här - Svenska Finlands folkting

MOTIONER
Folktingets session i Helsingfors 17.4.2010

Motion 1
om utökad sebarhet för nordisk public service-TV
I en framtid präglad av globaliseringens utmaningar ekonomiskt,
politiskt och kulturellt är det klok politik att stärka
de gemensamma nordiska värdemodellerna präglade av
demokratiska principer och det nordiska välfärdssamhällets
grundvärderingar.
Televisionen har fortsättningsvis här en enormt central betydelse
som förmedlare av samtidig och heltäckande masskommunikation.
Att kunna dela den samtidiga upplevelsen med andra nordiska
tittare hjälper oss att bryta den kulturella isolering som
hotar marginalisera små språk- och kulturområden i Europas
utkanter, och det hjälper oss att på ett bredare och mer
kontextuellt plan se de fundamentala gemensamma värdegrunder
som på ett avgörande sätt har format våra öppna
nordiska samhällen.
Genom att ta del av varandras public service kan vi inom de
nordiska länderna stärka den nordiska sammanhållningen
på många olika plan:
Kulturellt, politiskt och ekonomiskt, och det i ett bredare
och djupare befolkningslager.
Vår nordiska orientering som nationer vore betjänt av utökad
sebarhet för nordisk public service-TV inom det nordiska
språkområdet.
Det är inte enbart de svenskspråkiga i Finland som skulle
dra nytta av en nordisk public service-TV. Ett stort antal
finskspråkiga finländare kan fortfarande en hel del svenska,
och kan således ta del av nyhets- sport- och underhållningssändingar
från i främsta hand Sverige men även andra
nordiska länder.
I Sverige finns en hel del finnar (som förstår svenska och
finska).
Den övriga nordiska TV-publiken skulle relativt enkelt begripa
innehållet i FST-sändningarna, och förutom att kunskapen
om Finland skulle öka så skulle det nordiska engagemanget
eller åtminstone medvetenheten öka mellan
våra nordiska länder.
Problemet är att sändningarna inte ingår i distributörernas
kostnadsfria standardutbud. Därmed syns de inte automatiskt
för gemene man, dvs potentiellt alla finländare, varken
via luften, kabel, satellit eller internet live.
T.ex. SVT Europa (SVT World) syns idag endast för dem som
valt att abonnera och betala via PlusTV, något som få känner
till hur man gör och ännu färre väljer att göra. Tidigare
syntes kanalen i alla hushåll i hela södra Finland.
När det gäller satellitutbudet erbjuder varken Canal Digital
eller Viasat i Finland några svenska public service-kanaler. I
de rikssvenska motsvarande satellitkanalpaketen däremot
förekommer såväl danska som norska public service-kanaler.
Folktinget kan med fördel närma sig ovannämnda bolag
för att höra sig för om motsvarande satellitpaket i detta
skede även borde erbjudas finska kunder.
När det gäller kabel-TV finns det lokala exempel på nordiskt
public service-utbud (Welho). I Österbotten är det likaså
möjligt att abonnera på olika sätt, även via antenn. Men
i t.ex. husbolag med finsk majoritet innebär kostnadsbeläggningen
av t.ex. svensk public service att kanalen oftast
väljs bort, om den mot förmodan skulle vara möjlig att inkludera
i paketet.
Hänvisningar till möjlighet att ta emot sändningar on demand
via internet är missledande. Det har fortfarande visat
sig allra viktigast att nå publiken i TV-soffan. Sändningar via
internet är dessutom ofta regionalt begränsad synlighet.
Yrkande:
– att Folktinget tar nya tag och kommer med nya initiativ i
arbetet med att öppna upp synligheten mellan de nordiska
ländernas public service-TV. Det betyder att olika modeller
åter en gång tas upp på internordiska möten, och arbetet
med att lösa de finansiella och upphovsrättsliga frågorna
intensifieras, med målsättningen att komma med ett förslag
till multi- eller bilaterala avtal som kan accepteras av
andra nordiska länders regeringar.
Jan-Erik Eklöf
Vanda
Folktingsstyrelsens utlåtande:
Som motionären påpekar så kunde en ökad sebarhet för
nordiska tv-kanaler öka den nordiska samhörigheten och
stärka den nordiska enhetstanken. Detta var också utgångspunkten
för projektet Nordsat, som figurerade i
nordiska sammanhang under ett drygt decennium. Tanken
om att låta de nordiska TV-tittarna ta del av varandras TVutbud
föddes första gången i mitten på 1970-talet. Nordsat-projektet
begravdes i slutet på 1980-talet, utan att ha
gett konkret resultat.
Efter det har frågan diskuterats i olika sammanhang utan
att ha lett till åtgärder. De praktiska hindren för ett förverkligande
av detta i nuläget är emellertid stora, inte minst
utifrån ekonomi- och upphovsrättsfrågor.
För att åstadkomma en utökad sebarhet av public servicekanaler
mellan de nordiska länderna krävs betydande statliga
satsningar, ifall man vill erbjuda grannlands-tv kostnadsfritt
för medborgarna. Redan överföring av Sveriges
TV 1 och 2 till Finland stötte på en mängd problem i samband
med digitaliseringen och har inte förverkligats fullt ut
inom de svenskspråkiga områdena i Finland.
Tanken om en utökad tillgång till nordiska tv-kanaler är i sig
värd att stödja, trots en mängd praktiska problem.
Samtidigt är det ett faktum att framtidens TV-sändningar
och mottagningar med stor sannolikhet kommer att allt
mera förverkligas via internet. Ny teknik ger också ökade
möjligheter för konsumenten att välja från ett större utbud.
Folktingets styrelse föreslår för sessionen:
– att Folktinget via de politiska partierna representerade i
Folktinget och via Finlands delegation i Nordiska rådet arbetar
för att frågan om utökad sebarhet för nordisk public
service-TV aktualiseras i Nordiska rådet. I första hand förverkligas
detta genom utredningar om vad ny sändnings-
och mottagningsteknik innebär för möjligheterna att öka
tillgången till grannlands-tv i alla nordiska länder.

Motion nr 2
om läkarutbildning till Vasa
Vid många hälsovårdscentraler är det stor brist på läkare.
Många inrättade tjänster är obesatta. I t.ex. Närpes är endast
3 av 5 läkartjänster besatta. Vid Vasa centralsjukhus
fattas enligt Vasabladet ca 50 läkare. Det är brist på specialister,
som behärskar svenska. Även i andra delar av landet
är det brist på behöriga läkare redan nu och inom de närmaste
åren kommer stora årskullar att gå i pension.
Många insändare och artiklar i lokaltidningarna visar hur
stort problemet är. Vid besök på akuten kan konstateras
att köerna är långa. Tyvärr har det ju dessutom visat sig att
flere läkare arbetat utan läkarlegitimation. Om det är stor
brist på en yrkeskår är det lätt hänt att man tar första bästa
sökande. Om det däremot finns flere behöriga sökanden
sker ett regelrätt val, där betyg och meriter jämförs.
För att klara rättsskyddscentralens krav på behandlingstid
inom 6 månader skickas sjuka människor kors och tvärs
genom landet till olika sjukhus för dyr behandling och onödigt
plågsamma och kostsamma resor. Ibland höjs sjukvårdskostnaderna
helt i onödan på grund av att man måste
köpa in läkartjänster från en annan del av landet. Det finns
ett stort antal begåvade svenskspråkiga ungdomar, som
gärna skulle studera till läkare. En del av dessa studerar nu
medicin i andra länder i Europa. I Finland utbildar vi unga
människor till arbetslöshet inom vissa branscher. För oss
finlandssvenskar är det livsviktigt, att det finns läkare, som
kan kommunicera med oss på vårt modersmål.
Yrkande:
– att Folktinget vidtar särskilda åtgärder så att medel anslås
för svenskspråkig läkarutbildning i Österbotten, där det
fortfarande finns tre enspråkigt svenska kommuner och
många kommuner med svenskspråkig majoritet.
– att Folktinget initierar en undersökning för att utröna om
Helsingfors universitet eller Åbo Akademi är bäst lämpat att
ansvara för utbildningen av läkare i Vasa.
– att undersöka om läkarutbildningen kunde ordnas i samarbete
med läkarutbildningen vid Umeå universitet och om
det skulle vara möjligt att få EU-stöd för detta.
Gunvor Skogman
Folktingsstyrelsens utlåtande:
Utbildningen som leder till medicine licentiatexamen omfattar
360 studiepoäng. Utbildningen anordnas i ett steg
utan lägre högskoleexamen så att det är möjligt att avlägga
examen på sex år. I dag kan man avlägga medicine licentiatexamen
vid följande universitet: Helsingfors universitet,
Uleåborgs universitet, Tammerfors universitet, Åbo universitet
och Östra Finlands universitet.
Till den svenska studielinjen i medicin vid Helsingfors universitet
antas årligen 5 % av samtliga nya medicinstuderande
i vårt land. År 2009 antogs 30 studerande till den
svenska studielinjen. Till medicinska utbildningsprogrammet
vid HU antas 120 nya studerande år 2010. Medicinska
utbildningsprogrammet är uppdelat i en finsk- och en
svenskspråkig studielinje. Till den svenskspråkiga linjen
antas högst 5 % av totalantalet godkända till läkarutbildning
i hela landet, dvs. högst 30 studerande år 2010. Om
procentenheten skulle höjas till 7 % skulle detta betyda 42
studerande år 2010.
Av samtliga studerande i Helsingfors är andelen studerande
på den svenskspråkiga linjen ca 25 %. Ungefär 40 %
av undervisningen på svenska studielinjen ges på svenska.
Den svenskspråkiga studielinjen har som mål att utbilda
tillräckligt med läkare med kunskaper i svenska för att tillfredsställa
behovet i hela landet.
Antalet finskspråkiga läkare med goda kunskaper i svenska
minskar i samma takt som de äldre läkarna pensioneras.
Orsaken till detta är att den yngre generationen läkare har
haft mycket färre timmar i det andra inhemska språket
svenska under sin skoltid än den äldre generationen.
För att den svenskspråkiga befolkningens grundlagsenliga
rätt till läkartjänster på svenska ska kunna garanteras i
framtiden bör antalet studerande som antas till den svenska
studielinjen utökas.
För att kunskaperna i svenska ska förbättras är det viktigt
att både de svensk- och finskspråkiga medicinestuderandena
redan under sin studietid kommer i kontakt med tvåspråkiga
sjukhusmiljöer. En del av undervisningen kan utlokaliseras
till tvåspråkiga sjukhusmiljöer så att en naturlig
kontaktyta uppstår.
Folktingets styrelse föreslår för sessionen:
– att Folktinget vid sessionen ger styrelsen i uppdrag att
arbeta för att antalet studerande som antas till Helsingfors
medicinska utbildnings svenska studielinje höjs till 7 % av
totalantalet medicinestuderande i landet.
– att arbeta för att en del av de medicinestuderandes praktik
utlokaliseras till tvåspråkiga sjukhusmiljöer
Motion nr 3
om informationskampanj riktad till nyfinländare
Folktinget har fått god respons för sina satsningar till tvåspråkiga
familjer (” Ge ditt barn en gåva - Anna lapsellesi
lahja”) samt till vårdpersonalen (”Pohje - vad är det?”). Folktinget
har även ett flertal andra informativa publikationer.
Nu behövs det en satsning gentemot nyfinländare. Att informera
dem om vilka möjligheter kunskaper i svenska ger
dem. För många kunde svenskan vara en möjlig inkörsport
till kommunikation i det finländska samhället.
Samtidigt är det en signal från det finlandssvenska samhället
att nyfinländarna är välkomna till vår gemenskap. Integrationen
berör oss alla.
Yrkande:
– att Svenska Finlands folkting producerar informationsmaterial,
i vilken svenskan som alternativ lyfts fram. Visa på
vilka möjligheter svenska språket erbjuder. Material som är
specifikt inriktat till nyfinländare.
Christel Liljeström
Sibbo
Folktingsstyrelsens utlåtande:
Motionären är ute i ett angeläget ärende. År 2025 kommer
det att bo ca 150 000 invandrare i bara huvudstadsregionen,
jämfört med ca 55 000 finlandssvenskar. I det
tvåspråkiga Finland med två likvärdiga nationalspråk är
det synnerligen viktigt att nyfinländare så fritt som möjligt
kan välja vilkendera språkgruppen de i första hand vill integreras
i. Även om en del invandrare väljer svenska som
integrationsspråk, i synnerhet de som bor i de svenska
kusttrakterna, så behövs en förbättring i fråga om invandrarnas
integreringsmöjligheter på svenska. I dagsläget erbjuder
en del kommuner möjligheten att studera svenska,
men de flesta kommunerna erbjuder bara finska.
Svenskfinland bör höja profilen då det gäller integrationsfrågor
och skapa en positiv bild av det svenska i Finland.
Det är ett faktum att det är nödvändigt att öka medvetenheten
om det finlandssvenska samhället och det svenska
språket bland nyfinländare.
En utlänning som önskar bosätta sig i Finland kan behöva
kontakta flera olika instanser. I främsta hand är det Migrationsverket
som ansvarar för integrationsfrågor, men verket
samarbetar med flera andra myndigheter.
Tankesmedjan Magma har intresserat sig för integreringen
av nyfinländare och har bland annat gett ut en rapport i maj
2009 om invandrares inställning till det finlandssvenska.
Infocentret Luckan har också engagerat sig i samma frågor;
inom ramen för Luckans verksamhet har projektet Bridge
startat. Bridge är en informations- och handledningstjänst
specialiserad på integration och invandring. Bridge stöder
nyfinländare i frågor som rör arbete, utbildning, sociala
tjänster, fritidsaktiviteter och språkkurser i svenska.
Folktingets styrelse föreslår för sessionen:
– att Folktinget uppvaktar migrationsministern för att diskutera
invandrarnas integreringsmöjligheter på svenska.
– att Folktinget noggrant följer med existerande satsningar
på nyfinländares integration i det finlandssvenska samhället
och diskuterar samarbetsmöjligheter med olika aktörer,
t.ex. nämnda Luckan och Magma.

Lönnrotsgatan 3 A 3
00120 Helsingfors
tfn +358 09 6844 250
www.folktinget.fi