UD trafficing 010125 - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

26 Barn med funktionshinder Endast ett fåtal procent av barn med funktionshinder får chansen att gå i skolan. Till en del hänger detta samman med otillräckliga resurser, till del med attityder och fördomar. Att påverka såväl utformningen av undervisning som skolpersonal är därför viktigt. En förutsättning för att barn med funktionshinder fullt ut ska kunna delta i utbildning och utveckla sina förutsättningar är att de får sina särskilda behov tillgodosedda. Detta kan vara i form av personliga hjälpmedel som rullstolar, proteser, synhjälpmedel och hörselhjälpmedel. Det kan också vara anpassning av den fysiska skolmiljön med ramper, ljussättning, kontrastfärger eller ljuddämpande åtgärder. Undervisningmaterial bör anpassas till det enskilda barnets förutsättningar, exempelvis i form av storstil, punktskriftsmaterial för synskadade barn eller lättläst text och piktogram för barn med inlärningssvårigheter. För döva barn är det nödvändigt att inlärning sker på teckenspråket, eftersom det är deras första språk. Kan detta behov inte tillgodoses i en hörande miljö är särskilda teckenspråkiga klasser eller enheter ett nödvändigt alternativ. Insatser som främjar ”en skola för alla” ger dock de bästa möjligheterna att förverkliga barnkonventionen. Erfarenheten visar att denna skolform är ett av de bästa medlen att eliminerar fördomar. Dessutom är den betydligt mer kostnadseffektiv än traditionella specialskolor, som dock kan spela stor roll som resurscentra. Genderperspektivet alltid viktigt Genderperspektivet måste alltid vara närvarande. Ett folkligt förankrat program i nordvästra Pakistan är ett bra bevis för detta. I regionen råder Purdha, vilket i princip innebär total segregationen mellan män och kvinnor. Programmet går ut på att bybor bildar kommittéer som ska hitta och identifiera barn med funktionshinder. Dessa barn är som regel osynliga. De göms inomhus och kommittémedlemmen måste besöka familjen. Enligt traditionen var det i början uteslutande män som bildade kommittéerna. Snart nog insåg man att kvinnor också måste bli delaktiga. Männen kunde inte gå in i huset då kvinnorna fanns där, så de frågade männen då de träffade dem. Men papporna såg bara sina söner medan flickor med funktionshinder förblev osynliga. Då började man i programmet att också bilda kvinnliga kommittéer. Trots enorma svårigheter fungerar nu många sådana kommittéer. Ett resultat är att även flickor med funktionshinder blivit synliga och får möjlighet att gå i skolan. En annan positiv bieffekt är att kvinnorna själva så smått börjat ifrågasätta de traditionella könsrollerna. Ur ”How can boys and girls with disabilites best be reached?” Rädda Barnen, 2000. Internationella överenskommelser ett verktyg Både FN:s barnkonvention och FN:s standardregler är relevanta instrument i en strategi som går ut på att bevaka att rättigheterna för barn med funktionshinder respekteras. Ännu en internationell överenskommelse är av stor relevans. Det är Salamancadeklarationen, som berör undervisningsfrågor för barn med
funktionshinder. Denna skulle i många fall kunna användas som referensram för hur FN:s barnkonvention ska tolkas och hur åtgärder ska rapporteras när det gäller skolfrågor. Tillsammans utgör de tre internationella överenskommelserna en stark bas i en strategi för att främja rättigheterna för barn med funktionshinder. Att påverka det internationella arbetet FN:s kommitté för barnets rättigheter granskar hur länder omsätter FN:s barnkonvention i praktiken. Kommittén har följaktligen en strategisk position. På grund av de tidigare nämnda svagheterna i såväl konventionstext som riktlinjer har emellertid informationen som länderna lämnat inte varit tillfredsställande. Genom den nybildade arbetsgruppen (Rights for Disabled Children – A working group in consultation with the Committee on the Rights of the Child) har dock förutsättningarna förändrats. Gruppens huvuduppgift är att stärka rapporteringen vad gäller barn med funktionshinder. Detta kan ske på flera olika sätt. Bättre samordning av uppföljningar av standardreglerna och information i UNICEF:s situationsanalyser behövs. Kan dessutom stödet till arbetsgruppen samordnas med nationella insatser får det svenska utvecklingssamarbetet stor genomslagskraft. Åtgärder kan bli än mer effektiva om alla FN-organ och andra internationella organisationer uppmärksammar barn med funktionshinder i sina strategier och program för hälsovård och utbildning. Att driva dessa frågor i styrelser och andra sammanhang är därför väsentligt. Att se till att internationell rapportering om kränkningar av funktionshindrades rättigheter också omfattar barn är ännu en angelägen uppgift. Att påverka samarbetsländerna genom förbättrad kunskap I det svenska utvecklingssamarbetet för frågor kring mänskliga rättigheter ingår redan stöd att ta fram rapporter till kommittén. Detta är en utgångspunkt för att åstadkomma rapporter av hög kvalitet, rapporter som innehåller såväl relevant statistik som kvalitativa data. Förutom egna insamlade data kan UNICEF:s situationsanalyser, rapportering om FN:s standardregler och tidigare rapporter till FN:s kommitté för barnets rättigheter bidra med värdefull information. Grundliga och korrekta rapporter får flera funktioner. De blir viktiga modeller i det internationella arbetet, de kan användas för att påverka politiker och beslutsfattarare, och de kan visa på vikten av samarbete mellan departement. Med sitt rättighetsperspektiv utgör de relevanta underlag för insatser på områden som hälsovård, utbildning, massmedia, kultur och fysisk miljö. Att ta tillvara enskilda organisationers erfarenhet och styrka genom samarbete I <strong>Regeringen</strong>s skrivelse 1997/98:76 Demokrati och mänskliga rättigheter i svenskt utvecklingssamarbete nämns det civila samhällets roll och förut- Barn med funktionshinder 27
Page 1 and 2: Barn med funktionshinder INTERNATIO
Page 3 and 4: Förord Antalet barn med funktionsh
Page 5 and 6: Inledning Detta är en av sex strat
Page 7 and 8: Funktionshinder kan bli handikapp A
Page 9 and 10: education, som ofta översätts med
Page 11 and 12: Klarare riktlinjer för uppföljnin
Page 13 and 14: Barnets rättigheter kränks De rä
Page 15 and 16: möjliggör dess aktiva deltagande
Page 17 and 18: funktionshinder. Flickor lämnas bo
Page 19 and 20: Regeringar och myndigheter är som
Page 21 and 22: UNICEF har länge fått svenskt st
Page 23 and 24: utbildning. Enligt SHIAs riktlinjer
Page 25: Att verka för att barn med funktio
Page 29 and 30: Litteraturreferenser Abu-Habib, Lin
Page 31 and 32: ICDC. The Unicef International Chil
Page 33: Förkortningar AHRTAG Appropriate H

UD trafficing 010125 - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?