Facit efter 10 år med Industriavtalet - Facken inom industrin
Facit efter 10 år med Industriavtalet - Facken inom industrin
Facit efter 10 år med Industriavtalet - Facken inom industrin
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Det är viktigt att samhällets resurser för utbildning och vidareutbildning<br />
är dimensionerade så att det inte uppst<strong>år</strong> flaskhalsproblem<br />
på viktiga kunskapsområden. Därtill krävs att parterna <strong>inom</strong> <strong>industrin</strong><br />
samverkar vad gäller de anställdas kompetensutveckling.<br />
Parterna följer och påverkar utvecklingen vad gäller utbildning och<br />
kompetensutveckling <strong>inom</strong> utbildningssystemet och <strong>inom</strong> företagen<br />
så att denna uppfyller <strong>industrin</strong>s behov. Arbetet förutsätts leda fram<br />
till gemensamma uppfattningar och åtgärder <strong>inom</strong> Industrikommittén.”<br />
(utdrag ur <strong>Industriavtalet</strong>)<br />
Frågan om utbildning och kompetensutveckling hade en framskjuten plats på<br />
dagordningen när diskussionerna fördes om ett Industriavtal. Frågorna kom<br />
också att pekas ut som ett viktigt samarbetsområde i <strong>Industriavtalet</strong>. I flera<br />
avtalsrörelser har också <strong>Facken</strong> <strong>inom</strong> <strong>industrin</strong> fört fram krav som syftat till<br />
ytterligare satsningar på utbildning och kompetensutveckling. Hur har det då<br />
gått? Har parterna nått några framsteg?<br />
Ett sätt att mäta kompetens är att beskriva utbildningsnivån hos de anställda.<br />
En sådan beskrivning för <strong>industrin</strong>s del ges i tabell 2.3.<br />
Tabell 2.3 Utbildningsbakgrund <strong>inom</strong> <strong>industrin</strong> (SNI C, D 15-37)<br />
Utbildningsnivå År 1997 År 2001 År 2005<br />
Grundskola 29 % 23 % 21 %<br />
Gymnasieskola 53 % 56 % 55 %<br />
Högskoleutbildning, inkl. forskarutbildning<br />
Källa: SCB (RAMS)<br />
18 % 21 % 23 %<br />
Utbildningsnivån bland de industrianställda har stigit kraftigt. Förändringen<br />
mellan 1997 och 2001 var större än mellan 2001 och 2005. Om man g<strong>år</strong> tillbaka<br />
ytterligare ett antal <strong>år</strong> finner man att minskningen av andelen anställda<br />
<strong>med</strong> utbildningsnivån grundskola och ökningen av andelen anställda <strong>med</strong><br />
gymnasieutbildning och högre utbildning var ungefär lika stor mellan 1993<br />
och 1997 som mellan 1997 och 2001.<br />
Jämför man utbildningsnivån <strong>inom</strong> <strong>industrin</strong> <strong>med</strong> den för samtliga näringsgrenar<br />
ligger utbildningsnivån <strong>inom</strong> <strong>industrin</strong> något under den för samtliga<br />
näringsgrenar.<br />
Kompetensutveckling kan mätas på olika sätt. Industrins Ekonomiska Råd<br />
(IER) har t.ex. studerat längden av den formella utbildningen, och konstaterat<br />
att det genomsnittliga antalet utbildnings<strong>år</strong> visserligen har ökat trendmässigt<br />
<strong>inom</strong> <strong>industrin</strong>, men i samma eller långsammare takt än i övriga näringsgrenar.<br />
12 Det innebär att det gap som har funnits inte har minskat. Samma bild<br />
redovisas när det gäller personalutbildningen.<br />
12 Svensk industri i globaliseringens tid. Juni 2005.<br />
28
Change language