27.09.2013 Views

här - Svenska Finlands folkting

här - Svenska Finlands folkting

här - Svenska Finlands folkting

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

MOTIONER<br />

Folktingets session i Helsingfors 17.4.2010


Motion 1<br />

om utökad sebarhet för nordisk public service-TV<br />

I en framtid präglad av globaliseringens utmaningar ekonomiskt,<br />

politiskt och kulturellt är det klok politik att stärka<br />

de gemensamma nordiska värdemodellerna präglade av<br />

demokratiska principer och det nordiska välfärdssamhällets<br />

grundvärderingar.<br />

Televisionen har fortsättningsvis <strong>här</strong> en enormt central betydelse<br />

som förmedlare av samtidig och heltäckande masskommunikation.<br />

Att kunna dela den samtidiga upplevelsen med andra nordiska<br />

tittare hjälper oss att bryta den kulturella isolering som<br />

hotar marginalisera små språk- och kulturområden i Europas<br />

utkanter, och det hjälper oss att på ett bredare och mer<br />

kontextuellt plan se de fundamentala gemensamma värdegrunder<br />

som på ett avgörande sätt har format våra öppna<br />

nordiska samhällen.<br />

Genom att ta del av varandras public service kan vi inom de<br />

nordiska länderna stärka den nordiska sammanhållningen<br />

på många olika plan:<br />

Kulturellt, politiskt och ekonomiskt, och det i ett bredare<br />

och djupare befolkningslager.<br />

Vår nordiska orientering som nationer vore betjänt av utökad<br />

sebarhet för nordisk public service-TV inom det nordiska<br />

språkområdet.<br />

Det är inte enbart de svenskspråkiga i Finland som skulle<br />

dra nytta av en nordisk public service-TV. Ett stort antal<br />

finskspråkiga finländare kan fortfarande en hel del svenska,<br />

och kan således ta del av nyhets- sport- och underhållningssändingar<br />

från i främsta hand Sverige men även andra<br />

nordiska länder.<br />

I Sverige finns en hel del finnar (som förstår svenska och<br />

finska).<br />

Den övriga nordiska TV-publiken skulle relativt enkelt begripa<br />

innehållet i FST-sändningarna, och förutom att kunskapen<br />

om Finland skulle öka så skulle det nordiska engagemanget<br />

eller åtminstone medvetenheten öka mellan<br />

våra nordiska länder.<br />

Problemet är att sändningarna inte ingår i distributörernas<br />

kostnadsfria standardutbud. Därmed syns de inte automatiskt<br />

för gemene man, dvs potentiellt alla finländare, varken<br />

via luften, kabel, satellit eller internet live.<br />

T.ex. SVT Europa (SVT World) syns idag endast för dem som<br />

valt att abonnera och betala via PlusTV, något som få känner<br />

till hur man gör och ännu färre väljer att göra. Tidigare<br />

syntes kanalen i alla hushåll i hela södra Finland.<br />

När det gäller satellitutbudet erbjuder varken Canal Digital<br />

eller Viasat i Finland några svenska public service-kanaler. I<br />

de rikssvenska motsvarande satellitkanalpaketen däremot<br />

förekommer såväl danska som norska public service-kanaler.<br />

Folktinget kan med fördel närma sig ovannämnda bolag<br />

för att höra sig för om motsvarande satellitpaket i detta<br />

skede även borde erbjudas finska kunder.<br />

När det gäller kabel-TV finns det lokala exempel på nordiskt<br />

public service-utbud (Welho). I Österbotten är det likaså<br />

möjligt att abonnera på olika sätt, även via antenn. Men<br />

i t.ex. husbolag med finsk majoritet innebär kostnadsbeläggningen<br />

av t.ex. svensk public service att kanalen oftast<br />

väljs bort, om den mot förmodan skulle vara möjlig att inkludera<br />

i paketet.<br />

Hänvisningar till möjlighet att ta emot sändningar on demand<br />

via internet är missledande. Det har fortfarande visat<br />

sig allra viktigast att nå publiken i TV-soffan. Sändningar via<br />

internet är dessutom ofta regionalt begränsad synlighet.<br />

Yrkande:<br />

– att Folktinget tar nya tag och kommer med nya initiativ i<br />

arbetet med att öppna upp synligheten mellan de nordiska<br />

ländernas public service-TV. Det betyder att olika modeller<br />

åter en gång tas upp på internordiska möten, och arbetet<br />

med att lösa de finansiella och upphovsrättsliga frågorna<br />

intensifieras, med målsättningen att komma med ett förslag<br />

till multi- eller bilaterala avtal som kan accepteras av<br />

andra nordiska länders regeringar.<br />

Jan-Erik Eklöf<br />

Vanda<br />

Folktingsstyrelsens utlåtande:<br />

Som motionären påpekar så kunde en ökad sebarhet för<br />

nordiska tv-kanaler öka den nordiska samhörigheten och<br />

stärka den nordiska enhetstanken. Detta var också utgångspunkten<br />

för projektet Nordsat, som figurerade i<br />

nordiska sammanhang under ett drygt decennium. Tanken<br />

om att låta de nordiska TV-tittarna ta del av varandras TVutbud<br />

föddes första gången i mitten på 1970-talet. Nordsat-projektet<br />

begravdes i slutet på 1980-talet, utan att ha<br />

gett konkret resultat.<br />

Efter det har frågan diskuterats i olika sammanhang utan<br />

att ha lett till åtgärder. De praktiska hindren för ett förverkligande<br />

av detta i nuläget är emellertid stora, inte minst<br />

utifrån ekonomi- och upphovsrättsfrågor.<br />

För att åstadkomma en utökad sebarhet av public servicekanaler<br />

mellan de nordiska länderna krävs betydande statliga<br />

satsningar, ifall man vill erbjuda grannlands-tv kostnadsfritt<br />

för medborgarna. Redan överföring av Sveriges<br />

TV 1 och 2 till Finland stötte på en mängd problem i samband<br />

med digitaliseringen och har inte förverkligats fullt ut<br />

inom de svenskspråkiga områdena i Finland.<br />

Tanken om en utökad tillgång till nordiska tv-kanaler är i sig<br />

värd att stödja, trots en mängd praktiska problem.<br />

Samtidigt är det ett faktum att framtidens TV-sändningar<br />

och mottagningar med stor sannolikhet kommer att allt<br />

mera förverkligas via internet. Ny teknik ger också ökade<br />

möjligheter för konsumenten att välja från ett större utbud.<br />

Folktingets styrelse föreslår för sessionen:<br />

– att Folktinget via de politiska partierna representerade i<br />

Folktinget och via <strong>Finlands</strong> delegation i Nordiska rådet arbetar<br />

för att frågan om utökad sebarhet för nordisk public<br />

service-TV aktualiseras i Nordiska rådet. I första hand förverkligas<br />

detta genom utredningar om vad ny sändnings-<br />

och mottagningsteknik innebär för möjligheterna att öka<br />

tillgången till grannlands-tv i alla nordiska länder.


Motion nr 2<br />

om läkarutbildning till Vasa<br />

Vid många hälsovårdscentraler är det stor brist på läkare.<br />

Många inrättade tjänster är obesatta. I t.ex. Närpes är endast<br />

3 av 5 läkartjänster besatta. Vid Vasa centralsjukhus<br />

fattas enligt Vasabladet ca 50 läkare. Det är brist på specialister,<br />

som be<strong>här</strong>skar svenska. Även i andra delar av landet<br />

är det brist på behöriga läkare redan nu och inom de närmaste<br />

åren kommer stora årskullar att gå i pension.<br />

Många insändare och artiklar i lokaltidningarna visar hur<br />

stort problemet är. Vid besök på akuten kan konstateras<br />

att köerna är långa. Tyvärr har det ju dessutom visat sig att<br />

flere läkare arbetat utan läkarlegitimation. Om det är stor<br />

brist på en yrkeskår är det lätt hänt att man tar första bästa<br />

sökande. Om det däremot finns flere behöriga sökanden<br />

sker ett regelrätt val, där betyg och meriter jämförs.<br />

För att klara rättsskyddscentralens krav på behandlingstid<br />

inom 6 månader skickas sjuka människor kors och tvärs<br />

genom landet till olika sjukhus för dyr behandling och onödigt<br />

plågsamma och kostsamma resor. Ibland höjs sjukvårdskostnaderna<br />

helt i onödan på grund av att man måste<br />

köpa in läkartjänster från en annan del av landet. Det finns<br />

ett stort antal begåvade svenskspråkiga ungdomar, som<br />

gärna skulle studera till läkare. En del av dessa studerar nu<br />

medicin i andra länder i Europa. I Finland utbildar vi unga<br />

människor till arbetslöshet inom vissa branscher. För oss<br />

finlandssvenskar är det livsviktigt, att det finns läkare, som<br />

kan kommunicera med oss på vårt modersmål.<br />

Yrkande:<br />

– att Folktinget vidtar särskilda åtgärder så att medel anslås<br />

för svenskspråkig läkarutbildning i Österbotten, där det<br />

fortfarande finns tre enspråkigt svenska kommuner och<br />

många kommuner med svenskspråkig majoritet.<br />

– att Folktinget initierar en undersökning för att utröna om<br />

Helsingfors universitet eller Åbo Akademi är bäst lämpat att<br />

ansvara för utbildningen av läkare i Vasa.<br />

– att undersöka om läkarutbildningen kunde ordnas i samarbete<br />

med läkarutbildningen vid Umeå universitet och om<br />

det skulle vara möjligt att få EU-stöd för detta.<br />

Gunvor Skogman<br />

Folktingsstyrelsens utlåtande:<br />

Utbildningen som leder till medicine licentiatexamen omfattar<br />

360 studiepoäng. Utbildningen anordnas i ett steg<br />

utan lägre högskoleexamen så att det är möjligt att avlägga<br />

examen på sex år. I dag kan man avlägga medicine licentiatexamen<br />

vid följande universitet: Helsingfors universitet,<br />

Uleåborgs universitet, Tammerfors universitet, Åbo universitet<br />

och Östra <strong>Finlands</strong> universitet.<br />

Till den svenska studielinjen i medicin vid Helsingfors universitet<br />

antas årligen 5 % av samtliga nya medicinstuderande<br />

i vårt land. År 2009 antogs 30 studerande till den<br />

svenska studielinjen. Till medicinska utbildningsprogrammet<br />

vid HU antas 120 nya studerande år 2010. Medicinska<br />

utbildningsprogrammet är uppdelat i en finsk- och en<br />

svenskspråkig studielinje. Till den svenskspråkiga linjen<br />

antas högst 5 % av totalantalet godkända till läkarutbildning<br />

i hela landet, dvs. högst 30 studerande år 2010. Om<br />

procentenheten skulle höjas till 7 % skulle detta betyda 42<br />

studerande år 2010.<br />

Av samtliga studerande i Helsingfors är andelen studerande<br />

på den svenskspråkiga linjen ca 25 %. Ungefär 40 %<br />

av undervisningen på svenska studielinjen ges på svenska.<br />

Den svenskspråkiga studielinjen har som mål att utbilda<br />

tillräckligt med läkare med kunskaper i svenska för att tillfredsställa<br />

behovet i hela landet.<br />

Antalet finskspråkiga läkare med goda kunskaper i svenska<br />

minskar i samma takt som de äldre läkarna pensioneras.<br />

Orsaken till detta är att den yngre generationen läkare har<br />

haft mycket färre timmar i det andra inhemska språket<br />

svenska under sin skoltid än den äldre generationen.<br />

För att den svenskspråkiga befolkningens grundlagsenliga<br />

rätt till läkartjänster på svenska ska kunna garanteras i<br />

framtiden bör antalet studerande som antas till den svenska<br />

studielinjen utökas.<br />

För att kunskaperna i svenska ska förbättras är det viktigt<br />

att både de svensk- och finskspråkiga medicinestuderandena<br />

redan under sin studietid kommer i kontakt med tvåspråkiga<br />

sjukhusmiljöer. En del av undervisningen kan utlokaliseras<br />

till tvåspråkiga sjukhusmiljöer så att en naturlig<br />

kontaktyta uppstår.<br />

Folktingets styrelse föreslår för sessionen:<br />

– att Folktinget vid sessionen ger styrelsen i uppdrag att<br />

arbeta för att antalet studerande som antas till Helsingfors<br />

medicinska utbildnings svenska studielinje höjs till 7 % av<br />

totalantalet medicinestuderande i landet.<br />

– att arbeta för att en del av de medicinestuderandes praktik<br />

utlokaliseras till tvåspråkiga sjukhusmiljöer<br />

Motion nr 3<br />

om informationskampanj riktad till nyfinländare<br />

Folktinget har fått god respons för sina satsningar till tvåspråkiga<br />

familjer (” Ge ditt barn en gåva - Anna lapsellesi<br />

lahja”) samt till vårdpersonalen (”Pohje - vad är det?”). Folktinget<br />

har även ett flertal andra informativa publikationer.<br />

Nu behövs det en satsning gentemot nyfinländare. Att informera<br />

dem om vilka möjligheter kunskaper i svenska ger<br />

dem. För många kunde svenskan vara en möjlig inkörsport<br />

till kommunikation i det finländska samhället.<br />

Samtidigt är det en signal från det finlandssvenska samhället<br />

att nyfinländarna är välkomna till vår gemenskap. Integrationen<br />

berör oss alla.<br />

Yrkande:<br />

– att <strong>Svenska</strong> <strong>Finlands</strong> <strong>folkting</strong> producerar informationsmaterial,<br />

i vilken svenskan som alternativ lyfts fram. Visa på<br />

vilka möjligheter svenska språket erbjuder. Material som är<br />

specifikt inriktat till nyfinländare.<br />

Christel Liljeström<br />

Sibbo<br />

Folktingsstyrelsens utlåtande:<br />

Motionären är ute i ett angeläget ärende. År 2025 kommer<br />

det att bo ca 150 000 invandrare i bara huvudstadsregionen,<br />

jämfört med ca 55 000 finlandssvenskar. I det<br />

tvåspråkiga Finland med två likvärdiga nationalspråk är<br />

det synnerligen viktigt att nyfinländare så fritt som möjligt<br />

kan välja vilkendera språkgruppen de i första hand vill integreras<br />

i. Även om en del invandrare väljer svenska som<br />

integrationsspråk, i synnerhet de som bor i de svenska<br />

kusttrakterna, så behövs en förbättring i fråga om invandrarnas<br />

integreringsmöjligheter på svenska. I dagsläget erbjuder<br />

en del kommuner möjligheten att studera svenska,<br />

men de flesta kommunerna erbjuder bara finska.<br />

Svenskfinland bör höja profilen då det gäller integrationsfrågor<br />

och skapa en positiv bild av det svenska i Finland.<br />

Det är ett faktum att det är nödvändigt att öka medvetenheten<br />

om det finlandssvenska samhället och det svenska<br />

språket bland nyfinländare.<br />

En utlänning som önskar bosätta sig i Finland kan behöva<br />

kontakta flera olika instanser. I främsta hand är det Migrationsverket<br />

som ansvarar för integrationsfrågor, men verket<br />

samarbetar med flera andra myndigheter.<br />

Tankesmedjan Magma har intresserat sig för integreringen<br />

av nyfinländare och har bland annat gett ut en rapport i maj<br />

2009 om invandrares inställning till det finlandssvenska.<br />

Infocentret Luckan har också engagerat sig i samma frågor;<br />

inom ramen för Luckans verksamhet har projektet Bridge<br />

startat. Bridge är en informations- och handledningstjänst<br />

specialiserad på integration och invandring. Bridge stöder<br />

nyfinländare i frågor som rör arbete, utbildning, sociala<br />

tjänster, fritidsaktiviteter och språkkurser i svenska.<br />

Folktingets styrelse föreslår för sessionen:<br />

– att Folktinget uppvaktar migrationsministern för att diskutera<br />

invandrarnas integreringsmöjligheter på svenska.<br />

– att Folktinget noggrant följer med existerande satsningar<br />

på nyfinländares integration i det finlandssvenska samhället<br />

och diskuterar samarbetsmöjligheter med olika aktörer,<br />

t.ex. nämnda Luckan och Magma.


Lönnrotsgatan 3 A 3<br />

00120 Helsingfors<br />

tfn +358 09 6844 250<br />

www.<strong>folkting</strong>et.fi

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!