UD trafficing 010125 - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

1. IDC & WHO, Ref.no WHO/RHB/06.3, 1996. 8 Barn med funktionshinder Begrepp relaterade till åtgärder I samband med åtgärder och program för funktionshindrade finns en uppsättning centrala begrepp. Förebyggande åtgärder är ett sådant. Dessa åtgärder kan dels syfta till att hindra uppkomsten av fysiska, intellektuella, psykiska eller syn- och hörselskador (primärt förebyggande). Dels kan det handla om åtgärder som bidrar till att skador upptäcks tidigt, så att de inte förvärras eller blir bestående (sekundärt förebyggande). Enligt paragraf 22 i Standaradreglerna är förebyggande åtgärder och tidig upptäckt bland barnhälsovårdens viktigaste mål. Community-based rehabilitation, CBR, är ett begrepp som myntades i slutet av 1970-talet inom Världshälsoorganisationen (WHO). CBR brukar ibland beskrivs som bybaserad rehabilitering. CBR-metoden används emellertid också i urbana miljöer. Eftersom engelskans community inte har någon direkt motsvarighet på svenska finns det inte heller någon bra översättning av begreppet. Detta har resulterat i att man använder begreppet CBR även på svenska. CBR är en av de vanligaste formerna för stöd inom handikappbiståndet. Metoden bygger på lokalt befintliga resurser och på de gemensamma krafterna hos de funktionshindrade människorna själva, deras familjer och personer i närmiljön. Grundtanken är att brukarna själva ska ta situationen i egna händer. WHO och IDC (International Disability Consortium) har utformat riklinjer för att stämma av om ett CBR-program är bärkraftigt. 1 Det slås fast att tre faktorer är av yttersta vikt och bör analyseras. För det första att programmet är uttryck för ett behov. För det andra att byn (kvarteret, kommunen) visar aktivt intresse och för det tredje att det finns stöd utanför byn. Även om det finns en gemensam grundtanke varierar utformningen av CBR-programmen väsentligt. De kan omfatta en by, en kommun eller ett bostadsområde. Samarbetet mellan funktionshindrade vuxna och barn, deras familjer, andra nyckelpersoner i närmiljön, det civila samhället och myndigheter kan följaktligen också se mycket olika ut. I samband med utbildningsfrågor återkommer begreppen specialundervisning, integrerad undervisning och en skola för alla. Specialundervisning innebär att barn med funktionshinder får undervisning tillsammans. För vissa grupper, som exempelvis döva barn, antas ett sådant arrangemang vara det mest lämpliga. En grundtanke är att man skapar en miljö som är helt anpassad efter barnets funktionshinder. Detta innebär dock ofta att barnets sociala utveckling försummas. Under en viss period sågs specialundervisning som den bästa lösningen för flertalet grupper barn med funktionshinder. Så småningom kom denna syn emellertid att ändras. Experterna betonade vikten av fysisk integrering. Barn med funktionshinder skulle gå i vanliga skolor, ibland dock i speciella klasser. I detta sammanhang myntades begreppet integrerad undervisning (integrated education). I engelskspråkig litteratur finner man också ofta begreppet inclusive
education, som ofta översätts med en skola för alla. Enligt Kenneth Eklindh, UNESCO är det dock en väsentlig skillnad: ”Att tala om inkludering är att inte nå ända fram. När släkten, familjen, samhället, förnekar funktionshindret hos barn sker en utstötning. När samhället accepterar funktionshinder som en del av samhället finns risk för segregering genom lagstiftning etc. När samhället får förståelse för funktionshindret söks det efter lösningar som inclusive education. När samhället når insikt utgår man ifrån gemenskap och principen om delaktighet” Båda begreppen lägger stor vikt vid det sociala samspelet mellan kamrater och andra i barnets närmiljö och det har en nära koppling till CBR (Community-based rehabilitation). En utbildning ska omfatta såväl pedagogiska som sociala aspekter och den ska vara anpassad till lokala förhållanden. Undervisningen ska utformas utifrån alla barns behov – ”en tröskellös skola”. Barnen ska inte anpassas till utbildningen utan utbildningen ska anpassas till barnet. 2 Detta är en förutsättning för att alla barn ska få sina rättigheter till utbildning förverkligade. En skola för alla rekommenderas i UNESCO-stödda Salamancadeklarationen som antogs 1994. 2. Booth, T. & Ainscow, M. 1998. Barn med funktionshinder 9
Page 1 and 2: Barn med funktionshinder INTERNATIO
Page 3 and 4: Förord Antalet barn med funktionsh
Page 5 and 6: Inledning Detta är en av sex strat
Page 7: Funktionshinder kan bli handikapp A
Page 11 and 12: Klarare riktlinjer för uppföljnin
Page 13 and 14: Barnets rättigheter kränks De rä
Page 15 and 16: möjliggör dess aktiva deltagande
Page 17 and 18: funktionshinder. Flickor lämnas bo
Page 19 and 20: Regeringar och myndigheter är som
Page 21 and 22: UNICEF har länge fått svenskt st
Page 23 and 24: utbildning. Enligt SHIAs riktlinjer
Page 25 and 26: Att verka för att barn med funktio
Page 27 and 28: funktionshinder. Denna skulle i må
Page 29 and 30: Litteraturreferenser Abu-Habib, Lin
Page 31 and 32: ICDC. The Unicef International Chil
Page 33: Förkortningar AHRTAG Appropriate H

UD trafficing 010125 - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?