UD trafficing 010125 - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

24 Barn med funktionshinder Mål och strategiska insatser Målet med en strategi för barn med funktionshinder är att barnets rättigheter ska respekteras på samma sätt som rättigheterna för alla andra barn. Insatser ska således utformas så att de tar hänsyn till barn, oavsett de har funktionshinder eller ej. Utgångspunkten för en sådan strategi är barnkonventionen och dess fyra principer: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet (art 3), alla barn har samma rättigheter och lika värde (art 2), barnets rätt till liv och utveckling (art 6) och barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör det (art 12). Artikel 2: ”Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionshinder, börd eller ställning i övrigt”. Artikel 23: ”Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället”. Barnets bästa i främsta rummet De ovannämnda fyra principerna i barnkonventionen stödjer varandra och utgör olika aspekter av samma helhet. Principen om barnets bästa (art 3) stadgar att vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Principen om barnets bästa understödjer artikel 2, det vill säga principen om icke-diskriminering, som är ytterst relevant i analyser både av lokala beslut och av nationella åtgärder som lagar, sociala reformer, hälsa, utbildning och miljöfrågor. Principen om barnets bästa understödjer också artikel 12. För att bedöma vad som är barnets bästa ska det berörda barnet eller den grupp av barn som berörs komma till tals och hänsyn ska tas till synpunkter som kommer fram. Enligt barnkonventionen har alla, även barn med funktionshinder rätt att själva påverka sin situation. Att ha barnets bästa som utgångspunkt kan vara särskilt viktigt i samband med val av omvårdnadsform men också i andra fall då barn med funktionshinder inte nämns specifikt i barnkonventionen. Det handlar om att i varje unikt fall försöka stärka respekten för flickor och pojkar med funktionshinder så att deras rättigheter förverkligas till fullo. För att rätten till en familjemiljö ska kunna bli verklighet kan det kanske behövas förändringar i lagar men också genomgripande attitydförändringar.
Att verka för att barn med funktionshinder inte diskrimineras Mellan sju och tio procent av alla barn har funktionshinder. Det är giltigt för så gott som alla situationer, även i de grupper av barn som lever under särskilt svåra förhållanden: barn i väpnade konflikter, barn som exploateras på olika sätt, barn med hiv/aids, barn som bor på institution eller arbetar. Erfarenheter visar att barn med funktionshinder ofta diskrimineras, ställs utanför eller helt enkelt glöms bort i dessa och andra sammanhang. Att se till att dessa flickor och pojkar synliggörs och involveras i det internationella utvecklingssamarbetet är grundläggande. Diskriminering får varken existera i lagstiftningen eller rättstillämpningen. Det är följaktligen väsentligt att granska lagar, men också hur samhälleliga resurser fördelas med utgångspunkt från principen om icke-diskriminering. Det gäller såväl allmänna statliga och kommunala budgetar som specifika insatser inom hälsovård, skola, omsorg och fysiska miljön. Granskningarna kan sedan ligga till grund för förslag till samhällsåtgärder inom ovannämnda områden så att dessa är anpassade till alla barn, oavsett de har funktionshinder eller inte. Diskriminering är konkreta uttryck för attityder och värderingar. Oftast handlar det om brist på kunskap. Att bidra till ökad insikt hos människor i den omedelbara närmiljön och bland politiker och beslutsfattare är därför en central ingrediens i strategin. Det kan innebära bättre statistik, spridning av information via massmedia eller till speciellt utvalda personer. Att främja rätten till deltagande För att insatserna ska vara bärkraftiga krävs det att föreslagna åtgärder har sina rötter i dem de ytterst berör – barnen själva och deras företrädare. Deltagande är också en av principerna som barnkonventionen vilar på. Att låta barnen och deras familjer deltaga aktivt i planering och i studier är därför av största vikt. Hittills har det emellertid inte varit särskilt vanligt att låta barn och ungdomar med funktionshinder själva ge uttryck för sina åsikter om olika åtgärder, varför behovet att utveckla metoder är stort. Det gäller exempelvis frågor som rör skola, hälsovård, omsorg, boende och fysisk planering. Att involvera föräldrar eller handikapporganisationer är också viktigt med tanke både på att barn med funktionshinder inte är någon stark påtryckargrupp politiskt och att vuxna med funktionshinder kan fungera som positiva förebilder för barnen. Att främja rätten till liv och utveckling Många barn med funktionshinder dör tidigt, särskilt flickor. Bättre hälsovård, kunskap och en ändrad syn på barn med funktionshinder kan rädda många barns liv. Kunskap bland anhöriga, personal vid hälsovårdscentraler, i skolor och förskolor kan också bidra till att en skada upptäcks tidigt så att den inte förvärras eller blir bestående. Utbildning och kampanjer kan vara av avgörande betydelse. Barn med funktionshinder 25
Page 1 and 2: Barn med funktionshinder INTERNATIO
Page 3 and 4: Förord Antalet barn med funktionsh
Page 5 and 6: Inledning Detta är en av sex strat
Page 7 and 8: Funktionshinder kan bli handikapp A
Page 9 and 10: education, som ofta översätts med
Page 11 and 12: Klarare riktlinjer för uppföljnin
Page 13 and 14: Barnets rättigheter kränks De rä
Page 15 and 16: möjliggör dess aktiva deltagande
Page 17 and 18: funktionshinder. Flickor lämnas bo
Page 19 and 20: Regeringar och myndigheter är som
Page 21 and 22: UNICEF har länge fått svenskt st
Page 23: utbildning. Enligt SHIAs riktlinjer
Page 27 and 28: funktionshinder. Denna skulle i må
Page 29 and 30: Litteraturreferenser Abu-Habib, Lin
Page 31 and 32: ICDC. The Unicef International Chil
Page 33: Förkortningar AHRTAG Appropriate H

UD trafficing 010125 - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?