Facit efter 10 år med Industriavtalet - Facken inom industrin
Facit efter 10 år med Industriavtalet - Facken inom industrin Facit efter 10 år med Industriavtalet - Facken inom industrin
I mitten av 1990-talet fick låntagare betala dyrt för att låna. Räntan på statsobligationer låg ett tag under 1995 över 11 procent. Därefter sjönk räntan och låg när Industriavtalet undertecknades runt 7 procent. Den svenska räntan följde sedan den tyska neråt till fyraprocentsnivån i början av 1999. Räntedifferensen mot de tyska statsobligationerna var under några år i mitten på 1990-talet stor (diagram 4.10). Därefter minskade skillnaden och under Industriavtalet har skillnaden i regel varit mindre än 0,5 procentenheter. Från mitten av 2005 till slutet av 2007 har det inte varit någon ränteskillnad alls eller en skillnad med någon tiondel till Sveriges fördel. Diagram 4.10 Ränteskillnad, svenska och tyska 10-åriga statsobligationer 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 jan-94 -0,5 jan-96 jan-98 jan-00 jan-02 jan-04 jan-06 Källa: Riksbanken Statens finanser Den internationella lågkonjunkturen och den höga arbetslösheten fick statens budgetunderskott att skena iväg i början av 1990-talet (diagram 4.11). 1993 uppgick statens budgetunderskott till hela tolv procent av BNP. De stora budgetunderskotten hotade stora delar av den offentliga verksamheten. Regeringen skar ner i de offentliga utgifterna och ansåg samtidigt att lönebildningen måste reformeras om det skulle vara möjligt att varaktigt nå framgång med saneringen av de offentliga finanserna. Under Industriavtalet har statsbudgeten i genomsnitt haft ett årligt överskott på 1,6 procent av BNP, att jämföra med ett genomsnittligt budgetunderskott på 6,3 procent mellan 1978 och 1997. Utvecklingen av statens budgetsaldo har följt konjunkturutvecklingen. Under det senaste året har statens budgetöverskott varit rekordstort. 52
Diagram 4.11 Budgetsaldo som andel av BNP, 1978-2007 Procent 6 4 2 0 -2 -4 -6 -8 -10 -12 -14 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Källa: Ekonomistyrningsverket Jag sändes som nyvald finansminister ut på en s.k. roadshow, där jag skulle visa upp mig för dem som lånar oss pengar. Jag åkte någon gång i januari eller februari 1995 till London, Paris, New York och Washington med uppdraget att låna cirka 240 miljarder kronor. … Jag kommer särskilt ihåg ett möte mitt i kapitalismens hjärta på Wall Street. Jag hade ett 25-tal välklädda, välutbildade och utomordentligt välavlönade, men icke välvilliga, ungdomar framför mig. Jag misstänker att de skulle göra karriär på Sverige i sina investmentföretag. Det var inte seniorer som fick syssla med Sverige. Ingen av dem hade väl varit i vårt land, men de skulle placera i svenska statspapper. Jag föredrog läget och var sedan öppen för frågor. De kom också: Varför har Sverige folkpension? Tyskland har det inte. Ni vill låna 240 miljarder – är det rimligt? Varför satsar ni mest i hela OECD-världen på grundskola och övriga skolor? Varför satsar ni mycket mer än vad USA gör, dessutom med lånade pengar? Varför ska ni ha världens generösaste arbetslöshetsersättningar, eller åtminstone i jämnhöjd med dem, med lånade pengar? Jag slog ifrån mig och argumenterade, men medan jag stod där insåg jag att de här 25 ungdomarna som satt framför mig, kunde vrida på en kran och säga: För att den där figuren ska få några pengar krävs det faktiskt lite högre ränta. Det är en risk att låna ut pengar till Sverige. Det var också exakt vad som hände vid den tidpunkten. Räntorna drevs upp och vår kreditvärdighet blev nedvärderad. Man trodde inte på oss. Göran Persson i sitt tal inför Metalls kongress 1997 Det finns en tydlig koppling mellan statsskulden och statens budgetsaldo. Budgetsaldot utgör statens lånebehov. Det betyder att staten har varit tvungen att låna när budgeten visat underskott, och haft möjlighet att amortera på statsskulden i tider av budgetöverskott. 53
- Page 1 and 2: Facit efter 10 år med Industriavta
- Page 3: Förord Det är nu tio år sedan de
- Page 7 and 8: 1. INLEDNING Från slutet av 1980-t
- Page 9 and 10: 2. INDUSTRINS ANSTÄLLDA Diagram 2.
- Page 11 and 12: Reallönerna upp med 25 procent Und
- Page 13 and 14: Källor För diagram 2.1-2.5 och ta
- Page 15 and 16: avtalsperioden så hamnar Sverige p
- Page 17 and 18: Diagram 2.8 Kvinnors lön i procent
- Page 19 and 20: stora löneskillnaderna är mellan
- Page 21 and 22: fram till 2001. Under lågkonjunktu
- Page 23 and 24: Diagram 2.15 Sysselsättningsutveck
- Page 25 and 26: Arbetslösheten inom industrin AMS
- Page 27 and 28: den svenska Phillipskurvan under de
- Page 29 and 30: De fackliga kraven i avtalsrörelse
- Page 31 and 32: 3. Industriell utveckling Diagram 3
- Page 33 and 34: Diagram 3.2 Industriproduktion 1978
- Page 35 and 36: Diagram 3.5 Produktivitet inom sven
- Page 37 and 38: Diagram 3.7 Industriinvesteringar 1
- Page 39 and 40: till att exportpriserna fallit rela
- Page 41: Summering När Facken inom industri
- Page 44 and 45: När Facken inom industrin bjöd in
- Page 46 and 47: märkelse (d.v.s. industrin och ind
- Page 48 and 49: Frågan var om löntagarna skulle k
- Page 50 and 51: Den svenska kronkursen har varierat
- Page 54 and 55: Diagram 4.12 visar utvecklingen av
- Page 56 and 57: handa klausuler har gett betydligt
- Page 58 and 59: ”Men framgången hade inte varit
- Page 60: Utvecklingen för de industrianstä
I mitten av 1990-talet fick låntagare betala dyrt för att låna. Räntan på statsobligationer<br />
låg ett tag under 1995 över 11 procent. Där<strong>efter</strong> sjönk räntan och<br />
låg när <strong>Industriavtalet</strong> undertecknades runt 7 procent. Den svenska räntan<br />
följde sedan den tyska neråt till fyraprocentsnivån i början av 1999.<br />
Räntedifferensen mot de tyska statsobligationerna var under några <strong>år</strong> i mitten<br />
på 1990-talet stor (diagram 4.<strong>10</strong>). Där<strong>efter</strong> minskade skillnaden och under<br />
<strong>Industriavtalet</strong> har skillnaden i regel varit mindre än 0,5 procentenheter. Från<br />
mitten av 2005 till slutet av 2007 har det inte varit någon ränteskillnad alls<br />
eller en skillnad <strong>med</strong> någon tiondel till Sveriges fördel.<br />
Diagram 4.<strong>10</strong> Ränteskillnad, svenska och tyska <strong>10</strong>-<strong>år</strong>iga statsobligationer<br />
5,0<br />
4,5<br />
4,0<br />
3,5<br />
3,0<br />
2,5<br />
2,0<br />
1,5<br />
1,0<br />
0,5<br />
0,0<br />
jan-94<br />
-0,5<br />
jan-96 jan-98 jan-00 jan-02 jan-04 jan-06<br />
Källa: Riksbanken<br />
Statens finanser<br />
Den internationella lågkonjunkturen och den höga arbetslösheten fick statens<br />
budgetunderskott att skena iväg i början av 1990-talet (diagram 4.11). 1993<br />
uppgick statens budgetunderskott till hela tolv procent av BNP. De stora budgetunderskotten<br />
hotade stora delar av den offentliga verksamheten. Regeringen<br />
skar ner i de offentliga utgifterna och ansåg samtidigt att lönebildningen<br />
måste reformeras om det skulle vara möjligt att varaktigt nå framgång <strong>med</strong><br />
saneringen av de offentliga finanserna.<br />
Under <strong>Industriavtalet</strong> har statsbudgeten i genomsnitt haft ett <strong>år</strong>ligt överskott<br />
på 1,6 procent av BNP, att jämföra <strong>med</strong> ett genomsnittligt budgetunderskott<br />
på 6,3 procent mellan 1978 och 1997. Utvecklingen av statens budgetsaldo<br />
har följt konjunkturutvecklingen. Under det senaste <strong>år</strong>et har statens budgetöverskott<br />
varit rekordstort.<br />
52
Change language