Facit efter 10 år med Industriavtalet - Facken inom industrin

Efter några månader svarade industrins arbetsgivare ja. Samtalen kunde börja.
Den 18 mars 1997 skrev industrins parter under ”Samarbetsavtal för industriell
utveckling och lönebildning”. Med Industriavtalet visade industrins parter
att de ville ta sitt ansvar för lönebildningen på sin del av arbetsmarknaden.
Förhoppningen var att Industriavtalet också skulle stabilisera lönebildningen
på övriga delar av svensk arbetsmarknad.
Industriavtalet har nu fungerat i 10 år. Tre år efter att Industriavtalet undertecknats
inrättades det förstärkta Medlingsinstitutet. Tillsammans kan dessa
två nya institutioner på svensk arbetsmarknad sägas ha etablerat en ny lönebildningsregim.
Hur har utfallet blivit under de första tio åren med Industriavtalet? Har fack
och arbetsgivare uppnått vad de önskade? Borde statsmakternas motiv för att
ingripa i lönebildningen vara undanröjt?
För att bedöma utvecklingen under Industriavtalet, 1998-2007, görs på flera
ställen jämförelser med utvecklingen under tjugoårsperioden innan 1978-
1997, dessutom görs jämförelser med utvecklingen i andra europeiska länder
med jämförbara förutsättningar, under perioderna 1978-1997 och 1998-2007.
I en del fall då det varit svårt att få fram data används andra tidsperioder.
För att försöka bedöma i vilken grad fack och arbetsgivare nått sina målsättningar
ställs emellanåt olika uttalade målsättningar av Facken inom industrin
och i Industriavtalet mot utfallet under perioden. För att bedöma den samhällsekonomiska
utvecklingen och samspelet mellan lönebildningen och samhällsekonomin
används också uttalanden och målsättningar från politiker och
politiska partier.
8