Facit efter 10 år med Industriavtalet - Facken inom industrin

More documents

Recommendations

Info

I takt med Europa Under 1970-talet ökade lönerna i de västeuropeiska länderna med mellan 10 och 20 procent och under 1980-talet med mellan 4 och 10 procent. Skillnaderna var stora mellan länderna. Nedväxling skedde från olika nivåer och vid olika tidpunkter. Sverige var ett av de länder som växla ner löneökningstakten sist. Den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet stärkte insikten om att löneökningstakten i Sverige inte kunde vara väsentligt högre än i omvärlden. De nya samhällsekonomiska förutsättningar som etablerades i början av 1990-talet, med ett inflationsmål och rörlig växelkurs som viktiga fundament, gjorde att tidigare sätt att uppskatta löneutrymmet inte längre gällde. Det rådde samtidigt oklarhet kring vad de nya ekonomiska förutsättningarna fullt ut innebar och hur löneutrymmet skulle beräknas. Det var i denna situation som begreppet ”I takt med Europa” myntades. I februari 1995 presenterade en grupp ekonomer från arbetsgivareförbund och fackliga organisationer rapporten ”I takt med Europa – samhällsekonomiska aspekter på lönebildningen”. Deras rekommendation var att löneökningarna i Sverige borde öka i takt med Europa. De skrev ”Något mer precist innebär detta att arbetskraftskostnaderna per timme, i genomsnitt för samtliga löntagare i Sverige, inklusive uppkommen löneglidning i alla former, på medellång sikt får öka i samma takt som de västeuropeiska arbetskraftskostnaderna per timme”. Gruppen siffersatte också ”I takt med Europa” till 3,5 procent. Rapporten kom för sent för att få någon påverkan på avtalsrörelsen 1995. Men 1996 hade Facken inom industrin tagit till sig resonemangen och begreppet ”I takt med Europa” kom att bli ett viktigt riktmärke för facken. Hur har då utvecklingen blivit? Diagram 2.6 Löneutveckling 1984-2007, Industrianställda 12 10 8 6 4 2 Europa Sverige 0 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Källa: US Department of Labor, Eurostat, OECD, Konjunkturinstitutet Diagram 2.6 visar att den svenska löneökningstakten låg väsentligt över europasnittet under senare delen av 1980-talet. Även under åren 1994-1997 avviker Sverige. Med industriavtalet etablerades löneökningar i takt med Europa. Mäter man inte bara lön utan den totala arbetskraftskostnaden under Industri- 14
avtalsperioden så hamnar Sverige på en ökningstakt på mellan 3,5 och 4 procent per år jämfört med europasnittet som blir 3,5 procent. Det är Facken inom industrin som tagit till sig begreppet ”I takt med Europa”. Industriarbetsgivarna har inte på samma sätt lyft fram det begreppet. Redan då de svarade ja till de samtalen som ledde fram till Industriavtalet var de noga med att framföra att de inte var beredda att diskutera någon allmänt omfattande norm. Deras ingång var att ”Med stabil valuta och mycket långsam prisutveckling kan lönekostnaderna endast tillåtas öka i den takt som produktiviteten och konkurrensförmågan medger” 3 . Dåvarande riksbankschef Urban Bäckström menade att en norm som innebar att lönerna skulle öka i takt med genomsnittet för Västeuropa var för hög och skulle försvåra en nedgång av arbetslösheten. Förebilden borde snarare vara Nederländerna som hade en av de lägsta löneökningstakterna i Europa 4 . Fackens inställning till löneutrymmet har också mött kritik från annat håll. Kritiker har hävdat att avsikten varit att ta ut lägre löneökningar än vad det finns utrymme för. Den kritiken bygger på ett missförstånd. Avsikten har varit att ta ut så mycket som möjligt med beaktande av de restriktioner som finns i form av inflationsmål, sysselsättning och internationell konkurrenskraft. En annan form av kritik är den som tagit sin utgångspunkt i att produktivitetsutvecklingen inom industrin varit omkring sex procent och att man åtminstone borde höja lönerna så mycket. I det fallet bortser man från att priserna på de produkter som industrin säljer samtidigt har sjunkit. Riktmärket ”I takt med Europa” har trots kritiken levt vidare. Ett skäl till det kan vara begreppets enkelhet. ”I takt med Europa” är inget exakt mått som kan beräknas med hjälp av avancerade matematiska modeller med många olika ingående variabler. Men under de flesta omständigheter borde det vara ett riktmärke som landar ganska nära vad som är rätt. De flesta inser att om lönerna ökar med tre till fyra procent i Sveriges viktigaste konkurrentländer kan inte lönerna i Sverige öka med det dubbla. Särskild bland anställda inom industrin där närvaron av utländska konkurrenter hela tiden är påtaglig är det ett bärande argument. Inför avtalsrörelsen 2007 gjorde Facken inom industrin en viss precisering av riktmärket ”I takt med Europa”. Det skedde först i början av 2006 då löneökningstakten i Europa, framförallt beroende på utvecklingen i Tyskland, var på väg neråt. Facken inom industrin uttalade då att det inte fanns några skäl för Sverige att följa övriga Europa neråt. ”I takt med Europa” var en bra utgångspunkt men ibland kunde utvecklingen i Sverige vara sämre än den i Europa och då fanns det skäl för en lägre löneökningstakt. I andra fall kunde utvecklingen i Sverige vara bättre och då kunde lönerna öka något mer i Sverige. Den argumenteringen fortsatte under avtalsrörelsen 2007 då lönekravet mer än tidigare år tog sin utgångspunkt i förhållandena i Sverige. 3 ”Lagstifta mot strejker”, DN debatt 24 oktober 1996. 4 Anförande inför Nationalekonomiska föreningen 6 mars 1997 15
Page 1 and 2: Facit efter 10 år med Industriavta
Page 3: Förord Det är nu tio år sedan de
Page 7 and 8: 1. INLEDNING Från slutet av 1980-t
Page 9 and 10: 2. INDUSTRINS ANSTÄLLDA Diagram 2.
Page 11 and 12: Reallönerna upp med 25 procent Und
Page 13: Källor För diagram 2.1-2.5 och ta
Page 17 and 18: Diagram 2.8 Kvinnors lön i procent
Page 19 and 20: stora löneskillnaderna är mellan
Page 21 and 22: fram till 2001. Under lågkonjunktu
Page 23 and 24: Diagram 2.15 Sysselsättningsutveck
Page 25 and 26: Arbetslösheten inom industrin AMS
Page 27 and 28: den svenska Phillipskurvan under de
Page 29 and 30: De fackliga kraven i avtalsrörelse
Page 31 and 32: 3. Industriell utveckling Diagram 3
Page 33 and 34: Diagram 3.2 Industriproduktion 1978
Page 35 and 36: Diagram 3.5 Produktivitet inom sven
Page 37 and 38: Diagram 3.7 Industriinvesteringar 1
Page 39 and 40: till att exportpriserna fallit rela
Page 41: Summering När Facken inom industri
Page 44 and 45: När Facken inom industrin bjöd in
Page 46 and 47: märkelse (d.v.s. industrin och ind
Page 48 and 49: Frågan var om löntagarna skulle k
Page 50 and 51: Den svenska kronkursen har varierat
Page 52 and 53: I mitten av 1990-talet fick låntag
Page 54 and 55: Diagram 4.12 visar utvecklingen av
Page 56 and 57: handa klausuler har gett betydligt
Page 58 and 59: ”Men framgången hade inte varit
Page 60: Utvecklingen för de industrianstä

Facit efter 10 år med Industriavtalet - Facken inom industrin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?