Sirenen Nr 3 • 2005 - Tjugofyra7

Tema farligt gods 

Var fjärde 

transport 

har brister 

sidorna 14-19 

Framtidens 

brandmän 

anmäler sig 

sidorna 6-9 

Räddningsverkets tidning 

Nr 3 

2005

2 inledaren 

Sirenen Nr 3 • 2005 

Trots färre olyckor med farliga ämnen 

– Vi får inte slappna av 

Statistiken över genomförda räddningsinsatser 

för åren 1996 – 2004 visar 

stora variationer. Förra årets siffror var 

de näst lägsta under perioden. Räddningsinsatser 

vid trafikolyckor visar en tydlig 

ökning, medan antalet insatser i samband 

med utsläpp av farliga ämnen har minskat 

kraftigt. Trots vissa definitionssvårigheter av 

farliga ämnen är detta en förbättring, som 

jag gärna vill tolka som ett resultat av skärpt 

efterlevnad av bestämmelser och höjt säkerhetsmedvetande 

hos tillverkare, transportörer 

och konsumenter. Sevesolagstiftningens 

införande i slutet av 1990-talet har säkert 

också haft en positiv inverkan. 

Men de olyckor med farliga ämnen som 

hänt i år har väckt mycket stor uppmärksamhet. 

I Helsingborg inträffade den 4 februari en 

allvarlig olycka med utsläpp av stora mängder 

svavelsyra. Dessbättre blev ingen människa 

allvarligt skadad. 

I slutet av månaden spårade ett godståg 

med 770 ton klorgas ur norr om Kungsbacka. 

Fler än 20 000 personer riskerade att hamna 

i farozonen om ett utsläpp skulle inträffa. Ett 

omfattande bärgningsarbete kunde genomföras 

utan komplikationer. 

Samhället måste ha hög beredskap 

Båda dessa händelser visar med all önskvärd 

tydlighet att vårt samhälle måste ha en hög 

beredskap mot olyckor med farliga ämnen, 

som kan inträffa oavsiktligt eller medvetet. 

Räddningsverket är en av de aktörer som 

har ansvar som för att säkerhetsarbetet 

bedrivs oavbrutet. Vi ska genom information, 

normgivning, rådgivning och utbildning öka 

förmågan hos dem som är verksamhetsansvariga 

att minimera riskerna vid hantering av 

farliga ämnen. Tillsammans med andra myndigheter 

och organisationer ska vi medverka 

till att få säkra transporter av farligt gods, en 

säker hantering av brandfarliga och explosiva 

innehåll 

Nyheter 

FN vill ha fler svenska insatser ………………… 3 

Södra Sverige får brandflyg ……………………… 4 

Skogsarbete stor brandrisk i sommar ………… 4 

Utbildning 

Nya eleverna säkra på sin nya kompetens ……… 6 

– Vi är många om jobben ………………………… 8 

– En lysande investering ………………………… 9 

Övriga nyheter 

Ensam och först på plats ………………………… 10 

Hel- och deltid bildar nytt branschförbund …… 11 

Glesbygdsbor mer skadedrabbade …………… 13 

Tema farligt gods 

Unik och riskfylld bärgning av klorvagnar …… 14 

Polisen klarar bara varannan tillsyn …………… 16 

varor och av kemikalier som kan ge allvarliga 

konsekvenser vid olyckor. 

Alla dessa verksamheter styrs av regelverk, 

där förändringar håller på att ske eller ska 

införas inom två-tre år. Bestämmelser i det 

reviderade Seveso-direktivet från december 

2003 ska föras in i svensk lagstiftning den 

sista juni i år. Med ändringarna kommer 

bland andra de som hanterar ammoniumnitrat, 

kaliumnitrat och explosiva ämnen 

att omfattas av bestämmelserna. Allvarliga 

kemolyckor i Frankrike och Holland är en 

del av orsakerna till skärpningen. På ”gamla” 

verksamheter ställs kravet att de på ett tydligare 

och mer omfattande sätt än i dag måste 

ta hänsyn också till de entreprenörer, som 

arbetar inom en anläggning och som kan 

påverka säkerheten. 

Fler uppgifter för Räddningsverket 

Detta utökade direktiv innebär också med 

automatik fler uppgifter för tillsynsmyndigheterna, 

inklusive Räddningsverket. 

Enligt tidsplanen ska vårriksdagen fatta 

beslut om en ny lag om transport av farligt 

gods, som ska träda i kraft den 1 januari 

2006. Förslaget innebär förenklingar jämfört 

med nu gällande lag. I sista stund har också 

kommit en komplettering, som innebär både 

en utvidgning och en inskränkning när det 

gäller bestraffningar. Fängelsestraff ska inte 

längre kunna utdömas för brott mot de föreskrifter 

Räddningsverket utfärdar med lagen 

som grund. Däremot kommer den verksamhetsutövare 

som inte bryr sig om att skaffa säkerhetsrådgivare 

att kunna dömas till böter. 

Vi har sagt att vi inte kan bedöma i vilken 

utsträckning det förekommer att en verksamhetsutövare 

medvetet låter bli att utse 

säkerhetsrådgivare. Men vi ser positivt på att 

vi som tillsynsmyndighet får ett verktyg, som 

kan ge större effekt än de tidigare föreläggandena. 

Men det krävs också från vår sida bland 

annat tydligare information om under vilka 

Felaktigheter hittas vid var fjärde tillsyn ……… 18 

Farliga transporter övervakas via satellit ……… 19 

Malmö 

Citytunneln utveckling för räddningstjänsten …20 

Skyskrapan ska inte brinna ……………………… 22 

Malmö har flest kvinnliga brandmän ………… 23 

Sirenens räddningsskola 

Lätta träkonstruktioner ………………………… 25 

”Vid brand finns omedelbar risk för kollaps” … 26 

Erfarenheter 

Silon – riskfylld brandkälla ……………………… 28 

Ordet fritt 

Vattendykning en lyxverksamhet ………………30 

Kom ut i verkligheten Snickars! …………………30 

Brandskydd försvåras av obegripligt språk …… 31 

omständigheter en verksamhetsutövare är 

skyldig att utse säkerhetsrådgivare. 

Den enskilde har ansvaret 

Utredningen om ny lag om brandfarliga och 

explosiva varor beräknas komma med sitt betänkande 

i början av nästa år. Inriktningen är 

tydlig. Kommunerna som redan har ett stort 

ansvar för säkerheten enligt lagen om skydd 

mot olyckor förväntas få motsvarande skyldigheter 

i detta omarbetade regelverk. Den 

bärande tanken är att den 

enskilde har det primära 

ansvaret för att förebygga 

och förhindra olyckor, 

oavsett vilket regelverk det 

rör sig om. 

Antalet olyckor med 

utsläpp av farliga ämnen 

har minskat, men det får 

absolut inte förleda oss att 

tro att vi som är medansvariga 

kan slappna av. 

Kommande förändringar 

ger oss i allra högsta 

grad anledning att i god 

tid sätta fokus på de nya 

reglerna på samma sätt 

som när lagen om skydd 

mot olyckor var på väg att 

införas. 

Christina Salomonson 

Generaldirektör, 

Räddningsverket 

Näst sista 

Nytt om namn, chefredaktörens kolumn ……… 35 

Sista sidan 

Svår barndom blev bok ………………………… 36 

Omslagsbilden 

Foto: BO NYSTRAND 

Den 28 februari spårade 

ett tåg med tolv klorvagnar 

ur norr om Kungsbacka. 

Totalt fanns 770 ton 

i vagnarna. Ingen människa 

kom till skada men 

bärgningen tog 17 dygn.

Sirenen Nr 3 • 2005 nyheter 

Foto: MICKE SOLEBRIS SÖRENSEN 

Räddningsverkets internationella avdelning ska flytta från Karlstad till Kristinehamn och nu föreslås även att förrådet i Björröd avvecklas med trolig placering i Kristinehamn. 

Räddningsverkets insatsstyrkor kommer i framtiden att lyfta från Örebro eller Karlstad. 

Kan öka med 60 procent 

FN vill ha fler 

svenska insatser 

De internationella insatserna bör 

kunna öka med 60 procent. 

Viss utbildning förläggs till Kristinehamn. 

Förrådet i Björröd stängs, verksamheten 

flyttas till Värmland. 

Det är några av förslagen i samband 

med utökningen av Räddningsverkets 

internationella verksamhet. 

FN-representanter anser att Räddningsverkets 

internationella insatser bör 

kunna öka med 60 procent. Det är framförallt 

stödstyrkor och rekstyrkor, som 

stöd för att bygga upp FN:s verksamhet 

vid biståndsinsatser, som FN har ökad 

efterfrågan av. 

Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets 

operativa avdelning säger inte 

emot: 

– Det är det här FN tycker vi är bra på 

och vill ha mer av. Åtminstone har vi 

uppfattat det så. Ökningen är realistisk, 

förutsatt att resurser skjuts till. 

Handlar ökningen i huvudsak om fler, 

större eller längre insatser? 

– Främst ska vi bli bättre på det vi 

redan är bra på; korta insatser. Vi ska 

stötta FN att komma igång. Blir vi kvar 

för länge kommer de inte igång på egen 

hand. Men det kan också vara att ha mer 

resurser på plats. 

Nästa år ska Räddningsverkets internationella 

avdelning flytta till Kristinehamn, 

verksamheten efterhand kraftigt 

expandera. De första förslagen om hur 

verksamheten kan utökas och formas 

lämnades till regeringen 4 april. 

Dubblerad styrka 

Räddningsverket vill under 2006 utöka 

personalstyrkan från 27 till 55 personer. 

Tjänsterna fördelas på tio för förstärkning 

av operativ kapacitet, nio för utveckling 

av kapaciteten och sex förvaltningstjänster 

för etablering och drift. 

– Man kan säga samma verksamhet 

som i dag, fast förstorad, säger Kjell 

Larsson. 

Kjell Larsson konstaterar att avdelningen 

i Kristinehamn kommer att behöva 

personal inom juridik, ekonomi, 

information och personalfrågor. 

Hämtas de resurserna från Karlstad eller 

behövs ny personal rekryteras? 

– Det vet vi inte i dag. 

Ekonomiskt handlar det för 2006 om 

en ökning från 52 till 93 miljoner kronor. 

Sidas stöd till insatser vill Räddningsverket 

se öka från 50-55 till 90 miljoner 

kronor. 

I förslaget nämns också att Räddningsverkets 

insatser för minhantering bör 

kunna expandera. Det handlar dock inte 

om att ägna sig åt praktisk minröjning. 

I tankarna finns i stället snabba rekstyrkor, 

ledning av minröjningsprojekt. 

– I dag har vi på avdelningen två personer 

som ansvarar för minhantering, där 

går det att öka. 

Utbildning i Kristinehamn 

I förslaget nämns också att viss utbildning 

kommer att genomföras i Kristinehamn 

och att CRS, Räddningsverkets 

centrum för risk och säkerhetsutbildning, 

bör har personal placerad på orten. 

– Det är framförallt utbildningen av 

styrkepersonal som är lämplig att ha 

nära avdelningen. Även om CRS ansvarar 

för utbildningen så behövs vår närvaro. 

Det föreslås också att förrådsverksam- 

3 

heten i Björröd avvecklas och att materielen 

flyttas till Värmland. Det innebär 

att Räddningsverkets insatsstyrkor i 

framtiden inte kommer att lyfta från 

Landvetter. Örebro och Karlstad är två 

alternativ. 

Karlstads flygplats är dåligt utnyttjad, 

kan hela förrådet hamna där? 

– Jag har föreslagit det. Finns det inte 

tillräckligt med förrådsutrymmen vid 

A9 är det ett alternativ. 

Tidigare har sagts att Räddningsverkets 

operativa avdelning när den är fullt 

utbyggd ska ge Kristinehamn 130 jobb, 

inklusive dagens tjänster. Vid en information 

lördag 9 april nämnde statsrådet 

Morgan Johansson 100 tjänster. Om 

nuvarande tjänster ingår i den numerären 

är inte uttalat. 

– Det där är sifferexercis. Vi väljer att 

vänta och se. För oss är det viktigast att 

verksamheten är efterfrågad. 

I september ska organisationsstrukturen 

vara klar. Därefter ska rekrytering 

påbörjas. Före det, senast 2 maj, ska valet 

av lokaler i Kristinehamn vara klart. 

PER LARSSON

4 nyheter 

Sirenen Nr 3 • 2004 

Skogsarbete 

stor brandrisk 

i sommar 

Kartorna stämmer inte. 

Det är omöjligt att gå in 

i skogen och bekämpa en 

brand. 

– Inget är som förut, vi 

har helt nya risker. Kommunerna 

måste lägga om sin 

planering inför sommarens 

befarade skogsbränder, 

säger Björn Albinson, Räddningsverket. 

Skogsarbetare kan inte alltid 

brandskydd, en gnista från 

skogsmaskinen kan bli ödesdiger. 

– Den absolut viktigaste åtgärden 

är därför att förebygga 

och utbilda de som ska in i skogen 

och röja och avverka skog 

med maskiner. Att de har vatten 

och släckutrustning med 

sig och att de har förmåga att 

göra en första insats, säger 

Björn Albinson. 

– Ett stort ansvar vilar på 

skogsägarna, Räddningsverkets 

ansvar är att stödja med 

kunskap, personella och materiella 

resurser, säger han. 

I början av april höll Räddningsverket 

ett välbesökt seminarium 

i Växjö om de nya risker 

för skogsbrand och översvämningar 

som följt i stormens 

spår. Syftet var att gemensamt 

förbereda och planera för 

brandsläckning i stormfälld 

Det statliga brandflyget 

kommer att återinföras i 

södra Sverige i sommar. 

Orsaken är en oro för 

stora svårsläckta skogsbränder 

på grund av stormen och 

allt ris och virke som ligger 

ute i skogarna. 

Beslutet att återinföra skogsbrandflyget 

i sommar kommer 

att tas av regeringen inom de 

närmsta veckorna, enligt Per 

Brandtell, departementssekreterare 

vid försvarsdepartementet. 

Skogsbrandflyget i statlig 

regi togs bort för två år sedan, 

eftersom det inte sågs som en 

statlig angelägenhet. Men efter 

skog. Intresset var stort och ett 

hundratal deltagare från kommunal 

räddningstjänst, länsstyrelser 

och skogsintressenter 

fanns på plast. 

Riskfyllt maskinarbete 

Bixtnedslag är den enskilt vanligaste 

orsaken till skogsbrand 

(omkring 15 procent). Därefter 

kommer slarv med lägereld (10 

procent) och anlagd brand (8 

procent). 

5-6 procent av skogsbränderna 

orsakas av gnistbildning vid 

maskinarbete i skogen. 

– Men i sommar kommer 

denna risk att vara väsentligt 

mycket större, i och med att 

många fler skogsmaskiner än 

vanligt kommer att köras hårt 

hela sommaren, även om det 

skulle bli hett och torrt, konstaterar 

Albinson. 

Framför allt är ett 50-tal kommuner 

i sju län drabbade; Jönköping, 

Kalmar, Kronoberg, 

Blekinge, Halland, Skåne och 

Västra Götaland. 

Ett av problemen är de många 

små avverkningsföretag som är 

svåra att nå. 

– De större skogsbolagen har 

i regel larmkort och kan tala 

om var de befinner sig med 

koordinater om det händer 

något. Man är medveten om att 

det kan finns folk i skogen som 

vädjan från de stormdrabbade 

länen återinförs det tillfälligt i 

sommar. 

– Det är en exceptionell situation, 

med uppenbart ökad risk 

för skogsbränder. Svårigheten 

är när den stormfällda skogen 

ligger som den ligger. Då är det 

inte lätt att ge sig in med räddningspersonal 

för att släcka 

bränder. Därför är det viktigt 

att man upptäcker en skogsbrand 

tidigt, säger försvarsminister 

Leni Björklund. 

– Risken är så pass stor att 

staten är beredd att göra ett 

undantag och gå in och hjälpa 

till med skogsbrandflyg. 

Hur brandflyget ska organiseras 

och finansieras är ännu 

inte är tillräckligt medvetna 

om riskerna. 

– Helst bör skogsägare inte 

släppa in någon i skogen utan 

grundläggande kunskaper i 

brandskydd. 

Åtgärder från verket 

Räddningsverket planerar att 

genomföra en rad åtgärder: 

■ Nytt ”SRV Aktuellt” ges ut 

med förebyggande och taktiska 

råd som stöd för brandskyddsåtgärder 

i stormfälld skog 

■ Websida med information 

om skogsbränder, www.srv.se 

■ En särskild skogsbrandsgrupp 

planeras. Syftet är att 

stötta med expertkunskaper 

inom ledning, taktik, materiel. 

■ Inventering av vattenbombande 

flygplan och helikoptrar 

både utomlands och 

inom landet. 

Vad finns att hyra? 

– Hamnar vi på brandriskprognos 

fem kan det bli aktuellt 

att höja beredskapen 

och ha ett skopande plan eller 

helikopter med tunna stående 

i närheten. Får vi större bränder 

är det direkt livsfarligt att 

skicka in folk att släcka i de här 

områdena, säger Bo Johansson, 

Räddningsverket. 

– Vi tittar också över förstärkning 

av ledningsresurser och 

vad som finns att tillgå i landet. 

inte utrett. I samband med förfrågan 

från sju länsstyrelser i 

södra Sverige om att återinföra 

skogsbrandflyget, gick ärendet 

på remiss till Räddningsverket. 

Ägarens ansvar 

Håkan Axelsson, chef för Räddningsverkets 

avdelning för stöd 

till räddningsinsatser: 

– I vårt svar till regeringen 

håller Räddningsverket fast vid 

grundprincipen att den enskilde 

enligt lagen om skydd mot 

olyckor har ett primärt ansvar 

för att skydda sin egendom och 

inte orsaka olyckor, det är därmed 

ägarens ansvar att bevaka 

sin egendom och inte en statlig 

angelägenhet, säger han. 

Skogsbränder kräver mycket 

folk och i landet finns 7 000 

utbildade räddningsmän som 

skulle kunna vara gripbara, det 

är en tanke. 

Även begreppet tjänsteplikt 

har diskuterats. 

– Lagen medger att man tar ut 

brandvärn eller låter allmänheten 

hjälpa till. Möjligheten till 

tjänsteplikt har hängt med i 

lagen sedan 1300-talet, menar 

Björn Albinson som befarar 

Södra Sverige får brandflyg 

Foto: PETER LUNDGREN 

Stor risk för skogsbränder. Att skicka in folk i en brinnande 

stormfälld skog kan vara direkt livsfarligt. Andra metoder kan 

komma ifråga, som att skapa begränsningslinjer och nödbrandgator. 

Räddningsverket utkommer inom kort med ett nytt SRV Aktuellt 

med släckningsråd för brand i stormfälld skog. 

Men regeringen valde trots 

detta att tillmötesgå länsstyrelsernas 

vädjan. 

– Det här är en känslig fråga, 

men det är inte vår roll eller 

vårt områdesansvar att göra 

undantag från lagstiftningen. 

Det är bara regeringen som kan 

Fakta/Depåer för skogsbrand 

att läget är än värre nästa sommar: 

– Röjningsarbetet blir inte 

klart i år och det betyder att 

ännu torrare ris kommer att 

ligga kvar i skog och mark om 

ett år. Det kanske är då vi får de 

riktigt stora problemen. 

KATARINA SELLIUS 

fatta beslut om undantag, konstaterar 

Håkan Axelsson. 

– Om man nu tillskapar extra 

medel för att stärka regionernas 

förmåga, bör regionenerna 

själva bedöma hur dessa medel 

ska användas. 

Räddningsverket har materiel för 12 000 hektar skogsbränder. 

Den finns i depåer i Sandö, Ånge, Ludvika, Östad och Revinge. 

Skogsbrandmaterielen är uppbyggd i moduler som klarar 500 

hektar. Det finns totalt 24 moduler. 

En modul innehåller bland annat: 5 motorsprutor, 720 längder 

brandslang, 45 grenrör, 90 strålrör, 45 hackor, 29 spadar, 25 krattor, 

hinkar, sticksågar, bågsågar, röjningsknivar, strilkannor. 

För åtkomst av materiel, kontakta vakthavande tjänsteman på 

Räddningsverket, telefon 054-150 150.

Sirenen Nr 3 • 2004 

Tuff sommar för kommuner 

– Vi måste hjälpa varandra 

– Vi ska inte behöva uppfinna hjulet i 48 

kommuner och sju länsstyrelser. Vi måste 

tänka till gemensamt kring riskerna för 

skogsbränder. 

Det anser Börje Karlsson, räddningschef i 

Gislaved, en av de stormdrabbade kommunerna. 

Han är allvarligt oroad över sommarens ökade 

risk för större skogsbränder i södra Sverige. 

– Vi har redan kontaktat facket och förberett 

vår personal på att semestrarna kan dras in i sommar. 

För händer det något så kommer vi att behöva 

mycket folk och resurser, konstaterar Börje 

Karlsson. 

Utbildningsbehovet är stort, och då menar han 

inte nödvändigtvis nya rön. 

– Nej, det ser snarare ut som om vi kan behöva 

gå tillbaka 50-60 år tillbaka i tiden och jobba enligt 

gamla metoder som fallit i glömska. Eftersom 

det kommer att vara omöjligt och för farligt att 

gå in i en stormfälld skog som brinner, handlar 

det om att begränsa branden. Och den kompetensen 

finns förmodligen på Räddningsverket 

som måste dela med sig. 

Ryt mer, Räddningsverket 

I stort är Börje Karlsson nöjd med Räddningsverkets 

åtgärder, som att ge ut taktiska råd och 

undersöka förutsättningar för luftburen vattenbombning. 

Men samtidigt tycker han Räddningsverket 

är för passivt: 

– Verket borde ryta ifrån och styra upp mer, 

kräva samverkan av oss kommuner. Risken är att 

vissa kommuner kör sitt eget race i stället för att 

dela med sig av erfarenheter och resurser. I det 

här läget krävs det att vi jobbar över kommungränser 

och länsgränser och hjälper varandra. 

Samtidigt ställer han frågan till Räddningsverket, 

varför inte sätta in en nationell styrka om 

vi hamnar i ett scenario med en resurskrävande 

skogsbrand? 

– Kan man skicka insatsstyrkor till Thailand kan 

man väl även skicka folk till södra Sverige om det 

blir kris, anser Karlsson som är bekymrad över 

räddningstjänsternas bristande ledningsförmåga 

vid händelse av en större skogsbrand. 

– Visst kan vi kalla in 50 ”Svenssons” med tjänsteplikt, 

men frågan är hur vi ska klara att leda 

dem. 

Bråttom på länsstyrelser 

Länsstyrelserna i de sju drabbade länen i södra 

Sverige har pratat ihop sig och är överens om att 

kraftiga förebyggande åtgärder måste till och att 

det är bråttom. 

Ulf Jallander, försvarsdirektör vid länsstyrelsen 

i Halland hoppas på en lagom regnig sommar. 

Hur stora bedömer du riskerna för en allvarlig 

skogsbrand i sommar? 

– Det beror på väderleken, blir det en het och 

torr sommar blir det här ett jätteproblem, det är 

oerhört viktigt att vi snarast kommer igång med 

olika åtgärder, säger Jallander. 

– Blir det brand i skogen är risken att det blir 

utdraget, det ställer stora krav på oss som samordnare 

av insatser. 

På länsstyrelsen i Halland har man börjat se 

över semesterlistorna för att det ska finnas folk 

tillgängliga under semesterperioden. 

Kan man kräva att alla kommuner ställer upp 

på samverkan? 

– Nej, kommunerna är självstyrande. Vi kan 

bara påtala behovet av samverkan mellan grannkommuner, 

liksom samverkan över länsgränser. 

Det är kommunernas ansvar att svara för en rimlig 

säkerhet i förhållande till rådande riskbild. 


Fortsatt många dödsbränder 

Dödsbrandstatistiken för årets första månader fortsätter att visa 

oroväckande höga siffror jämfört med “rekordåret” 2004 (65 

döda under hela året). 

I mars i år omkom 15 personer vid 14 bränder. Det innebär att 

39 personer har mist livet i bränder under årets tre första månader. 

Under motsvarande period 2004 dog 15 personer. 

En dramatisk ökning alltså jämfört med januari-mars förra året, 

men i ett längre perspektiv, 1999-2003, relativt normala siffror 

för dessa månader: 35-39-42-43-41. 

Av de omkomna under mars i år var nio män och sex kvinnor. 

Sju dog i lägenhetsbränder, fem i villabränder, en var boende i 

servicehus och två dog i samband med bränder i fordon. Siffrorna 

är tills vidare preliminära. Obduktionsresultat och andra 

undersökningar kan i något fall visa på annan dödsorsak. 

Brandvarnare i bussar 

Skadegörelse i bussar är inget nytt. Söne Trafik i Lindesberg har 

tröttnat på elever som eldar med tändare mot säten. Därför 

monteras brandvarnare in i samtliga 30 bussar. 

– Förutom att man utsätter sig själva och andra resenärer för 

risker så kostar det oss mycket att reparera skadorna, säger Per 

Nordin på Söne Trafik. 

Optiska batteridrivna brandvarnare monteras in längst bak 

– det är där skadegörelsen sker – i varje buss. Företaget gör 

installationerna själva. Ekonomiskt är det ingen dyr satsning. 

– Vi gömmer undan brandvarnarna så att ingen ska lockas leka 

med dem. 

Enligt Per Nordin ska det mycket till för att de som leker med 

elden ska lyckas sätta eld på ett säte. 

– Vi har den brandsäkerhetsmässigt bäst klassade beklädnaden 

på säten och ryggstöd. De är svåra att få eld på. Men skulle 

någon lyckas kan det gå fort. 

Stenkastning mot brandbilar 

Räddningstjänsten i Malmö har på kort tid utsatts för stenkastning 

vid två tillfällen. 

I samband med en brand på Rosengårdsskolan i slutet av mars 

träffades en dörr på en av brandbilarna av två stenar. 

Fredag 8 april var det dags igen. Vid en gräsband i Holma 

kastades också sten. 

Även i höstas utsattes räddningspersonal för stenkastning vid 

ett tillfälle. 

Får det några konsekevenser? 

– Den största konsekvensen är att personalen tar illa vid sig, 

säger Linus Eriksson, chef för räddningstjänstavdelningen. 

Räddningstjänsten har sedan tidigare utfärdat en generell 

uppmaning att om det finns risk för hot ska personalen hålla sig 

passiv och begära polisförstärkning. Bedömning görs från fall till 

fall av räddningsledaren. 

Östersunds blåljus 

i samma hus? 

Under ledning av polisen utreds om räddningstjänst, ambulans, 

SOS-Alarm och polis i Östersund ska flytta in under samma tak. 

När Arméns tekniska skola försvinner från stan öppnas möjligheter 

för samlokalisering. 

– Vi har ställt oss positiva till idén. Vi ser en fördel i att sitta tajtare 

och kunna bygga team, säger Staffan Malmgren, ställföreträdande 

räddningschef i Norra Jämtlands räddningstjänstförbund. 

Tankegångarna berör runt 250 anställda i blåljusmyndigheterna, 

varav 40 i räddningstjänsten, och dessutom ett 40-tal 

anställda vid sjukvårdsupplysningen. 

Ett skäl till att frågan utreds är att polisen i Jämtland är på väg 

att förlora länskommunikationscentralen (LKC) till Umeå. 

– Polisen ser en möjlighet att nyttja SOS i stället. Men det 

kräver tydligen en lagändring, säger Malmgren. 

Första Rakel-beställningen 

Den första beställningen för radiokommunikationssystemet 

Rakel är gjord. En order för radioplanering, värd 30 miljoner 

kronor, överlämnades 6 april till Saab-konsortiet. 

Upphandlingen av Rakel överklagades och arbetet försenades i 

tio månader. Men FMV, som skötte upphandlingen fick rätt. 

I Saab-konsortiet, som vann upphandlingen, ingår Saab Contracting 

som leder utbyggnaden, Nokia som systemleverantör 

och Eltel Networks som operatör. Hela affären ligger på 2,3 

miljarder kronor. 

Räddningsverket har inlett upphandlingen av de mobiler som 

ska användas. Det handlar om ramavtal med flera mobiltillverkare. 

Driftstart av Rakel-systemet i Blekinge, Kalmar och Skåne län, 

som ingår i första etappen, är beräknad till årsskiftet. 2010 ska 

hela systemet vara utbyggt. 

5

6 utbildning 


Säkra 

på sin nya 

kompetens 

I 

första hand vill de bli brandmän. 

– Det stämmer. Men samtidigt har 

många av oss fått upp ögonen för att 

det finns andra marknader och yrken 

inom risk och säkerhet där vi har mycket 

att ge, konstaterar Daniel Brandberg, 

24, som går sista terminen på nya tvååriga 

utbildningen Skydd mot olyckor 

i Skövde. 

Klassen består av 45 elever, varav tre 

är tjejer. 

Själv har han sitt på det torra. Ett sommarvik 

vid räddningstjänsten i Kristinehamn 

väntar, dessutom hoppas han 

ligga bra till om det blir fråga om nyanställning 

framöver. Men även om det 

inte skulle bli en fortsättning, ser han 

– med en examen i räddning och säkerhet 

– ljust på framtiden. 

– Utbildningen är unik i det avseendet 

att vi har kompetensen för att kunna arbeta 

i hela olyckskedjan, före, under och 

efter. Vi har fått en gedigen kunskap om 

hur olyckor kan förebyggas, samtidigt 

som vi kan jobba operativt och genomföra 

en räddningsinsats när olyckan 

trots allt är framme. 

Mer än vanliga brandmän 

– Men vi kan så mycket mer än att vara 

vanliga brandmän och släcka bränder 

Till sommaren släpps de ut. 

Sveriges första kull med examen 

från Räddningsverkets utbildning i 

skydd mot olyckor (SMO). 

Nu vill de ut och jobba 

och arbeta vid trafikolyckor. 

Daniel, med sjömans- och räddningsmannautbildning 

i botten, reparerade 

husvagnar hemma i Kristinehamn innan 

han kom in på utbildningen i Skövde. 

– Jag känner att jag hamnat helt rätt 

och är väldigt nöjd med de här två åren. 

Kurskamraten Per Mood, 24, med bakgrund 

som montör, vårdare och deltidsbrandman, 

håller med om att utbildningen 

är genomtänkt: 

Bred utbildning 

– Det har varit en stor bredd i utbildningen 

när det gäller samhällets säkerhet. 

Vi har sysslat med allt från risker i 

hemmet och vardagsolyckor till extraordinära 

händelser som exempelvis tsunamin, 

säger han. 

En framtid med flera dörrar öppna? 

– Ja, absolut. Visserligen sökte jag hit 

för att bli brandman, men nu ser jag 

det som en stor bonus att utbildningen 

gett oss möjligheter till fler yrkesroller. 

Vi har fått en helt ny marknad på köpet, 

det kan vara som säkerhetssamordnare 

inom kommun eller på ett företag. Det 

kan handla om att följa upp skademönster 

eller vägleda i brand- och olycksförebyggande 

arbete. 

Visserligen är det ingen som exakt vet 

var ”de andra” jobben finns, det finns 

inte många renodlade tjänster. 

– Men det beror nog på att samhället 

inte riktigt är redo för oss och våra kunskaper. 

Jobben kommer att växa fram efter 

hand. Säkerhet är trendigt, jag är inte 

orolig för att bli arbetslös, säger Daniel 

som tror att det kan bli en väckarklocka 

för räddningstjänsterna som i framtiden 

får konkurrera om välutbildade 

brandmän med andra intressenter. 

Under sista terminen varvas kurser i 

samhällets sårbarhet där man studerar 

internationellt arbete, extrema väderförhållanden 

och naturkatastrofer, hur 

samhället förbereder sig för höjd beredskap, 

kommunikation och krisstöd med 

övningar i samverkan och ledning av 

stora, komplexa olyckor med hög risk. 

Praktik öppnar dörrar 

Arbetsplatspraktiken – hela tredje 

terminen – genomförs både inom räddningstjänst 

och inom annan offentlig 

eller privat verksamhet. 

– Det blev lite av en a-ha-upplevelse, 

många av oss är nog förvånade över att 

kommuner inte kommit längre i sitt arbete 

med omställningen till lagen om 

skydd mot olyckor. Det verkar finnas 

en hel del vi kan bidra med ute i sam- 

hället, säger Per 

som praktiserade 

i Mölndals kommun. 

Hans uppgift 

blev att samordna 

säkerhetsarbetet 

och stötta verksamhetschefer 

inom handikapp- Josefin Åkerström 

omsorgen i att ta 

fram rutiner. 

Daniel, som praktiserade på en yrkesskola 

i Kristinehamn, hade liknande 

uppgifter: 

– Ofta handlar det om att se helheten 

och samla ihop säkerhetsrutinerna i en 

pärm i stället för i femton. Jag tyckte det 

var enormt spännande att upptäcka att 

man faktiskt hade väldigt mycket på fötterna 

och kunde göra vettiga saker. Att 

se bristerna i verksamheten för att sedan 

ge tips och råd om hur arbetsplatsen 

kan bli säkrare. 

Vingarna bär 

Många studenter har passat på att bygga 

upp ett kontaktnät under sin praktik. 

Men få har erbjudits fasta jobb. Josefin 

Åkerström, 24, som går sista terminen 

på Räddningsverkets skola i Rosersberg,


utbildning 

Flera vägar att gå. Efter två års utbildning och med en examen i räddning och säkerhet, är de redo för arbetsmarknaden. De 

flesta vill helst dra på larmkläderna och jobba inom räddningstjänst, andra kan tänka sig att jobba med risk- och säkerhet i 

näringsliv eller kommun. Kim Persson, Anna Johansson, Per Mood och Daniel Brandberg i Skövde är fyra av 160 elever i landets 

första kull från utbildningen i skydd mot olyckor (SMO). 

tog saken i egna händer. Efter praktiken 

i systematiskt säkerhetsarbete startade 

hon och en klasskamrat eget företag. 

– Vi upptäckte att det fanns ett stort 

sug efter vår kompetens och att det finns 

en marknad, säger hon. 

– Jag praktiserade på Friskis och Svettis 

och byggde upp deras interna säkerhetsrutiner 

i en av träningslokalerna. Visst 

hade de handbrandsläckare och utrymningsskyltar, 

men något förebyggande 

arbete fanns inte alls, berättar Josefin 

som fick i uppgift att utveckla säkerhetsronder, 

skaderapportering, allmänna 

råd vid brand och samla allt i en säkerhetspärm. 

– Det var då jag insåg att det vi lärt oss 

faktiskt fungerar ”live”, att vingarna bär. 

Klasskamraten hade ett liknande jobb 

på sin praktik i Gävle där han fick se över 

säkerheten på det kommunala äventyrsbadet. 

I dag är Friskis & Svettis i Stockholm 

första kunden i det gemensamma nystartade 

företaget Skadeprevention i 

Sverige. 

Företagets hemsida fungerar också 

som en informationsbank där räddningstjänster 

delar med sig av egna tekniska 

lösningar. 

– Syftet är att få igång ett utbyte mellan 

kårer för att gynna utvecklingen 

inom svensk räddningstjänst. 

Få avhopp 

De avgångselever Sirenen pratat med 

är nöjda med utbildningen. I Skövde har 

det inte varit ett enda avhopp. 

– Fast i början var man lite sur över 

”oturen” att hamna i skarven, medger 

Per Mood och Daniel Brandberg. 

– Tidigare hade man fått en betald 15veckorsutbildning 

som brandman, nu 

skulle vi gå två år och ta studielån. 

– Men nu i efterhand är vi jättenöjda 

över att ha fått helhetssynen på risker 

och säkerhet. Det är en kul utbildning. 

– Praktiskt räddnings- och förebyggandearbete 

varvas med teori inom allt 

från folkhälsa och säkra och trygga kommuner 

till ledning vid högrisk-olyckor, 

säger Daniel Brandberg. 


Skydd mot olyckor 

■ Utbildningen startade hösten 2003 

■ Finns vid Räddningsverkets Centrum 

för risk- och säkerhetsutbildningar, 

CRS. 

■ Skolor i Revinge, Rosersberg, Sandö 

och Skövde 

■ Två års heltidsstudier, 80 studiepoäng 

■ Ger examen i räddnings- och säkerhetsarbete 

■ Leder till jobb som brandman inom 

kommunala räddningstjänsten 

■ Kan även ge jobb inom området skydd 

mot olyckor vid andra kommunala 

förvaltningar, myndigheter eller på 

företag 

■ www.brandman.srv.se 

Foto: KATARINA SELLIUS 

De flesta nöjda 

med praktiken 

7 

Mer tid på skiften. Klarare arbetsuppgifter. 

Det är några av elevernas önskemål 

efter praktiken. 

Den utvärdering som Räddningsverket 

gjort av praktikperioden, lärande i arbete 

(lia), har visat positiva resultat. Lia 

genomförs tredje terminen och är uppdelad 

i tio veckor lia-räddning på kommunal 

räddningstjänst samt lia-systematiskt 

säkerhetsarbete inom offentlig 

eller privat verksamhet. 

Enligt en enkätundersökning är nio av 

tio elever nöjda med lia-räddning, åtta 

av tio är nöjda med lia-systematiskt säkerhetsarbete. 

Luddiga uppgifter 

– Det får anses som ett mycket gott 

resultat men vi ska givetvis jobba för att 

bli ännu bättre. Därför är det viktigt att 

ta reda på varför inte alla är helnöjda, 

säger Hans Åhlén vid Räddningsverkets 

Centrum för risk- och säkerhetsutbildning.

8 utbildning 


De är eftertraktade 

och välutbildade. 

Men var finns jobben? 

Det undrar de snart 

nybakade brandmännen 

med två års utbildning 

i skydd mot 

olyckor. 


Kim Persson sade upp sig från 

två fasta jobb för att hoppa 

på utbildningen i skydd mot 

olyckor. I juni är han färdigutbildad, 

men har än så länge 

inget jobb i sikte. – Det är klart 

att det känns lite bittert, man 

trodde ju att arbetsmarknaden 

skulle se bättre ut eftersom vi 

är först ut, säger han. 

– Vi är många om jobben 

– Konkurrensen är hård, 

vi är många om jobben, 

säger Kim Persson, 25, från 

Arvika. 

Han går sista terminen 

på utbildningen skydd mot 

olyckor i Skövde. 

Kim Persson är en av dem 

som sökt ett flertal sommarvikariat 

och brandmannajobb 

under våren. De räddningstjänster 

som söker folk skickar 

sina annonser direkt till Räddningsverkets 

fyra skolor. De når 

direkt en målgrupp på hundratals 

studenter, 160 av dem är 

dessutom snart klara med sin 

utbildning. 

Snart ett nytt gäng ute 

Nyligen var Kim Persson och 

tolv andra elever ur hans årskull 

kallade till anställningstester 

vid Karlstadregionens 

räddningstjänst. Fyra sommarvikariat 

skulle tillsättas. 

– Tyvärr blev det inget jobb 

för min del den här gången. 

Han upplever att många är 

stressade över jobbsökandet. 

– Det gäller att ligga i och 

söka jobb nu. Till jul är ett nytt 

gäng elever klara och ska ut 

och söka jobb. Risken är att vi 

i första kullen är körda om vi 

inte får jobb innan dess, befarar 

han. 

Själv sade han upp sig från två 

fasta jobb som skogsmaskinförare 

och gårdsförman för att 

börja läsa på utbildningen i 

skydd mot olyckor. Under två 

år har han veckopendlat och 

tagit studielån. 

– Det är klart att det känns lite 

bittert, man trodde ju arbetsmarknaden 

skulle se bättre ut 

eftersom vi är först ut från den 

här utbildningen. 

– Men det är bara att bita 

ihop och söka vidare. Jag kommer 

att söka jobb även utanför 

Värmlands gränser. Och så 

hoppas jag på att få hoppa in 

extra och göra strötimmar om 

de behöver folk på räddningstjänsten 

hemma på orten. 

Fåtal jobb 

En rundringning till Räddningsverkets 

fyra skolor visar 

att ungefär ett 40-tal av de 160 

avgångseleverna redan fått 

jobb. 

Då handlar det främst om 

sommarvikariat. Vad Sirenen 

erfar är det endast ett fåtal som 

fått tillsvidareanställning. 

Sirenen har tidigare berättat 

om Alingsås som anställt sex 

elever i samband med omorganisation 

och ett nytt femte skift 

på dagtid. 

Hård konkurrens 

En av dem är Per Mood som 

går sista terminen i Skövde. 

Han börjar sin tjänst som 

brandman i Alingsås i juni. 

– Ja, jag är väl en av de lyckliga, 

konstaterar han. 

Varför just han fick jobbet i 

den hårda konkurrensen med 

72 andra är inte lätt att svara 

på. 

– Nej, men jag kanske hade 

rätt inställning och var den person 

de var ute efter. De lade stor 

vikt vid våra egna tankar kring 

hur man kunde arbeta förebyg- 

gande och hur ett dagskift kan 

jobba effektivt och vettigt. 

– Jag sökte utbildningen för 

att jag ville bli brandman, och 

jag tycker just det förebyggande 

arbetet är oerhört intressant. 

Dessutom är det roligt att 

vara ute i samhället, på skolor 

och träffa ungar i en lärarroll. 

Vill ha en mix 

Räddningstjänsten i Västervik 

har de senaste åren föryngrat 

sin organisation och bytt ut 

hälften av sin personal. Nyligen 

rekryterades sex brandmän, två 

av dem kommer från den nya 

tvååriga utbildningen. 

– Vi har sökt en mix av kompetens 

för att kunna svara upp 

mot de krav som ställs på oss i 

nya lagen, berättar räddningschef 

Pierre Strid som tror 

mycket på utbildningen. 

– Vi hade 127 sökande och 

av dem var 40 från nya utbildningen. 

Hittills har sju studenter 

praktiserat i Västervik. 

– Vi har sett vad de går för. De 

har en gedigen utbildning och 

de har gjort mycket bra ifrån 

sig. Det är i regel duktigt folk 

i och med det är höga intagningskrav 

till skolan. 

Däremot är han besviken över 

att inte fler tjejer från utbildningen 

sökt de lediga jobben. 

– Vi vill gärna anställa fler 

tjejer. Vi har sett att de här eleverna 

klarar fystesterna lika bra 

som andra sökanden. 


Två glada. Per Mood och Erik 

Hennig är klasskamrater på 

den tvååriga utbildningen i 

Skövde. Nu är de snart kollegor 

på räddningstjänsten i 

Alingsås, där båda fått jobb. 

Var finns jobben? Daniel 

Brandberg och Michael Isaksson 

är två av 160 som snart 

tar examen. Daniel har fått 

sommarvik i Kristinehamn, 

Michael väntar på svar på ett 

jobb han testat för. 

Sirenens enkätundersökning 

Stort intresse för nyutbildade 

Från och med i år slussar Räddningsverket årligen ut drygt 300 

brandmän från nya utbildningen Skydd mot olyckor. 

En undersökning som Sirenen gjort visar att intresset för de nyutbildade 

brandmännen är mycket stort vid räddningstjänsterna 

i landet. De flesta säger sig vara angelägna om att anställa dem. 

Men frågan är om jobben räcker till alla. 

Samtliga 215 räddningstjänster fick redogöra för behovet av 

att nyanställa brandmän under det närmaste året. 30 procent 

svarade, vilket gav resultatet 91 tjänster. Om detta översätts till 

samtliga räddningstjänster, skulle man kunna anta att omkring 

270 jobb kan frigöras. Vilket i så fall innebär en positiv trend. 

Det kan dock vara en fara i att tolka siffrorna på detta vis. Möjligheten 

finns att de räddningstjänster som har ett kommande 

behov av brandmän också i högre grad har svarat på enkäten.


utbildning 

– En lysande investering 

– Med tanke på vad olyckor 

kostar kommunerna i dag, 

är det en lysande investering 

att anställa personer 

från utbildningen Skydd 

mot olyckor, säger Annette 

Holmberg, lärare vid Räddningsverket 

i Skövde . 

– Kommunerna har i längden 

inte råd att strunta i ett systematiskt 

samhällsinriktat säkerhetsarbete, 

säger hon och 

fortsätter: 

– Deras roll bör vara som 

nyckelperson centralt i kommunen. 

I ett säkerhetsteam 

som samordnar, inspirerar och 

håller ihop säkerhetsarbetet. 

– Kommunerna måste ställa 

sig frågan, vad tjänar vi på 

detta? Men kraven på säkerhet 

måste också komma ifrån människor, 

det skulle sätta press på 

kommunerna. Vi kanske oftare 

måste ställa krav på säkrare dagis 

och säkrare skolor, menar 

hon. 

Vankelmodiga 

Förutom kommuner är tänkbara 

arbetsplatser länsstyrelser, 

affärscentran, universitet, fastighetsbolag, 

pappers- och stålindustrier, 

sjukhus, flygplatser 

etcetera. 

– Tyvärr är nog kommunerna 

mer vankelmodiga än företagen. 

Inom näringslivet vet man 

vad man vill ha, inrättar tjänster 

och anställer spetskompetens 

och kör igång med säkerhetsarbetet. 

Thomas Andersson, kursansva- 


Ett av målen med utbildningen 

är att säkerställa 

tillgången på just brandmän. 

Men syftet är också att 

utbilda människor för 

att öka säkerheten i hela 

samhället. 

När Räddningsverket tog 

fram utbildningen för drygt 

två år sedan, undersöktes kommunernas 

kommande behov 

av brandmän. Man kom fram 

till att 300 elever om året var 

rimligt. 

– Stora pensionsavgångar aviserades 

redan då, men istället 

rig för avgångsklassen SMO1 i 

Skövde: 

– Utbildningen är mycket 

praktiskt inriktad även när det 

gäller de förebyggande kunskaperna. 

Ute i kommunerna finns 

alltid en risk att fina säkerhetsmål 

enbart fastnar på papper 

i handlingsprogrammen. En 

fördel är att de här eleverna har 

– Oerhört viktigt att de får jobb 

för att nyanställa har flera kommuner 

tvingats spara och rationalisera 

bort tjänster, arbetsmarknaden 

ser tuff ut just nu. 

Men det kommer naturligtvis 

att svänga om några år, menar 

Hans Ignell, utbildningskonsulent 

vid Räddningsverkets 

skola i Skövde. 

Jobben kommer 

Han får medhåll från Lars- 

Gunnar Strandberg, Centrum 

för risk- och säkerhetsutbildning: 

– Jobben kommer, även om 

det tar lite tid, men man får 

också vara beredd att flytta på 

Populär utbildning 

Hittills har det varit omkring åtta sökande till varje plats på utbildningen. 

15 april gick ansökningstiden ut för höstens skolstart. 

Nästa gång att söka är 15 oktober. 


– Kompetensen efter två års utbildning är ganska heltäckande. Dels kan de jobba operativt, dels 

med förebyggande åtgärder på alla nivåer i samhället. En ”blandtjänst” skulle nog vara ganska 

perfekt, tror Annette Holmberg, lärare vid Räddningsverket i Skövde. 

kompetensen att gå från ord 

till handling. 

Förundrade 

– Våra elever har haft kritiska 

glasögon på sig när de gjort 

riskanalyser och granskat säkerhetsarbetet 

ute i svenska 

kommuner. Och de har blivit 

ganska förvånade över att kom- 

sig, säger han och fortsätter: 

– Vi har tittat på åldersstatistiken 

och konstaterat att de 

flesta inte går vid 58 år, utan vid 

60. Vi räknar också med att tio 

procent aldrig återbesätts. 

Andra yrken 

– Möjligen ligger vi lite högt 

i elevantal, men tanken är ju 

att de här studenterna ska få 

arbete även inom andra säkerhetsområden. 

Var finns de jobben? 

– De finns bland annat inom 

näringslivet och inom andra 

kommunala förvaltningar. 

– Det fortfarande är ganska 

muner fortfarande inte arbetar 

tvärsektoriellt. Lika förundrade 

har de varit då kommuner som 

uppvisar skadestatistik över genomsnittet, 

ändå inte upplever 

det som ett problem. 

– Det finns fortfarande kommuner 

som resonerar att ”händer 

det nåt så ringer vi 112”. 

Ett problem är att elevernas 

okänt att utbildningen i skydd 

mot olyckor finns. Jag vill påstå 

att det beror på okunskap både 

i näringsliv och kommuner. 

Något som Räddningsverket 

vill ändra på genom mer information: 

– Stora resurser har lagts på 

marknadsföring av utbildningen 

för att få sökande. Men 

vi har kanske inte satsat tillräckligt 

på att informera om 

efterspelet, vad utbildningen 

leder till. 

Samtidigt är det oerhört viktigt 

att de som går ut utbildningen 

får jobb. 

– Det är definitivt inte bra om 

Intagning till utbildningen Skydd mot olyckor 

9 

kompetens fortfarande är ganska 

okänd ute i samhället. 

Säkerhetschefen på flygplatsen 

i Sundsvall är en av dem som 

blivit uppmärksammad på 

elevernas kompetens. 

– Vi har haft en praktikant 

här från skolan som jobbat 

med vårt systematiska brandskyddsarbete 

och det har fungerat 

oerhört väl, säger Ingvar 

Sandqvist. 

Han tror att verksamheten 

skulle kunna vara en tänkbar 

arbetsplats för färdigutbildade 

studenter. 

– Men då handlar det sällan 

om renodlade tjänster där 

man enbart sysslar med dessa 

arbetsuppgifter. Vårt säkerhetsarbete 

är hårt integrerat i 

övriga verksamheten. 

Svårt få heltid 

På ett liknande sätt fungerar 

det exempelvis även på Ikea 

som också haft flera praktikanter 

från Räddningsverkets 

skolor. 

En utvärdering av praktiken 

visar att många arbetsgivare är 

positiva till att anställa den här 

typen av kompetens, men kanske 

bara på 10-15 procent. Det 

är svårt att få heltid. 

Under våren anordnas arbetsmarknadsdagar 

på skolorna 

där både kommuner och näringsliv 

är inbjudna. 


de blir arbetslösa. Varken för 

dom själva eller för utbildningens 

status och popularitet. 

– Då finns risken att antalet 

sökande minskar. 

Kommunernas ansvar 

Han anser också att kommunerna 

bör ta sitt ansvar och 

anställa de nyutbildade brandmännen. 

I oktober kommer Räddningsverket 

att följa upp hur 

det har gått för samtliga 160 

avgångselever. 

HT 2003 VT 2004 HT 2004 VT 2005 

Totalt antal sökande 1 819 1 166 1 371 1 274 

Varav kvinnor 127 (7%) 97 (8,3%) 105 (7,7%) 134 (10,5%) 

Totalt antagna 180 177 163 160 

Antagna kvinnor 23 (12,8 %) 23 (13%) 22 (13,5%) 23 (14,4%) 

KATARINA SELLIUS

10 

Räddningsstyrkan i 

Norrahammar i Jönköpings 

kommun har 

drygt 150 larm om året. 

Men när larmet går i 

Göran Åhs ficka, åker 

han inte till brandstationen. 

Istället drar han direkt 

till olycksplatsen i den 

röda Renault Kangoon 

- 157:an. 

I snitt kommer styrkeledare Göran Åhs 

fram tre minuter före övriga räddningsstyrkan. 

Tidsvinsten ligger inte i att bilen 

kör snabbare utan att en ”vanlig” 

deltidsbrandman fått samma anspänningstid 

som en heltidsbrandman. 

– Man hinner väldigt mycket på några 

minuter, ge första hjälpen, varna och vid 

flera tillfällen har förstainsatspersonen 

faktiskt själv kunnat dämpa en brand 

genom att slå sönder ett fönster och 

släcka utifrån med handbrandsläckaren 

i väntan på att styrkan ska ansluta. 

Förstainsatsperson 

– Först och främst betyder det att den 

nödställda snabbare får hjälp, säger 

brandförman Göran Åhs som varit deltidsbrandman 

i Norrahammar i 30 år. 

Nästan lika länge har han jobbat vid 

bruket på orten. Under beredskapsveckan 

är han numera så kallad förstainsatsperson, 

vilket innebär att han kör direkt 

till larmadressen. 

– Larmstället och alla grejer jag behöver 

finns i bilen. Under min vecka har jag 

med mig 157:an överallt; hem till bostaden, 

till jobbet, till affären eller vad jag 

nu ska göra. 

I bilen finns bland annat en 12 kilos pulversläckare, 

kofot och bultsax, förstahjälpen-väska, 

handlampa, flytboj med 

kastlina, bärbar radio och tryckluftsapparat. 

– Den finns med som personligt skydd, 

jag rökdyker inte förrän de andra har 

kommit fram. Men det kan finnas situationer 

med farliga ämnen i luften då 

man behöver skydda sig. 

Förstainsatspersonen har i regel tid 

nyheter 


Förstainsatsperson Göran Åhs med 157:an, en Renault Kangoo. När deltidskårens styrkeledare åker direkt till olycksplatsen 

är han i snitt tre minuter snabbare än resten av styrkan. Han hinner orientera sig på skadeplatsen och förbereda för 

styrkan som är på väg. I bästa fall har han redan släckt branden. Norrahammar är en av sex deltidsstyrkor i Jönköpings 

kommun. 

Ensam – och först på plats 

att orientera sig på skadeplatsen och bedöma 

läget och förbereda styrkan som 

är på väg så att de vet vad de ska göra 

redan när de kliver ur bilen. I flera fall 

har förstainsatspersonen kunna avblåsa 

hela insatsen redan innan deltidsstyrkan 

lämnat brandstationen. 

– Vid ett tillfälle hade jag 500 meter till 

larmadressen, då brann det i kläderna 

på en person. Vid ett sådant tillfälle kan 

det handla om att vi räddar liv med den 

här metoden, konstaterar han. 

Men det kan också finnas problem 

med att vara snabbt på plats, eftersom 

det ställer stora krav på förstainsatspersonens 

förmåga att prioritera under 

stark tidspress. 

Livräddande insats 

En svårighet är den konflikt som förstainsatspersonen 

kan uppleva mellan att 

vara en person som snabbt ska kunna 

göra en livräddande insats, samtidigt 

som han ska ha en ledningsfunktion och 

göra kvalificerade bedömningar och fatta 

beslut om vad räddningsstyrkan ska 

göra när den kommer fram. 

– Det är en stor 

fördel för den 

efterföljande 

styrkan att bli 

uppdaterad av förstainsatspersonen 

redan i bilen på 

väg till olycksplatsen, 

säger Dan 

En av dem som delar ansvaret för 157:an 

är brandförman Dan Nilsson. 

– Är det en allvarlig, större trafikolycka 

är risken att man känner sig otillräcklig 

och väldigt liten. Att på egen hand kanske 

tvingas göra val mellan flera olika 

skadade personer kan vara tufft, menar 

han. 

”Pizzabilen” 

En annan nackdel som kommit fram 

är själva bilen, som lite elakt ibland benämns 

som ”pizzabilen”. 

Avsaknad av automatväxel och modern 

sambandsutrustning är brister 

som ska rättas till. 

Under ett år kördes metoden på försök 

i Norrahammar och i somras – efter att 

flera positiva effekter uppnåtts – blev 

konceptet permanentat. 

Det kostar 60 000 kronor extra om året 

att köra med 157:an. 

– Men den kostnaden tjänar vi in med 

råge, säger Dan Nilsson. 

Under försöksperioden har förstainsatspersonen 

fyllt i en kompletterande 

insatsrapport efter varje insats, vilket 

resulterat i 136 extrarapporter som kunnat 

utvärderas. 

Samhällsekonomisk vinst 

Sedan ett antal år samarbetar räddningstjänsten 

i Jönköping och Räddningsverket 

med Karlstads universitet kring 

kostnad-nytta-analyser. Ett resultat av 

det arbetet är att man kunnat sätta en 

siffra på den samhällsekonomiska vinst 

som görs om man kan komma snabbare 

fram till en skadeplats. 

Används siffran på det statistiska ma- 


terial man fått fram i försöket med förstainsatsperson, 

ger varje insats en samhällsekonomisk 

vinst på mellan 7 500 

och 8 000 kronor. Jämförs denna vinst 

med kostnaden för insatsen, blir samhällsnyttan 

mellan 5-12 gånger större 

än kostnaden för åtgärden. 

Göran Melin, Jönköpings ställföreträdande 

räddningschef: 

– Vi är själva förbluffade över att det 

gått så bra. Men det är viktigt att poängtera 

att förstainsatspersonen inte 

ersätter deltidsstyrkan, utan endast ska 

genomföra en första insats för att om 

möjligt bryta olycksutvecklingen. Det 

är klart avgränsat vilka uppgifter som 

är OK, man får aldrig ta sig vatten över 

huvudet. 

Med i handlingsprogrammet 

I Jönköpings kommunala handlingsprogram 

för skydd mot olyckor är ett 

av de fastställda säkerhetsmålen att 

kommunen ska förbättra servicegraden 

gentemot den enskilde, man ska helt enkelt 

komma fram och påbörja insatsen 

snabbare. 

– Införandet av förstainsatsperson är 

ett led i detta arbete. Vår strävan är att 

förkorta tiden då ”Greta” själv står med 

olyckan. Detta minskar inte bara lidandet, 

utan ger också samhället mycket 

tillbaka i form av sparade pengar. 

Jönköping planerar att införa metoden i 

fler kommundelar. 

KATARINA SELLIUS

Blötte hand- 

dukar och kylde 

brännskadan 

Här är några exempel ur de 136 

insatsrapporter i Norrahammar 

som : 

30 oktober 2003 

Automatiskt brandlarm till vårdhem. 

Förstainsatspersonen körde 

fram 500 meter från bostaden. 

Vid framkomsten brann det in 

kläderna på en boende. Branden 

orsakades av en fimp i en morgonrock 

av nylon. Personen brännskadades 

på ryggen. Förstainsatspersonen 

blötte handdukar och 

kylde brännskadan samt larmade 

ambulans. 

7 december 2003 

Brand i industrifastighet. Vid 

förstainsatspersonens framkomst 

brann det i flera kontorsrum. 

Branden dämpades av förstainsatspersonen 

med hjälp av handbrandsläckare 

genom fönster. 

Rökdykare sattes in för att släcka 

och ventilera. 

28 december 2003 

Vid en brand i en mindre butik 

kunde förstainsatspersonen själv 

släcka branden med pulversläckare 

genom ett fönster och sedan 

invänta den efterkommande styrkan 

för att kontrollera branden 

och säkerställa vattenförsörjning 

vid ett eventuellt fortsatt brandförlopp. 

Ankomstskillnaden i det 

här fallet var 3 minuter, och ett 

brandförlopp som hade fortgått 

under denna period hade troligen 

fått mycket större konsekvenser. 

10 mars 2004 

Vid ett automatiskt brandlarm 

på en industri kunde förstainsatspersonen 

konstatera ”ej brand” så 

pass tidigt att den efterföljande 

styrkan aldrig behövde eller hann 

lämna brandstationen i Norrahammar. 

Förstainsatspersonen 

återställde brandlarmsanläggningen 

och avslutade insatsen 

helt på egen hand. 

11 april 2004 

Vid en mc-olycka med dödlig 

utgång genomförde förstainsatspersonen 

tillsammans med 

insatsledare från Jönköping de 

första åtgärderna. 

31 maj 2004 

Vid en trafikolycka hade en 

skadad förare tagits omhand 

av en annan bilist samtidigt 

som olycksbilen ”hängde över” 

mitträcket. I det här läget hade 

förstainsatspersonen fem minuter 

till nästföljande enhet. Under den 

tiden kunde avspärrning av vägen 

göras, kontroll av den skadade 

samt förberedande order ges till 

efterföljande enhet. Dessutom 

kunde delar av styrkan skickas 

hem redan innan denna kommit 

fram till olycksplatsen. 

nyheter 

Sirenen Nr 3 • 2005 11 

Heltidare söker sig till BRF 

–Vi ska bli ett starkt 

branschförbund 

Heltidsbrandmän lämnar Kommunal 

och går in deltidarnas 

organisation Brandmännens 

Riksförbund (BRF). 

– Det blir ett starkt branschförbund, 

vi siktar på att få med 

all räddningstjänstpersonal i 

Sverige, säger Greger Sundgren, 

ordförande i BRF. 

Skulle man lyckas innebär det uppemot 

11 000 brandmän och förmän på deltid 

samt cirka 6 000 heltidsbrandmän och 

befäl. Bakgrunden är ett kraftigt missnöje 

med Kommunal bland heltidare, 

särskilt i storstäderna. 4 500 av dem är 

organiserade i Kommunal. 

– Vi har länge försökt vinna gehör hos 

Kommunal för våra frågor. Men de har 

aldrig lyssnat och nu har vi tröttnat, säger 

Anders Cederberg, brandman och 

talesman för brandmännen i Stockholm. 

Greger Sundgren välkomnar räddningstjänstens 

heltidspersonal till BRF: 

– Samlar vi svensk räddningstjänst under 

ett tak får vi större kraft såväl lokalt 

som på riksnivå. Hittills har vi lidit av att 

vara spridda i olika organisationer. 

Får högsta prioritet 

Sundgren är oroad över nerdragningarna 

inom räddningstjänsten runtom i 

landet. 

– Det nya förbundet ökar möjligheterna 

att motverka den fortsatta nedrustningen. 

Den frågan tillsammans med 

rekrytering till räddningstjänsten får 

högsta prioritet närmaste åren. 

BRF är ett fristående fackförbund, utan 

koppling till någon facklig centralorganisation. 

Medlemsantalet har sjunkit en 

del på senare år, i dag är cirka 8 000 av 

11 000 deltidsbrandmän och förmän 

medlemmar. 

– Vi tror att det utökade förbundet 

kommer att locka många av de cirka 

3 000 som stått utanför att gå med, säger 

Greger Sundgren. 

Heltidare och deltidare ska nu 

gå hand i hand, åtminstone i 

branschförbundet Brandmännens 

Riksförbund (BRF). Det är Anders 

Cederberg (till vänster), talesman 

för heltidsbrandmännen i Stockholm 

och BRF-ordföranden Greger 

Sundgren överens om. 

BRF ska driva yrkesfrågor hårt. Men 

hur blir det med lönerna? 

– Vi har i alla år tecknat kollektivavtal 

för deltidspersonalen och det ska vi 

fortsätta med. På sikt räknar vi med att 

förhandla också för heltidarna. 

Hur har du märkt av intresset från 

heltidspersonalen? 

– Det är mycket stort. Telefonen går 

varm. Det har ringt brandmän från Boden 

i norr till Karlskrona och Malmö i 

söder. 

Hur är reaktionerna från era nuvarande 

medlemmar i landets deltidskårer? 

– Alla jag talat med tycks gilla tanken 

att vi blir större och därmed tillsammans 

kan agera med större tyngd. Hittills 

har jag inte mött någon som varit 

motståndare till att heltidarna kommer 

in i BRF. 

Är det aktuellt att ta in även andra 

grupper, exempelvis ambulanssjukvårdare, 

i förbundet? 

– Nej, vi kommer renodlat att företräda 

den kommunala räddningstjänstens 

personal. 

Spetskompetens 

Sundgren fortsätter som ordförande i 

BRF fram till nästa kongress om två år. I 

ledningen kommer fram till kongressen 

enbart att finnas företrädare för deltidspersonalen. 

– Inga problem. Vi är representerade 

i strategigruppen, så det känns redan 

som om vi går hand i hand. Det positiva 

är att alla som sitter i förbundsstyrelsen 

är brandmän eller brandbefäl. Det ger 

en spetskompetens när det ska förhandlas 

mot arbetsgivaren, säger heltidarnas 

talesman i Stockholm, Anders Cederberg. 

Han hävdar att finns ett stort stöd 

runtom i landet för att lämna Kommunal 

och gå in i det nya förbundet, att frågan 

engagerar brandmän i hela landet 

och inte enbart i storstadsregionerna. 

– Responsen har varit överväldigande. 

Vi har satt målet att få med minst 1 000 

heltidare i BRF under 2005. På sikt hoppas 

vi att alla går med, även de cirka 

1 500 som tidigare valt att stå utanför 

Kommunal, säger Cederberg. 

Sudda ut gränserna 

Ni ser inga problem med att agera 

tillsammans med deltidspersonalen? 

– Inte alls. Det blir som med kommungränserna. 

Förr var de strikta, man 

höll sig på sin sida gränsen. Den nya 

branschorganisationen kommer att bidra 

till att sudda ut gränserna mellan 

heltidare och deltidare. Vi vill ta bort begreppen 

heltid och deltid, vi talar hellre 

om brandmän och brandbefäl, säger 

Anders Cederberg. 

Ibland har man hört att heltidare 

sett ner på deltidare, att de inte skulle 

vara några ”riktiga brandmän”. Är det 

en vanlig inställning? 

– Jag vet att det snacket förekommit, 

men det är inte vanligt. I mina ögon är 

heltidare och deltidare lika mycket värda. 

Vi gör samma jobb när larmet går. 

Största fördelen med det nya 

branschförbundet? 

– Vi ska jobba med yrkesfrågor och när 

vi gör det tillsammans i ett gemensamt 

förbund blir det extra tyngd bakom det 

vi säger. Vi vill också profilera yrkesrollen 

bland allmänhet och politiker. 

Många tror fortfarande att vi mest sitter 

på stationen och väntar på att det ska 

brinna någonstans. De har inte en aning 

om bredden i vårt yrke. 

Förebilder 

Det ”nya BRF” har sneglat på Polisförbundet, 

som organiserar 16 000 medlemmar. 

Men det finns även utländska 

förebilder. 

– Fire Brigade Union i England är en 

motsvarighet. Där finns brandmän, 

både hel- och deltidare, brandinspektörer, 

ja även brandingenjörer, säger Anders 

Cederberg. 

STIG DAHLÉN

12 nyheter 


Räddningsverket startar äldreprojekt 

Räddningsverket startar 

ett projekt med målet att 

förbättra äldres säkerhet. 

Arbetet ska ske i nära samarbete 

med kommunerna och 

en viktig del av projektet 

blir att säkerhetsutbilda 

vård- och omsorgspersonal 

inom ramen för Kompetensstegen. 

Projektet vänder sig till människor 

över 65 år och målet är 

att successivt minska skadorna 

inom gruppen. 

– Vi kommer att ta kontakt 

med kommunerna för att i samråd 

med dem precisera delmål 

så att förbättringsarbetet ska 

bli mer konkret och realistiskt, 

säger projektledaren Tommy 

Rosenberg, Räddningsverket. 

Drygt en miljard kronor 

Kompetensstegen är en nationell 

satsning på kompetensutveckling 

inom äldreomsorgen. 

Regeringen har avsatt drygt en 

miljard för åren 2005-2007. I 

presentationen gavs en rad ex- 

empel på insatser som kunde 

ske inom ramen för Kompetensstegen 

och från början var 

inte säkerhet omnämnt. Räddningsverket 

skrev då till landets 

samtliga kommuner och påminde 

om att den möjligheten 

ändå finns. Räddningsverkets 

äldreprojekt bygger till stor 

del på att kommunerna vill förbättra 

äldresäkerheten genom 

pengar från Kompetensstegen. 

Viktigt är att kommunernas 

ambitioner sätts i fokus. 

– Vi ska träffa kommittén för 

Kompetensstegen för att se hur 

många kommuner som sökt 

pengar för säkerhetsåtgärder. 

Vad vill kommunerna ha hjälp 

med, och hur kan vi jobba med 

detta utifrån kommunernas 

behov? 

Handlar om livskvalité 

Bakgrunden till projektet är 

det stora problemet med personskador 

bland äldre. Nio av 

tio som dör av fallolyckor är 65 

år eller äldre. Totalt beräknas 

samhällets kostnad för fallo- 

lyckor bland äldre uppgå till 

nästan fem miljarder kronor 

per år. 

– Det handlar om livskvalitéfrågor. 

Räddningsverket har 

genom ansvaret för Nationella 

skadeförebyggande programmet 

ett stort ansvar för att höja 

livskvalitén och minska lidandet 

bland äldre, säger Tommy 

Rosenberg. 

Glesbygdsbor mer skadedrabbade 

Skador till följd av olycksfall, 

självtillfogade handlingar 

eller våld svarade år 

2002 för nästan fem procent 

av alla dödsfall i Sverige. 

Det sker prcoentuellt sett 

fler skador i glesbygd än 

storstad. 

Antalet dödsolyckor 2002 var 

2 893, en liten ökning från året 

innan då siffran var 2 861. 

Olycksfall är därmed den 

fjärde största dödsorsaken efter 

hjärt- och kärlsjukdomar, 

andningsorganens sjukdomar 

och tumörer. 

Antalet falloyckor som ledde 

till döden år 2002 var 1 348, 

alltså närmare hälften av samtliga 

dödsfall. 

Skador är för män upp till 

45 års ålder den sammantaget 

vanligaste dödsorsaken. För 

kvinnor upp till 45 års ålder 

är skador den näst vanligaste 

dödsorsaken efter tumörsjukdomar. 

Inom kort kommer 2005 års 

upplaga av rapporten Skador i 

Sverige med fokus på män och 

kvinnor i åldrarna 20 till 64 år. 

Tredje skadeatlasen 

Den kommande skadeatlasen 

är den tredje och sista i en serie 

om tre och ges ut av Nationellt 

centrum för lärande från olyckor, 

NCO, vid Räddningsverket. 

Den första skadeatlasen omfattade 

barn och ungdomar 

och togs fram av dåvarande 

Barnsäkerhetsdelegationen. 

Den andra var en äldreskadeatlas 

(65 år och äldre) och togs 

fram av Nationellt Centrum för 

lärande från olyckor (NCO). 

Statistiken omfattar skador 

till följd av olycksfall, självmord 

och våld. Varje län och 

kommun kan via de olika atlaserna 

följa utvecklingen i sitt 

område under de senaste 16 

åren (1987-2002). På så vis kan 

man jämföra sig med andra 

kommuner i landet. 

– Meningen är att man ska kunna 

titta på hur skadestatistiken 

ser ut just i sin egen kommun. 

Syftet är att väcka debatt och få 

kommunerna att inse att skadestatistiken 

ser väldigt olika 

ut i olika delar av landet. I rapporten 

kan man exempelvis utläsa 

vilken typ av olyckor som 

inträffar , vilka människor som 

drabbas och i vilka miljöer, säger 

Jan Schyllander, utredare 

vid NCO. 

Kan räknas om i pengar 

– Meningen är att statistiken 

ska användas i säkerhetsarbetet, 

att man ute i kommunerna 

ska tänka till kring de här frågorna. 

Att lägga fram statisti- 

ken kan vara ett sätt att få med 

sig politikerna, olyckor kan 

räknas om i pengar. 

Samhällets kostnader för alla 

olyckstyper beräknas till omkring 

40 miljarder per år. Atlasen 

redovisar på kartor, i diagram 

och tabeller hur skador 

fördelar sig mellan län, kommungrupper 

och kommuner 

samt hur skador förändras över 

tid. I vissa kommuner minskar 

antalet skador, i andra ökar de. 

Något som blir tydligt är att 

skillnaderna mellan olika län 

och mellan olika kommuner 

kan vara mycket stora. 

För åldersgruppen 20 till 44 år 

är skillnaden, för både män och 

kvinnor, störst mellan storstad 

och glesbygd. Exempelvis är 

frekvensen skador för män åttio 

procent högre i glesbygd. 

Vad är orsaken till att det sker 

procentuellt fler olyckor i 

glesbygd än i storstad? 

Fallolyckor ökar 

– De svaren ger tyvärr inte 

rapporten. En djupare analys 

om varför antalet skador ökar 

eller minskar i en kommun eller 

varför en kommun skiljer 

sig från andra, kan bara ske 

GUNNO IVANSSON 

Foto: MICKE SOLEBRIS 

För män 20-44 år är skadefrekvensen i glesbygd 80 procent högre än i storstad. Även för kvinnor är skadefrekvensen högre i glesbygd. 

lokalt där alla bakomliggande 

faktorer är tillgängliga. Det är 

upp till varje kommun att ta 

reda på det, den här statistiken 

är ett av verktygen, säger Jan 

Schyllander. 

– Vi ser en ökning av antalet 

fallolyckor och förgiftningsolyckor. 

Men vi ser också en klart 

ökande trend bland unga kvinnor 

som skadar sig själva. 

KATARINA SELLIUS


nyheter 

4 600 har fått tillstånd 

att sota själva 

Omkring 4 600 fastighetsägare 

har hittills fått tillstånd 

att sota själv. 200 har 

nekats. Det visar en enkät 

som Räddningsverkets 

tillsynsavdelning gjort via 

länsstyrelserna. 

Alla kommuner har inte svarat 

och en del har ännu inte 

fattat beslut om vilka principer 

som ska gälla för egen sotning, 

men antalet ansökningar är betydligt 

färre än väntat. 

– Om det blir 10 000 – 20 000 

ansökningar så är det fortfarande 

lite med tanke på att det 

finns 1,8 miljoner objekt. Man 

trodde det skulle bli fler men 

opinionen tycks ha överskattats, 

säger Håkan Sten, Räddningsverket. 

Även om de flesta kommunerna 

har antagit principer för 

egen sotning är osäkerheten 

fortfarande stor. 

– Vi får väldigt mycket frågor 

om gränsdragningar, till exempel 

var gränsen går mellan att 

sota på sin egen fastighet och 

när sotningen är att betrakta 

som näringsverksamhet. Får 

barnen sota sina föräldrars 

fastighet eller omvänt? I vårt 

allmänna råd har vi poängterat 

Dörr som tål 

att forceras 

Efter att i flera år jagat säkerhetsdörrar 

i rivningshus och på 

annat håll för att öva dörrforcering 

tog Åke Berthilson 

vid räddningstjänsten i Gävle 

saken i egna händer. Tillsammans 

med en bekant som äger 

en verkstadsfirma har han gjort 

en modul med dörr, karm och 

fästanordning. 

Den kan sättas på utsidan 

eller monteras i öppningen av 

en container. Den är tillverkad 

i stål med gummiupphängd 

karm. 

I stället för dörrvred finns en 

svarvad stång som skjuts in i 

karmen. Stången har ett svarvat 

spår var 20:e millimeter. Vid 

varje uppbrytning går stången 

av i det svarvade spåret. 

70 platser. 

Men bara en handfull har sökt till 

vidareutbildningens program för 

samhällsinriktat säkerhetsarbete. 

Vidareutbildningen, som funnits i ett 

år, har tagits fram av Räddningsverket 

för att ge kommunerna de verktyg de 

behöver för att anpassa verksamheten 

till lagen om skydd mot olyckor. 

Men av någon anledning har utbildningsutbudet 

inte nått målgruppen. 

skillnaden mellan att sota på 

sin egen fastighet och att låta 

annan utföra sotningen, men 

däremellan finns naturligtvis 

ett spann och här har några 

kommuner gått vilse. 

Sota föräldrarnas hem 

Ett exempel är Räddningstjänstförbundet 

Östra Norrbotten 

som nekade barnen att sota 

sina föräldrars hem i Övertorneå 

med motiveringen att de 

inte bor i fastigheten som ska 

sotas. 

– Man kan inte titta enbart 

på om de bor i fastigheten eller 

inte, avgörande är om de har 

kompetens att sota. 

Detta skrev Räddningsverket 

i sitt yttrande med resultatet att 

länsstyrelsen i Norrbotten upphävde 

avslaget och återvisade 

ärendet till kommunen för nytt 

beslut. 

Fler ja i norr 

Av enkäten kan utläsas att 

kommuner i norra Sverige är 

mer benägna att säga ja till ansökningar 

om att få sota själv. 

Varför är oklart. 

– Uppenbart finns kulturskillnader 

i uppfattningen om vilka 

Tidigare vände sig vidareutbildningen 

enbart till räddningstjänsten, medan 

det nya systemet är öppet även för andra 

yrkesgrupper som arbetar med skydd 

mot olyckor inom kommunen. 

Vidareutbildningen finns i tre program: 

■ Samhällsinriktat säkerhetsarbete 

■ Räddningstjänst 

■ Tillsyn och olycksförebyggande 

verksamhet 

Ansökningstiden går ut 15 april, men 

krav som kan ställas och vilka 

rättigheter man ska åtnjuta 

som enskild, säger Håkan Sten. 

Vilka krav som ska ställas för 

att få sota själv skiljer sig åt och 

skillnaderna är för stora anser 

sotarna. De har skrivit till 

Räddningsverket och begärt 

att frågan ska granskas av länsstyrelserna. 

En del kommuner 

kontrollerar inte kunskaperna 

hos den som söker om att få 

sota utan nöjer sig med den sökandes 

intygan. Detta motverkar 

syftet med den nya lagens 

ambitioner att öka brandsäkerheten 

anser sotarna. 

Vill ha tydligare svar 

Många anser att Räddningsverket 

kunde ge tydligare besked 

om gränsdragningar. 

– De tycker att vi ger för generella 

svar men avsikten är 

att besluten ska fattas nära den 

det berör. Om det varit Räddningsverkets 

uppgift att ta beslut 

hade vi förskrivit om det, 

nu finns ett allmänt råd, säger 

Håkan Sten. 


intresset har hittills varit lågt för programmet 

Samhällsinriktat säkerhetsarbete. 

Däremot är intresset större för de 

två andra programmen. 

– Varför det är så få sökande är ett frågetecken 

för oss. Vi måste nog tänka om 

här och satsa mer på information och 

marknadsföring, säger Lars-Gunnar 

Strandberg, Räddningsverket. 

Som det ser ut nu är det tveksamt om 

det ens blir någon kurs i samhällsinriktat 

säkerhetsarbete. I kursen tar man 

Bra information under 

Kemira-olyckan 

Helsingborgs kommun och massmedia får bra betyg för hur 

informationen sköttes i samband med svavelsyraolyckan vid 

Kemira i februari. 

13 

Drygt 600 kommuninvånare plus ett antal journalister och 

representanter för myndigheter har intervjuats. På en femgradig 

skala får kommunen betyget 3,6 och massmedia 3,9 av kommuninvånarna. 

I huvudsak är förtroendet för hur arbetet sköttes bra, men det 

noteras att kommunen brustit eller gett motstridiga uppgifter i 

några fall, exempelvis om hur farlig gasen var. 

– Jag är jättenöjd med resultatet. Enligt min bedömning 

gjordes totalt sett en bra insats. Det var många som hjälpte oss 

genom insatsen och de vill jag tacka, säger Eva-Marie Abrahamsson, 

räddningschef i Helsingborg. 

Förlängt i Thailand 

Regeringen har förlängt Räddningsverkets uppdrag i Phuket, 

Thailand, från 14 april till 15 maj. 

Uppgiften är fortfarande att samordna de insatser som svenska 

myndigheter och organisationer gör för att stödja anhöriga, 

samt medverka vid hemtransporten av avlidna. 

Räddningsverket har haft personal i Thailand sedan 28 december. 

76 vill forska åt 


2006 startar Räddningsverket nya forskningsprojekt. 76 ansökningar 

om forskningsmedel hade kommit in när ansökningstiden 

gick ut. De motsvarar i pengar tillsammans 174 miljoner 

kronor. 

– Det är färre ansökningar än förra året, men bredden är stor 

och det är tillräckligt många för att vi ska kunna vaska fram 

ett tiotal nya projekt med god kvalitet, säger Agne Sandberg, 


En första grovsållning har gjorts bland ansökningarna. Huvudgranskningen 

beräknas vara avklarad före midsommar och i mitten 

av september tas beslut om vilka projekt det ska satsas på. 

Strömstad hoppas rekrytera 

från gymnasieskolan 

Räddningstjänsten i Strömstad hoppas att gymnasieskolan ska 

kunna bli en väg att rekrytera deltidsbrandmän. 

Räddningstjänst finns som tillval på schemat i gymnasieskolan. 

Eleverna läser 50 timmar per termin, med personal från räddningstjänsten 

som lärare. De får efter två terminer en kompetens 

som motsvarar introduktionsutbildning för brandman deltid, 

vilket de också får intyg på. 

Idén att införa tillvalet ”räddningstjänst” på schemat kom från 

en av Strömstads deltidsbrandmän som till vardags är lärare på 

gymnasieskolan. 

Strömstad har inga rekryteringsproblem, men ser flera fördelar 

med tillvalsämnet på gymnasiet. 

– Att medverka till att skapa ett risk- och säkerhetstänkande 

är en viktig del och det kommer alla eleverna få med sig oavsett 

vad de kommer att välja för yrke i framtiden. Men samtidigt 

ser vi självklart möjligheten att vi för räddningstjänstens behov 

skapar en bra framtida rekryteringsbas, säger räddningschefen 

Bernt Eriksson. 

Utbildningen är populär. 50 elever sökte de tolv tillgängliga 

platserna. 

Fortsatt svagt intresse för vidareutbildning 

bland annat upp modeller för systematiskt 

säkerhetsarbete och handlingsprogram, 

riskinventering, riskanalys, med 

mera. 

Utbildningen kan ses som en ”beställning” 

från kommunerna som också varit 

med att ta fram innehållet. 

– Är det någon som vill anmäla sig 

i efterhand, så säger vi inte nej, säger 

Standberg.

14 tema farligt gods 


Tåg med 770 ton klor spårade ur i Kungsbacka 

Unik och riskfylld bärgning 

Sjutton dygn tog räddningsarbetet 

med det urspårade 

klortåget utanför Kungsbacka. 

Under tiden stod 

tågtrafiken still och trots 

att det tog så lång tid är alla 

parter nöjda. 

– Säkerheten har gått i 

första hand och det har fått 

ta den tid som krävts, säger 

Kjell Collstedt. 

Urspårningen norr om Kungsbacka 

inträffade 28 februari. 

Ett tåg med tolv klorvagnar 

hade kört av huvudspåret för 

att släppa fram ett X2000 tåg. 

När klortåget skulle köra in på 

huvudspåret igen fungerade 

inte en växel utan tågsättet fortsatte 

på ett stickspår förbi en 

stoppbock, rakt ut i terrängen. 

Loket och fyra vagnar spårade 

ur medan resterande åtta blev 

stående kvar på spåret. 

De första vagnarna grävde 

ner sig ordentligt och första 

styrkan på plats kunde inte 

upptäcka något läckage. 

– Stabsbrandmästaren insåg 

att det skulle bli en långvarig 

insats och föreslog att gå upp 

i inre stab, berättar Kjell Collstedt, 

räddningsledare i beredskap. 

Extremt giftigt 

Klor är extremt giftigt och det 

fanns 65 ton i varje vagn. Relativt 

snabbt kunde konstateras 

att de flesta vagnarna klarat 

sig utan allvarliga skador. Däremot 

var det oklart vad som 

hänt med de som låg delvis under 

jord. 

Kjell Collstedt begärde genom 

vakthavande tjänsteman 

på Räddningsverket att få hjälp 

med spridningsberäkningar. 

Försvarets forskningsinstitut 

gjorde tre beräkningar och 

kom fram till att ett totalutsläpp 

kunde få ödesdigra konsekvenser 

inom en mycket stor 

radie. 

Mer troligt var ett utsläpp 

som orsakats av mindre skada 

och beräkningar gjordes utifrån 

från en spricka på 15 x 1 

centimeter. Även ett sånt utsläpp 

skulle få allvarliga konsekvenser. 

Klorkoncentrationen i 

området skulle bli 10 ppm per 

kubikmeter luft och det klarar 

man bara i 30 minuter utan att 

drabbas av kroniska skador. 

Täcktes med plast 

Kjell Collstedt beslöt att vagnarna 

som låg kritiskt till 

skulle täckas över med plastpresseningar 

för att så gott det 

gick stänga inne ett eventuellt 

läckage. 

Tack var ett samverkansavtal 

med industrin fanns upparbetade 

kanaler och kontakt etablerades 

med Akzo Nobel och 

transportören Green Cargo, liksom 

med Banverket, polis och 

sjukvård. Kontakt togs också 

med Räddningsverkets vakthavande 

tjänsteman och enheten 

för miljöfarliga ämnen och berörda 

kommunledningar. 

Utrustning från Räddningsverkets 

miljöskyddsförråd i 

Perstorp och Skövde rekvirerades 

tillsammans med personal. 

Senare även utrustning och 

personal från Växjö. 

Klorvagnarna är tyska och 

kontakt togs också med en expert 

hos tillverkaren. 

Åtta vagnar kunde köras bort 

efter besiktning medan övriga 

skulle tömmas och lyftas över 

till annat fordon. 

Aldrig gjorts förut 

– Men hur? Läktring av flytande 

klor och gas hade aldrig gjorts 

på en olycksplats förut, bara 

vid fasta anläggningar. 

Lösningen blev att skapa en 

provisorisk fast anläggning. 

Efter att vagnarna fixerats 

kopplades ett kopparrör från 

den skadade vagnen till en 

tom klorvagn. Överskottsgasen 

leddes till en tankbil med 

natriumhydroxid. Alla vagnar 

läktrades av tills det återstod 

5-6 ton klor. 

Ett par tankar skars av från 

chassiet med skärsläckarteknik 

innan de lyftes. Ett par vagnar 

var man tvungen att gräva 

fram. I samarbete med polis 

och kommunledning förbereddes 

en utrymning om det skulle 

visa sig att de var skadade. En 

utrymning beräknades ta två 

dygn. 

Den genomfrusna blåleran 

gjorde det omöjligt att gräva 

fram vagnarna. I stället användes 

samma metod som för överskottsgasen. 

Klorgasen leddes 

via en slang till en tank delvis 

fylld med lut (natriumhydroxid). 

Vid processen bildas klorin 

(natriumhypoklorit). I början 

läktrades 1,2 ton per dygn och 

för öka trycket restes ett värmetält 

över vagnen som skulle 

tömmas. 

Vid midnatt 16-17 mars var 

arbetet färdigt. Det krävdes 

omfattande resurser, bland annat 

tvingades man bygga en 

500 lång väg för lyftkranar och 

tankfordon vid läktringen. 

Tog egna kostnader 

Kostnaden för räddningsarbetet 

är åtskilliga miljoner kronor 

men det allmännas kostnader 

blir begränsade. 

– Vi kom tidigt överens om 

att parterna skulle ta sina 

egna kostnader. Samarbetet 

har fungerat mycket bra, säger 

Kjell Collstedt. 

Räddningsverkets enhet för 

farliga ämnen fungerade som 

en backup för räddningsledningen. 

Hans Ekåsen, Räddningsverket, 

besökte olycksplatsen 

och är imponerad av 

räddningsarbetet. 

– Det var bra ordning på skadeplatsen 

och man hade bra 

stabsgenomgångar. Det framkom 

flera viktiga saker. Bland 

annat svårigheten att röntga 

material i vätskefyllda behållare. 

Vid insatsen användes 

bildöverföringsutrustning 

från Räddningsverkets miljöskyddsförråd 

i Märsta. Genom 

det kunde den yttre staben 

följa arbetet på skadeplatsen 

på monitorer. 

– Problemet är att fjärrstyrningen 

av kameran klarar max 

400 meter och här var avståndet 

tre gånger så långt. Det 

måste förbättras. 


Foto: KJELL COLLSTEDT 

Beräkningar visade att ett totalutsläpp kunde fått ödesdigra konsekvenser 

inom en mycket stor radie. Vagnarna som låg kritiskt till 

täcktes med plastpresseningar för att så gott det gick stänga inne 

ett eventuellt läckage. 

Samverkansavtalet 

Sedan 1993 finns ett samverkansavtal mellan 

Räddningsverket och ett antal stora kemiföretag. 

Avtal är skrivet med företagen Akzo Nobel BC 

(Bohus, Skoghall), Boliden Mineral, YARA (fd Hydro 

Agri), Hydro Polymers AB och Kemira Kemi 

AB. Det omfattar kemikalierna ammoniak, klor 

och svaveldioxid samt ett antal syror och baser. 

Avsikten med avtalet är att stödja räddningstjänsten 

med hög kompetens vid räddningsinsatser 

när det inträffat olyckor med de avtalade 

kemikalierna. 

Vid en olycka ställer företaget som hanterar aktuell 

kemikalie upp med minst två experter. Avtalet 

gäller dygnet runt och personalen ska kunna 

ge sig iväg inom 90 minuter. De ska ha med sig 

personlig skyddsutrustning och i möjligaste mån 

teknisk utrustning. Vid räddningsinsats lyder experterna 

under räddningsledaren. Kostnaderna 

står kommunen för. 

Planer finns på en utökning till att gälla även 

kemikalierna kaliumhydroxid, natriumhydroxid, 

salpetersyra, saltsyra och svavelsyra. 

Räddningsverkets kontaktpersoner är Hans 

Ekåsen (hans.ekasen@srv.se) och Ove Brunnström 

(ove.brunnstrom@srv.se).


av klorvagnar 

tema farligt gods 

Foto: BO NYSTRAND 

I varje vagn fanns 65 ton klor. Sammanlaggt innehöll de 770 ton klor och innan vagnarna kunde lyftas 

måste de tömmas. Efter att vagnarna läktrats på sitt innehåll till det återstod 5-6 ton klor kunde de lyftas. 

Extrem försiktighet vidtogs och en utrymning var planerad och förberedd om något skulle gå galet. 

I Kungsbacka kommun 

sattes organisationen för 

krisberedskap igång så snart 

olyckan blev känd. 

Ett daghem och ett gruppboende 

för rörelsehindrade 

i det omedelbara riskområdet 

evakuerades. 

Den första att larmas var chefen 

för miljö och hälsoskydd 

som står på SOS Alarms larmlista 

vid farligt gods-olyckor. 

Hon åkte ut till olycksplatsen 

för att tala med räddningsledningen 

och kontaktade sedan 

kommunens säkerhetsstrateg 

Lars Berggren. Han i sin tur 

kallade samman kommunens 

ledningsgrupp plus direkt berörda 

förvaltningschefer, bland 

annat skola och äldreomsorg 

eftersom de hade verksamheter 

inom riskområdet. 

Information till allmänheten 

och massmedia prioriterades 

tidigt. 

– Vi bestämde att presskonferenserna 

skulle hållas i Kungsbacka 

i stället för på Gårda. För 

att avlasta den ordinarie kommunväxeln 

öppnades en upplysningscentral 

med ett särskilt 

krisnummer dit invånarna 

kunde ringa. Vi hade täta presskonferenser 

och hemsidan 

uppdaterades kontinuerligt, 

berättar Lars Berggren, med ett 

mångårigt förflutet som deltidsbrandman. 

Besökte samtliga hushåll 

Kontakt togs med Kävlinge som 

hade en liknande olycka 1999. 

Inom det omedelbara riskområdet 

som bedömdes till 1,5 

kilometer finns många djurbesättning, 

framförallt hästgårdar. 

Samtliga 100 hushåll inom 

utrymningsradien besöktes av 

representanter för kommunen. 

Vagnarna säkrare 

än vad som krävs 

Syftet var bland annat att kartlägga 

behovet av boende vid 

den planerade utrymning som 

skulle ske om något gick galet 

vid lyft av klorvagnarna. 

Under perioden fick upplysningscentralen 

ta emot drygt 

600 samtal. Lars Berggren är 

nöjd med det mesta. Att räddningsinsatsen 

tog 17 dygn har 

han ingen kritik mot. 

Långsamt och säkert 

– Det är bättre att det går långsamt 

och säkert än fort och fel. 

Allt gick väldigt bra och man 

kan väl säga att vi levde i den 

15 

Foto: KJELL COLLSTEDT 

De olycksdrabbade klorvagnarna var på gavlarna utrustade med 

en extra skyddsplåt. Plåten fångade upp buffertarna och hindrade 

sannolikt att tankarna skadades allvarligt. 

Klorvagnarnas moderna 

konstruktion ledde till att 

olyckan fick begränsade 

konsekvenser. En extra 

skyddsplåt vid tankgavlarna 

hindrade sannolikt klättrande 

buffertar från att allvarligt 

skada tankarna. 

– Sett ur en föreskrivande 

myndighets perspektiv var det 

en mycket intressant olycka 

med tanke på att vagnarna var 

moderna och bättre utrustade 

än dagens regelverk föreskriver. 

Marknadsskäl har uppenbarligen 

drivit fram kravet på 

att frakta gods säkert, säger Jonatan 

Björse, Räddningsverket. 

Ovanlig vagntyp 

Vagntypen är inte vanlig i Sverige 

och ägs av en tysk vagnuthyrare. 

Konstruktionen med ett 

extra gavelskydd är före sin tid. 

I det regelverk som kommer 

2007 finns ett antal förslag om 

att vagnarna ska se ut så här, 

med energiupptagande zoner 

och skydd för tankgavlarna. 

– Att man ligger före regelverken 

är vi inte vana vid. I stället 

brukar det vara så att man 

gör allt för att nätt och jämnt 

uppfylla kraven. 

Positiv inverkan 

Han vågar inte säga att tankarna 

kollapsat utan gavelskydden, 

men de hade en positiv 

inverkan på olycksförloppet. 

– Vagnarna kanske hade klarat 

sig ändå, men med betydligt 

värre skador vilket lett till 

en mycket mer komplicerad 

räddningsinsats. Nu lyftes vagnarna 

trots att de inte var helt 

tömda vilket man inte vågat 

om de varit skadade. 

Erfarenheterna från olyckan 

kommer inte bara svensk räddningstjänst 

till del, det sker 

även en internationell erfarenhetsåterförening 

genom det 

mellanstatliga samarbetsorganet 

OTIF, som bland annat utarbetar 

cisternvagnsnormer. 

Daghem och gruppboende evakuerades 

nya lagens anda med att kommunen 

har ansvaret. 

Landstinget oroade 

Det enda som klickade var kommunikationen 

mellan kommunen 

och landstinget. 

– Informationen från landstinget 

fungerade inte riktigt 

bra. När räddningstjänsten 

sade att man hade kontroll över 

situationen gick landstinget ut 

med att man gått upp i beredskap 

vid Varbergs sjukhus. Det 

oroade folk i onödan. 

GUNNO IVANSSON



Brister i viktig kontroll: 

Polisen klarar 

bara varannan 

tillsyn 

Polisen klarar inte tillsynen 

av landsvägtransporter av 

farligt gods. 2004 nådde polisen 

endast upp till hälften 

av planerade tillsyner, 5 100 

av 10 000. 

– Även om 10 000 är polisens 

egen målsättning och 

inget tvingande känns det 

som bedrövliga siffror, medger 

Vivian Soest, poliskommissarie 

och samordnare 

av farligt gods-frågor på 

Rikspolisstyrelsen. 

Inte oväntat är förklaringen resursbrist 

och omprioriteringar. 

Trafikpolisen ska ägna ökad tid 

åt kontroller av hastighet, nykterhet 

och bilbälten. Därmed 

blir det mindre utrymme att 

kontrollera fordon som transporterar 

farligt gods. 

– Det varierar från län till län. 

Länspolismästaren avgör vad 

som ska prioriteras. I Västerbotten, 

Västra Götaland och 

ytterligare några län brukar de 

nå målsättningen, övriga län 

har mer eller mindre dåliga 

siffror, säger Vivian Soest. 

– Poliser som kontrollerar 

farligt gods har gått specialutbildning 

och fortbildas varje 

år. Därför känns det som slöseri 

med resurser att de i ökad 

utsträckning måste ägna sig åt 

enklare trafikövervakning, där 

borde ordningspoliser kunna 

medverka mera. 

Börjar likna fritt fall 

Nedgången av tillsyner har 

varit påtaglig senaste tio åren. 

1994 genomfördes nära 9 000 

tillsyner, därefter pekar kurvan 

neråt i något som börjar 

likna fritt fall. 2003 genomfördes 

6 300 tillsyner, i fjol bara 

5 100. Var fjärde tillsyn leder 

till anmärkning. 

– Att bara hälften av planerade 

kontroller utförs innebär 

förstås att många brister aldrig 

upptäcks. Det är allvarligt eftersom 

säkerhetskraven på denna 

typ av transporter är höga, säger 

Vivian Soest. 

Som farligt gods-samordnare 

på Rikspolisstyrelsen kämpar 

Vivian Soest i motvind. Det är 

svårt att vinna gehör för fler tillsyner 

när polisens resurser inte 

räcker till och när svaret ofta 

blir ”det händer ju aldrig några 

svåra farligt godsolyckor.” 

Bo Zetterström, verksamhets- 

ansvarig för farligt gods vid 

Räddningsverket, är kritisk till 

polisens nedprioritering av tillsynerna: 

– Jag hade hoppats att polisen 

förra året åtminstone skulle 

upprätthålla en nivå på minst 

6 000 tillsyner, men det blev bara 

5 100. Något konkret måste göras, 

så här kan det inte fortsätta. 

Vad kan Räddningsverket 

göra? 

– Vi har försökt påverka på 

handläggarnivå, men det har 

inte hjälpt. Jag hoppas att vår 

verksledning kan ta upp frågan 

med Rikspolisstyrelsens chef, 

säger Bo Zetterström. 

Vill ha återkoppling 

En återkommande fråga bland 

säkerhetsrådgivare och andra 

är att polisen vid 

sina tillsyner sällan 

ger återkoppling till 

avsändaren/företaget 

när brister upptäckts. 

– Polisen är ovillig 

eller saknar resurser 

att gå bakåt i ledet 

och ta kontakt med 

transportföretaget 

och avsändande företagssäkerhetsrådgivare. 

Denna feedback vill företagen 

ha, men får den alltför 

sällan, säger Bo Zetterström. 

Lena Rahmquist, säkerhetsrådgivare 

vid Eka Chemicals, är 

en av många som efterlyser mer 

återkoppling från polisen. 

– Från Bohus Eka går cirka 

65 procent av våra produkter 

på landsväg, resten på järnväg. 

När Järnvägsstyrelsen i sin tillsyn 

hittar brister får vi veta vad 

som varit fel, när polisen kontrollerar 

landsvägstransporter 

är det sällan vi får veta något, 

säger Rahmquist. 

– Vi skulle vilja ha detaljerade 

uppgifter vad det var för fel, 

vem som är ansvarig för felet. 

Det är viktigt att gå tillbaka i 

kedjan efter tillbud och olyckor, 

men även när fel upptäckts 

i samband med tillsyn. Annars 

är det svårt för säkerhetsrådgivarna 

och företagen att rätta 

till bristerna. 

Johan Peterson, säkerhetsrådgivare 

hos Arosfrakt i Västerås, 

har liknande erfarenheter: 

– När polisen hittar fel vid sina 

tillsyner nöjer man sig oftast 

med att sätta dit föraren. Det 

Lena Rahmquist 

sker i regel ingen återkoppling 

till transportföretaget eller avsändande 

företag. Räddningsverket 

med sitt övergripande 

ansvar för farligt gods borde 

ta tag i detta problem, säger 

Peterson. 

Borde skämmas 

Vivian Soest på Rikspolisstyrelsen 

säger att polisen helst ska 

gå vidare tillbaka i kedjan, men 

återigen att de bristande resurserna 

för tillsynen gör att man 

inte alltid hinner med. 

– Det varierar från län till län, 

men är det allvarliga fel som avslöjas 

vid en tillsyn blir det rapport 

som rimligen når berörda 

företag. 

Soest förvånas över att det är 

så många fel i godsdeklarationerna. 

– Vi har inte sett 

något i statistiken att 

det skulle ha blivit 

bättre sedan systemet 

med säkerhetsrådgivare 

infördes. 

De flesta fel i godsdeklarationerna 

borde kunna undvikas. 

Tycker nog att 

säkerhetsrådgivarna 

borde skämmas lite 

som inte åstadkommit bättre 

resultat. 

En halvering 

Roland Johansson, trafikpolis 

i Helsingborg, med stort engagemang 

i tillsynen av farligt 

gods, säger att återkopplingen 

kunde vara bättre: 

– En förklaring är tidsbrist, 

under de senaste tio åren har 

antalet trafikpoliser halverats 

till under 700. Ett praktiskt 

problem är att chaufförerna vi 

stöter på i vår tillsyn sällan vet 

vem som är säkerhetsrådgivare. 

Ibland försöker jag komma 

i kontakt med företaget, men 

ofta faller det på att vi inte hinner. 

– Jag tvivlar på att polisen i 

framtiden ska hinna göra fler 

tillsyner och bättre återkoppling 

till företagen. Det är så 

mycket annat som vi ska klara, 

som nu den ökade bevakningen 

i samband med allsvensk 

fotboll och den befarade ökningen 

av huliganism. 

STIG DAHLÉN 

Polisens tillsyner län för län 

Län 

Totalt 2004 

Länskvot 

Stockholms län 308 1 000 – 692 94 4 5 86 

Uppsala län 50 325 – 275 17 1 0 0 

Södermanland 171 40 – 229 100 2 17 53 

Östergötland 153 500 – 347 64 5 7 51 

Jönköpings län 252 375 – 123 39 8 18 27 

Kronobergs län 130 350 – 220 27 10 12 26 

Kalmar län 83 350 – 267 30 1 10 8 

Gotlands län 60 100 – 40 14 2 2 12 

Blekinge län 137 275 – 138 19 0 5 14 

Skåne län 475 1 175 – 724 143 12 33 82 

Hallands län 100 375 – 275 16 0 3 16 

Västra Götaland 1 819 1 900 – 81 260 77 68 169 

Värmlands län 221 325 – 104 62 3 6 56 

Örebro län 407 500 – 93 101 5 22 61 

Västmanland 128 350 – 222 44 3 2 39 

Dalarnas län 37 300 – 263 1 0 0 1 

Gävleborgs län 142 350 – 208 25 2 1 18 

Västernorrland 49 400 – 351 27 0 3 23 

Jämtlands län 25 150 – 125 4 0 2 3 

Västerbotten 270 250 + 20 73 5 21 53 

Norrbotten 114 250 – 136 47 2 3 15 

Totalt 5 107 10 000 4 893 1 207 142 240 813 

Förh. till länskvot 

Konstaterade brister 

Rapport till åklagare 

Förbud 

Föreläggande


tema farligt gods 

Foto: MICKE SOLEBRIS SÖRENSEN 

En allt ovanligare syn. Polisen klarar numera bara hälften av sina tillsyner av farligt gods. Huvudorsaken 

är färre trafikpoliser och omprioriteringar. 

Västerbotten i topp: 

Satsar på utbildning 

Västerbotten är enda länet 

som klarar polisens eget mål 

för tillsyner. 

– Vi har varit förskonade 

från svåra olyckor i Sverige, 

men det är ingen ursäkt för 

att dra ner på tillsynen. Frågan 

är inte om, utan när det 

smäller till på riktigt, säger 

Jimmy Leijonfalk, farligt 

gods-specialist vid polisen i 

Västerbotten. 

Allt färre trafikpoliser förklarar 

nedgången i tillsyner, men 

Västerbotten klarar trots allt 

sin kvot. 

– Vi har låtit ett begränsat antal 

poliser få fokusera på farligt 

godstillsyn. De ska utföra 25- 

50 tillsyner vardera om året, då 

klarar vi länskvoten. 

Få gör många tillsyner 

Inriktningen är denna: Få poliser 

som gör många tillsyner är 

bättre än att dela upp kvoten 

på många poliser. 

– Det är viktigt att de som gör 

tillsyn är välutbildade. Farligt 

gods är ett komplicerat område 

och regelverket omfattande. 

Där andra län bara tillåts köra 

fortbildning under en dag så 

tar vi den tid som krävs. Senaste 

utbildningen var på tre dagar. 

Obligatorisk grundutbildning 

är minst en vecka. Vi satsar två 

och en halv vecka inklusive ut- 

bildning till fullständigt 

ADR-intyg. 

– En bra grund- och 

vidareutbildning gör 

tillsynspersonalen 

säkrare och på så sätt 

hinner de med fler 

tillsyner. Och ju fler 

tillsyner du gör, desto 

säkrare blir du, säger 

Jimmy Leijonfalk. 

Antalet trafikpoliser 

har mer än halverats de senaste 

åren, något som slagit hårt mot 

tillsynen av farligt gods. 

– Minskningen har drabbat 

också oss i Västerbotten, men 

genom att satsa extra utbildning 

och specialisering på ett 

relativt litet antal tillsynspoliser 

har vi klarat kvoten. Vi jobbar 

väldigt självständigt och 

för att öka effektiviteten åker 

vi inte alltid två och två. Tillsyn 

vid terminaler klaras ofta av en 

person. 

Felriktad kritik 

På Räddningsverkets fyra seminarier 

för säkerhetsrådgivare 

har en återkommande kritik 

varit att rådgivarna sällan eller 

aldrig får någon återkoppling 

från polisen efter tillsyner på 

vägarna. Jimmy Leijonfalk tycker 

att kritiken riktas åt fel håll: 

– I Västerbotten skickar vi 

alltid en underrättelse om upptäckta 

brister till avsändaren 

Jimmy Leijonfalk 

eller transportföretaget. 

Därefter är det 

företagets uppgift att 

meddela säkerhetsrådgivaren. 

– Säkerhetsrådgivarna 

måste ta sitt 

ansvar. Systemet har 

funnits i fem år, men 

inte fått fullt genomslag. 

I alltför många 

fall är det en pappersprodukt, 

en pärm med uppgifter 

som inte används aktivt. Och 

givetvis ska rådgivarna se till att 

få tillgång till polisens kontrollistor 

via det företag de är verksamma 

vid. 

Verket borde utöka 

Leijonfalk tycker också att 

Räddningsverket borde utöka 

sin egen tillsyn av företag och 

säkerhetsrådgivare: 

Förutom skärpt tillsyn hoppas 

Leijonfalk på ett effektivare 

sanktions- och påföljdsystem. 

– Företag som ska ha säkerhetsrådgivare 

men saknar sådan 

måste kunna bli föremål för en 

sanktion eller påföljd. Riskerar 

inte företag med ansvar för farligt 

gods något blir heller inte 

motivationen särskilt hög. Jag 

förväntar mig en lagändring. 

STIG DAHLÉN 

Säkerhetsrådgivare: 

”Avidentifiera 

rapporterna 

om tillbud!” 

– Ska vi få någon fart på tillbudsrapporteringen 

måste 

uppgifterna om företag 

avidentifieras, annars sopas 

erfarenheterna från olyckstillbuden 

under mattan 

och andra som jobbar med 

säkerhet kan inte dra nytta 

av dem. 

Det säger Jan Selvert, 

säkerhetsrådgivare i Hisings 

Kärra. 

Olyckor med farligt gods ska 

rapporteras till Räddningsverket, 

det är en självklarhet. De 

är relativt få och de flesta rapporteras. 

Tillbuden är betydligt 

fler. De ska också rapporteras 

och här kan mörkertalet vara 

stort. 

– Jag tror att många drar sig 

för att rapportera tillbud. Rapporten 

blir offentlig 

handling och de företag 

som föredömligt 

inrapporterar sina 

tillbud löper risken 

att detta utnyttjas 

av andra företag i en 

konkurrenssituation. 

Dessutom är det inte 

särskilt trevligt att öppet 

redovisa sina bris- Jan Selvert 

ter och felaktigheter, 

för allas beskådande. 

Jan Selvert är övertygad om 

att viljan att rapportera tillbud 

och dela med sig av erfarenheterna 

skulle öka kraftigt om företagen 

slapp skylta med sina 

namn. 

– Med lite god vilja borde 

Räddningsverket kunna lösa 

denna angelägna fråga. 

Rådgivare åt 20 företag 

Selvert är själv gammal speditör 

och driver nu som säkerhetsrådgivare 

konsultföretaget 

JST-Consultation. Kunderna är 

ett 20-tal företag, mestadels 

inom transport- och åkeribranscherna. 

Är det rimligt att vara säkerhetsrådgivare 

åt så många 

företag? Hinner du verkligen 

stötta dem tillräckligt och 

följa upp att de rättar sig efter 

regelverket? 

– Man får inte bara se till 

antalet företag, utan även till 

storlek och typ av transporter. I 

mitt fall handlar det i de flesta 

fall om mindre företag där det 

farliga godset utgör en mycket 

liten del av det totala godsflödet 

och där det är samma 

avsändare och samma slag av 

klassificerade farligt gods-produkter. 

I det perspektivet ser 

jag inga problem. 

I likhet med flera andra på 

17 

Räddningsverkets konferenser 

för säkerhetsrådgivare efterlyser 

Jan Selvert bättre uppföljning 

från polisens tillsyner: 

– Det upptäcks så många fel i 

tillsynerna, men säkerhetsrådgivarna 

får sällan veta. Polisen 

har väl för dåliga resurser. 

– Räddningsverket borde 

sätta press på Rikspolisstyrelsen. 

Det är ju löjligt att skapa 

föreskrifter när man inte har 

en uppföljning så att avsändarna 

och övriga delaktiga i 

transportkedjan kontaktas och 

får ta sin del av ansvaret. 

Svårt för chaufförer 

Jan Selvert menar att chaufförerna 

många gånger hamnar i 

omöjliga situationer: 

– De måste vara på alerten 

hela tiden och förvissa sig om 

att allt är i sin ordning 

innan transporten påbörjas. 

De får ta första 

dialogen med avsändaren, 

vilket inte alltid 

är det lättaste. Det 

förekommer förtäckta 

hot där chauffören 

ombeds att köra trots 

upptäckta felaktigheter. 

Fokus bör flyttas 

från chaufförerna till 

övriga i transportkedjan involverade 

parter. 

Föredömligt säga nej 

Johan Peterson vid Arosfrakt 

i Västerås håller inte riktigt 

med: 

– En chaufför som säger nej 

till en körning för att det exempelvis 

är fel på godsdeklarationen 

är inte rökt hos oss. Tvärtom 

har han uppträtt föredömligt 

och när jag som säkerhetsrådgivare 

ringer avsändande företag 

tycker de oftast också att 

det var bra att föraren vägrade 

köra en felaktig transport. 

STIG DAHLÉN 

FOTNOT: Polisen hänvisar till 

tid- och resursbrist som svar på 

frågan varför inte rapporteringen 

bakåt i kedjan sköts lika bra 

som hos Järnvägsstyrelsen. En 

viktig faktor är också att polisen 

utförde 5 100 tillsyner år 2004, 

mot Järnvägsstyrelsens 86.



Felaktigheter hittas 

vid var fjärde tillsyn 

Systemet med säkerhetsrådgivare 

har inte resulterat 

i färre anmärkningar vid 

polisens tillsyner. 

Fortfarande hittas felaktigheter 

vid var fjärde 

tillsyn. 

Krav på säkerhetsrådgivare infördes 

år 2000. 4 300 företag 

har anmält till Räddningsverket 

att de har säkerhetsrådgivare. 

Totalt finns drygt 1 100 

säkerhetsrådgivare. 

– Jag är förvånad att inte antalet 

anmärkningar vid tillsynerna 

minskat. Det har hänt 

jättemycket positivt i företagen. 

Kunskapsnivån har ökat 

kraftigt sedan säkerhetsrådgivarna 

kom. Rutinerna tycks 

också vara bra, men kanske har 

företagen problem att kommunicera 

dem, säger Gunilla 

Bertilsson Engh vid Räddningsverkets 

tillsynsavdelning. 

Vanligaste bristen är felaktiga 

godsdeklarationer, näst 

vanligaste felet har med brandsläckare 

att göra. 

Oroande siffror 

Bertilsson Engh tycker att systemet 


har höjt säkerhetstänkandet i 

de företag som är inblandade 

i transporter av farligt gods. 

Men den fortsatt höga frekvensen 

av anmärkningar vid polisens 

tillsyn oroar. 

– Det är viktigt att informationen 

mellan företag, säkerhetsrådgivare 

och transportörer 

fungerar. Här tror jag 

att mycket kan förbättras. Då 

skulle många av bristerna som 

upptäcks vid polisens tillsyner 

kunna undvikas. 

Vill göra fler tillsynsbesök 

Räddningsverket har tillsynsansvar 

för säkerhetsrådgivare. 

Alla företag som utför transporter 

av farligt gods eller är 

avsändare av sådant gods ska 

ha en säkerhetsrådgivare. En 

viktig del av Räddningsverkets 

tillsyn är att se till att företagen 

anmäler säkerhetsrådgivare. 

Målsättningen för 2004 var 

att genomföra 200 tillsynsaktiviteter 

– främst tillsynsbesök 

och att begära in årliga rapporter 

från företag. Av planerade 

50 tillsynsbesök hanns bara 30 

med. Åren 2001-2004 har cirka 

120 sådana besök genomförts. 

– Resurserna har av olika skäl 

inte räckt till för att genomföra 

alla tillsyner vi önskat, säger 

Gunilla Bertilsson Engh. 

Tillsynsbesöken annonseras i 

god tid, vilket betyder att företagen 

kan förbereda sig. 

Varför sker inte 

tillsynen oannonserat? 

– Då skulle risken 

vara stor att vi inte 

får träffa nyckelpersonerna 

vi vill komma 

i kontakt med, 

företagsledningen 

och säkerhetsrådgivaren.Det 

är bara 

bra om företaget 

förbereder sig inför 

vårt tillsynsbesök, 

säger Bertilsson 

Engh. 

Tänker Räddningsverket intensifiera 

sin tillsyn? 

– Ja, det ska vi, bland annat i 

samverkan med Arbetsmiljöverkets 

distrikt i Örebro och 

Göteborg. Vi planerar också 

att skicka frågor till ett större 

antal företag. Det blir en form 

av enkät-tillsyner, säger Bertilsson 

Engh. 

Många halkolyckor 

Säkerhetsrådgivaren ska årligen 

överlämna en rapport om 

företagets farligt godsverksamhet 

till företagsledningen. 

Rapporterna ska sparas i minst 

fem år och på begäran kunna 

skickas till Räddningsverket. 

– Vi begär in 40-50 sådana 

rapporter varje år, det är också 

Företag utan 

säkerhetsrådgivare 

kan bötfällas 

Nästa år skärps lagen för säkerhetsrådgivare. 

Det företag som inte har säkerhetsrådgivare 

kan dömas direkt till böter. 

Samtidigt innebär den nya lagen en 

lindring i och med att fängelse stryks från 

straffskalan för brott vid transporter av 

farligt gods. 

Förändringarna finns i ett förslag till ny lag om 

transport av farligt gods som försvarsdepartementet 

lagt. Bo Zetterström, verksamhetsansvarig 

för farligt gods vid Räddningsverket, är 

positiv till skärpningen. 

– Tidigare kunde vi ge föreläggande om att företaget 

måste skaffa säkerhetsrådgivare inom 

två månader. Det innebar att den som ville utnyttja 

systemet inte behövde ha säkerhetsrådgivare 

förrän Räddningsverket sade till. I praktiken 

riskerade man ingenting. 

I avtal som gäller transport av farligt gods 

skulle Bo Zetterström helst se att speditörer och 

andra berörda i transportkedjan kontrollerar 

att motparten har säkerhetsrådgivare. 

– Vilka företag som har säkerhetsrådgivare 

kan lätt kontrolleras på vår hemsida. 

Den andra förändringen är tillkommen i all 

hast och föranledd av ett utslag i Högsta domstolen 

från februari i år. 

Målet handlade egentligen om skogsvårdslagen 

och skogsvårdsstyrelsens föreskrifter, men 

utslaget får betydelse inte bara för Räddningsverket 

utan alla myndigheter. Enligt Högsta 

domstolen kan det inte dömas till fängelse för 

brott mot en myndighets föreskrifter. 

Räcker inte med föreskrift 

En straffbar gärning måste vara definierad av 

en lag, det räcker inte med en föreskrift. Resultatet 

är att fängelse tas bort från straffskalan för 

brott mot Räddningsverkets föreskrifter. 

– Vi förstår men beklagar utvecklingen. Nuvarande 

straffbestämmelser leder till att ansvaret 

hamnar på en låg nivå, man straffar så att säga 

den som har godset i sin hand, chauffören. 

– I utredningen om ny lag för transport av farligt 

gods har vi föreslagit att det införs en allmän 

aktsamhetsregel, att företagledningen ska 

ha ett generellt ansvar för säkerhetsarbetet. Det 

faller bort nu när vi tvingas göra om straffreglerna 

med så kort varsel, säger Torkel Schlegel, 

jurist på Räddningsverket. 

En lagrådsremiss på förslaget kommer i april 

och nya lagen kommer troligen att träda i kraft 

vid årsskiftet. Mer om nya lagen kommer i nästa 

nummer av Sirenen. 


Gunilla Bertilsson Engh 

en del i vårt tillsynsarbete. 

Inträffade olyckor 

och tillbud ska 

rapporteras till 


av berörda företag. 

I fjol kom det in 64 

rapporter. Många 

handlar om fordon 

lastade med 

farligt gods som 

kört av vägen (i ett 

tiotal fall hänvisas 

till halkigt väglag). 

Felaktig lastsäkring 

förekommer också ofta i dessa 

rapporter. 

Nya intyg krävs 

Säkerhetsrådgivarna får efter 

godkänd examinering ett utbildningsintyg 

som gäller i fem 

år. Därefter måste de klara ett 

nytt tredelat prov. Eftersom systemet 


sjösattes 1 januari 2000 är det 

hög tid för många att förnya 

intygen. I de prover som hittills 

genomförts har 60-70 procent 

av säkerhetsrådgivarna klarat 

att förnya intygen vid första 

försöket. I början av april fanns 

226 säkerhetsrådgivare vars intyg 

går ut 30 juni. 

STIG DAHLÉN 

Säkerhetsrådgivare 

• Alla verksamheter som hanterar 

farligt gods över viss mängd 

ska ha säkerhetsrådgivare (SR). 

• Verksamhetsutövaren ska utse 

SR med giltigt intyg och rätt 

kompetens. 

• SR ska säkerställa att det finns 

en godtagbar nivå av kompetens 

för transporter av farligt 

gods. 

• SR ska bland annat se till att 

rutiner och instruktioner för 

förebyggande åtgärder vidtas. 

• SR ska se till att företaget 

följer bestämmelserna om 

transport av farligt gods. 

• SR ska upprätta och överlämna 

rapport till ledningen om 

olycka eller tillbud inträffat och 

ledningen ska skicka rapporten 

till Räddningsverket. 

• SR ska överlämna en årlig 

rapport. 

Företag med 

säkerhetsrådgivare (SR) 

Företag som anmält SR 4 343 

därav 

Åkerier 2 269 

Speditörer 203 

Avfallshantering 127 

Hälso- och sjukvård 85 

Partihandel m kem prod 80 

Offentlig förvaltning 75 

Siffror om rådgivare 

Antal 1 114 

Andel kvinnor i procent 20 

Har 1 företag 315 

Har 2-5 företag 259 

Har fler än 11 företag 104 

Transporter farligt gods 2003. Godsmängd i 

ton för större farligt gods-klasser 

Farligt gods-indelning Landsväg Järnväg 

Explosiva ämnen och föremål 146 000 1 000 

Kondenserade gaser m m 927 000 863 000 

Brandfarliga vätskor 9 781 000 482 000 

Brandfarliga fasta ämnen 58 000 18 000 

Självantändande ämnen – 80 000 

Vattenreaktiva ämnen – 167 000 

Oxiderade ämnen 214 000 313 000 

Organiska peroxider 61 000 16 000 

Giftiga ämnen 43 000 49 000 

Frätande ämnen 1 555 000 241 000 

Andra farliga ämnen och föremål 142 000 10 000 

Totalt 12 971 000 2 239 000 

Källa: SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys 

Inträffade olyckor och tillbud 2000-2004 

År 2000 2001 2002 2003 2004 

Transport 45 51 22 24 29 

Lossning 28 42 22 20 15 

Lastning 6 6 12 17 5 

Terminal 5 13 13 23 15 

Övrigt 4 2 3 – – 

Totalt 88 115 72 84 64

Sirenen Nr 3 • 2005 farligt gods 

Farliga transporter 

övervakas via satellit 

I framtiden ska det gå att övervaka 

och spåra all trafik med farligt gods. 

På en dator kan en trafikövervakare 

omedelbart se vilken last fordonet 

har, hur terrängen ser ut, hur många 

människor det bor i området, om 

det ligger en skola i närheten och så 

vidare. 

Än så länge är det ett EU-finansierat 

försöksprojekt som genomförs i Tyskland, 

Frankrike och Spanien. Projektet 

har fått namnet Mitra (Monitoring and 

Intervention for the Transportation of 

Dangerous Goods). 

Det har hämtat ideer från flygtrafiken 

och målet är att snabbt förse räddningstjänsten 

med all nödvändig information 

vid en olycka med farligt gods. 

Regionalt ansvar 

Mitra kombinerar satellitnavigering, 

telekommunikationer, geografiska informationssystem 

och riskdatabaser till 

ett integrerat system, byggt på ett regionalt 

ansvar för trafiken. 

Genom systemet kan räddningstjänsten 

som har ansvaret för den region där 

fordonet befinner sig se: 

• fordonets position 

• typ av last 

• möjliga risker, riskzoner och erfarenheter 

från tidigare olyckor 

Systemet ger också viktig information 

om omgivningarna där fordonet befinner 

sig. 

• om det pågår särskilda händelser 

(demonstrationer, konserter osv) 

• områdets geografiska och fysiska 

karaktäristik 

• om det finns stora befolkningskoncentrationer 

• vardagsuppgifter om när skolorna 

börjar och trafiken med skolbussar 

• skolor, sjukhus, idrottsarenor 

• andra fordon med farligt gods 

Operatören kan även studera omgivningarna 

tredimensionellt. Projektet, 

som inleddes 1 september förra året och 

ska pågå i två år, omfattar även järnvägstrafiken. 

Blir verklighet förr eller senare 

Bo Zetterström, verksamhetsansvarig 

för farligt gods vid Räddningsverket, 

tror på systemet. 

– Tanken är rätt, men det borde inte 

rikta sig bara till räddningstjänst utan 

kanske i första hand till tillsyn. Tekniken 

är välkänd och det kommer förr eller 

senare. 

Vid järnvägstransporter är det tillåtet 

och vanligt med elektronisk dataöverföring 

(EDI) i stället för skriftlig dokumentationen 

vid transport av farligt gods. I 

loket finns listor med uppgifter om det 

farliga godset och var det är placerat i 

tåget. Även trafikledningen kan ta fram 

information om godset på ett visst tåg i 

samband med olycka. 

– Trenden med elektronisk överföring 

av transportinformation kan förväntas 

öka särskilt om system som Mitra genomförs, 

säger Bo Zetterström. 

Krissituation. Två lastbilar med farligt gods har kolliderat i 

närheten av en skola och operatören väljer att visa uppgifter 

om fordonens position, last och väderförhållanden. 

Varningssituation. Vid en olycka skulle lasten i bilarna 2872 

och 1203 utgöra ett hot mot en skola. Bil 2903 utgör en risk för 

ett sjukhus om en olycka skulle inträffa. 

Se upp med märkningen 

Märkningen av transporter medfarligt gods skiljer sig åt 

markant mellan järnväg och landsväg. Lastbilar har normalt 

en orangefärgad skylt fram och bak. För styckegodstrafik 

finns inga krav på etiketter på sidan av fordonet. Undantag 

är transporter av explosiva varor, radioaktivt material och 

tankfordon. I dessa fall har även lastbilar etiketter på sidan. 

Järnvägsvagnar har ingen märkning fram och bak utan 

etiketter enbart på sidorna. För räddningstjänsten gäller det 

att vara uppmärksam på detta vid järnvägsolyckor. Vid en 

olycka med salpetersyra för några år sedan tog det tid innan 

räddningstjänsten blev medveten om innehållet i några av 

vagnarna intill. 

– Räddningstjänsten är van att agera utifrån den orangefärgade 

skylten, men på järnvägsvagnar finns bara en etikett. 

Dessa etiketter kan vara så små som 15x15 cm och försvinner 

lätt bland all annan märkning, säger Bo Zetterström, 

verksamhetsansvarig för farligt gods vid Räddningsverket. 

En annan skillnad är att det vid järnvägstransport inte finns 

krav på transportkort som beskriver farorna med godset och 

lämpliga åtgärder vid olycka. 

Ytterligare en omständighet att vara vaksam 

på är farliga ämnen i mindre förpackningar, 

det vill säga under 30 kilo/liter per 

förpackning. 

LQ 

– En lastbil kan ha hela lastutrymmet fyllt 

av farligt gods förpackat i mindre mängder per kolli utan att 

fordonet behöver vara skyltat utvändigt. Det behövs inte ens 

någon transportdokumentation om detta gods. Enda kravet 

är att kollit ska vara märkt med endera LQ eller innehållets 

UN nummer. 

19

20 nyheter 


Citytunneln 

utveckling för Malmö – och räddningstjänsten 

Citytunneln är nästa stora satsning i 

Malmö. 

Ett byggprojekt som ska pågå i sex 

år och koppla staden ännu närmare 

Köpenhamn och kontinenten. 

Citytunneln ska göra resandet enklare. 

Förhoppningsvis blir det också 

säkrare. 

Det symboliska spadtaget är överstökat. 

Citytunneln är viktig för Malmö, den visar 

framtidstro. 

Samtidigt innebär det avancerade byggprojektet 

utveckling även för räddningstjänsten. 

Insatspersonalen behöver mer 

teknisk utrustning, träna mer för komplicerade 

insatser. Säkerhetsnivån ställer högre 

krav på det förebyggande arbetet. 

För brandinspektör Paul Bjurehag har Citytunneln 

varit ett halvtidsjobb de senaste 

tre åren. 

– Säkerhetsmässigt ser det bra ut. De har 

köpt våra idéer, säger han. 

Ett exempel är att räddningstjänsten har 

ställt krav på bättre skydd i de inglasade 

rulltrapporna vid stationerna för att de ska 

klara strålningsvärme. 

– Nu kommer det att sättas in EE-glas istället 

för bara E-glas. Det blir bättre skydd. 

Men arkitekterna gillar det inte, eftersom 

det inte blir lika smäckert. 

Med i tidigt skede 

Räddningstjänsten i Malmö har funnits 

med under hela projekteringsskedet. 

– Vi jobbar mycket med förberedande 

byggsamråd för att komma med i arbetet 

så tidigt som möjligt. Det gäller alla processer. 

Foto: PER LARSSON 

Paul Bjurehag har jobbat med Citytunneln på halvtid i tre år och 

ser ingen nedtrappning i arbetet. Störst risk för bränder anser räddningstjänsten 

det vara under det sex år långa byggskedet. 

Rutinen är att räddningstjänsten kontrollerar 

alla bygglov som kommer in, meddelar 

vilka man vill granska och därefter vilka 

man vill ha förberedande samråd om. 

Den största risken för bränder i Citytunneln 

anses vara under byggtiden, då med 

långa och svåra inträngningsvägar. Därför 

planeras tillsyn av brandsäkerheten var 

fjortonde dag under de sex år som bygget 

ska pågå. 

I drift beräknas risken mindre, men samtidigt 

mycket svårt att hantera bränder. 

– Det finns nästan inga bränder i tunnlar 

som har släckts. I en sådan situationen är 

vår uppgift att bistå de som ska evakueras, 

det handlar om liv och hälsa. Ägaren får ta 

risken att tågsätten brinner upp, det är för 

tuff miljö för att utsätta personal för risker 

vid egendomsräddning, säger brandingenjör 

Swen Krook. 

Fläktar förkortar rökdykning 

De tre stationerna och två angreppsschakt 

blir räddningstjänstens tillgängliga vägar 

in i tunneln. Mellan de två parallella tågtunnlarna 

kommer 13 tvärtunnlar att byggas. 

De är främst till för att resenärer för att 

kunna utrymma på egen hand. 

Men tvärtunnlarna blir också räddningstjänstens 

väg in vid rökdykning, i kombination 

med en station eller ett angreppsschakt. 

350 meter mellan tvärtunnlarna 

innebär max 175 meter fram till branden 

för rökdykare. 

– Det installeras ett fläktsystem som är till 

bara för att vi ska kunna göra en bra insats. 

Med vinden i ryggen ger det oss möjlighet 

att avancera utan mask. Vi sparar både luft 

och kraft om vi bara behöver rökdyka 50 i 

Fakta/Citytunneln 

stället för 175 meter. 

Räddningstjänsten har ställt krav på att 

Citytunneln ska hålla den med jumbopaket 

(luft för en timme i tuberna), spårbundet 

fordon för räddning och vagnar att transportera 

utrustning. 

– Utrustning måste överhuvudtaget förbättras 

när det gäller ergonomi och vikter 

så att vi kan jobba effektivare, men vi måste 

också utveckla oss själva så vi kommer 

snabbare till skott. 

Nöjd med säkerheten 

Jämfört med andra tunnlar är Swen Krook 

nöjd med lösningarna för Citytunneln. 

– Vi får en helhetslösning med ett särskilt 

larmsystem. Det blir ledningscentraler vid 

varje angreppsschakt med plats för räddningsledare, 

det har jag inte sett någon annanstans. 

För planering av insatser har Malmö 

hämtat erfarenheter från tågtunneln under 

brittiska kanalen, Stora Bält-överfarten, 

Köpenhamns och Paris tunnelbanor. 

Hur är Malmös resurser för att klara en 

insats? 

– Vi ligger på miniminivå i dag, det får 

inte finnas färre rökdykare 2011. Vi har 

för avsikt att skriva avtal med Köpenhamn 

att de automatiskt ska skicka en styrka vid 

brand i tunneln. Köpenhamn har särskilt 

utbildade rökdykare som kan jobba längre. 

– Det som saknas i dag är en bra lösning 

för omhändertagande av skadade, hur vi 

får in medicinsk utrustning och bår, hur 

uppsamlingsplatser ska organiseras. Men 

vi har trots allt tid på oss. 

■ Tunneln byggs under Malmö stad och binder 

samman centralstationen med Öresundsbron. 

Sträckan består av 11 kilometer dubbelspår, varav 

6 kilometer i tunnlar under mark. 4,5 kilometer av 

tunnlarna borras på cirka 20 meter djup. Resterande 

del schaktas från mark. 

■ Två nya stationer byggs vid Triangeln och Hyllie. 

Dessutom byggs 6 kilometer anslutningsspår 

mot Trelleborg och Ystad. 

■ Borrmaskinen i tunneln har kapacitet för 12 

meter per dag. Den borrar och sätter betong 

samtidigt. 

■ Citytunneln ska stå färdig 2011 och är i dag 

kostnadsberäknad till 9 miljarder kronor. Banverket 

står för 6,5 miljarder, Malmö stad, region 

Skåne och EU-bidrag för resten. 

■ Malmö Central beräknas 2011 ha 34 000 resande 

varje dag och ständigt fem-åtta tåg i rörelse 

i systemet. Vid rusningstid bedöms det finnas upp 

PER LARSSON 

mot 2 000 personer vid en station. Tågledning och 

tågpersonal ska leda utrymning. 

■ Räddningstjänstens möjliga angreppsvägar 

är förutom de tre stationerna även två angreppsschakt 

som byggs i den djupa tunneldelen. Schakten 

byggs helt för räddningstjänsten. 

■ Tunnlarna består av två parallella rör med trafik 

i vardera riktningen. Med 350 meters mellanrum 

byggs tvärtunnlar, 13 stycken, som förbinder 

de parallella tågtunnlarna. Tvärtunnlarna är främst 

avsedda som utrymningsväg från en tunnel till en 

annan. 

■ Stationerna kommer att vara totalsprinklade, i 

tunneldelar mellan stationer ingen sprinkler. 

■ Stationerna kommer att ha övervakningssystem, 

intern-TV, egen tele- och radiokommunikation, 

vägledande belysning, kontrollsystem för 

brandgaser, brandposter var 50:e meter, jordningspunkter 

i rökfri miljö, eluttag var 75:e meter.


Illustration: JERKER ERIKSSON 

4,5 kilometer tunnel ska borras under centrala Malmö. Totalt blir 

Citytunneln 11 kilometer lång, från centralstationen till anslutning 

mot Öresundsöverfarten. 

Illustration: UNO BLASELID 

Två speciella angreppsschakt kommer att byggas för räddningstjänsten. 

Där kommer det att finnas tillgång till en mindre ledningsplats 

och intern-TV med direktförbindelse till tågcentralen. 

nyheter 

100 meter tunnel 

för tuffa övningar 

Foto: ERLING JOHANSSON 

Övningstunneln i Malmö ger brandmän möjlighet att rökdyka verklighetstroget i 60 minuter. 

100 meter långt och 2,5 

meter brett. 

Det är bygget som ger 

brandmän i Malmö möjlighet 

att öva rökdykning i 

tunnel. 

– Syftet är att rökdykare ska 

kunna jobba i rök och under 

värmebelastning i 60 minuter, 

säger enhetschef Erling Johansson. 

Räddningstjänsten i Malmö 

ville att Banverket skulle bygga 

ett tunnelövningshus, med tanke 

på Öresundsöverfarten och 

den kommande Citytunneln. 

Men så blev det inte. 

– Då gjorde vi en egen lightversion. 

Bygget är ett containersystem 

inrett med perrong och 

tågsätt i minimått. Var 20-25 

meter finns uttag för vatten- 

och strömförsörjning. Tunneln 

är inte rak, sista halvan leder 

i stället tillbaka till mitten av 

Information är viktigt, för 

räddningstjänsterna betonas 

det än mer i nya lagen. 

Men innebär ny lag att 

man tänker nytt? 

– Ofta blir det nog som 

man alltid har gjort, säger 

Charlotte Sjövall, informationsansvarig 

vid räddningstjänsten 

i Malmö. 

Utredare, beteendevetare, sociologer 

är yrkesgrupper som 

börjat dyka upp i räddningstjänstorganisationer, 

om än ytterst 

marginellt. 

Men få räddningstjänster, 

förutom de riktigt stora, har 

egna informatörer anställda. 

– Brandingenjörerna klarar 

inte allt. Det finns kompetenser 

som räddningstjänsterna 

behöver knyta till sig. Och klarar 

inte räddningstjänsten att 

hålla resursen så finns den i 

kommunen. Det finns hjälp att 

få, säger Charlotte Sjövall. 

Hon jobbar i huvudsak med 

planering och samordning av 

informationsverksamheten. 

containersystemet. Skälet är att 

insatspersonalen ska kunna gå 

runt i tunneln och därmed få 

lång insatstid. 

– Därmed kan vi öva med 

jumbopaket som är dimensionerade 

för insats i 60 minuter. 

Ett annat övningsmoment är 

användandet av ljusslingor. Vi 

planerar att tillverka vagnar för 

att på dem kunna transportera 

andningsluft och annan materiel, 

säger Erling Johansson. 

Perrongen har samma bredd 

som den verkliga i Köpenhamns 

tunnelbana. Räddningstjänsten 

i Köpenhamn fick pengar 

att satsa på övningsanläggning 

i samband med att tunnelbanan 

byggdes. 

Danska kronor 

Men eftersom övningsutrymme 

saknas på hemmaplan valde 

danskarna att gå in med pengar 

i Malmös satsning. 800 000 

kronor har bygget kostat. Kö- 

Hur man pratar med kommuninvånarna, 

hur man skapar en 

bättre interninformation. 

Budskapet ska vara enhetligt. 

Men det förmedlas oftast av andra 

personer, externt av de som 

allmänheten förknippar med 

räddningstjänst. 

– Vi har utgått ifrån lagen och 

verksamhetens mål. Därefter 

har vi diskuterat hur vi kommunicerar 

det, både externt 

och internt. 

”Om olyckan är framme…”, 

”Skydda dig…” – det är vanliga 

rubriker när räddningstjänsten 

informerar. Men när 

Sevesoföretaget Stadex tillsammans 

med räddningstjänsten i 

Malmö informerade om före- 

21 

penhamn pytsade i 150 000. 

– Vi själva och Köpenhamn 

har använt övninganläggningen 

en hel del, men även fler 

räddningstjänster har nyttjat 

resursen. 

Danmark har ett nationellt 

koncept för terrorattacker, som 

leds av Beredskapsstyrelsen 

och där flera räddningstjänster 

medverkar med resurser. Samövning 

sker en gång om året, 

och förra året förlades den till 

Malmös övningsplats där tunneln 

var en del av scenariot. 

Räddningstjänsten i Malmö 

har planer på att bygga på tunneln 

med ett utrymme som 

liknar den övertryckskammare 

som kommer att finnas 

i samband med bygget av Citytunneln. 

Kammaren är ett 

skyddsutrymme för borrningsarbetarna 

om en olycka skulle 

inträffa. 

PER LARSSON 

Hur prioriteras information? 

Charlotte Sjövall 

taget och dess säkerhetsarbete 

och risker, då valdes ett annat 

tonläge. ”Vi är väl förberedda” 

är rubriken, broschyren informerar 

om vilka resurser som 

finns för att hantera företagets 

risker. 

– Stadex månar om att ge bra 

information, vårt varumärke 

hjälper dem. 

Men det rabalder som varit 

i Malmö de senaste åren, 

bland annat kring satsningen 

på kvinnliga brandmän, tyder 

också på att det finns informationsproblem. 

– Jo, vi har jätteproblem med 

interninformation, ändå har vi 

försökt göra något åt det. 

Charlotte Sjövall konstaterar 

att brandmän generellt sett är 

bra på att hantera medier. Men 

information handlar om mer 

än det, det behövs strategier för 

hur arbetet ska bedrivas. 

– Eftersom inte alla räddningstjänster 

klarar det här 

själva borde det kanske finnas 

en handbok för branschen.

22 nyheter 


Skyskrapan 

ska inte 

brinna 

54 våningar, 190 meter. Bostäder upp till 

våning 52. 

– Folk har undrat om vi behöver en ny stegbil 

nu, säger Linus Eriksson, räddningstjänsten 

i Malmö. 

Malmöborna bröstar upp sig för Turning Torso 

– byggnaden som Sverige inte sett maken till. Den 

är inte bara högst, hela konstruktionen är speciell 

och har belönats som bästa bostadsbyggnad vid en 

internationell mässa i Cannes. 

För räddningstjänsten är Turning Torso något 

helt nytt. En skyskrapa. Det kräver nya rutiner. Men 

Linus Eriksson, chef för räddningstjänstavdelningen, 

är inte orolig. 

– Huset är säkrare än de flesta. Vilka andra bostäder 

har automatiskt brandlarm, sprinkler och övervakningscentral? 

HSB är seriöst och brandkonsulten 

har gjort ett bra jobb. 

Turning Torso är uppbyggd av nio olika kuber. 

Två kuber hänger samman och är en brandzon. Om 

en brandlarmsdetektor varnar utlöses det interna 

larmet. Om två detektorer varnar, eller om sprinkler 

utlöses, går larmet hos räddningstjänsten och 

utrymningslarmet i den drabbade brandzonen. 

Huset ska klara sig självt 

– Samtidigt som man kan räds att byggnaden är så 

hög, så är den också mycket säker. Minst ett system 

ska kunna falera och vi ska ändå kunna ha en säker 

utrymning. Ett så högt hus måste byggas på att det 

klarar sig självt, säger Jan Nählinder, brandkonsult 

på Öresund Safety Advisers. 

Vad är speciellt med brandskyddet i huset? 

– Inget av systemen är unikt i sig. Det annorlunda 

är att här finns alla system samtidigt. Räddningstjänsten 

kommer säkert att behöva utbildning för 

att kunna hantera alla system. 

Linus Eriksson konstaterar att om något händer, 

om systemen fallerar, då kan det bli en komplicerad 

insats. 

Fakta/Turning Torso 

■ Turning Torso i Malmös västra hamn är inflyttningsklart 

i november. 

■ Skyskrapan är 190 meter hög och har 54 våningar. 

■ Byggnaden består av nio kuber separerade från 

varandra men samtliga förankrade till en central 

kärna på 10,6 meter i innerdiameter. Från botten till 

toppen vrider sig byggnaden 90 grader. 

■ De två första kuberna, tio våningsplan, består 

av kontor. I kub tre-nio blir det 147 lägenheter, 

månadshyran 7 000-26 000 kronor beroende på 

storlek och läge. 

■ Huset har automatiskt brandlarm och är 

helsprinklat. Sprinklersystemets vattenförsörjning är 

dubblerat och har egen nödströmsförsörjning. 

■ Övervakningscentral/reception är bemannad 

dygnet runt. 

■ En av hissarna är specialbyggd för att användas 

både av insatspersonal och vid eventuell evakuering. 

Källa: www.turningtorso.com 

– Värsta scenariot är att sprinklern inte fungerar, 

att vi tappar tid vid sent larm. Lägenheterna ska 

stå emot brand i 60 minuter. Ett stort bekymmer 

kan bli logistik, att få upp materiel om branden är 

högt upp i byggnaden. En annan svårhanterad risk 

är brand på utsidan som sprider sig uppåt. Det kan 

vara mycket kraftig vind utanför de övre delarna av 

huset. 

Räddning 54 våningar upp 

När skyskrapan planerades tog räddningstjänsten 

upp en rad aspekter, förutom de säkerhetsåtgärder 

som var självklara. 

Hur kommer räddningstjänsten in? Det går inte 

att springa 54 våningar. 

Svaret blev en hiss med separat kraftförsörjning i 

kärnan av huset som är till för räddningstjänsten. 

Samband, hur kommer räddningstjänstens 

kommunikation att fungera i huset? 

Det blir en så kallad läckande kabel som gör att 

rökdykarradio ska fungera i hela huset. Via övervakningscentralen 

går det att nå alla boende i huset. 

Brandvattenförsörjningen? Går det att trycka 

upp vatten 190 meter. 

Räddningstjänsten kommer att jobba konventionellt 

med stigarledning. I varje av husets tre 

sprinklersektioner finns två vattenpumpar med 

egen nödkraftförsörjning. Sprinklersystemet är 

överdimensionerat för att även kunna användas av 

räddningstjänsten. 

Hur hanterar man evakuering? Beräkningar har 

gjorts att det kan ta upp mot en halvtimme att 

tömma hela huset på folk. 

Utrymning kommer i första hand att ske i de 

brandzoner som är drabbade. 

– Det viktiga blir hur man får folk att agera på rätt 

sätt, säger Linus Eriksson 

Och stegbilen kommer i vilket fall inte att göra så 

mycket nytta. Den når tio våningar. 

PER LARSSON 

Världens högsta byggnader 

190 meter hög reser sig Turning Torso mäktigt över 

Malmö. Men i världen står sig byggnaden slätt, där 

platsar den inte på 200-listan. 

Här är listan över världens högsta byggnader i meter 

(TV-torn räknas inte): 

1 Taipei 101, Taipei, Taiwan 509 

2 Petronas Tower, Kuala Lumpur, Malaysia 452 

3 Sears Tower, Chicago, USA 442 

4 Jin Mao Building, Shanghai, Kina 421 

5 Two Int Finance Centre, Hong Kong, Kina 415 

6 CITIC Plaza, Guangzhou, Kina 391 

7 Shun Hing Square, Shenzhen, Kina 384 

8 Empire State Building, New York, USA 381 

9 Central Plaza, Hong Kong, Kina 374 

10 Bank of China, Hong Kong, Kina 369 

Källa: www.emporis.com 

Andra höga svenska byggnader: Kista Science Tower, 

158 meter och Kaknästornet, Stockholm 155 meter. 

Foto: PIERRE MENS/© HSB Turning Torso 

I höst är det inflyttningsklart i Malmös skyskrapa. Byggnaden 

är spektakulär, säkerhetsarbetet därefter.


nyheter 

Fem tjejer anställda 

Malmö har flest 

kvinnliga brandmän 

Malmö har flest kvinnliga brandmän 

i landet. 

1 april anställdes de fem som 

fullföljt räddningstjänstens projekt 

”kvinnlig brandman”. 

– Isen är bruten. Förhoppningsvis 

är det inte de sista kvinnorna som 

anställs, säger räddningschefen Ken 

Henningson. 

I två år har projektet pågått. Att det 

orsakat debatt har knappast undgått 

någon. 

Arbetsgivarens mål var att anställa tjejerna 

om de klarade anställningskraven 

och utbildningsmålen. 

Det gjorde de och var därmed inlasade 

(företrädesträtt enligt lagen om anställningsskydd). 

När räddningstjänsten stod med åtta 

vakanta tjänster gick fem av dem till tjejerna. 

– I grunden anställer vi dem för att 

de gjort ett bra jobb. Men vi har också 

en förhoppning om att detta ska ge fler 

kvinnliga sökanden till framtida tjänster. 

I det avseendet har projektet varit en 

medveten strategi. Men det räcker inte 

med ett projekt för att ändra attityder, 

det är något vi ständigt måste jobba 

med, säger Henningson. 

Kritik mot information 

Den interna kritiken var inledningsvis 

hård. I första skedet handlade diskussionen 

om huruvida kvinnorna skulle 

klara yrket. Nu riktas kritiken mer mot 

att informationen från ledningen varit 

bristfällig, vilket skapat spekulationer. 

Brandman James Svensson är kritisk 

mot informationen, men har inget emot 

de nya kollegorna: 

– Tjejerna är bra, trevliga och duktiga. 

Samtidigt är det tufft för dem. De har al- 

las ögon på sig och måste många gånger 

prestera dubbelt så bra för att undgå 

synpunkter. 

Från fackligt håll ville man att tjejerna 

skulle testas igen innan anställning, det 

gick inte arbetsgivaren med på. 

– De har redan klarat alla utbildningsmål 

och tester. Vi har aldrig testat om 

manliga brandmän som vi haft i projekt, 

säger Henningson. 

Erling Johansson, som varit projektledare, 

tycker det är tråkigt att diskussionen 

hela tiden handlat om fyskraven 

och kvinnors förmåga att leva upp till 

dem. 

– När vi rekryterar testas varje person 

i sex timmar. Fystestet varar bara i tio 

minuter, men det är bara det som diskuteras. 

Johansson anser att räddningstjänsten 

tack vare projektet fått en helt annan 

syn på jämställdhetsfrågor, att de 

Hela kommunen ska delta 

i olycksundersökningar 

Räddningstjänsterna ska enligt lag 

undersöka olyckor. 

– Det är på tiden att det görs ordentligt 

och att vi får mer erfarenhet 

från olyckorna, säger Monica 

Svensson, brandingenjör i Malmö. 

Anders Bergqvist, brandingenjör i 

Stockholm, tar fram underlag för 

olycksundersökningar på uppdrag av 


Monica Svensson vid räddningstjänsten 

i Malmö sitter med i Bergqvists 

projektgrupp och är samtidigt 

projektledare på hemmaplan. Uppgiften 

är att finna formerna för det som 

blir ett nytt verksamhetsområde på 

skyddsavdelningen. 

– Vi har följt intentionerna i Anders 

Bergqvists arbete, men gör en lokal 

anpassning. 

I höst ska Malmö vara igång med 

olycksundersökningar. Målet är att 

undersöka 150 olyckor om året av totalt 

3 000. 

Sex-åtta personer från räddningstjänsten 

ska ingå i Malmös olycksundersökningsgrupp. 

Dessutom ska representanter 

från en rad kommunala 

förvaltningar involveras i arbetet. 

– Det här gäller hela kommunen. Ambitionen 

är att alla som deltar i arbetet 

ska gå Räddningsverkets utbildning i 

olycksundersökningar, säger Monica 

Svensson. 

Olycksundersökningsarbetet ska 

pågå kontinuerligt med inriktning 

mot vardagsolyckor. Orsak, förlopp 

och insatsens genomförande ska granskas. 

– Granskningen av insatser kommer 

förmodligen mestadels att ske internt 

och av personer utanför olycksundersökningsgruppen, 

det vill säga 

räddningsledare och andra befäl. Det 


Organiserade olycksundersökningar innebär bland annat att brandmännen har 

någon att vända sig till när de kommer med förslag på förändringar, anser Monica 

Svensson. 

handlar inte om att leta syndabockar, 

utan om att lära. Det är jätteviktigt att 

komma ihåg. 

Grunden för arbetet är insatsrapporterna. 

I framtiden ska fotografering ske 

vid alla insatser. En förenklad undersökning 

blir konsekvensen av de flesta 

olyckor och görs av räddningsledaren. 

Olyckor med dödlig utgång eller allvarligt 

skadade, där personal skadats 

eller som lett till miljökonsekvenser eller 

allvarliga konsekvenser för Malmöborna 

innebär fördjupad undersökning. 

Det kan även finnas andra skäl 

till fördjupad undersökning, exempelvis 

upprepade händelser, trender. 

– Det händer ganska ofta att brandmännen 

kommer med synpunkter på 

att något måste göras, exempelvis när 

trafikolyckor upprepas på samma ställe. 

Men det har inte funnits någon man 

tydligt kan vända sig till. Det får vi nu. 

Hur ska ni ta vara på erfarenheterna? 

– De måste ut till de det berör. Rör det 

andra förvaltningar är det upp till dem 

att besluta om eventuella åtgärder. Beslutet 

ska rapporteras till olycksundersökningsgruppen. 

Vad tror du undersökningarna kan 

leda till? 

– För Malmö stad blir de en möjlighet 

att rätta till systemfel. Internt förmodligen 

mest om att utveckla teknik 

och taktik. 

PER LARSSON 

23 

behöver lyftas och diskuteras. 

I en andra enkät, som riktade sig till 

utryckningsorganisationen, var många 

fortfarande kritiska till projektet. Framförallt 

hur ledningen skött kommunikationen 

med personalen. 55 procent av 

de som svarat ansåg att den inte fungerar 

alls. Samtidigt valde nästan hälften 

av 160 personer att inte delta i enkäten. 

– Det var först efter påtryckningar som 

vi fick 53 procent att svara. Det tolkar jag 

som att frågan är uttjatad, säger Henningson. 

En annan tolkning kan vara att man 

finner det meningslöst. 

Fyra av de fem tjejerna jobbar nu i utryckningsstyrka, 

en väntar barn och jobbar 

dagtid med utbildning. Från början 

deltog sex kvinnor i projektet, en valde 

att återgå till det arbete hon var tjänstledig 

från. 

PER LARSSON 

Dagjobb ger 

brandmän 

respons 

Malmö gör som allt fler räddningstjänster 

– satsar på dagstyrka. 

– Jag har jobbat här i 15 år, men aldrig 

varit med om sådan respons ute på jobb, 

säger brandman James Svensson. 

Sex personer har lämnat 

skiftet och gör numera tio 

timmar fyra dagar i veckan, 

de ska jobba före, under 

och efter olyckan. Fokus 

ligger främst på information 

i skolor, men överhuvudtaget 

handlar det 

mycket om kontakt med 

kommuninvånare. 

Efter lägenhetsbränder 

har styrkan besökt boende 

James 

Svensson 

i trapphuset, diskuterat vad som hände och 

själv informerat. 

– Det har likheter med Häfa-arbetet som 

bedrivits i Göteborg. Jag har nog varit ute på 

tiotalet sådana träffar på knappt två månader. 

Måndag är övningsdag, i övrigt ska styrkan 

vara så mycket som möjligt ute på fältet och 

inte störas allt för mycket av larm. Anspänningstiden 

30 minuter. James Svensson räknar 

med att styrkan är ute 70-80 procent av 

arbetstiden. 

Mats Wendt, som jobbat dagtid mot Rosengård 

en längre tid, leder styrkans arbete. 

– Mats brinner för detta och det är hans filosofi 

vi spinner på. 

Dagstyrkan startades 1 februari och är ett 

projekt som ska utvärderas efter ett år. 

– Tanken är att man ska ingå i styrkan i max 

två år, sedan ska den bytas ut. 

Förändringen av Malmös organisation 

innebär att det finns 30 brandmän, inklusive 

dagstyrkan, i tjänst under dagtid och 26 

brandmän under nätter och helger. Under 

semesterperioden går dagstyrkan in i ordinarie 

skiftgång.

24 nyheter Sirenen Nr 3 • 2005 

Pengar kvar att söka för prova-på-dagar 

Tjejer provade 

som brandmän 

Umeå med omnejd söker 

brandmän till deltidskårerna. 

Ett sätt är att väcka intresset 

bland tjejerna genom 

prova-på-dagar. 

Räddningstjänsten i Umeå har 

genomfört två prova-på-dagar 

under våren. 

Tio tjejer fick dra på larmstället 

och testa rökdykning, klättring 

på höga stegar, klippning 

av krockade bilar och en hel del 

annat. Meningen med provapå-dagen 

är att ge tjejerna en 

chans att se vad jobbet som 

brandman innebär. Förhoppningen 

är att de sedan söker 

lediga tjänster på deltidskårer 

eller eventuellt till Räddningsverkets 

utbildning Skydd mot 

olyckor. 

Bonuseffekt 

I år satsar Räddningsverket 

350 000 kronor i stöd till räddningstjänster 

som planerar 

prova-på-dagar. 

– En bonuseffekt är dessutom 

att den befintliga personalen 

och instruktörerna blir positivt 

överraskade över tjejernas kapacitet. 

I förlängningen leder 

det till en attitydförändring, 

vilket är ett av syftena med prova-på, 

säger Maina Gustafson, 


Nytänkande i Flen 

En blandning av heltidare 

och deltidare. 

Det blev lösningen när 

Flen hade problem att 

klara anspänningstiden på 

fyra minuter. 

– Vi hade och har svårt att rekrytera 

deltidare som klarar 

anspänningstiden. Därför valde 

vi att heltidsanställa delar av 

vaktstyrkan, säger räddningschefen 

Lars Rydstedt. 

Flens kommun har 16 500 invånare, 

räddningstjänsten cirka 

200 larm om året. I tätorten 

finns en kombinerad hel- och 

deltidsorganisation, dessutom 

deltidskår i Malmköping och 

räddningsvärn i Sparreholm. 

Förstabilen åker 

För att klara att rycka ut med 

en rökdykarstyrka inom stipulerad 

tid under dagtid har Flen 

Förra året genomförde 22 

räddningstjänster prova-på för 

tjejer och personer med annan 

etnisk bakgrund. I år har 16 kommuner 

sökt de statliga prova-på- 

Heltid och 

deltid blandas 

Foto:TÈRÈSE SIKSJÖ 

Umeå söker deltidsbrandmän. Ett tiotal tjejer deltog när räddningstjänsten i Umeå anordnade två 

prova-på-dagar. En förhoppning är att tjejer ska söka till deltidskårerna. 

numera två heltidsanställda 

och fem deltidsanställda i jourstyrkan. 

– När de första två deltidarna 

kommit in sticker förstabilen. 

Tillsammans med jourhavande 

befäl som åker från hemmet 

uppfyller de kraven för att få 

rökdyka, säger Lars Rydstedt. 

Totalt har Flen fem deltidare 

i beredskap, övriga har en anspänningstid 

på sex minuter. 

Flexibel styrka 

Räddningstjänsten upplever 

att man fått en kostnadseffektiv 

och flexibel organisation 

som under dagtid också kan 

användas i den förebyggande 

verksamheten. 

Heltidsbrandmännen har 

dessutom viss operativ förmåga 

på egen hand. 

– Mindre larm som rings in 

pengarna. 

– Även om ansökan gick ut i februari 

så finns mer pengar kvar 

att söka. Så det är bara att höra av 

sig, meddelar Maina Gustafsson. 

till stationen kan heltidarna 

klara själva utan att deltiden 

behöver kallas in. Det kan exempelvis 

vara enklare saneringar, 

hisslarm och larm om 

röklukt utomhus, säger Lars 

Rydstedt. 

Flen är ett av 19 exempel i 

Är din räddningstjänst intresserad 

av prova-på-pengar, kontakta 

Maina Gustafson på Räddningsverket, 

telefon 054-13 51 

91 eller maina.gustafson@srv.se 

Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN FLEN 

Jourhavande befäl i Flen flankerad av heltidsstyrkan. 

Räddningsverkets idébank 

(www.raddningsverket.se/rekrytering) 

om hur kommuner 

funnit alternativa lösningar på 

rekrytering och bemanning. 

Bex flyttar 

– Vi tappar 

oerhört 

mycket 

kompetens 

Räddningsverkets enhet 

för brandfarliga och 

explosiva ämnen, Bex, 

lämnar Solna och flyttar till 

Karlstad. 

Konsekvensen blir en 

haltande verksamhet 

under en övergångsperiod, 

befarar Lena Tistad, chef 

för verksamheten. 

Samtliga 20 tjänster vid Bex 

flyttas till Karlstad, så mycket 

står klart. Men någon tidpunkt 

är inte spikad. 

Orsaken är omlokaliseringen 

av statliga myndigheter 

för att skapa ersättningsjobb 

till följd av regementsnedläggningen. 

Det råder en uppgiven stämning 

på Bex. Innan beskedet 

kom i januari, hade man börjat 

uppnå rimliga handläggningstider 

efter en tid av för små 

resurser. Nu börjar högen av 

ärenden åter att växa. 

Orkar inte 

– Folk är besvikna och en del 

mår dåligt. Det är bara två-tre 

personer som ser en möjlighet 

att flytta med till Karlstad. Vi 

har inte kunnat vara lika effektiva 

som vanligt, det orkar man 

inte, säger Lena Tistad. 

Vad blir konsekvensen av 

en flytt? 

– Servicegraden kommer att 

gå ner kraftigt under en period. 

Risken är att planerade verksamheter 

runt om i samhället 

inte kan starta eftersom tillståndshanteringen 

försenas. I 

värsta fall innebär det en säkerhetsrisk, 

eftersom vi inte hinner 

med att upprätthålla det 

som krävs av myndigheten. Vi 

tappar oerhört mycket kompetens, 

den första slutar redan nu, 

säger hon. 

Ingen tidsplan 

Någon detaljerad information 

om flytten finns inte ännu. 

– Vi har ingen tidsplan att ta 

ställning till. Det enda vi vet är 

vad vi läst i tidningarna, att det 

2010 ska göras en uppföljning 

om flytten skapade tjugo nya 

tjänster i Karlstad eller ej. Det 

känns förstås bittert för många 

här. 

Bex får bland annat sällskap 

av Konsumentverket som med 

190 tjänster också flyttar till 

Karlstad. 

KATARINA SELLIUS


Lätta träkonstruktioner – prefabricerade 

fackverkstakstolar, fackverksbalkar 

sammanfogade med 

spikplåtar och lättbalkar (masonitbalkar) 

– har under de senaste årtiondena 

blivit allt vanligare. Sverige verkar följa 

USA och trenden att använda fackverkskonstruktioner 

sammansatta med spikplåtar 

i så gott som alla typer av byggnader. 

Men av brandförsvaren i USA har de 

redan blivit klassade som en av de farligaste 

konstruktionerna för brandpersonal. 

Där är tumregeln: ”Never trust the 

truss”, lita aldrig på en fackverkskonstruktion 

(denna tumregel gäller även 

fackverk av stål). 

I det följande används några begrepp 

sirenens räddningsskola 

En fackverkskonstruktion kan kollapsa om någon sträva brinner av. Fackverk är optimerade konstruktionsmässigt, alla strävor är viktiga för bärigheten. 

I byggnader med lätta träkonstruktioner så som prefabricerade fackverk kan små brister i 

brandskyddet orsaka snabba brandförlopp, plötsliga byggnadskollapser eller helt oförutsägbara 

brandspridningar. 

Konsekvenserna kan bli stora och liv kan stå på spel. 

Sirenens räddningsskola ger viktiga tumregler vid brand i sådana byggnader. 

Lätta träkonstruktioner 

som bör klargöras: 

Kollaps: när någon bärande del eller 

större bärande del av en byggnad ger efter 

på grund av brand. 

Ras: när någon mindre, icke bärande 

del av byggnaden ger efter på grund av 

brand. 

Tumregel: ett råd att arbeta efter på 

skadeplats. 

Trä vid brand 

Trä är tillsammans med betong, stål och 

murstenar det vanligaste byggnadsmaterialet 

i bärverk. Svagheterna vid brand 

i bärverket beror ofta på hur materialet 

sammanfogats eller valet av dimension. 

Tänk på att: 

• I det område som kolat är träets bär- 

förmåga helt borta. Det friska träet 

under kolskiktet har fortfarande kvar 

hela sin bärförmåga. 

• Vid bränder med kraftig värmepåverkan 

på konstruktionen, till exempel 

vätskebränder, brand i färglager eller 

brand på flera våningar samtidigt 

finns risk för tidigare kollaps än vad 

som erfarenhetsmässigt kan förväntas. 

Knutpunkter vid brand 

Knutpunkterna är ofta en svag länk vid 

brand, inte bara i fackverkskonstruktioner. 

När bultar, plåtar med mera värms 

upp av branden leder metallen in värmen 

i träet och en pyrolys startar. När 

träet har förkolnat runt infästningen, 

25 

har denna också tappat sin förmåga att 

ta upp krafter. 

Erfarenheter visar att exponerade 

ståldelar bara undantagsvis kan uppnå 

högre brandmotstånd än 15-20 minuter 

vid fullt utvecklad brand. 

Den sammanfogning som troligen har 

svårast att motstå brand är den stansade 

spikplåten. 

Vid brand kommer spikplåtarna att 

bli varma och leda in värme i träet. När 

träet börjar pyrolysera gör spikarnas 

korta inträngning, 

15 millimeter, att 

plåten snabbt 

tappar sin 

förmåga att 

hålla ihop

26 sirenens räddningsskola 


fortsättning från föregående sida 

”Vid brand i fackverksbalkar finns 

knutpunkten eller skarven. Fackverket 

tappar sin bärförmåga. 

En fackverkskonstruktion kan också 

kollapsa om någon sträva brinner av. 

Fackverk är optimerade konstruktionsmässigt, 

alla strävor är viktiga för bärigheten. 

Om en sträva brister kan hela fackverket 

plötsligt kollapsa. 

Brand i bjälklag 

Ett delvis oisolerat bjälklag med defekta 

brandstoppers (skivor som hindrar 

brandspridning) konstruerat av fackverksbalkar 

skapar ett stort sammanhängande 

utrymme – ett så kallat dolt 

utrymme. 

Här finns inget som stoppar brandspridning 

i sidled förbi brandväggar 

och liknande. 

Startar branden i bjälklaget kommer 

den snabbt att sprida sig, och stora 

mängder brandgaser kommer att lagras 

i det dolda utrymmet. 

I-balken av trä, även kallad masonitbalk, består av två reglar, en överliggare och en underliggare, samt ett liv av konstruktionsboard 

(masonitskiva). Reglarna är av virke med dimensionerna ”2 tum 2” eller ”2 tum 3”. Livet är en cirka 8 millimeter tjock board. 

Balkens höjd är mellan 200 och 500 millimeter. 

På grund av spikplåtarnas känslighet 

för brand kommer fackverksbalkarna 

att förlora sin bärighet relativt snabbt. 

Det sker hos alla balkarna ungefär samtidigt. 

När bjälklaget kollapsar kommer 

stora mängder brandgaser frigöras och 

brandförloppet tilltar snabbt. 

Därför är det viktigt att snabbt öppna 

upp och kyla alla misstänkta dolda 

utrymmen. Värmekameran är ett bra 

hjälpmedel. Varma utrymmen kan märkas 

ut med sprayburk; vid kylning är 

dimspik och framför allt skärsläckaren 

utmärkta redskap. 

Kollaps och konsekvenser: 

1. Övre golvskiktet brister: 

a. Risk för brännskador på ben. 

b. Ben/fot fastnar i golvet. 

2. Lokal kollaps av en – två reglar och 

golvet runt dessa: 

a. Rökdykaren hamnar på våningen 

under. 

b. Rökdykaren fastnar vid midjan i 

bjälklaget. 

3. Rummets, alternativt hela byggnadens 

bjälklag, kollapsar: 

a. Rökdykarparet hamnar instängt på 

våningen under. 

b. En pannkakskollaps inträffar (flera 

våningar samtidigt, som i World 

Trade Center). 

Vid öppna bjälklag ökar sannolik- 

heten för kollaps av den tredje graden. 

Dessa kollapser leder även till ett extremt 

accelererande brandförlopp, vilket 

i många fall utgör den största faran 

för rökdykarnas liv. 

Att hela bjälklaget involveras i brand 

samtidigt sker inte lika enkelt för de traditionella 

bjälklagen av sågade träreglar 

eftersom de skapar isolerade fack. 

I-balkar av trä 

I-balken av trä, även kallad masonitbalk, 

är en lättviktskonstruktion men inte en 

fackverkskonstruktion. På grund av sin 

utformning har den samma tendens 

som fackverksbalken: den kan ibland 

kollapsa snabbt, oväntat och utan varningstecken. 

I-balken är en konstruktion där man 

minimerat mängden material och på så 

sätt fått en lätt och billig balk. 

Tumreglerna för brand i fackverk och 

i-balkar är lika, men man bör känna till 

skillnaderna i konstruktion mellan balkarna 

för att bättre förstå riskerna vid 

brand. 

I I-balken har man, till skillnad mot 

traditionella sågade balkar, tagit bort 

materialet från mitten. Det går att göra 

eftersom krafterna är små i mitten av en 

balkkonstruktion. 

Men vid en brand saknas det ”extra 

trä” som i en traditionellt sågad balk 

kan brinna bort utan att bärigheten 

påverkas. Det gör att tiden till kollaps 

blir kortare, och att konstruktioner med 

I-balk tenderar att kollapsa utan förvarning. 

Tumregler fackverk 

och I-balkar: 

• Öppna upp eller kyl alla dolda 

utrymmen snabbt. 

• När fackverks- eller I-balkar är involverade 

i branden finns omedelbart 

risk för kollaps. 

• Bjälklag med fackverks- eller 

I-balkar kan kollapsa utan varningstecken. 

• Arbeta aldrig ovanför eller under 

branden vid sådana bjälklag. 

• Efter en kollaps accelererar branden 

snabbt. 

Fackverkstakstolar 

Fackverkstakstolar har sedan 70-talet blivit 

en allt vanligare konstruktionslösning. 

De finns i både trä och stål, stål är vanligast 

inom industri och hallbyggnader. 

Risker vid brand 

Takkonstruktioner av fackverk skapar 

krypvindar (dolt utrymme). 

Taken är ofta ”kalla tak”: isoleringen 

ligger ovanpå vindsbjälklaget och taket 

ventileras via takfot och nock. Ventileringen 

gör att en brand lätt sprider sig 

via takfoten till krypvinden. 

Det förekommer ofta råspont som

Sirenen Nr 3 • 2005 sirenens räddningsskola 

omedelbar risk för kollaps” 

underlag på taket. Denna medför tillsammans 

med fackverkstakstolarna en 

betydande mängd brännbart material 

på krypvinden. 

Takstolarna är mycket känsliga för 

brand; vid brand på krypvinden kommer 

bärigheten att avta snabbt. 

En ytterligare risk vid brand på dessa 

krypvindar är när vindsbjälklaget är förankrat 

i takstolarna. Ett exempel på detta 

är när gipsskivorna är skruvade i ströläkten, 

som i sin tur sitter i underkant 

av takstolarna. Då kommer även vindsbjälklaget 

att kollapsa ned i våningen 

under samtidigt som takstolarna. 

Bränderna i Karlstad och i Åmål är 

exempel på detta (se Att läsa i slutet av 

artikeln). 

Tumregler för 

fackverkstakstolar 

• Fackverkstakstolar med spikplåtar 

kan kollapsa snabbt och utan varningstecken. 

• En kollaps av taket kan orsaka att 

väggarna faller ut från byggnaden. 

• Arbeta aldrig under eller över fackverkstakstolar 

som är involverade 

i brand. 

• Efter en kollaps tilltar branden. 

Var finns konstruktionerna 

I följande konstruktioner kan det finnas 

fackverk eller I-balkar: 

• En- eller tvåvåningsbyggnader från 

80-talet och framåt, samt i äldre nyrenoverade 

byggnader. 

• Nyproducerade bostadshus 

• Enplans daghem, kontor, äldreboende, 

industrilokaler 

• Villor, daghem och andra byggnader 

med lågt sluttande tak och där gaveln 

är bredare än vanligt 

• Byggnader med ovanligt stora öppna 

ytor 

Ett bra och enkelt sätt att skaffa kännedom 

om byggandskonstruktioner är att 

delta aktivt i byggprocessen med insatsplanering 

och studiebesök på byggarbetsplatserna. 

Att tänka på vid brand 

i lätta träkonstruktioner 

Vid glödbränder med mera i väggar, 

bjälklag och på krypvindar kan byggnadskonstruktionen 

utsättas för ett 

brandförlopp den inte blivit testad att 

klara enligt byggreglerna. En tumregel 

som är allmängiltig för moderna konstruktioner 

byggda efter cirka 80-tal och 

gäller alla på brandplatsen är: 

Vid brand eller glödbrand i väggar, 

bjälklag och på krypvindar, var extra 

vaksam! 

Räddningsledare/andra befäl: 

• Identifiera alltid vad det är för bärverk. 

Det avgör valet av taktik. 

• Överväg att utrymma hela byggnaden 

om det finns lätta takkonstruktioner. 

• Avskiljningar i både sidled och nedåt 

kan vara förankrade i bärverket. 

• Vid brand i bärverket: inget invändigt 

arbete. 

Stansade spikplåtar tillverkas vanligen av varmförzinkad stålplåt genom att tänder stansas ut i rät vinkel. Tänderna pressas in i 

virket och förankrar plåten till ett förband. De utstansade spikarna är cirka 15 millimeter långa. 

Vid brand kommer spikplåtarna att 

bli varma och leda in värme i träet. När 

träet börjar pyrolysera gör spikarnas 

korta inträngning, 15 millimeter, att plåten 

snabbt tappar sin förmåga att hålla 

ihop knutpunkten eller skarven. 

• Om invändig personal uppfattar läget 

som lugnt, men på krypvinden accelererar 

branden: Avbryt allt invändigt 

arbete! 

• Kollaps av fackverk kan ske utan 

några som helst tecken före. 

• Vid beslut om risk för byggnadskollaps, 

upprätta en kollapszon. Spärra 

av ett område runt byggnaden där 

risk finns att väggar faller ut. 

• Om det finns fackverkstakstolar, utgå 

från fackverksbalkar i bjälklaget tills 

motsatsen har bevisats. 

Rökdykarledaren 

• Vid en kollaps kommer brandförloppet 

att tillta och behov uppstå av 

alternativa reträttvägar. 

• Inget arbete ovanför eller under ett 

fackverk som är involverat i brand. 

I New Jersey, USA, krävs det att byggnader 

med fackverkskonstruktioner i 

tak eller bjälklag ska märkas på utsidan 

med en triangel och med R (roof) eller F 

(floor). 

• Vad är det för konstruktion i denna 

del av byggnaden? Den frågan ska 

alla ställa sig alltid, men rökdykarledaren 

måste kunna svara på den. Hur 

ska man annars kunna bedöma säkerheten 

för rökdykarna, vilket är en av 

rökdykarledarens primära uppgift. 

Rökdykarna 

• Rasar delar ned från taket: spring ut. 

Det går alltid att gå in igen. 

• Blir golvet gungigt, gå direkt ut, längs 

väggarna. 

• Strålrör och slang har inget värde, 

släpp och spring – om ni inte måste 

använda slangen för orientering eller 

eget skydd. Det har visat sig vid kollapser 

att det märkligt nog är ett stort 

motstånd mot att lämna utrustningen 

och springa. 

• När det går fel går det fort. Var 

vaksam. Det är inte ovanligt att man 

upplever att man har kontroll på 

läget, precis innan kollapsen. 

27 

• Var finns reträttvägarna? 

• Vid en glödbrand och håltagning och 

det upptäcks fackverks- eller I-balkar 

av trä är ni de första som vet om detta. 

Rapportera omedelbart. 

• En träkonstruktion som utsatts för 

brand återtar inte sin bärförmåga. 

Att läsa 

Hyreshusbranden i Karlstad 4 dec 2001 

Räddningsverkets rapport P22-408/02 

Hyreshusbrand, Andréegatan 5a, 

Åmål 24 maj 2003. Promemoria Dnr: 

2003000420 av brandingenjör Claes 

Malmqvist, Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund/22/ 

Läraren 

Namn: 

Peter Eriksson 

Ålder: 42 

Bostadsort: 

Rimbo i Roslagen 

Peter Eriksson 

i samarbete med 

Eva-Lena Lindbäck 

Yrkesbakgrund: 

Började som 

deltidsbrandman 

i Norrtälje 

räddningstjänst/Rimbo station 1992. 

Studerade på brandingenjörslinjen i 

Lund, klar december 1995, började på 

räddningsskolan i Rosersberg januari 

1996. Sedan 1999 brandingenjör på 

Sigtuna Arlanda Räddningstjänst . 

Fritid: Fullkontaktskarate sedan -79, 

men nu blir det mest stationsfysen, 

löpning, stretching, styrketräning, samt 

yoga och meditation.

28 Erfarenheter 


Silon 

– riskfylld 

brandkälla 

En skarp lukt spreds över centrala 

Härnösand tisdag 7 september 

förra året. 

Räddningstjänsten fann att den stinkande 

odören kom från några höga betongsilor 

vid stadens djuphamn. 

Behållarna hade några veckor tidigare 

blivit fyllda med träpellets avsett att 

användas som bränsle. Det fanns inga 

tecken på rökutveckling eller förhöjda 

temperaturer. Inga åtgärder vidtogs vid 

tillfället. 

Följande morgon var läget helt annorlunda. 

Från toppen av den fjärde av fem 

cirka 30 meter höga silor syntes kraftig 

rökutveckling. 

En glödbrand någonstans i nedre delen 

av det 2 700 kubikmeter stora bränsleförrådet 

konstaterades. 

Personalen på anläggningen hade 

börjat tömma silon. Pelletsen som kom 

ut var mycket varm och antändes nästan 

omedelbart. Arbetet avbröts. 

Det bestämdes att inga släckinsatser 

eller tömningsförsök skulle göras innan 

alla alternativ och risker var utredda. 

De fem silorna var byggda av armerad 

betong och från början avsedda för förvaring 

av kolpulver. Den enda förbindelse 

de hade med varandra var en korridor 

av plåt som band samman behållarna i 

toppen. Skyddande luckor gjorde att risken 

för brandspridning mellan silorna 

bedömdes som mycket liten. 

En viktig uppgift för staben var att 

skaffa information och erfarenheter 

från liknande händelser. Framför allt 

varnades för risken för damm/rökgasexplosion 

samt personskador av giftiga 

gaser. 

Beträffande släckning gick de flesta 

råden ut på att tillsätta en inert gas och 

tillsluta cisternen så att branden på sikt 

kvävde sig själv. 

Upprörda invånare 

Röken från den brinnande silon drog 

rakt in mot stadens centrum. Klagomål 

strömmade in till kommunens växel. 

Beslutet blev därför att släcka branden 

snabbt och under så liten rökutveckling 

som möjligt: 

■ Området spärrades av och regler för 

skydd och säkerhet beslutades. 

■ Allmänheten informerades via lokalradion 

och andra medier. 

■ Alla luckor och andra öppningar till 

silorna stängdes så noga som möjligt. 

■ En tankbil med flytande koldioxid 

beställdes från Aga. 

■ Topputrymmet ovanför pelletsen 

täcktes med mellanskum. 

■ Personella och materiella resurser 

byggdes upp. Bland annat rekvirerades 

så kallade SMC-enheter för vattengivning 

i stor skala. 

■ Förberedelser gjordes för håltagning, 

tömning och borttransport av 

innehållet till säker plats. 

Gaserna antänds 

Tidigt på torsdagsmorgonen var alla förberedelser 

klara. Den brinnande silon 

var fylld med så pass mycket koldioxid 

att den bedömdes som inerterad. 

Ett 1-1,5 kvadratmeter stort hål togs 

upp några meter från botten på betongbehållaren. 

Oskadad pellets började genast 

rinna genom öppningen. Inga tendenser 

till antändning eller tryckökning 

märktes. Planen verkade lyckas. 

Men bara ett par timmar senare förändrades 

läget. Stora mängder mörk 

rök trycktes ut och en viss pulsation 

märktes i hålet. 

Den utströmmande pelletsen hade kolat 

och bildat klumpar som inte kunde 

falla igenom det galler av armeringsjärn 

som fanns kvar i hålet. 

I hast konstruerades en fjärrstyrd ”petlans” 

som var fastsatt på ett specialfordon. 

Med den kunde man på avstånd 

röra om i öppningen och hålla i gång 

flödet. 

Några timmar senare antändes utströmmande 

gaser på toppen av den 

drabbade silon. Den horisontella plåtkorridoren 

påverkades och delar av den 

föll ner. Däremot skedde ingen sprid- 

ning till de fyra silorna som ännu var 

opåverkade. 

Arbetet med att tömma silo 4 löpte 

planenligt under hela torsdagen. 

Tömningen av det sista av innehållet 

i den brinnande cisternen erbjöd vissa 

problem. Man måste tillgripa vattenbegjutning 

i stor skala och spola ut det nu 

grötliknande innehållet. 

På fredagsmorgonen ansågs branden 

i silo 4 vara släckt och inga spår av påverkan 

kunde upptäckas i de övriga silorna. 

Nya bränder 

Direkt på lördagsmorgonen kunde en 

Foto:SOMMARBILDER.SE 

I den fjärde silon upptäcktes första branden, där gjordes ett större håll och vatten 

sprutades in för att kyla ner pelletsen i cisternen. 

dramatisk förändring ses i tre av de resterande 

silorna. 

Från nummer 5 kom kraftig rökutveckling 

och även från nummer 1 och 2 

kunde skönjas viss värmepåverkan. 

Beslut fattades att tömma samtliga 

silor så fort som möjligt. Denna gång 

skulle man undvika håltagning och i 

stället så långt möjligt använda befintliga 

tömningsskruvar i botten av silorna. 

Återlämnade resurser för storskalig 

vattengivning mobiliserades åter, ytterligare 

koldioxid beställdes. 

Tjutande jetflamma 

När tömningsskruven i botten av silo 5 

startades kom det genast ut mörk rök 

och kraftigt förbrända pellets. Trycket 

på den utströmmande röken ökade. 

Gasen antändes och det blev en tjutande 

jetflamma som gick genom träd 

och buskage och antände gräset i en 

trädgård på andra sidan vägen. 

Lyckligtvis var platsen definierad som 

riskområde och ingen människa kom 

till skada. Trots att nya eldkvastar uppstod 

fortsatte tömningen av cistern 5. 

Det beslutades att även påbörja tömning 

av silo 1 och 2. En specialutrustad 

grävmaskin med bilningsutrustning 

som normalt användes vid tunnelarbeten 

till Botniabanan rekvirerades. 

När silo 5 bedömdes släckt vidtog 

tömning av silo 1 och 2 genom hål som 

togs upp i betongen. Innehållet i silo 1 

visade sig vara ordentligt upphettat och 

den utströmmande pelletsen antändes 

vid flera tillfällen. 

Pelletsen i silo 2 var också färgföränd-


Silobranden i Härnösand blev en komplicerad historia. Räddningsinsatsen pågick i fem dygn. 

rad och varm. I vissa områden 

var temperaturen så hög som 

80-90 grader. Någon antändning 

skedde emellertid inte. 

I den mellersta silon, nummer 

3, fanns inga som helst tecken 

på sönderdelning av pelletsen. 

På måndagens förmiddag var 

Erfarenheter 

■ Det finns inga som helst 

tecken på att branden i den 

först antända silon har spridit 

sig till de övriga. Uppenbarligen 

har förutsättningarna 

varit sådana att det uppstått 

självantändning i fyra av de fem 

silorna med bara några dagars 

mellanrum. 

■ Av allt att döma bör man 

undvika att lagra träpellets i 

höga behållare på detta sätt. I 

alla händelser tills det är helt 

utrett hur och varför denna 

och andra liknande bränder 

uppstått. 

■ Att försöka tömma eller på 

annat sätt hantera innehållet 

i en silo med brinnande eller 

glödande innehåll innebär alltid 

stor risk för explosion i damm 

eller rökgaser. Följderna av en 

sådan explosion är mycket svåra 

att bedöma i förväg. 

■ Den skarpa och stin- 

situationen under kontroll och 

räddningsinsatsen avslutades. 

Artikeln bygger på en rapport av 

Kjell-Åke Källström, räddningstjänsten 

Höga Kusten-Ådalen . 

Rapporten finns i sin helhet på 

www.hka.se 

kande lukten som kändes från 

silorna redan ett dygn innan 

man kunde konstatera andra 

tecken på värmeutveckling finns 

omvittnad från andra pelletsbränder. 

Ett varningstecken att 

ta på allvar. 

Räddningstjänsten i Höga 

kusten/Ådalen har tagit fram en 

grundlig rapport om silobranden. 

Där finns följande rekommendationer 

för att underlätta 

det skadeavhjälpande arbetet: 

■ Tryckavlastningar bör finnas 

på lämpliga ställen. 

■ Detektorer bör finnas för att 

upptäcka förändringar i temperatur 

och gasbildning. 

■ Silon bör vara förberedd 

med anordning för snabb 

tömning. 

■ I silo med brännbart innehåll 

bör fasta släckanordningar 

finnas. 

Erfarenheter 

De flesta svenskar känner 

till att linolja som sugs 

upp i en trasselsudd kan 

självantända om förhållanderna 

är de rätta. 

Däremot är det inte lika 

bekant att oljor som säljs under 

namn av ”golvolja” eller 

”moppolja” har motsvarande 

egenskaper. 

Självantändning kan också 

uppträda i lager av torv, sågspån, 

flis, kol eller andra bränslen. 

Uppvärmningen beror till en 

början på en biologisk aktivitet 

med olika typer av bakterier. I 

nästa steg vidtar sedan en kemisk 

process som alstrar ytterligare 

värme. 

Om värmen leds bort i långsammare 

takt än den produceras 

kan det lagrade materialet 

bli så varmt att det bärjar förkolna 

(pyrolysera). 

Antändningstemperaturen 

sjunker och det kan uppstå 

en glödbrand i en ”gryta” mitt 

inne i bränslelagret. 

Om bränslet förvaras i en silo 

Foto: SOMMARBILDER.SE 

Självantändning 

inget nytt fenomen 

eller annan sluten behållare 

kompliceras situationen ytterligare. 

Vid pyrolysen bildas brännbara 

gaser som ansamlas i behållaren. 

I detta läge innebär 

all hantering av bränslet en stor 

fara. Även mindre luftrörelser 

kan göra att fickor av oförbrända 

gaser plötsligt tillförs luft. 

Risken för gasexplosion eller 

hastigt uppflammande brand 

är uppenbar. Detta kan i sin tur 

göra att det virvlar upp ett moln 

av brännbara partiklar. Det blir 

en dammexplosion som virvlar 

upp mera damm. Ingen vet vad 

en sådan kedjereaktion kan 

leda till. 

Den kommunala räddningstjänstens 

insatsstatistik visar 

att den under perioden 1996- 

2001 larmades till 395 bränder 

som startat i någon form av silo. 

De tre dominerande brandorsakerna 

angavs vara gnistor, 

värmeöverföring respektive 

självantändning. 

ULF ERLANDSSON 

29 

Rapport 

om släckning 

av silobränder 

En rapport silobränder har på 

uppdrag av Räddningsverket 

tagits fram av Henry Persson 

och Per Blomqvist vid Sveriges 

Provnings- och Forskningsinstitut 

(SP). 

Syftet är att den ska utgöra 

underlag för framtida utbildningsmaterial 

kring bränder och 

släckinsatser i siloanläggningsr. 

Rapporten ger en översikt av 

de erfarenheter och kunskaper 

som finns angående bränder 

och explosioner i siloanläggningar. 

Den är främst inriktad 

mot detektions- och släckningsproblematiken 

men ger även en 

översikt av vilka lagar, förordningar 

och rekommendationer 

som finns, både inom och utom 

Sverige. 

Rapporten beskriver också 

olika silotyper samt vanligt 

förekommande risker och 

hur de elimineras. Baserat på 

praktiska erfarenheter och vissa 

forskningsinsatser ges råd kring 

släckinsatsens genomförande. 

Rapporten är avsedd att bidra 

till ökad kunskapsnivå hos den 

kommunala räddningstjänsten 

men också att ligga som grund 

för framtida utbildningsmaterial 

att användas i Räddningsverkets 

kompetensutbildning. 

Den finns publicerad som en 

arbetsrapport ”Släckning av 

silobränder”med nummer SP- 

AR 2004:16. 

Forskning om 

självantändning 

Ett omfattande forskningsprojekt 

för att finna orsakerna och 

förutsättningarna för självantändning 

i pellets från olika 

trädbränslen pågår sedan ett 

par år. 

Huvudmålsättningen är att 

ta fram ett avancerat beräkningsverktyg 

för simulering av 

självantändningsförlopp 

Det är ett så kallat CECOSTprojekt 

som finasieras av STEM 

(Energimyndigheten), samt 

Räddningsverket och Brandforsk. 

Forskningen utförs vid universitetet 

i Växjö, LTH i Lund samt 

SP i Borås. Danskt Brandtekniskt 

Institut arbetar parallellt med 

liknande frågor och ett samarbete 

har inletts. 

Den beskrivna branden i 

Härnösand och andra dyrbara 

silobränder har gjort att flera 

företag och försäkringsbolag 

visat intresse för projektet. 

Ulf Erlandsson är 

anställd vid Räddningsverket 

med 

uppgift att leda 

ett stort brandutredningsprojekt. 

Erlandsson medverkar i Sirenen 

med sammanfattningar 

av rapporter. Han tar med 

glädje emot synpunkter och 

tips på tel 054-13 50 39, fax 

0470- 20804, epost: 

ulf.erlandsson@srv.se

30 ordet fritt 


Räddningstjänsten i sommar: 

Skägget i brevlådan? 

Efter stormen Gudrun 

i januari har enorma 

mängder träd blåsts omkull. 

En torr och varm sommar 

kommer att innebära att de 

stora mängderna dött bränsle 

i marknivån lättare torkar ut. 

Risken för större bränder ökar 

i och med att markbränder 

lättare kommer att kunna 

antända stora lättantändliga 

bränsleansamlingar (exempelvis 

trädkronor). 

De stora mängderna 

skogsmaskiner ute i berörda 

områden lär öka risken för 

antändning. 

Den allvarliga situationen 

kan innebära att vi i sommar 

kan få uppleva skogsbränder 

som man annars ser i 

södra Europa, Nordamerika, 

etcetera. Situationen förvärras 

ytterligare då vi inte kommer 

att räcka till vid en allvarlig 

skogsbrandsäsong i berörda 

områden, med den nuvarande 

utbildningsnivån, metodiken 

och resurser som vi vanligtvis 

tar till vid skogsbrandbekämpning. 

Insläpat av katten 

Akuta åtgärder krävs i detta 

läge för att vi någorlunda ska 

stå rustade inför sommaren. 

Men hur kommer det sig att 

vi är så dåligt rustade? 

Enligt min mening så kan 

man härleda det mesta till den 

mycket låga utbildningsnivån 

inom skogsbrandsläckning i 

Sverige. Skogsbrandsläckning 

betraktas av många som något 

som katten släpat in och ämnet 

glöms oftast bort. 

Denna attityd möter man 

bland annat vid storstädernas 

kårer, vilket är förståeligt då 

skogsbränder sällan inträffar 

Kostnad och nytta 

Vattendykning, en nödvändig 

eller överexklusiv 

resurs i den kommunala räddningstjänsten? 

Frågan diskuteras 

i rätt många kommuner 

och i flera har denna verksamhet 

fått stryka på foten. Bor 

man som jag i en kommun 

med mycket vatten känns det 

förstås som en trygghet att det 

finns en sådan organisation. 

Samtidigt har jag fått berättat 

för mig hur mycket det kostar 

att utbilda, utrusta och hålla 

igång en vattendykningsorganisation. 

Som allt annat i kommunen 

måste man värdera nyttan i 

förhållande till kostnaden och 

då inställer sig frågor som: 

Hur många liv har räddats av 

där. Men attityden finns även 

på andra ställen, vilket smittar 

av sig på utbildningarna vid 

skolorna. Som brandingenjör 

fick jag inte en enda timmes 

utbildning i ämnet och 

handen på hjärtat brandmän, 

brandförmän och brandmästare: 

Hur mycket fick ni? 

Bestod det inte som oftast 

av ett ledningspel, där ämnet 

skogsbrand bara fanns med i 

periferin? 

Och nu kan det mycket väl 

bli så att vi står där med skägget 

i brevlådan i sommar. För 

hur många brandmän i detta 

land kan skyddsavbränning 

eller moteld? Hur många 

brandbefäl i detta land kan 

bedöma erforderlig bredd på 

brandgata? Hur många brand- 

ingenjörer i detta land kan 

göra spridningsberäkningar 

för skogsbränder? 

Personal från storstäder 

Ett ironiskt inslag i denna fråga 

är att Räddningsverkets snabb- 

insatsstyrka – som bland annat 

ska kunna bekämpa skogsbränder 

i andra länder – består 

till största del av personal från 

storstäderna. Ironiskt – ja. Särskilt 

genomtänkt – knappast. 

Andra länder lär knappast be 

om hjälp då det rör sig om lättsläckta 

gräsbränder. 

Vad göra? Ja till att börja 

med så bör vi i Sverige erkänna 

att det finns ett ämne som 

heter skogsbrand, som är nog 

så viktigt ibland och ska tas 

seriöst som alla andra ämnen. 

Rickard Hansen 

NASA, Maryland, USA 

Tjl från Kalmar brandkår 

räddningstjänstens vattendykare 

i Sverige senaste fem 

åren? 

Chanserna att rädda någon 

torde vara rätt små på grund 

av att vattendykarna sällan 

hinner fram i tid. Först ska 

någon ringa 112, sedan ska 

räddningstjänsten larmas och 

på det kommer körtid, förberedelser 

vid ankomst innan man 

kan gå i vattnet samt sökande 

efter den försvunne. Att klara 

allt detta under tio minuter 

låter i de flesta fall som en 

omöjlighet. Och mycket mer 

än fem minuter under vattnet 

klarar sig inte många utan 

hjärnskador eller hjärndöd. 

Har någon räknat på den 

samlade kostnaden för landets 

Foto: PELLES PHOTO, KISA 

I sommar kan vi få skogsbränder som vi annars ser i södra Europa 

och beredskapen är låg, anser Rickard Hansen. Skogsbrandsläckning 

betraktas ofta som något som katten släpat in. 

Vattendykning en lyxverksamhet 

kommuner för att hålla med 

vattendykning? 

Statlig finansiering 

Jag läste någonstans att störst 

nytta gör vattendykningen att 

söka och hitta redan drunknade 

personer. Detta är förstås 

oerhört angeläget för samhället 

och de anhöriga, men är 

det verkligen en uppgift för en 

kommunal räddningstjänst 

med ont om pengar? Detta 

borde vara en polisiär uppgift 

som finansieras med statliga 

pengar. 

Kanske skulle det indirekt 

rädda flera om räddningstjänsten 

mer aktivt engagerade 

sig i arbetet med att förebygga 

drunkningsolyckor. 

Nej, på mig känns vattendykning 

som något av en av 

lyxverksamhet i en räddningstjänst 

som säger sig ha ont om 

pengar. 

Det känns mer angeläget 

om kommunerna regionvis 

och i samarbete med landstingen 

och militären får till 

fler räddningshelikoptrar som 

snabbt kan undsätta skadade 

i trafikolyckor, skogsarbetare 

som råkat illa, personer som 

hamnat i sjönöd, akutsjuka 

med lång körsträcka för ambulansen 

och så vidare. 

Fritidspolitiker(fp) 

Kom ut 

i verklig- 

heten, 

Snickars! 

Torwald Snickars hävdade 

på insändarplats i förra 

numret att räddningstjänster 

kringgår lagen genom att 

ställa för låga krav på räddningschefer 

och räddningsledare. 

Det är ju lätt att sitta i 

Stockholm och kräva minst 

brandingenjörsnivå för att få 

arbeta som räddningschef och 

räddningsledare. 

Välkommen ut i verkligheten, 

Snickars! Härute finns det 

gott om duktiga människor 

som fungerar utmärkt som 

räddningschefer och inte 

minst räddningsledare. Med 

sin oftast stora och genuina erfarenhet 

kan de göra ett väl så 

bra jobb som brandingenjörer 

med begränsad erfarenhet av 

insatser och livet på en mindre 

räddningstjänst. 

Om man trots allt vill ha en 

brandingenjör är det inte bara 

att beställa en. Många räddningstjänster 

kan vittna om 

hur svårt det är att rekrytera 

ingenjörer till glesbygdskommuner. 

Dessa kommuner kan 

heller inte hänga med när 

det gäller löner. Ingenjörerna 

tar oftast hellre ett betydligt 

högre lönebud i en större kommun 

eller företag. 

Så verkligheten, Snickars, 

är att många kommuner även 

fortsättningsvis måste lösa 

ledarskapet med annat än 

ingenjörer. 

Ställföreträdande 

räddningschef utanför storstad 

Skriv en insändare 

och få Sirenens T-shirt! 

För att uppmuntra fler att delta 

i debatten erbjuder vi alla som 

skriver en insändare och får den 

publicerad i nr 4/05 Sirenens 

populära T-shirt. 

Är du intresserad av T-tröjan, 

ange önskemål om storlek (S, 

M, L, XL, XXL) när du skickar 

insändaren. 

Också du kan tycka till 

på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 000 tecken på datorn, 

inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 

stig.dahlen@srv.se 

Manusstopp för nr 4/05 är 

19 maj. Välkommen!


ordet fritt 

Brandskydd försvåras 

av obegripligt språk 

För närvarande pågår arbetet med 

ändringar i Boverkets byggregler 

(BBR). I det förslag som varit ute på 

remiss vill Boverket att det i dag något 

förlegade begreppet insatstid ska ligga 

till grund för bedömningar om en fastighets 

brandskydd är tillräckligt eller 

inte. Det är inte rättvist mot den som 

ska ta ansvar för brandskyddet. Han eller 

hon kan nämligen aldrig säkert veta 

om det beslut man fattar baserar sig på 

en rättvis bild av vilken hjälp man kan 

få av räddningstjänsten i sin kommun. 

Insatstid har varit ett försök att sammanfatta 

tiden från det att räddningstjänsten 

får ett larm om att något hänt 

till den stund man påbörjar jobbet på 

plats, med facktermer: anspänningstid, 

körtid och angreppstid. Begreppet 

fanns i det gamla allmänna rådet från 

Räddningsverket. Men sedan lagen om 

skydd mot olyckor trätt i kraft känns 

detta begrepp inte längre aktuellt. 

Angreppstiden varierar mycket 

Mot begreppet insatstid brukar man 

invända att det är trubbigt. Anspänningstiden 

är lätt att beräkna, körtiden 

likaså. Men angreppstiden varierar oerhört 

mycket. Det är ju inte förrän man 

är på plats som det går att bedöma vad 

som behöver göras. Och då kan det ta 

allt ifrån en minut till 15–20 minuter 

innan man är igång. 

Handlar det om till exempel ett sjukhus 

eller en industri kan det ta tid bara 

att orientera sig på plats. 

När Boverket reviderar byggreglerna 

handlar det om nybyggnation av fastigheter. 

Dessa ska sedan tas i bruk och 

då gäller lagen om skydd mot olyckor. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Brandskyddsföreningen är 

mån om att alla som sedan den nya 

lagen trädde i kraft har ansvar för sitt 

brandskydd ska få förutsättningar att 

ta det. Ska de kunna göra det är en av 

hörnpelarna att de vet vilken hjälp de 

kan räkna med från den kommunala 

räddningstjänsten. 

För att de ska kunna förstå det måste 

landets kommuner redovisa sina resurser 

och sin förmåga på ett sätt som går 

att förstå för den som inte är fackman. 

Därför är det inte bara olyckligt utan 

till och med rent olämpligt att ett regelverk, 

som är så viktigt för byggande 

och boende som BBR, konserverar ett 

gammalt och för gemene man obegripligt 

språkbruk. 

Göran Schnell, vd 

Peter Svensson, brandingenjör 

Svenska Brandskyddsföreningen 

Boverket svarar: 

”Vi är öppna för förändringar” 

KOMMENTAR från Anders Johansson, 

brandingenjör på Boverket: 

Boverket har förståelse för insändarskribenternas 

uppfattning om insatstid 

som begrepp men menar att alternativa 

lösningar är svåra att finna och att insändarens 

resonemang och slutsatser delvis 

bygger på en misstolkning av föreslagen 

ändring av byggreglerna. 

Tidigare var insatstid reglerat via Räddningsverkets 

allmänna råd till räddningstjänstlagen. 

Då denna ersatts av lagen 

om skydd mot olyckor uppstod behovet 

för Boverket att tydliggöra vad som menas 

med normal insatstid i byggreglerna. 

Den föreslagna ändringen innebär att vi 

i ett allmänt råd preciserar vad som är 

normal insatstid för byggnader som använder 

fönster och räddningstjänstens 

stegutrustning som alternativ utrymningsväg. 

Någon ändring i föreskriftstexten 

är däremot inte gjord. 

Fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänsten 

är tillåten för bostäder i 

flervåningshus, kontor och jämförbara 

byggnader. Jämförelsen med angreppstid 

för sjukhus och industrier är därmed 

inte relevant. Tiden att ställa upp en 

stege/stegbil bör även fortsättningsvis 

kunna uppskattas schablonmässigt. 

Vi på Boverket håller med om att insatstid 

är ett ålderdomligt och fyrkantigt 

sätt att bestämma vilka förutsättningar 

som gäller för en byggnads brandskydd. 

Tyvärr har vi hittills inte funnit något 

bättre alternativ. Om man vid nybyggnad 

inte längre skulle kunna tillgodoräkna 

sig räddningstjänstens insats för 

utrymning av flerbostadshus skulle det 

leda till omotiverade ökade kostnader 

för extra trapphus eller särskilt brandsäkra 

trapphus. 

För närvarande går vi igenom alla 

inkomna remissynpunkter. Om vi kan 

hitta en bättre lösning är vi öppna för 

förändringar i regelförslaget. 

Anders Johansson 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Var finns 

analysen? 

31 

Antalet döda i bränder minskade 

dramatiskt mellan 2003 och 2004, 

från 133 till 60. Såväl Räddningsverket 

som Brandskyddsföreningen kopplar 

via sina tidskrifter utfallet till den nya 

lagen om skydd mot olyckor och ökad 

användning av brandvarnare. Detta gör 

de i alla fall utan publicerade analyser. 

Detta har för många varit irriterande 

och inkompetent. Ett så plötsligt 

trendbrott kan inte enbart bero på till 

exempel lagen om skydd mot olyckor, 

som få boende känner till. Hade antalet 

döda i bilolyckor minskat så avsevärt 

hade såklart Vägverket mycket noggrannt 

utrett orsaken. Men något är 

kanske på gång. 

Tyvärr har den positiva trenden enligt 

Sirenen nr 2-05 brutits, i alla fall tillfälligt. 

Har brandvarnare plötsligt slutat 

fungera eller har lagen om skydd mot 

olyckor trätt ur kraft? 

Med detta något raljerande inlägg 

efterlyses en mycket mer djuplodande 

analys av det goda året 2004. Jag vet att 

många funderar i samma banor. 

Staffan Bengtson 

KOMMENTAR från Sirenen-redaktionen: 

Företrädare för Räddningsverket har i 

några artiklar i Sirenen dragit slutsatsen 

att den ökade användningen av brandvarnare 

är huvudförklaringen till minskningen 

under 2004 – i något fall med 

reservationen att de positiva siffrorna 

kan bero på slump och tillfälligheter. 

Björn Albinson på Räddningsverket 

meddelar att siffrorna från 2004 sedan 

en tid analyseras, bland annat genom 

körningar i databaser, jämförelser med 

andra länder, sökning av trender med 

mera. Sirenen hoppas kunna återkomma 

med resultaten av dessa analyser.

32 Platsannonser 


Nyutgivet från 


Rapport 

Räddningsinsatser 

i tunnlar 

Underlag för planering och 

bedömning av räddningsinsatser 

i befintliga tunnlar. 

Innehåller bland annat brandscenarier 

och utrymning. 

Best nr: P21-459/05. 

Årsredovisning 2004 

Räddningsverkets verksamhet 

2004 i både text och 

siffror. 

Best nr: I99-116/05. 

Broschyrer 

Räddningstjänst i Sverige 

Kortfattat information om 

samhällets räddningstjänst 

med beskrivning av de olika 

statliga räddningstjänsterna. 

Best nr: R00-170/04. 

Rescue Services in Sweden 

Samma som ovan, fast på 

engelska. 

Best nr: R00-268/04. 

Landtransport av 

farligt gods 

Fyllig broschyr med 

övergripande information 

om regler som rör transport 

Så här beställer du 

Annonsera i Sirenen 

– boka senast 18 maj 

Sirenen är perfekt för dig som 

ska rekrytera personal inom 

räddningstjänst och skydd 

mot olyckor. 

Ingen tidning i branschen 

har sådan täckning som 

Sirenen. 

Nästa nummer trycks 1 juni. 

För att vi ska hinna få med din 

annons vill vi att du förhandsbokar 

utrymme senast 18 maj 

samt lämnar färdig annons 

senast 25 maj. 

Spaltbredder 

Våra spaltbredder är: 

1 spalt 41,4 millimeter 

2 spalter 87,8 mm 



5 spalter 227 mm 

Priser 

Priset är 16 kronor per 

av farligt gods. Innehåller 

också information om ansvar, 

säkerhetsrådgivare, utbildning, 

klassificering, märkning, 

transporthandlingar och 

mycket mer. 

Best nr: B20-227/05. 

Pris: 30 kr plus moms. 

Information om brandskydd... 

...vid tillfällig uthyrning av 

samlingslokaler. Broschyr som 

bland annat informerar om 

ansvar både för ägare och den 

som hyr lokal. 

Best nr: I99-117/05. 

Handbok 

Oljeskyddet 

Dokumentet ”Oljeskyddet 

utmed de svenska kusterna 

och i de stora insjöarna inför 

2010” är avsett som ett strategi- 

och policydokument. 

Ett antal myndigheter har 

varit med och tagit fram 

materialet för att ge riksdag 

och myndigheter ett faktaunderlag 

för övergripande ställningstaganden 

för långsiktig 

planering. 

Best nr: R61-266/04. 

Ange beställningsnummer samt din adress. 

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes. 

Fax: 054-13 56 05. 

E-post: publikationsservice@srv.se 

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 

651 80 Karlstad. 

Annan utgivning 

Dags för människan i samhällets 

krishantering 

15:e skriften i debattserie 

från försvarsberedningen. Av 

Anders M Johansson och Bo 

Olsson, Civilförsvarsförbundet. 

OBS – kan inte beställas 

från Räddningsverket 

Beställning: Försvarsdepartementet, 

103 33 Stockholm, 

e-post: bestallning@defence. 

ministry.se 

Artikelnr: FORBER0501. 

Skriften är gratis 

spaltmillimeter för svartvita 

annonser, 18 kronor per spaltmillimeter 

för färgannonser 

(priserna är exklusive moms). 

Räkna ut priset 

Vad annonsen kostar räknar 

du ut enligt följande exempel: 

En svartvit annons som är 3 

spalter bred och 150 millimeter 

hög kostar 7 200 kronor (3 

x 150 x 16). 

Priset för färgannons i 

samma storlek blir 8 100 

kronor (3x150x18). 

Kontakt 

Ring eller e-posta om du har 

några frågor. 

Kontaktperson för annonser 

är i första hand Per Larsson, tel 

054-13 51 02. 

Du kan även tala med Gunno 

Ivansson eller Stig Dahlén. 

Med 140 000 invånare i Sundsvallsregionen och ytterligare 650 000 personer inom en radie på 20 mil 

är området norra Sveriges största arbetsmarknad. En mycket väl utvecklad infrastruktur förstärker 

vår strategiska placering vid den svenska östkusten, 35 mil norr om Stockholm. 

Inom Räddningstjänsten Sundsvall – Timrå är vi 225 medarbetare som arbetar för att skapa ökad 

trygghet för de ca 111 000 invånare medborgarna som bor i Sundsvall och Timrå kommuner. 

Sundsvall – Timrå Räddningstjänstförbund söker 

Nya medarbetare till kombinationstjänster med spännande arbetsuppgifter. Du arbetar i huvudsak 

dagtid och ingår därutöver i jourtjänstgöring som inre befäl i vår ledningscentral samlokaliserad med 

SOS Västernorrland, alternativt som Insatsledare på skadeplats. 

Ansvarig intern utbildning – Räddningsavdelningen 

Dina huvudsakliga arbetsuppgifter är att ansvara för 

● Heltidspersonalens interna utbildningsverksamhet. 

● Drift av vårt nya skyddscenter/övningsområde. 

● Uppföljning efter genomförda räddningsinsatser. 

Du: 

● Är intresserad av den operativa verksamheten. 

● Trivs med att vara instruktör och har god pedagogisk förmåga. 

● Trivs med att jobba långsiktigt och strukturerat och har förmåga att delegera löpande uppgifter till 

andra medarbetare. 

● Är lätt att samarbeta med och kan uttrycka Dig väl i tal och skrift. 

Projektledare på kansliet 

Dina huvudsakliga arbetsuppgifter 

● Utifrån Räddningstjänstens verksamhetsplanering leda och arbeta med olika prioriterade projekt. 

● Analys och utredningar av olika frågor inom hela organisationen och tillsammans med våra medlemskommuners 

olika förvaltningar och bolag. Samarbetet omfattar även andra företag, myndigheter 

och organisationer. 

● Informationshantering via Internet, media och andra kanaler. 

Du: 

● Är analytisk och strukturerad i Ditt arbetssätt. 

● Gillar att arbeta i projektform med varierande arbetsuppgifter. 

● Är lätt att samarbeta med och kan uttrycka Dig väl i tal och skrift. 

Utbildning för tjänsterna: Lägst Räddningsledning A (Brandförman heltid), Räddningsledning B 

(brandmästare) är meriterande. Körkort B,C. 

För ytterligare information, kontakta: 

Räddningschef Peter Löthman 060-135801, 070-3395801 

Stf Räddningschef Tomas Öhrn, 060-135810, 070-6633967 

Fackliga företrädare: Kommunal – Tommy Jansson, Andreas Wedin. SKTF: Börje Stenqvist. Samtliga 

på telefon 060-123200. 

Vi ser gärna kvinnliga sökande och sökande med annan etnisk bakgrund. 

Intresserad? Sänd ansökan med en beskrivning av Dig själv till följande adress: 

Räddningstjänsten Sundsvall - Timrå 

Björneborgsgatan 40 

854 60 Sundsvall 

rst@rst.sundsvall.se 

www.rst.sundsvall.se 

Välkommen med din ansökan senast 9 maj 2005. 

Sirenen 

är Räddningsverkets tidning. I 

den kan du följa utvecklingen 

inom räddningstjänsten och 

skydd mot olyckor. Nyheter, 

reportage, debatt och mycket 

annat. 

Är du inte redan prenumerant 

– bli det! Du får åtta nummer 

om året, Gratis! 

Enda kravet från vår sida är 

att du gör en personlig anmälan. 

Vi tar inte emot personallistor 

eller centralt ifyllda 

talonger. 

Kupongen skickas till: 

”Prenumeration” 

Sirenen, L 257 

651 80 Karlstad 

eller faxas till: 

054-13 56 40 

❐ Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen 

❐ Adressändring 

❐ Avsluta prenumerationen 

Namn …………………………………………………………………… 

Gatuadress ……………………………………………………………… 

Postadress ……………………………………………………………… 

Vid adressändring/avslut 

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ……………………… 

Gamla adressen vid adressändring 

Gatuadress ………………………………………………………………… 

Postadress …………………………………………………………………


■ ■ ■ Värnamo får ytterligare 1,2 miljoner och 

Ljungby närmare 900 000 kronor i ersättning för 

räddningstjänstkostnader i samband med fjolårets 

översvämning. Kommunerna har tidigare fått 

drygt tre miljoner vardera. 

Platsannonser 

Eskilstuna kommun, Södermanlands största kommun, vackert belägen mellan 

Mälaren och Hjälmaren, har ca 90.000 invånare. Med sitt strategiska läge i 

Mälardalen och nya kommunikationer i form av Svealandsbanan och motorväg 

till Stockholm, har Eskilstuna under de senaste åren haft en positiv befolkningsutveckling. 

Det finns en stark framtidstro i regionen med flera nya företagsetableringar. 

Räddningstjänsten är en egen förvaltning med en budget på drygt 36 Mkr. 

Huvudbrandstationen finns i Eskilstuna med en heltidsstyrka på 9 man samt 

räddningschef och stabschef i beredskap. I kommunens ytterområden upprätthålls beredskapen av två 

deltidstyrkor och två frivilliga brandkårer. 

Kommunen håller i dagarna på med en upphandling av en ny huvudbrandstation med SOS-central, 

inflyttning hösten 2006. 

Vi söker 

Brandinspektör 

Vi söker dig som vill vara med och utveckla vårt olycksförebyggande arbete. 

Du kommer att arbeta efter nya lagen som skall förbättra skyddet mot olyckor och öka tryggheten i 

vår kommun. Dina arbetsuppgifter kommer att vara tillsyn, intern / extern utbildning , information 

mot allmänheten mm. 

Du skall ha Tillsyn och olycksförebyggande A och gärna även B-kursen eller motsvarande. Du skall 

ha räddningsledarutbildning och möjlighet att ingå i vår stabschefsberedskap tillsammans med fyra 

brandinspektörskollegor. 

Vi lägger stor vikt vid Din kompetens och Dina personliga egenskaper. 

Löneanspråk anger Du i ansökan. 

Välkommen med din ansökan märkt 08-02/05 som vi vill ha senast 2005-05-09. 

Är Du intresserad? 

Kontakta Rolf Forsell, Chef Skyddsenheten, tel 016-107468 

eller Lars Lagebo, Stf. Räddningschef, tel. 016-107470 

Fackliga företrädare är för CF Göran Herrmann, tel 016-107473, för SKTF Lars Eurenius tel 016- 

107474 och för SKAF Thomas Knutsson 016-107480 

Ansökningshandlingarna skickar Du till: 

Eskilstuna kommun 

Räddningstjänsten 

631 86 ESKILSTUNA 

■ ■ ■ Härnösands kommun får nära två miljoner 

kronor i statlig ersättning för räddningstjänstkostnaderna 

i samband med branden i en siloanläggning 

i september förra året. Branden pågick under 

sex dagar. 

Södra Roslagens Brandförsvarsförbund driver sedan några år 

Räddningscentral Norr i Täby, som hanterar larm och ledning 

för sammanlagt tolv kommuner i norra Stockholms län. 

Under året går två av våra medarbetare i räddningscentralen i 

pension, och därför 

söker nu Södra Roslagens Brandförsvarsförbund 

en Samordnare RC 

och 

ett Stabsbefäl / Insatsledare 

Som samordnare för RC svarar du för den dagliga driften av 

verksamheten i räddningscentralen. Du är arbetsledare för fyra 

stabsbefäl och kan själv vikariera som det vid behov. Som stabsbefäl 

är du arbetsledare för ett skift med tre ledningsoperatörer 

och ansvarar för strategisk ledning. 

Vi strävar efter att vara en arbetsplats där mångfald och jämställdhet 

råder, och välkomnar därför särskilt såväl kvinnor som 

sökande med annan etnisk bakgrund. 

För mer information om tjänsterna, kontaktvägar till fackliga företrädare 

och anvisningar för ansökan hänvisar vi till vår hemsida 

www.srb.brand.se under rubriken lediga tjänster. 

CLC Installationsconsult AB, med huvudkontor i Helsingborg, 

är ett av de större fristående företagen i sin bransch i Skåneregionen. 

Vi startade vår verksamhet 1982 och kan idag erbjuda 

alla tjänster inom installationsteknik; VVS, El/Tele, Brandskydd/ 

Sprinkler, Kyla och Styr. Med representation i både Malmö och 

Kristianstad bistår vi våra beställare hela vägen från idé- till förvaltningsskedet. 

Vår framåtanda och obyråkratiska organisation 

med korta beslutsvägar uppskattas av både kunder, samarbetspartners 

och givetvis vår personal. 

I samarbete med Jobfinder söker vi nu en 

Brandingenjör 

med erfarenhet och drivkraft 

Vi ser gärna att Du har arbetat några år i branschen i en konsultativ 

roll med erfarenhet från införsäljning av egna uppdrag. 

Ytterligare meriterande är erfarenhet av riskhanteringsfrågor 

och/eller räddningstjänsten. Din initiativförmåga, drivkraft, idérikedom, 

kundfokusering och utåtriktade personlighet värdesätter 

vi mycket högt. 

För rätt person erbjuder vi anställning i ett ungt och expansivt 

kunskapsföretag med gott renommé, stort engagemang och 

framåtanda. Vår breda kundbas, inom såväl den privata som 

kommunala och statliga sektorn, säkerställer varierade och intressanta 

uppdrag inom nämnda teknikområden. Genom lyhördhet, 

god personalvård och kompetensutvecklingsprogram möter och 

säkerställer vi såväl våra medarbetares som våra kunders behov. 

För ytterligare information kontakta Bo Hagelborg på Jobfinder, 

som vi samarbetar med i denna rekrytering. 

Din ansökan skickas snarast via mail till bo.hagelborg@jobfinder. 

se. I Din ansökan vill vi endast ha personligt brev samt CV/Meritförteckning. 

Märk Din ansökan ”Brandingenjör”. 

Jobfinder 

Magle Lilla Kyrkogata 2B 

223 51 Lund 

Tel: 046-211 80 75 

33

34 krypt0 


6 4 8 9 11 4 2 22 6 19 14 20 16 2 1 2 18 19 10 24 18 15 17 2 4 6 13 13 

16 2 14 12 23 2 2 19 2 2 2 14 2 22 9 2 20 9 2 2 10 2 11 2 5 2 14 19 

11 13 2 13 3 19 22 26 25 9 4 2 24 2 19 26 20 2 18 2 10 6 15 17 4 6 2 18 

20 2 19 11 24 6 2 25 26 2 9 22 10 9 19 2 3 2 4 11 2 24 17 6 4 23 2 24 

2 25 7 4 2 2 1 6 10 10 2 19 11 21 9 19 2 2 9 2 13 2 2 2 1 6 6 24 

17 19 2 5 2 11 25 2 6 15 15 5 24 2 2 7 8 6 2 4 5 8 13 11 2 2 6 2 

14 2 26 24 18 25 20 6 

22 11 19 12 19 6 24 23 

11 2 2 2 20 2 2 23 

24 5 24 3 6 20 21 9 

2 21 2 20 2 26 2 20 

17 11 19 25 13 4 5 21 

6 4 2 2 4 2 2 5 

4 2 13 8 11 20 14 16 

3 22 11 2 21 5 2 2 

8 18 16 10 2 11 15 1 

2 2 2 8 10 2 12 26 

21 2 21 5 14 19 2 19 

9 10 11 20 22 5 11 4 

19 6 23 24 3 10 2 11 

12 2 2 11 24 2 12 15 

6 8 24 10 6 20 20 6 2 5 24 12 2 13 3 19 24 5 10 1 2 3 4 2 4 5 17 

2 19 11 2 20 2 9 20 6 2 12 2 24 14 2 2 18 2 5 24 2 18 8 9 20 2 16 2 

22 26 2 23 5 24 17 6 21 2 6 10 10 2 19 14 15 17 6 2 3 10 2 2 6 2 10 24 

9 2 2 26 24 17 6 2 2 6 17 2 3 2 18 2 17 19 2 13 2 10 2 21 2 19 3 9 

12 3 19 2 2 11 2 4 7 8 2 10 8 18 10 10 2 18 2 6 8 9 15 2 1 6 19 19 

3 10 9 2 18 2 1 7 2 5 2 19 2 19 2 2 11 12 6 17 6 2 2 6 25 2 2 3 

19 2 23 9 19 5 11 24 10 2 1 14 23 11 22 14 24 2 4 6 19 14 20 16 2 8 26 12 

Toppvinsten till Sösdala 

Den här gången kom den först öppnade rätta 

lösningen från Sösdala. Vi på Sirenen säger grattis 

till Johan Olofsson och övriga vinnare. 

Rätt lösning av krypto nr 2 2005 gav följande 

mening i de tonade rutorna: 

Känner sig taggad 

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret 

etc): Johan Olofsson, Sösdala. 

2–4:e pris (cykelhjälm): Anneli Johansson, Mariefred, 

Gunnar Lindström, Backaryd, Anders Andersson, Ystad. 

5–8:e pris (brandvarnare): Birger Tillman, Sollentuna, 

Gunnel Artursson, Finspång, Rune Wedin, Norrköping, 

Rune Persson, Arkelstorp. 

P Y R A M I D E K Ä S N Ä R J M Å R A Ä O L E A N D E R 

R Ä I Ä Å R Ä D R Ö M Ä N Ä U Ä L Ä S K R I K Ä Y Ä N I 

U P P E Ä Ä F E G O M Ä S Ä B 

S U B T I L Ä L U Ä A Ä T Ä B 

T R Ä N G A Ä W S Å G Ä R U E 

R Ä R A N D Ä E T Ä I N I Ä B 

O K Ä Ä O A Ä I E R Ä A D E L 

T Ä C A B Ä Å S R E V Ä A P A 

Ä J O Ä E Ä S S Ä L I K Ä Ä D 

T A X Ä L I E Ä K Ä N N E R Ä 

R Ä I N Ä J Ä T O Ä D Y Ä E J 

Å T T A Ä O S A Ä R Ä S I G Ä 

D O Ä N Ä N Ä Z K Ö Ä T R I M 

S P Ä D Ä S K E O D L A Ä Ä Å 

L P Ä U V Ä Ä T L Ä Å Ä J O S 

I Ä P Ä I N Å T 

T A G G A D Ä 

C A C A O Ä Ä Ä R Ä Ä Å Ä Ö M 

K P Ä Ä L Ä P H A Ä M Ä B R O 

Ä A V I Ä B Ä Ä S T O S Ä Ä D 

H R Ä S T R A X T E Ä A I R Ä 

Ä T Ä T Ä A T Ö 

V Ä X T Ä A 

N Ä H E L Ä O R N E K Ä Y E N 

G L I Ä Ä A M T Y Ä T U Ä M I 

B Ä R O A Ä E Ä Ä K A K T U S 

J U S Ä H Ö R N V R Ä Ä R Ä Ä 

Ö K Ä S A L Ä Y A O R T A Ä U 

R Ä K P Ä Ä Ä Å D Ö M A Ä K R U M P E N Ä L P Ä Ä K I L 

K A V E L H I R S Ä C L E M A T I S Ä L A P P T Å T E L 

Kryptokonstruktör: Hans-Eric Finsberg Foto: Stig Dahlén 

Lösningen till kryptot 2 2005 

Kryptokonstruktör: Hans-Eric Finsberg Foto: Stig Dahlén 

L 

Samma tal – samma bokstav 

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid 

pilarna. Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden. 

Regeln är att samma siffror motsvaras av samma bokstav 

hela kryptot igenom. 

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en mening 

som har koppling till bilden. 

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet, 

kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: en 

brandvarnare. 

Skicka lösningen senast den 23 maj till: ”Kryptot”, 

Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad. 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


Effektiv 

blockering 

Utrymningsdörrar av de mest 

hårresande varianter har vi 

presenterat ett antal på denna 

sida. Här kommer en av de mer 

svårforcerade vi hittills sett 

– en utrymningsväg i en järnhandel 

i Västra Götaland. 

Inte nog med att utrymningsvägen 

används som 

uppställningsplats för tomkartonger 

och annat – dörren har 

även en tvärslå i stål, fastsatt 

med bultar i både dörr och 

karm! 

– Som tur är finns det verktyg 

i järnhandeln för att öppna 

dörren, men det blir till att 

leta, skriver Jan-Inge Olsson 

i Brålanda, som skickat in 

bilden. 

■ ■ ■ Har du själv någon rolig 

eller udda bild med anknytning 

till räddningstjänst och skydd 

mot olyckor, skicka den till Sirenen. 

Vi belönar alla som får sin 

bild publicerad med Sirenens 

T-shirt. Kom ihåg att uppge 

önskad storlek. 

Birgitta Ågren slutar som chef för 

civila enheten på försvarsdepartementet. 

Åke Sundin tar över i avvaktan 

på att ny enhetschef tillsatts. 

Rolf Åkerstedt, brandinspektör 

i Södertörn, började 1 april som 

ansvarig för brandskyddet vid SL 

Infrateknik AB i Stockholm. 

Peter Eriksson och Lennart Eriksson, 

Sigtuna-Arlanda räddningstjänst 

har tilldelats Torsten Mohlins 

stipendium 2005. De får 5 000 

kronor vardera för att i New York 

studera byggnadskollaps vid brand 

eller explosion samt samverkan 

mellan räddningstjänst och polis 

vid bombhot. 

Brandingenjör Anders Christensson, 

31, arbetar från och med 1 

mars på räddningstjänsten i Trelleborg. 

Brandingenjör PO Nilsson med 

bakgrund från räddningstjänsten 

i Järfälla och Attunda har anställts 

av Nyströms Brand & Säkerhet i 

Stockholm. 

Redaktion 

Stig Dahlén 

Chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

054–13 51 04, e-post: 

stig.dahlen@srv.se 

Per Larsson 

Reporter 

054–13 51 02 

e-post: per. 

larsson@srv.se 

Gunno Ivansson 

Layoutare, reporter 

054–13 51 06 

e-post: 

gunno.ivansson@srv.se 

Sirenens uppgift är att beskriva 

utvecklingen inom Räddningsverkets 

ansvarsområden och stimulera 

till debatt i dessa frågor. 

Enbart Inledaren på sidan 2 är att 

betrakta som Räddningsverkets 

officiella linje. 

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. 

Adress: Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad. 

Telefax: 054–13 56 40 

e-post: sirenen@srv.se 

Prenumeration är gratis. Beställes 

skriftligt genom att skicka in 

prenumerationstalongen som 


Räddningsverkets tidning 

Näst Sista 

Foto: JAN-INGE OLSSON 

Blockering! Den här järnhandeln vet hur en nödutgång blockeras. 

Åke Blomqvist, 58, är ny räddningschef 

i Bromölla. Han kommer 

närmast från motsvarande tjänst i 

Emmaboda. 

Anders Nählstedt tillträdde 1 

april som räddningschef i Hässleholm 

efter Benny Ståhl, som gått i 

pension. Nählstedt var tidigare ställföreträdande 

chef kommunen. 

■ ■ ■ HÖR AV DIG 

när personer på ledande poster 

i din organisation byter jobb 

eller någon nyanställs. Adresser 

finns i redaktionsrutan 

här nedan (givetvis kostar det 

inget att ”annonserna” dessa 

nyheter). 

Vilken bokstav? 

Följande annons 

var införd i en 

lokaltidning på 

Västkusten: 

I dag tisdag är 

det torsdag i 

stället för på 

lördag 

Låter obegripligt. 

Allt på grund av 

ett korrekturfel. En 

enda bokstav behöver 

bytas ut mot en 

annan så stämmer 

allt. Vilken bokstav 

och i vilket ord? 

Skicka svaret till 

Sirenen, L 257, 651 

80 Karlstad. Märk 

kuvertet ”Bokstav”. 

Först öppnade rätt 

lösning vinner en 

resebrandvarnare. 

finns i slutet av varje nummer. 

Upplaga: 36 000 exemplar. 

Adressändring görs genom att 

fylla i talongen som finns i slutet 

av varje nummer. Talongen 

faxas, 054-13 56 40 eller skickas 

till: Prenumeration, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad. 

Kom ihåg att uppge gamla 

adressen vid adressändring! 

Tryck: VLT Press, Västerås. 

Tryckt på miljövänligt papper. 

Tryckdag detta nummer: 14 april. 

Nästa nummer, 4/05, trycks den 

1 juni. 

35 

För 15 år sedan lagstiftade Australien om hjälmtvång 

för cyklister. Sedan dess har antalet skallskador i 

cykelolyckor minskat med 70 procent. Med andra ord 

ett sällsynt effektivt sätt att förebygga död, hjärnskador 

och lidande samt att reducera samhällets kostnader för 

sjukvård och rehabilitering. 

Sedan årsskiftet är det lag på cykelhjälm också i Sverige 

– men enbart för barn upp till 15 år. Bättre än ingenting, 

men tandlöst. Det blir 

inga böter för dem som 

bryter mot lagen (barn 

under 15 år är inte 

straffmyndiga). Och 

lagen är fullständigt 

ologisk. Hur motivera 

ett barn att det är så 

viktigt med cykelhjälm 

när det uppenbarligen 

inte är det för vuxna? 

Självfallet borde lagen gälla alla som cyklar. 40-45 

svenskar dör i cykelolyckor varje år, 20 000 skadas, 4 000 

av dem så illa att de måste läggas in på sjukhus. Cykelskadorna 

kostar oss via skattsedeln drygt en halv miljard 

kronor om året. Hjälmlag för alla skulle mycket kraftigt 

reducera antalet döda och svårt skadade. 

Om ingen annan myndighet gör det borde Räddningsverket 

– med en chef som varit generalsekreterare i Cykelfrämjandet 

– ta initiativ till en skärpning av hjälmlagen. 

Låt inte människor dö i onödan! 

Vi har förvisso mer än tillräckligt med lagar i detta land, 

men i de fall de uppenbart räddar liv och stora kostnader 

för samhället köper jag gärna ytterligare några. Här två 

andra exempel där Räddningsverket kan ta täten för att 

driva igenom lagändringar: 

■ Självslocknande cigaretter. Sirenen berättade i 

höstas om hur det lagstiftats om denna uppfinning i 

bland annat delstaten New York. Cigaretten slocknar om 

en person somnar ifrån den. Lag på att enbart denna typ 

av cigaretter får säljas skulle varje år förhindra att cirka 

20 svenskar dör. Räddningsverket jobbar för lagstiftning, 

helst gemensam för hela EU. Men för varje år som går utan 

att lagen införs dör många i onödan. Risken finns att EUbyråkratin 

mal på länge i en fråga som denna. I så fall bör 

Sverige försöka driva igenom nationella krav. 

■ Fyrverkerier och smällare. Senaste nyåret, liksom det 

förra, inträffade dödsfall och skadades många svenskar 

av fyrverkerier. Som vanligt orsakade raketerna även en 

massa onödiga och kostsamma bränder. ”Smällare” finns 

officiellt inte eftersom de förbjöds för några år sedan, 

men i likhet med hjälmtvånglagen är ”smällarlagen” ett 

slag i luften. De som producerar och säljer pyrotekniska 

produkter har nämligen gjort om de gamla rätt harmlösa 

raketerna till en kombination av värstingraketer och minibomber. 

Marknadsföringen har blivit allt aggressivare. 

Nu lanseras produkterna som ”Bomb Extreme”, ”Slammer 

– 153 rörs bombtårta” och ”Super Salute, 1 kilo krut!” 

”Smällare” förbjöds alltså, men ”bomber” är det uppenbarligen 

fritt fram för. Förbjud försäljning till allmänheten 

av pyrotekniska produkter och överlåt 

till specialutbildade festarrangörer att 

ordna med fyrverkerier! Gamla människor, 

katter och hundar blir minst 

lika vettskrämda i dag som innan 

förbudet mot smällare trädde i kraft. Så 

gör något Räddningsverket innan fler 

skräms till vanvett och fler skjuter 

huvudet av sig i fullständigt onödiga 

olyckor. Jobba aktivt för 

en skärpt lagstiftning! 

■ ■ ■ Räddningsverket 

heter egentligen ”Statens 

räddningsverk”. Så står det 

i lagtexter och officiella 

skrivelser. Ett gammalmodigt 

namn som utstrålar 

byråkrati. Det är hög tid att 

modernisera namnet. Bort 

med ”Statens”! 

Räddningsverket – kort och 

gott. Visst klingar det bättre. 

Tandlösa 

lagar borde 

vässas 

Sista ordet 

från Stig Dahlén 

Sirenens chefredaktör 

Välkommen med synpunker! 

e-post: stig.dahlen@srv.se 

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs 

i denna kolumn är hans personliga och har inget med 

Räddningsverkets ståndpunkter att göra.

Posttidning B 

Returadress: L 257 

651 80 Karlstad 

Hot och förmaningar hörde till 

vardagen, en klapp på kinden 

fanns inte. 

En tillvaro utan kärlek. 

Ett liv man inte önskar någon, allra 

minst ett barn. 

– Jag blev kränkt under hela min uppväxt, 

säger Krister Lumme, 59. 

Vi sitter på brandstationen i Mariefred, 

Krister Lumme berättar. Han har familj 

med barn och barnbarn, är deltidsförman, 

jobbar som fastighetsskötare, sitter 

med i Brandmännens Riksförbunds 

styrelse och är engagerad kommunpolitiskt 

för socialdemokraterna. Det finns 

mycket att prata om. 

Men samtalet handlar om livet innan 

tryggheten. Om de första 35 åren av 

Kristers liv, om svek, lögner, pennalism 

och fylla. 

Han har skrivit två böcker om sitt liv 

och planerar för en tredje. 

Kortvarig lycka 

Krister Lumme kallar sig själv ett lyckobarn, 

han föddes året efter krigsslutet. 

Men lyckan varade inte länge. Han växte 

upp på barnhem. Mamma lämnade en 

femåring kvar på Åland och flyttade 

med de två yngre pojkarna till Sverige. 


Räddningsverkets Tidning 

Nr 3 2005 


Uppväxten på det kristna barnhemmet speglas i brandförman Krister Lummes bok. Förhållandena gjorde Krister närmast till ateist när han kom upp i medveten ålder. Numera 

besöker han ibland kyrkan. Inte för att han tror, men för att få ro. 

Svår barndom blev bok 

Pappan, som var sjöman, skulle ha vårdnaden 

men klarade det inte. 

– Äktenskapet började knaka när jag 

var fyra år. Efter det fanns inget föräldraskap, 

inte heller något broderskap. 

Krister Lumme levde på barnhem till 

han var 15 år. I stället för kärlek fick han 

bannor. Boken ”Guds lilla barnaskara” 

är på sitt sätt en skakande berättelse om 

ett barn som söker trygghet men inte får 

det. Ett barn som ingen bryr sig om. 

15 vilsna själar 

Vid sex år flyttades Krister till ett barnhem 

som drevs av Stiftelsen Hemmet, 

och uppfostrades som det hette i kristen 

anda och nit. 

– Barnhemmet utvecklades till ett kollektiv. 

Paret som drev hemmet hade djur 

som vi 15 vilsna själar skulle sköta. Vill 

du inte arbeta ska du inte äta, så gick 

psalmerna. Värdet på dig som människa 

var nästan obefintligt. Vi straffades för 

att vi saknade föräldrar. 

Bråk och pennalism hörde till vardagen. 

Slogs barnen avgjorde föreståndaren 

vilka straff som skulle utdömdas. 

Den lille Krister lärde sig att manipulera, 

prata sig ur situationer, att vara diplomat. 

– Min barndom var ett misslyckande i 

sig, men ändå inte. 

Han jämför med hur det gått för de andra 

barnen på hemmet, som supit ihjäl 

sig eller blivit kåkfarare. Krister Lumme 

hade en hemsk uppväxt, han har hemska 

minnen. Men han säger sig inte lida 

av det. 

– Jag är inte bitter, har försökt gå framåt. 

De som blivit olyckliga har grävt ner 

sig i sitt eget öde, letat syndabockar. 

Men det var inte så lätt för Krister att 

gå vidare heller. När han var 15 flyttade 

han till mamma i Oxelösund, den 

mamma som lämnade honom när han 

var fem. Krister började jobba men vantrivdes. 

Efter ett år flyttade han hem till 

Åland och hamnade på fyllan. 

Vuxen vid 40 

Ett år senare gick han på sjön, vid 21 blev 

han pappa första gången. 

– Jag bestämde mig för att mina barn 

inte skulle hamna på barnhem. Men 

samtidigt var jag så vilsen. Min mognadsprocess 

som människa höll på till 

jag var 40 år. 

Sjömanslivet gav grunder, att jobba 

och göra rätt för sig. Det gick inte att 

rymma från problemen. Att kombinera 

livet på sjön med familjen var svårare. 

Förhållandet med två barn sprack. 

Men efter 20 år på sjön mönstrade 

Krister av för gott, då hade han träffat 

kärleken på jobbet. Hon blev med barn 

och de flyttade till Mariefred. 

Sjön lockade igen 

Ett år senare var han på väg ut på sjön 

igen. Krister vantrivdes på industrijobbet. 

Vad som hänt om han återgått till 

sjömanslivet vet vi inte. En tjänst som 

fastighetsskötare dök upp, likaså brandmannajobbet. 

Två jobb han 24 år senare 

fortfarande har kvar, liksom familjen. 

Vad har präglat dig mest, livet på barnhemmet 

eller på sjön? 

– Mina barn, att ta hand om dem. Det 

rikaste i livet är att bli förälder. 

Krister Lummes uppgörelse med daghemmet 

har inte gått spårlöst förbi. 

Hans första bok har sålt i goda 1 700 

exemplar, de flesta på Åland. ”Tvivlaren” 

kommer ut i höst och handlar i huvudsak 

om livet till sjöss. 

– Jag tar död på myten om sjömansromantiken. 

Den finns inte. Det är frivillig 

isolering. 

PER LARSSON

Sirenen Nr 3 • 2005 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?