UD trafficing 010125 - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

14. Bowman, I. Et al., 1985 och Anna-Klara Berglund, 1995. 18 Barn med funktionshinder också tydligt fram i en studie av projektet Piña Palmera i sydvästra Mexico. 14 Fördomar är både ett allvarligt och svåråtkomligt hinder att förverkliga rättigheter. I Rädda Barnens strategi för barn med funktionshinder nämns tre vanliga sätt att betrakta funktionshinder på: det traditionella, det medicinska eller individuella och det sociala. Under senare år har ännu ett synsätt utvecklats. Enligt detta handlar handikappfrågor om mänskliga rättigheter, och att människor med funktionshinder och deras organisationer har en mycket aktiv roll. Målet är att förvandlas från objekt till subjekt, från att bli betraktad som ”dom” till att bli en del av ”oss”. Olika synsätt Det traditionella synsättet. Traditionellt är ett funktionshinder ofta förknippat med straff, synd, något som inger rädsla, skam och osäkerhet, men det förekommer också helgonförklaring och religiös dyrkan. Funktionshindret är dock alltid omgärdat med mystik. Ofta har detta lett tlll att barn med funktionshinder gömts undan, satts på undantag i jämförelse med andra i en familj, och till och med helt förnekats. I andra, urbana samhällen är det vanligt att barn med funktionshinder sätts ut på gatan för att tigga och fråntas både respekt och möjligheter att leva ett ”vanligt social liv”. Den medicinska synen. Den västerländska, medicinska synen på funktionshinder innebär att behovet av (medicinsk) rehabilitering och träning fokuseras. Det avvikande ska normaliseras. Rehabiliteringen, dvs att barn får behandling, träning och tekniska hjälpmedel, blir inte medel utan mål, och som följd negligeras ofta andra behov. Institutionsvård ses exempelvis som det mest effektiva sättet att rehabilitera barn, något som i sin tur medför att de isoleras från övriga samhället. Avskärmning stärker dessutom redan existerande attityder. Det sociala synsättet. Det medicinska perspektivet har dominerat länge. Under 1980-talet började emellertid ett mer socialt synsätt tränga in. Därmed vidgas perspektivet till att omfatta det sociala samspelet mellan den funktionshindrade och hans eller hennes omgivning. De bärande principerna är att barn med funktionshinder ska leva tillsammans med sin familj, gå i vanliga skolan, leka med kamrater och röra sig fritt i närsamhället. Med det här synsättet blev det viktigt att förstå omvärldens attityder och närmiljöns sätt att reagera och att förändra djupt rotade föreställningar och fördomar. ”Ett samhälle för alla” och ”full delaktighet” blir centrala begrepp. Inclusion. Internationellt har detta synsätt utvecklats ytterligare. Begreppet ”integration” har blivit ”inkludering”. Genom att peka på heterogenitet i ett samhälle vill man visa att det finns en mängd olika barn med samma behov, rättigheter och lika värde. Fortfarande lever dock många fördomar kvar och försvårar förändringsarbetet. Skillnad mellan vision och verklighet Det är relativt få samhällen som genomsyras av ett och samma synsätt och ännu färre där människor med funktionshinder själva har stort inflytande. Den officiella synen på frågor kring funktionshinder kan skilja sig väsentligt från de attityder som familjen, grannar, kamrater, lärare eller vårdpersonal har.
Regeringar och myndigheter är som regel medvetna om det synsätt som är accepterat på den internationella arenan och av biståndsgivare. Den officiella bilden kan följaktligen vara progressiv. I praktiken kommer emellertid barn med funktionshinder fortfarande i sista hand, och barnets rättigheter respekteras inte. En trolig förklaring till skillnaden i politik och praktik är att barn med funktionshinder inte är någon politiskt stark påtryckargrupp. Brist på kunskap och djupt rotade fördomar är andra skäl. Att barn med funktionshinder marginaliseras, vistas på institutioner eller isoleras i särskolor förstärker en ond spiral av okunskap och fördom hos allmänheten. Barn med funktionshinder 19
Page 1 and 2: Barn med funktionshinder INTERNATIO
Page 3 and 4: Förord Antalet barn med funktionsh
Page 5 and 6: Inledning Detta är en av sex strat
Page 7 and 8: Funktionshinder kan bli handikapp A
Page 9 and 10: education, som ofta översätts med
Page 11 and 12: Klarare riktlinjer för uppföljnin
Page 13 and 14: Barnets rättigheter kränks De rä
Page 15 and 16: möjliggör dess aktiva deltagande
Page 17: funktionshinder. Flickor lämnas bo
Page 21 and 22: UNICEF har länge fått svenskt st
Page 23 and 24: utbildning. Enligt SHIAs riktlinjer
Page 25 and 26: Att verka för att barn med funktio
Page 27 and 28: funktionshinder. Denna skulle i må
Page 29 and 30: Litteraturreferenser Abu-Habib, Lin
Page 31 and 32: ICDC. The Unicef International Chil
Page 33: Förkortningar AHRTAG Appropriate H

UD trafficing 010125 - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?