Od-Alboga - Hela Sverige ska leva

LOKAL PLAN
för
Od-Alboga-Hjerttorp
”En kulturbygd med framåtanda”

Innehållsförteckning
1 Syfte med den lokala planen .............................................................................................. 3
1.1 Bakgrund .................................................................................................................... 3
2 Vem har tagit fram planen och hur? ................................................................................... 3
3 Beskrivning av bygden....................................................................................................... 4
3.1 Historik....................................................................................................................... 4
3.2 Hur ser bygden ut idag? ............................................................................................. 4
4 Vad är det bästa med Od-Alboga-Hjerttorp?...................................................................... 4
5 Slogan för Od-Alboga-Hjerttorp ........................................................................................ 5
6 Trender ............................................................................................................................... 5
7 Naturområden..................................................................................................................... 5
8 Fritids och rekreationsområden.......................................................................................... 5
9 Turism ................................................................................................................................6
9.1 Turistboende............................................................................................................... 6
10 Föreningar/ intressegrupper............................................................................................ 6
10.1 Lokaler och mötesplatser ........................................................................................... 6
11 Näringslivet ........................................................................................................................ 6
12 Kultur och nöjen............................................................................................................. 7
13 Boende............................................................................................................................ 7
13.1 Grannsamverkan......................................................................................................... 8
13.2 Nyinflyttning .............................................................................................................. 8
14 Kommunikationer........................................................................................................... 8
15 Handel och service ......................................................................................................... 8
16 Kommunal/offentlig verksamhet.................................................................................... 8
17 Framtidsvision 5 år......................................................................................................... 9
18 Framtidsvision 20 år....................................................................................................... 9
20 Prioriteringar ................................................................................................................ 10
Bilaga: Åtgärdsplan
Omslagsbilderna har tagits av följande fotografer:
Bokskogen - Peter Björklund, 1:a pris
Solnedgången – Monica Damm, 2:a pris
Vägvisaren – Ulrica Sandin, 3:e pris
Sida
Od – Alboga byalags medlemsområde omfattar Od och Alboga
gamla socknar samt Hjärttorp, som är en del av Öra socken. Detta
område utgör upptagningsområdet för Ods Skola, vilken varit och är
viktig för bygdens fortlevnad och den utveckling som byalaget vill
verka för.
2 (11)

1 Syfte med den lokala planen
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte
Det samhälle som vi lever i är snabbt föränderligt och besluten som rör oss fattas i de
flesta fall långt bort och utan förankring hos bygdens folk. Att bli tvungen att göra
”brandkårsutryckningar” för att försöka ändra på de beslut som fattats på kommunal
eller annan högre nivå är ett tungt och föga progressivt sätt att arbeta. Besluten om
vår egen och vår bygds framtid måste tas av oss som bor och lever här. Vi måste tala
om vad som är viktigt för oss, i smått och i stort.
Den lokala identiteten är viktig för att vi skall kunna känna stolthet över vårt sätt att
bo och leva, inte minst för att vi skall kunna ta tillvara de nya möjligheterna och
idéerna som finns utanför vårt lokalsamhälle.
Vi har en viktig uppgift i att göra vår bygd, dels tills den självklara plats där våra
ungdomar bosätter sig den dag då de prövat sina vingar och skaffar sig eget boende,
dels till en attraktiv plats för människor från andra orter att flytta till.
Bygdens utvecklingsmöjligheter bygger i hög grad på samarbete. Det behövs därför,
förutom den lokala samverkan mellan enskilda, föreningar, organisationer och
företag, även en öppen dialog med politiker och tjänstemän i kommunen för att nå
resultat.
Planen skall spegla innevånarnas uppfattning om bygdens fördelar och eventuella
nackdelar samt innehålla uppsatta mål för bygdens utveckling på kort och lång sikt.
Till planen hör en Åtgärdsplan med konkreta, prioriterade åtgärder, som vi skall
genomföra.
2 Vem har tagit fram planen och hur?
Beslut att ta fram planen togs av Od-Alboga byalags styrelse som också planerade
genomförandet. En hel del fakta och underlag fanns redan i byalagets utvecklingsplan
från 2003.
Startmöte för en lokal plan för Od-Alboga-Hjerttorp hölls i mars 2010, då
representanter från bygdens föreningar sammanstrålade och gjorde SWOT-analys
samt diskuterade trender och värden i bygden. Mötet beslutade att anordna ett
stormöte för alla bybor inom Od-Alboga-Hjerttorp med inbjudan att delta i arbetet.
På stormötet i april spånades det i framtidsvisioner med hjälp av näringslivsutvecklare
Per Floren, som inspirerade och ledde mötet.
En grupp ungdomar 16-25 år arbetar med ungdomsfrågor och har lagt sin fokus på
möjligheter till eget boende i bygden avsedda för ungdomar. I första hand ser man
möjligheten att bygga om den gamla lärarbostaden vid Ods skola till två mindre
lägenheter med centralt läge.
En arbetsgrupp med representanter från olika föreningar utsågs att ansvara för
framtagandet av en uppdaterad lokal plan.
Christina Glad ............. 033 267111 Lasse Mellåker.............0321 84024
Claes Larsson .............. 0513 60252 Ola Johansson..............033 267171
Ann-Louie Melltoft ..... 0321 840 40 Rolf Ceder ...................0321 83031
Holger Sandin ............. 0513 60302 Håkan Persson .............033 267004
3 (11)

3 Beskrivning av bygden
3.1 Historik
Vi befinner oss i en kulturhistoriskt rik bygd som varit fast befolkad i ca 6000 år.
Spår av tidig bebyggelse i form av gravrösen och odlingsrösen återfinns på ett flertal
platser i hela området. Tillgången till vatten i form av sjöar och åar samt lättbrukade
sand- och moränbackar gynnade tidigt uppodling och bosättning. Att bruka jorden
har därför under dessa årtusenden huvudsakligen gett innevånarna uppehälle.
Vägen från Jönköping via Ulricehamn och genom Od till Alingsås och Göteborg var
länge en viktig transportled. När, under 1800-talets mitt, vägen till Göteborg istället
drogs genom Borås hamnade vi lite vid sidan om allfarvägen.
Vid 1800-talets slut nådde befolkningstillväxten sin kulmen. Od hade då ca 1200,
Alboga ca 500 och Öra drygt 300 invånare. Emigrationen och inflyttningen till
städerna förändrade detta snabbt och runt år 1950 hade befolkningssiffrorna
halverats. Invånareantalet sjönk ytterligare under några decennier för att sedan ha
legat ganska stabilt till våra dagar.
3.2 Hur ser bygden ut idag?
1960-talet innebar förändringar i form av att postkontoret stängdes, flera lanthandlar
lades ner, linjebusstrafiken decimerades till nästan enbart skolskjutsar och ett stort
antal småbruk slogs samman eller skogsplanterades. Antalet boende som hämtar sin
försörjning i vår bygd ser idag mycket annorlunda ut mot tidigare. Majoriteten
pendlar nu till olika tätorter för att förvärvsarbeta eller studera, men nya små- och
enmansföretag inom olika branscher har också sett dagens ljus och ger arbete på
orten. Mjölkproduktion förekommer nu bara på ett fåtal gårdar, men de har i gengäld
stora djurbesättningar.
4 Vad är det bästa med Od-Alboga-Hjerttorp?
Vid föreningsmötet 29 mars fick alla skriva på lappar (så många man ville/kunde)
vad de tyckte var bäst med bygden. Lapparna sorterades upp i kategorier, varefter
deltagarna fick markera de tre viktigaste. Då blev resultatet nedanstående.
Naturen
Öppet landskap med betande djur; skog och vatten; bebodd landsbygd; naturskönt;
inte så stressig miljö; frisk luft; förutsättning för rekreation och överlevnad; god
boendemiljö.
Sociala tryggheten
Goda (hjälpsamma) trevliga grannar; aktivt socialt kontaktnät; god sammanhållning;
gemenskap => trygghet; trygg uppväxt för barn; lugnt.
Centrala läget
Centralt i Västra Götaland – pendlingsavstånd till många städer (vägar, tåg, flyg);
liten idyll men ändå ganska nära till arbetsorter och nöjen; ligger bra till även för
turister.
Därefter rankades Skolan och barnomsorgen, med ett starkt engagemang för att de
skall finnas kvar. Då kommunen nyligen satsat på en utbyggnad känns det för
närvarande ingen större risk för försämringar. Vidare noterades att vi upplevs av
besökare som en levande, kreativ bygd med aktiva och påhittiga invånare och ett
omfattande föreningsliv.
4 (11)

5 Slogan för Od-Alboga-Hjerttorp
Vår slogan är: ”En kulturbygd med framåtanda”. Den kan också uttryckas som:
”Landsbygd 2.0 – Tradition och innovation”. Med detta menar vi att bygden både
värnar om sina traditionella värden och är öppen för nya idéer för utveckling och
satsning på nya företag. Bilden nedan, med korna som nyfiket betraktar en modern
”beteskonkurrent”, får illustrera mötet mellan gammalt och nytt.
6 Trender
Foto: Birgitta Stridh
Följande mer eller mindre allmänna trender listades (utan inbördes gradering) vid
mötet 29 mars:
• Fritidsbostäder blir permanentbostäder
• Ytterligheter – Storstäder eller ren landsbygd (är där man helst bor)
• Efterfrågan på ekologisk mat ökar
• Strukturförändringar inom lantbruket innebär större enheter och att de små
brukningsenheterna blir obrukade
• Minskad service – Lanthandel, Post, Tele
• Digitala mötesplatser, sociala media
7 Naturområden
Bygden har en fin blandning av skogar, sjöar och uppodlad mark. Två naturreservat
finns, St Mollungens (bokskog) och Ollestads naturreservat. Alboga mosse är ett
område med ett rikt fågelliv.
8 Fritids och rekreationsområden
Naturturism kan bedrivas i våra naturreservat Mollungens bokskog och Ollestads
naturreservat, fisketurism med fiskekort i våra sjöar Sandsken och Norra Sämsjön –
den senare välkänd för sitt goda karpbestånd.
Rent allmänt inbjuder naturen till att vandra i skog och mark på gamla vägar och
stigar. Särskilt anlagda vandringsleder är Sämsjöborgsleden, 8 km, och Sandsken
runt, 13km, samt ett antal olika markerade leder i St Mollungens naturreservat. En
Kulturstig på 1,8 km finns vid Bokcaféet i Ods kyrkby.
Friluftsbad finns i Sämsjön – Ollestadsbadet och Sämjöborg – samt i Sandsken vid
5 (11)

Sannum.
Boulebanor för allmänheten är anlagda vid Ods skola. Fotboll spelas inom Ods FF
som har en egen plan vid Upptorp.
9 Turism
I kyrkbyn Od finns en egen turistinformation inrymd i Crea Diem Bokcafé där man
kan få information om både lokala och regionala besöksmål. Bland de lokala finner
kulturturisten en kulturhistorisk bygd med medeltida kyrkor, ett flertal järnåldersgravfält,
domarringar och även bronsåldershögar. Här finns gamla torp och gårdar
dokumenterade i bokform samt identifierade och uppskyltade ute i markerna.
Upplevelseturism erbjuds i form av gallerier, gårds-, inrednings- och antikvitetsbutiker,
bokhandel och caféer. Lämpligt område för cykelturism med ett antal
natursköna leder i området i och runt Od-Alboga. Möjlighet att hyra cyklar vid
Bokcaféet. De fiskeintresserade kan lösa fiskekort och pröva sin lycka i Sämsjön
eller Sandsken.
9.1 Turistboende
Turistboendet utgörs av privata stugor som hyrs ut veckovis både till svenska och
utländska turister. I utbudet ingår även ”bo på lantgård”.
10 Föreningar/ intressegrupper
Ett rikt och aktivt föreningsliv, med många olika inriktningar, är kännetecknande för
vår bygd. Många av invånarna är även verksamma i föreningar utanför ”vår bygd”,
såsom konstföreningar, PRO, civilförsvarsföreningar, idrottsföreningar m.m.
Många duktiga musiker, sångkörer och konstnärer är aktiva i vår bygd, såväl
professionellt som på fritiden.
Fritidsanläggningar som friluftsbad, fotbollsplan och fritidsgård för ungdom sköts
och drivs i föreningsregi.
Förteckning över föreningar och organisationer finns på byalagets hemsida.
10.1 Lokaler och mötesplatser
Tillgången på lokaler av olika slag är god i vår bygd. De flesta är knutna till någon
församling eller förening. Flertalet av lokalerna är öppna att hyra för offentliga eller
privata arrangemang.
Det som kan sägas saknas är en åretruntlokal för större tillställningar, för 150
personer eller mer.
Förteckning över samlingslokaler finns på byalagets hemsida www.od.herrljunga.se.
11 Näringslivet
Tillgången på arbete i närområdet kan betecknas som god och endast ett fåtal saknar
arbete under kortare perioder.
Jordens och skogens betydelse för försörjningen är stor i vårt område. Antalet heltidsbönder
har visserligen minskat kraftigt, men många arbetstillfällen kan härledas
direkt till denna sektor. Flera transportföretag är knutna till traktens sågverk för
timmer- och virkestransporter, eller utför transporter åt jordbruket. De drivs ofta som
familjeföretag med några få anställda.
Industrin i närområdet är arbetsplats för många. Sågverken i Molla och Borgstena
6 (11)

förädlar områdets råvaror och ger arbetstillfällen. TA Hydronics, kommunens största
arbetsplats, finns på behändigt pendelavstånd.
Många kvinnor har kommun och landsting som arbetsgivare. Barnomsorg, sjukvård
och äldrevård på hel- eller deltid är väl representerade yrkesområden.
Småföretag, som enmansbolag eller med några anställda, finns i vår bygd och arbetar
med kommersiell service såsom, hantverksservice, transporter etc, men även med
andra verksamhetsinriktningar. Under de senaste åren har även olika mindre företag
inom besöksnäringen startats.
I området finns följande företag registrerade: 5 stiftelser, 4 trossamfund, 19 ideella
föreningar, 10 aktiebolag ( här finns de som har mera omfattande anställningar – 5 st
i snitt), 1 kommanditbolag, 196 enskilda firmor (här ligger de som driver jord- och
skogsbruk), 15 enkla bolag, 3 ekonomiska föreningar och 2 kommunala filialer
(skolor)
De branscher som representeras är friskvård (fotvård, massage, homeopati), jord- och
skogsbruk, entreprenad, bygg & anläggning, bageri, inredningsföretag, plåtslageri,
åkeri och transport samt konsultverksamhet.
Förteckning över företag i bygden finns på byalagets hemsida www.od.herrljunga.se.
12 Kultur och nöjen
Enligt parollen ”Man har inte roligare än man gör sig” ordnar föreningar och
organisationer olika arrangemang ibland annat Ods Sockengård och Alboga gamla
skola, såsom föredrag, musikunderhållning, utställningar m m. Byalaget har sedan
många år ordnat Sandskenfesten första lördagen i augusti. Det är en familjefest för
invånarna och sedan 2009 föregås den av Sandskenkampen, en lekfull tävling mellan
olika lag från bygden. 2010 började vi också arrangera en cykelfest i maj. Vidare
anordnar byalaget, i samverkan med bl a Västkuststiftelsen guidade vandringar i
naturreservaten. Byalaget driver också en boulebana vid Ods Skola öppen för alla.
Gäsene Hembygds- & Fornminnesförening har hembygdsdagar med underhållning
på Hägna Gammelgård. Tipspromenader anordnas flitigt, bl a av Ods FF.
13 Boende
År 2009 bodde i Od-Alboga-Öra (varav Hjerttorp är en del) 629 personer fördelade
på
Barn och ungdom (0-19 år) = 169 (26,9%),
Personer i yrkesverksam ålder (20-65 år) = 345 (54,8%) och
Pensionärer (66+) = 115 (18,4%)
Sett under perioden 2003-2009 har den totala befolkningsmängden pendlat något upp
och ned från 647 (2003) men slutar på 629 (2009). Od har minskat med 4 personer
och Alboga har ökat med 8 medan Öra haft en stadigt neråtgående trend och minskat
med hela 22 personer.
Man kan också utläsa att sedan förra utvecklingsplanen gjordes, 2003, har tyngdpunkten
på ålderskurvan ytterligare förskjutits något mot mitten, dvs. gruppen
yrkesverksamma (20 – 65 år) har ökat med 1,5 procentenheter medan barn och
ungdomsgruppen (0 – 19 år) minskat något från 27,5 % till 26,9 %. Även
pensionärsgruppen (66+) har minskat, från 20,2 till 18,4 %.
Invånarna bor huvudsakligen på gårdar eller i friliggande villor. Fyra kommunala
radhuslägenheter finns också. Utöver åretruntboende finns ett 50-tal fritidsfastigheter
med uppskattningsvis 150 sommarboende. Ett flertal fritidsboenden har på senare år
7 (11)

livit åretruntboende.
13.1 Grannsamverkan
Som redan nämnts under punkt 4 anser invånarna att den sociala tryggheten till stor
del bottnar i goda och hjälpsamma grannar. Detta inbegriper att man bland annat
håller uppsikt när man vet att grannarna är bortresta. Vid behov organiseras nattlig
patrullverksamhet för att upptäcka och identifiera ovälkomna nattliga besökare som
är ute i brottsliga avsikter.
13.2 Nyinflyttning
Nyinflyttade försöker byalaget i möjligaste mån att uppmärksamma och hälsa
välkomna till bygden och bjuda in att delta i bygdens aktiviteter. Detta hänger dock
mest på att grannar tar initiativ, byalaget saknar fungerande rutin för att upptäcka och
ta emot nyinflyttade.
14 Kommunikationer
Förutom den större vägen 182, Ulricehamn-Vårgårda, och vägen Od-Borgstena är nu
även vägarna Od – Alboga och Od – Hjerttorp asfalterade. Dock finns fortfarande
grusvägar där standarden och underhållet lämnar en del övrigt att önska. Särskilt kan
nämnas vägen från Hjärttorp ut till väg 182 via Murum.
Bussförbindelser finns från Od till Ljung - Herrljunga och Timmele - Ulricehamn
morgon och kväll, måndag till fredag. Dessutom går skolbussar till Herrljunga under
skoltid samt finns möjlighet två dagar i veckan att anlita kommunens ”närtrafik”
(ringbil) för resa till Ljung och Herrljunga. I övrigt och övriga tider får man lita till
egen bil eller annan egen transport.
När det gäller telekommunikation/Internet finns fiberkabel fram till telefonstationen i
Od som därmed ger tillgång till bredband via ADSL för hushåll anslutna till denna
station. Kvaliteten/hastigheten avtar dock med avståndet från telefonstationen och de
längst bort boende får ingen bra kapacitet. Telekabeln mot Alboga är dessutom
fullbelagd och har inte plats för nya abonnenter. Hushåll i Västerod anslutna till
telefonstationen i Sibbared, har mycket dålig Internetanslutning, dels beroende på
dålig kapacitet hos stationen, dels på långa dåliga kopparkablar. Detta är också en
station som riskerar att läggas ner när Telia börjar avveckla kopparnätet.
15 Handel och service
Inom området finns några gallerier, caféer, gårdsbutiker m m.
I närområdet 8-15 km finns dagligvaruhandel, bensinstation, lunchrestaurant. Inom
20-30 km finns högstadie- och gymnasieskolor, här finns även vårdcentral, apotek,
banker m m.
16 Kommunal/offentlig verksamhet
• Barnomsorg
• Förskola, lågstadie- och mellanstadieskola
• Bostäder/Lägenheter - 4 kommunala hyreslägenheter
• Hemsjukvård
• Lantbrevbäring
• Sotning
• Sophämtning/Slamtömning
8 (11)

• Återvinningsstation för tidningar, glas, pappersförpackningar och batterier
• Snöröjning
• Gatubelysning (i vissa områden)
17 Framtidsvision 5 år
• Invånarantalet har ökat med minst 15 personer genom inflyttning, bland annat
genom fritidsboende som blivit permanentboende.
• Ett par ungdoms- och/eller seniorboenden har anordnats.
• Detaljplan för nytt bostadsområde vid Örum är klar och byggnation påbörjad.
• Alla nyinflyttade får introduktion och känner sig välkomnade.
• Bredbandskapaciteten förbättrad, särskilt ute i nuvarande telenäts utkanter.
• Några nya vandringsleder av olika längd har tillkommit. Förutsättningen för en
spångad led över Örums-Albogas mosse utredd och förhoppningsvis genomförd.
• Förbuskningen av landskapet har motverkats och antalet vackra beteshagar har
ökat.
18 Framtidsvision 20 år
• År 2030 har innevånarantalet ökat med 100 personer tack vare att nyproduktionen
av bostäder satt fart, såväl av speciella små boenden avsedda för ungdomar och
seniorer som av egnahem, hänsynsfullt placerade i vår vackra natur.
• Bygdens barnomsorg och skola verkar som en magnet för inflyttning och bidrar
till en harmonisk miljö för barnfamiljer.
• Vi har ett blomstrande småföretagande inom service, handel, produktion och
turism som ger åtskilliga arbetstillfällen/försörjningsmöjligheter för boende i
bygden.
• Vi har bra belagda vägar i hela området och goda allmänna kommunikationer för
möjligheter till studier och arbete i närliggande tätorter.
• Vår IT-infrastruktur är av så hög kvalitet i området att många har valt att helt eller
delvis arbeta hemifrån, dels för ökad livskvalitet, dels med hänsyn till
miljöaspekter.
• I det öppna landskapet finns goda möjligheter till rekreation med ett urval av
natursköna vandringsleder av olika längd och miljö.
• I vårt servicecentrum kan vi få det nödvändigaste, någonting till livs och spontana
sociala möten.
• Intill våra sjöar har vi turistcentra med Bed & Breakfast och campingstugor,
uthyrning av båtar, cyklar m.m.
9 (11)

19 SWOT-analys
Styrkor Svagheter
• Kreativa och engagerade innevånare
• Trygg uppväxt i vacker natur
• Centralt läge i Västra Götaland
• Socialt nätverk, God
sammanhållning
• Odlingsytor finns för att producera
mat
• Tystnad
• Skola, förskola
• Starkt föreningsliv
• Småföretagande, mindre sårbart
Möjligheter Hot
• ”Inget är omöjligt”
• Goda möjligheter för ”starta-eget”
• Näthandel via hemsida,
marknadstorg
• Naturlig avgång ger lediga bostäder
• 182:an, om den underhålls
• 1 miljon människor inom 10 mils
radie
• Attraktivt besöksmål
• Utveckling av turism
• Friluftslivet, naturturism
Några kommentarer till ovanstående:
• Ingen nybyggnation av bostäder
• Saknar affär
• Få lokala arbetsgivare
• Otillräckliga allmänna kommunikationer
– egen bil krävs
• Högutbildad ungdom stannar inte på
orten
• IT-infrastruktur dålig i vissa områden
• Brister i vägnätet
• Jantelagen
• Svårt att få fatt på vilka som är
nyinflyttade
• ”Föreningsmaffia”
• Avfolkning
• Det blir för dyrt att bo på landet
• Försämrat vägnät
• Återkommande hot om nedläggning
av skolan
• Minskning av arbetstillfällen
• Strukturförändring inom jordbruket
• Igenväxning av det öppna landskapet
Bygdens styrka, bland annat den i flera avseenden fina miljön och de kreativa och
engagerade invånarna, i kombination med bygdens möjligheter borde kunna utnyttjas
för att åstadkomma nybyggnation och även ett bättre utnyttjande av befintliga bostäder.
Därmed skulle svagheten brist på bostäder avhjälpas, invånarantalet öka och
hoten om avfolkning och nedläggning av skolan avvärjas.
”Föreningsmaffia” som något negativt bottnar i att visserligen har vi många
föreningar men det är ofta samma personer som figurer i de olika styrelserna. En
breddning av de aktiva vore önskvärt. Dock skall sägas att nyinflyttade lätt kan
komma in och bli aktiva om de visar intresse.
Strukturförändringen inom jordbruket är naturligtvis positiv och ofrånkomlig i vissa
avseenden men det negativa är att med allt färre brukare med allt större maskiner
riskerar en del mindre markstycken att bli oanvända.
Jantelagen hindrar inte de starkaste och mest företagsamma, men bromsar många
med svagare självkänsla från att våga satsa på nya idéer
10 (11)

20 Prioriteringar
• Anpassade boenden för ungdomar och seniorer.
• Förberedda nybyggnadsområden.
• Fler vandringsleder i naturskön miljö.
11 (11)

Od-Alboga Byalag
Holger Sandin, 0513-603 02
ÅTGÄRDSPLAN
Bilaga till Lokal plan
Sida 1 (1)
Reviderad 2011-06-26
Åtgärd Utförs av Kontaktperson Kostnader Finansiering Tidsplan Anm./Lägesrapport
Ta fram förslag på ungdoms-
/äldreboende genom ombyggnad av
gamla lärarbostaden vid Ods skola
och/eller andra möjligheter.
Ta fram detaljplan för nytt
bostadsområde vid Örum i Alboga
Utreda förutsättningarna för
vandringsled över Örums-Alboga
mosse genom att bland annat
studera liknande projekt
Ta fram en ny folder för
vandringsleden ”Sandsken runt”
samt rusta upp orienteringstavlan
och märkningen av leden.
Utreda möjligheten att dra
vandringsleden ”Sandsken runt”
utmed sjön vid ”Vinge mad” för att
undvika landsvägen
Ta fram förslag på en kortare
vandringsled: Kyrkbyn – Ljunga –
Skattegården – Kyrkbyn
Ungdomsgruppen
/ styrelsen
Håkan Persson,
hakan.p@el.herrljunga.se
Clas Larsson Clas Larsson,
clas@autoakademin.se
Arbetsgrupp Jerry Stridh,
jerry.stridh@telia.com
Arbetsgrupp Folder och tavla:
Jerry Stridh,
jerry.stridh@telia.com
Uppmärkningen av leden:
Lars-Gunnar Levinsson
lars-gunnar.levinsson
@ps.lrf.se
Jerry Stridh,
jerry.stridh@telia.com
Jerry Stridh,
jerry.stridh@telia.com
Max 1000 kr +
ideell tid
Egen tid + ? kr Clas Larsson
Max 1000 kr +
ideell tid
Max 5000 kr Byalaget (+
bidrag från
kommunen?)
Byalaget Hösten 2010 Herrljungabostäder
tagit över fastigheten
och planerar
för boende
(ungdoms-?)
Byalaget Våren 2011 Maj 2011: Vänga
mosse besökt och
den spångade leden
studerad
2011-06-30 Juni 2011:
Testupplaga av ny
folder upptryckt
och distribuerad.
Endast ideell tid - Våren 2011 Juni 2011: Alla
markägare utom en
kontaktade och
positiva.
Endast ideell tid - Våren 2011 April 2011: Tänkt
väg skadad av
virkestransport,
avvaktar reparation