Facit efter 10 år med Industriavtalet - Facken inom industrin

Frågan var om löntagarna skulle komma att tro på inflationsmålet och om
Riksbanken skulle tro på lägre löneökningar. Om inte var risken stor för att
arbetslösheten skulle öka ännu mer. Hur gick det då med inflationen?
Diagram 4.5 Konsumentprisutvecklingen, årsgenomsnitt, 1978-2007
14
12
10
8
6
4
2
0
-2
1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Källa: SCB och Konjunkturinstitutet
Diagram 4.5 visar utvecklingen av konsumentprisindex från år 1978 till 2007.
Under 1980-talet var inflationen genomgående högre, under perioden 1978-
1991 i snitt 8,3 procent. Variationerna mellan åren var också stor. Nästan 14
procent 1980 jämfört med kring 4 procent 1986 och 1987 för att 1990 återigen
vara upp i 10 procent. Efter 1992 har inflationen varit betydligt lägre och
inte överstigit 3 procent något år efter 1993. 1998, Industriavtalets första år,
sjönk priserna med –0,3 procent, s.k. deflation.
Under Industriavtalets första tio år fortsatte inflationen att vara låg och blev i
genomsnitt 1,2 procent per år. Under fem av de tio åren har inflationen inte
nått upp till Riksbankens nedre gräns på en procent inflation. Under den jämförelseperiod
som vi använt tidigare, perioden 1978-1997, var inflationen i
genomsnitt 6,5 procent per år.
Konsumentprisindex (KPI) avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt
utvecklas för hela den privata inhemska konsumtionen. De priser som mäts är
de som konsumenterna faktiskt betalar vilket innebär att KPI också påverkas
av ändringar i indirekta skatter och subventioner. Riksbanken använder också
ett annat mått på prisutvecklingen, KPIX. KPIX mäter den underliggande
inflationstakten vilket motsvarar KPI exklusive förändringar som orsakas av
indirekta skatter och subventioner. KPIX har ökat med 1,4 procent per år under
perioden 1998-2007.
48