Facit efter 10 år med Industriavtalet - Facken inom industrin

När Facken inom industrin bjöd in industrins arbetsgivare till en diskussion
om lönebildningen var de ekonomiska förutsättningarna i väsentliga avseenden
annorlunda än tidigare. Utmaningen var att skapa en ordning för lönebildningen
som svarade mot de nya ekonomiska förutsättningarna.
Fram till 1996 hade omläggningen av den ekonomiska politiken, avregleringen
och internationaliseringen av kreditmarknad samt kravet på prisstabilitet,
lett till ökad arbetslöshet och kraftigt ökad offentlig skuldsättning.
Utformningen av den ekonomiska politiken var statens ansvar. Arbetsmarknadens
parter hade ansvaret för lönebildningen. Samtidigt hade lönebildningen
en nyckelroll i arbetet med att bryta de onda cirklarna och föra in den samhällsekonomiska
utvecklingen på bättre banor. Om inte parterna tog sitt ansvar
hotade staten med ingrepp.
Hur har då samhällsekonomin utvecklats under Industriavtalet? I detta kapitel
ges en sammanfattning av den svenska ekonomiska utvecklingen från 1998
till 2007. Jämförelser görs med utvecklingen under tjugoårsperioden före Industriavtalet.
Utvecklingen av sysselsättning och arbetslöshet har vi redan
beskrivit i kapitel 2.
BNP
Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) ökade under perioden 1998-
2007 med i genomsnitt 3,2 procent per år (diagram 4.2). Under perioden
1978-2007 ökade BNP med 1,8 procent per år. Bägge perioderna innehåller
både lågkonjunkturer och högkonjunkturer.
Diagram 4.2 BNP, årlig förändring i procent, 1978-2007
5
4
3
2
1
0
-1
-2
1.8 %
3,2 %
-3
1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Källa: SCB och Konjunkturinstitutet
Bottennoteringen under Industriavtalsperioden är 2001 då BNP ökade med
1,1 procent. Under tjugoårsperioden 1978-1997 sjönk BNP dels 1981 med 0,2
procent och dels tre år i följd 1991-1993 med sammantaget 4,4 procent. Den
låga tillväxten 1981 ledde fram till två devalveringar på 10 procent 1981 och
44