UD trafficing 010125 - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

6. National Commission on Special Needs in Education and Training and the National Committee on Education Support Services, 1997. 7. Beresford, B., 1997. 14 Barn med funktionshinder Det finns dock länder som visar stark politisk vilja när det gäller att skapa förutsättningar för en skola för alla. Sydafrika är ett sådant. Två nationella kommittéer inom utbildningsministeriet har tillsammans tagit fram förslag hur den nuvarande skolan skulle kunna förändras radikalt. Kommittéerna har identifierat en rad hinder på olika plan, hinder som måste övervinnas. Ett av dessa är förhärskande attityder. 6 Exempel på ”en skola för alla” ”Nhial bodde med sin familj i det sudanesiska flyktinglägret Pignudo i Etiopien. Han var tio år och hörselskadad. Nhial var mycket intresserad av skolan i flyktinglägret. Varje gång hans bror gick dit följde Nhial efter. Men läraren i skolan ville inte släppa in Nhial. Pojken blev mycket upprörd och sökte hjälp hos en handikappgrupp som fanns i lägret. De diskuterade saken med skolans rektor, och till slut fick Nhial börja. Nu är han aktiv i skolan. Han uppför sig som sina jämnåriga, deltar i drama, musikundervisning och tycker om att rita”. (Hämtat ur Rädda Barnens utbildningsmaterial) Exemplet ovan visar några viktiga förutsättningar för att en skola för alla ska bli verklighet, nämligen en positiv attityd hos skolledningen och samarbete med handikapporganisationer eller grupper av funktionshindrade, som kan stödja den enskilde eleven. Nästa nödvändiga förutsättning är att lärare får utbildning i pedagogiska metoder så att utbildningen får ett verkligt innehåll. Det finns ytterligare pilotprojekt. I Jemen har exempelvis ”en skola för alla” utvecklats ur ett CBR-program, och efter lång tveksamhet stödjer utbildningsministeriet nu en försöksverksamhet i tre regioner där CBRprogram finns. Barns delaktighet En av barnkonventionens principer är att barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som rör dem och att hennes eller hans synpunkter ska respekteras (art 12). En annan princip är den om icke-diskriminering (art 2). Även standardreglerna betonar vikten av att faktiskt involvera människor med funktionshinder i alla frågor som berör dem. Ett barns funktionshinder får således inte utgöra något hinder. Verkligheten ser annorlunda ut. Rätten för flickor och pojkar att få uttrycka sin mening respekteras sällan. Kränkning av denna rätt, liksom rätten till information, är än vanligare bland barn med funktionshinder. Det hänger till del samman med brist på kunskap. Bryony Beresford har emellertid för UNICEFs räkning utvecklat idéer om hur man kan involvera barn med funktionshinder i forskning och studier, och förhoppningsvis är en förändring i sikte. 7 Rätten till hälsovård och rehabilitering negligeras Enligt artikel 23 i barnkonventionen har varje barn med fysiskt eller psykiskt funktionshinder rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som
möjliggör dess aktiva deltagande i samhället. En förutsättning för ett sådant liv är bra hälsovård och rehabilitering. I de flesta utvecklingsländer är det emellertid en mycket liten del av barnen som har tillgång till detta. Även om personal upptäcker en skada tidigt så saknas det ofta både kunskap om och resurser för behandling. Vanligtvis får inte heller barnets föräldrar erforderligt stöd för att kunna uppmuntra sitt barns utveckling. Dessutom krävs en samordning av åtgärder inom flera sektorer, vilket ofta är komplicerat. Då dessa förutsättningar inte finns kan tidig upptäckt till och med få negativa effekter. 8 Rådande föreställningar om funktionshinder är ofta ännu ett hinder för hälsovård och rehabilitering. Om barnets funktionshinder förknippas med skam eller straff undviks kontakter med omvärlden, inklusive den ”moderna” hälsovården. Rätten till skydd mot övergrepp eftersatt Konsekvenserna av diskriminering och nedvärdering kan bli särskilt förödande i vissa situationer, då behovet av trygghet och skydd är som störst. Det gäller barn i krig, barn på flykt, föräldralösa, barn som vistas på institution, arbetande barn, barn som drabbats av hiv/aids eller som exploateras sexuellt. Är ett sådant barn dessutom funktionshindrat behöver det särskilt skydd. Riskerna varierar för flickor och pojkar, varför ett genderperspektiv alltid är nödvändigt. Ofta löper flickor speciellt stora risker. En stor andel flickor med funktionshinder dör tidigt, och de som överlever blir diskriminerade både på grund av sitt kön och sitt funktionshinder. Det är vanligt att flickor med funktionshinder lämnas utan skolgång, och det händer att de överges av familjen. Som en konsekvens är just ensamhet och utanförskap en vanlig upplevelse. 9 Ofta förnekas funktionshindrade flickor att bilda familj. En studie från Nepal visar exempelvis att 80 procent av de funktionshindrade kvinnorna förblev ogifta. 10 Eftersom funktionshindrade flickor redan från början betraktas som oförmögna att gifta sig och ta hand om en familj växer de upp utan att få kunskap om sin egen kropp, sexualitet, graviditet och barnafödande. Detta bidrar i hög grad till att dessa flickor löper ovanligt stor risk att bli sexuellt utnyttjade. Sexuellt utnyttjade barn I en kartläggning som Rädda Barnen låtit göra konstaterades att det är vanligt att både flickor och pojkar med funktionshinder utnyttjas sexuellt. 11 De studier som gjorts om sexuell exploatering visar att mellan 40 och 80 procent av flickor och 16 och 32 procent av pojkar med funktionshinder har utsatts, och att det är betydligt vanligare bland funktionshindrade barn än för barn allmänt. Dessutom finns det mycket som tyder på att sexuella övergrepp mot barn med funktionshinder anmäls mer sällan än övergrepp mot andra barn. Att barn med funktionshinder, och i synnerhet flickor, utnyttjas i hög 8. Zinken, P., 1998. 9. Mendis, P., 1993. 10. I västvärlden händer det att flickor med funktionshinder pressas att sterilisera sig utan att de själva tillfrågas. Flera länder tillåter exempelvis sterilisering på anmodan från förälder eller vårdnadshavare. Informationen från Asien och Afrika är knapphändig men sannolikt förekommer sterilisering även där (N.E. Groce, UNICEF 1999:9). 11. A matter of Social Context… 1997. Barn med funktionshinder 15
Page 1 and 2: Barn med funktionshinder INTERNATIO
Page 3 and 4: Förord Antalet barn med funktionsh
Page 5 and 6: Inledning Detta är en av sex strat
Page 7 and 8: Funktionshinder kan bli handikapp A
Page 9 and 10: education, som ofta översätts med
Page 11 and 12: Klarare riktlinjer för uppföljnin
Page 13: Barnets rättigheter kränks De rä
Page 17 and 18: funktionshinder. Flickor lämnas bo
Page 19 and 20: Regeringar och myndigheter är som
Page 21 and 22: UNICEF har länge fått svenskt st
Page 23 and 24: utbildning. Enligt SHIAs riktlinjer
Page 25 and 26: Att verka för att barn med funktio
Page 27 and 28: funktionshinder. Denna skulle i må
Page 29 and 30: Litteraturreferenser Abu-Habib, Lin
Page 31 and 32: ICDC. The Unicef International Chil
Page 33: Förkortningar AHRTAG Appropriate H

UD trafficing 010125 - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?