranschens 

utveckling och symfoniorkestrar. 

TOBIAS NIELSÉN, ansvarig skribent och projektledare, 

är civilekonom och har tidigare arbetat som journalist 

och kulturskribent på tidningen Expressen. Nu 

skriver han löpande på kulturekonomi.se. Han är dessutom 

styrelseledamot i Swedish Cultural Policy 

Research Observatory (SweCult) vid Linköpings universitet 

och har bland annat hållit föredrag i New 

York, London och Hongkong, utöver en rad platser i 

Danmark och Sverige. 

www.qnb.se 

www.volante.se 

www.kulturekonomi.se 

LÄS MER: Filmen och staden – offentliga initiativ 

för filmproduktion och den audiovisuella 

sektorn i storstadsområden. Rapport för 

Stockholm Film Commission, med stöd från 

Stockhols läns landsting. 

Ladda ner: 

www.qnb.se 

www.filmstockholm.se

INITIATIVTAGARE 

DENNA RAPPORT har initierats av Film Stockholm. 

Film Stockholm är ett regionalt resurscentrum för film 

och rörlig bild i Stockholms län. Film Stockholm drivs av 

Stockholms läns landsting på uppdrag från Svenska 

Filminstitutet. Film Stockholm verkar för att utveckla 

filmoch mediekulturen i Stockholms län i samverkan 

med olika aktörer. Film Stockholm erbjuder också bland 

annat stöd till mediepedagogisk verksamhet och stöd till 

kort- och dokumentärfilm. 

www.filmstockholm.se 

MEDFINANSIÄRER 

BOTKYRKA KOMMUN, som ingår som konstituerande 

part i Filmpool Stockholm – Mälardalen. 

www.botkyrka.se 

FILMPOL MITT är ett regionalt initiativ för att utveckla 

filmindustrin i Örebro län. Filmpol Mitt är också en av 

initiativtagarna till Filmpool Stockholm–Mälardalen och 

arbetar med att skapa en stor filmfond i Mälardalsregionen. 

Filmpol Mitt stöds av Regionförbundet i Örebro län 

tillsammans med kommunerna i länet. 

www.filmpolmitt.se 

NY FILMPOOL 

RAPPORTEN LANSERAS i samarbete 

med Filmpool Stockholm–Mälardalen, 

ett regionalt produktionscentrum med 

målet att utveckla filmindustrin i huvudstadsregionen. 

Det består av tre delar: 

1. Regional filmfond för finansiering av 

större filmproduktioner. Filmfonden 

kommer också att samarbeta med privata 

investerare. 

2. Utvecklingsfond för kort- och dokumentärfilm, 

men också för talangutveckling, 

forskning, utbildning och projekt 

med internationell inriktning. 

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN 

www.ab.lst.se 

MÄLARDALSRÅDET är en ideell intresseorganisation 

för kommuner och landsting i Stockholms, Uppsala, 

Örebro, Västmanlands och Södermanlands län. 

Mälardalsrådet främjar utvecklingen av 

Stockholm–Mälarregionen som attraktiv framtidsregion i 

ett integrerat Europa. 

www.malardalsradet.se 

SOLNA KOMMUN, som ingår som konstituerande part i 

Filmpool Stockholm – Mälardalen. 

www.solna.se 

STOCKHOLM FILM COMMISSION arbetar med ett 

underlätta för filmproduktioner i regionen och med att 

marknadsföra regionen mot utländska filmproducenter. 

Stockholm Film Commission stöds av Stockholms stad, 

Stockholm Business region och Stockholms läns landsting. 

www.stockholmfilmcommission.se 

3. Stockholm Film Commission arbetar 

med ett underlätta för filmproduktioner 

i regionen och med att marknadsföra 

regionen mot utländska filmproducenter. 

Grundare är: Solna kommun, Botkyrka 

kommun, Regionförbundet i Örebro/ 

Filmpol Mitt och BIF (Branschens 

intresseförening för film i Mälardalen). 

www.fpsm.se 

LADDA NER RAPPORTEN 

Finns i pdf-format på:

”Vi står på randen till den mest intressanta tiden i mediehistorien. Vi har nu obegränsade 

vägar att berätta våra historier och få ut dem till publiken.” 

Peter Chernin, vd för filmbolaget Fox och chef över News Corp 

Vi möts av rörlig bild i allt fler sammanhang – på tv, i datorspel, på 

webbplatser, i virtuella nätvärldar, i reklam och i den bärbara mediespelaren. 

Den här undersökningen utgår från filmbranschen, men sätter den i ett 

vidare perspektiv. Vilka likheter och skillnader finns jämfört med tv, datorspel, 

nya medieföretag och teknikbolag? 

Ny unik statistik har tagits fram för studera förändringar och geografisk 

fördelning inom dessa sektorer som tillsammans kallas den audiovisuella 

industrin. Slutsatsen är att förändringarna sker snabbt och tillväxten är hög. 

I denna rapport står Stockholm–Mälardalen i fokus. Hur ser förutsättningarna 

ut när branschkartorna ritas om? Hur står sig entreprenörskapet och 

vilka utbildningar behövs? 

Filmens särdrag som både kultur och näring diskuteras. Vilken betydelse 

fyller offentliga initiativ, till exemempel en filmfond, för att stimulera de 

audiovisuella sektorerna? 

Undersökningen har genomförts av QNB Analys & Kommunikation AB på uppdrag av 

Film Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholm och Filmpol Mitt/Regionförbundet Örebro, och 

med ytterligare stöd från Mälardalsrådet, Stockholm Film Commission, Botkyrka kommun 

och Filmstadens kultur/Solna kommun.

ANALYS AV DEN AUDIOVISUELLA INDUSTRIN I STOCKHOLM ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?