Nummer 7/2006 - Sveriges Schackförbund

Nummer 7/2006 - Sveriges Schackförbund Nummer 7/2006 - Sveriges Schackförbund

27.09.2013 Views

Tre spelare, tre partier. med 25 poäng för varje häfte som de arbetat igenom. Gabiö 3 och silverspringaren ger 50 poäng. Till detta tillkommer en närvarobonus på 2 poäng per gång samt extra bonus vid deltagande i tävling. Systemet ska sträcka sig upp till max 1100, därefter får man erövra ratingpoäng på sedvanligt sätt. – I övrigt har vi tagit upp olika teman i form av öppningar, mittspel eller slutspel. Den teoretiska delen sker i föreläsningsform och är ungefär trettio minuter. Ibland ingår även övningsuppgifter till temat eller om det gäller en öppning – en tematurnering. – Vi tillämpar fri intagning under hela säsongen. Det går bra 50 TfS nr 7/2006 att komma med och pröva schack en till tre gånger. Därefter brukar eleven ha bestämt sig för om han eller hon vill fortsätta. Det är viktigt med ett bra mottagande första gången och att ge tid till att sitta ner individuellt med den nye så att han/hon känner sig hemma. Till de yngre (6–9 år) brukar vi också dela ut ett träningshäfte, oftast Snigeln. Anders berättar också att under det senaste halvåret har IM Thomas Engqvist kommit till klubben ungefär en gång i månaden och hållit schackföreläsningar på söndagar. – Thomas föreläsningar om schackets historiska utveckling har varit mycket givande och intressanta. Även om deltagarantalet på själva föreläsningarna inte varit så högt har Thomas starkt bidragit till en ökad schackliga kompetens som sedan spridits vidare i klubben och till skolschacket. Thomas var för övrigt en av mina adepter på 70-talet och personligen har det varit trevligt att kunna återuppta vår bekantskap på detta sätt. Schackverksamheten i Örsundsbro består nästan bara av ungdomar. Hur fungerar det med det administrativa? – Något som kanske är unikt för SK 33 är att icke schackspelande föräldrar utgör styrelsen, därav tre mammor. SK 33:s hem- Foto: Jonas Eriksson

sida (www.sk33.se) sköts av en mamma på ett imponerande sätt. På så sätt kan jag koncentrera mig på schackundervisning och lämna ekonomi och administration åt föräldrarna. Hur får ni föräldrarna att ställa upp? – Så gott som ingen av ungdomarna har tidigare schacktradition i familjen. Det handlar till en viss del om övertalning att få föräldrar att ställa upp men också om att våga släppa ifrån sig arbete och beslut. Det gäller även att ha målsättningar som är hanterbara arbetsmässigt så att de inte blir för mycket och för betungande. Därför har vi konstaterat att vi inte har resurser att genomföra varken Schack4an eller Schackets dag utan får lov att koncentrera våra krafter på den verksamhet vi har. Får ni något utrymme i lokalpressen? – Ja. Vi skriver själva artiklar och tar bilder för publicering i lokaltidningen Enköpings-Posten som har en stor täckning i kommunen. Framgångarna har gjort att vi fått stort utrymme i EP och även blivit mycket omskrivna i Upsala Nya Tidning. För ett par år sedan hade vi ett spektakulärt arrangemang med en schackmatch mellan pensionärsföreningen och lågstadieelever från Örsundsbroskolan. Då var även TV4 på plats och gjorde ett reportage. – Det är naturligtvis roligt att bli omskrivna men jag tror inte det har någon avgörande inverkan på hur vi lyckas få medlemmar – det är själva verksamheten i sig som avgör. På 80-talet arbetade en av våra medlemmar som journalist på EP och då var det mycket schack i tidningen, men trots detta minskade antalet medlemmar i klubben. Kan du ge några tips till dem som driver eller vill dra igång en schacklig ungdomsverksamhet? – Jag tror att det är viktigt med kontinuitet och långsiktighet när man startar en verksamhet. Man bör bygga upp verksamheten successivt och se till att målen är hanterbara och genomförbara. Min erfarenhet talar för att det är bättre att starta i en mindre enhet, till exempel på en skola eller ett fritids, och att förlägga verksamheten i anslutning till en för eleverna känd miljö. Vi kan jämföra med andra idrotter, till exempel lilla Tärnaby som har fostrat så många duktiga slalomåkare. Men målet med att starta en schackverksamhet kan inte vara att fostra mästare utan att bedriva en verksamhet som är utvecklande för ungdomarna både intellektuellt och socialt. Om sedan någon spelare lyckas så är det en extra bonus. – Det är också viktigt att föräldrarna kommer in på ett tidigt stadium. De kan vara till stor hjälp med kringarrangemang och kanske även hjälpa till att ta emot nybörjare och gå igenom till exempel mattsättning med två torn osv. En del ungdomar kan ha stor glädje av att vara med på träningarna men kanske inte lyckas på tävlingar. Ge dem då tränaruppgifter (exempelvis genom att träna nybörjare) och låt dem få gå förbundets tränarkurs. Även om eleven inte lyckas i det schackliga kan han utvecklas genom att få förtroende i tränararbetet. Även oroliga och stökiga elever kan bli lugna om de får en uppgift att lära en nybörjare. – Jag tror att det kan vara svårt att ge ett recept på hur man lyckas. Det handlar om att anpassa verksamheten utifrån de förutsättningar som finns. Det kan finnas många utvecklingsvägar som inte behöver se likadana ut. Örsundsbroskolan i Svedala Hur gick det då för Örsundsbroskolan i Skol-SM i Svedala? Bland de åtta som deltog utmärkte sig främst Carl Eidenert och Mattias Bjerkliden. Carl tog sitt tredje SMtecken i följd och Mattias blev likt förra året silvermedaljör. Mattias var för övrigt den ende i H-gruppen som slog segraren Martin Östlund. Carl och Mattias bidrog förstås starkt till att Örsundsbroskolan vann priset som bästa mellanstadieskola. De andra eleverna gjorde också bra ifrån sig. Johannes Ålander var länge med i toppstriden i F-gruppen, men en förlust i sista ronden gav 6½ poäng av 11. Hanna Lüning har enligt Anders Lundqvist gjort stora framsteg den senaste tiden och var ett tag i ledningen i E-gruppen. Hon föll dock tillbaka mot slutet och tog 4½ poäng av 8. Vinnaren av juniorkvalet i SM, Alexis Andersson, spelade upp fina ställningar men lyckades inte knyta till säcken i flera av dem. Han hamnade till slut på femtio procent i grupp A. Anders Lundqvist har mycket att glädjas åt. Förutom framgångarna för schackungdomarna, så vann hans son nyligen SM-guld i rugby. TfS nr 7/2006 51

sida (www.sk33.se) sköts av en<br />

mamma på ett imponerande sätt.<br />

På så sätt kan jag koncentrera mig<br />

på schackundervisning och lämna<br />

ekonomi och administration<br />

åt föräldrarna.<br />

Hur får ni föräldrarna att<br />

ställa upp?<br />

– Så gott som ingen av ungdomarna<br />

har tidigare schacktradition<br />

i familjen. Det handlar till<br />

en viss del om övertalning att få<br />

föräldrar att ställa upp men också<br />

om att våga släppa ifrån sig arbete<br />

och beslut. Det gäller även att ha<br />

målsättningar som är hanterbara<br />

arbetsmässigt så att de inte blir<br />

för mycket och för betungande.<br />

Därför har vi konstaterat att vi<br />

inte har resurser att genomföra<br />

varken Schack4an eller Schackets<br />

dag utan får lov att koncentrera<br />

våra krafter på den verksamhet<br />

vi har.<br />

Får ni något utrymme i<br />

lokalpressen?<br />

– Ja. Vi skriver själva artiklar<br />

och tar bilder för publicering i<br />

lokaltidningen Enköpings-Posten<br />

som har en stor täckning i kommunen.<br />

Framgångarna har gjort<br />

att vi fått stort utrymme i EP och<br />

även blivit mycket omskrivna i<br />

Upsala Nya Tidning. För ett par<br />

år sedan hade vi ett spektakulärt<br />

arrangemang med en schackmatch<br />

mellan pensionärsföreningen<br />

och lågstadieelever från<br />

Örsundsbroskolan. Då var även<br />

TV4 på plats och gjorde ett<br />

reportage.<br />

– Det är naturligtvis roligt att<br />

bli omskrivna men jag tror inte<br />

det har någon avgörande inverkan<br />

på hur vi lyckas få medlemmar<br />

– det är själva verksamheten<br />

i sig som avgör. På 80-talet arbetade<br />

en av våra medlemmar som<br />

journalist på EP och då var det<br />

mycket schack i tidningen, men<br />

trots detta minskade antalet<br />

medlemmar i klubben.<br />

Kan du ge några tips till dem<br />

som driver eller vill dra igång<br />

en schacklig ungdomsverksamhet?<br />

– Jag tror att det är viktigt med<br />

kontinuitet och långsiktighet när<br />

man startar en verksamhet. Man<br />

bör bygga upp verksamheten<br />

successivt och se till att målen är<br />

hanterbara och genomförbara.<br />

Min erfarenhet talar för att det<br />

är bättre att starta i en mindre<br />

enhet, till exempel på en skola<br />

eller ett fritids, och att förlägga<br />

verksamheten i anslutning till en<br />

för eleverna känd miljö. Vi kan<br />

jämföra med andra idrotter, till<br />

exempel lilla Tärnaby som har<br />

fostrat så många duktiga slalomåkare.<br />

Men målet med att starta<br />

en schackverksamhet kan inte<br />

vara att fostra mästare utan att<br />

bedriva en verksamhet som är<br />

utvecklande för ungdomarna<br />

både intellektuellt och socialt.<br />

Om sedan någon spelare lyckas så<br />

är det en extra bonus.<br />

– Det är också viktigt att föräldrarna<br />

kommer in på ett tidigt<br />

stadium. De kan vara till stor<br />

hjälp med kringarrangemang och<br />

kanske även hjälpa till att ta<br />

emot nybörjare och gå igenom<br />

till exempel mattsättning med två<br />

torn osv. En del ungdomar kan<br />

ha stor glädje av att vara med<br />

på träningarna men kanske inte<br />

lyckas på tävlingar. Ge dem<br />

då tränaruppgifter (exempelvis<br />

genom att träna nybörjare) och<br />

låt dem få gå förbundets tränarkurs.<br />

Även om eleven inte lyckas<br />

i det schackliga kan han utvecklas<br />

genom att få förtroende i tränararbetet.<br />

Även oroliga och stökiga<br />

elever kan bli lugna om de får en<br />

uppgift att lära en nybörjare.<br />

– Jag tror att det kan vara svårt<br />

att ge ett recept på hur man lyckas.<br />

Det handlar om att anpassa<br />

verksamheten utifrån de förutsättningar<br />

som finns. Det kan<br />

finnas många utvecklingsvägar<br />

som inte behöver se likadana ut.<br />

Örsundsbroskolan<br />

i Svedala<br />

Hur gick det då för Örsundsbroskolan<br />

i Skol-SM i Svedala?<br />

Bland de åtta som deltog<br />

utmärkte sig främst Carl<br />

Eidenert och Mattias Bjerkliden.<br />

Carl tog sitt tredje SMtecken<br />

i följd och Mattias<br />

blev likt förra året silvermedaljör.<br />

Mattias var för<br />

övrigt den ende i H-gruppen<br />

som slog segraren Martin<br />

Östlund. Carl och Mattias<br />

bidrog förstås starkt till att<br />

Örsundsbroskolan vann priset<br />

som bästa mellanstadieskola.<br />

De andra eleverna gjorde<br />

också bra ifrån sig. Johannes<br />

Ålander var länge med i toppstriden<br />

i F-gruppen, men en<br />

förlust i sista ronden gav 6½<br />

poäng av 11. Hanna Lüning<br />

har enligt Anders Lundqvist<br />

gjort stora framsteg den<br />

senaste tiden och var ett tag<br />

i ledningen i E-gruppen. Hon<br />

föll dock tillbaka mot slutet<br />

och tog 4½ poäng av 8.<br />

Vinnaren av juniorkvalet i<br />

SM, Alexis Andersson, spelade<br />

upp fina ställningar<br />

men lyckades inte knyta till<br />

säcken i flera av dem. Han<br />

hamnade till slut på femtio<br />

procent i grupp A.<br />

Anders Lundqvist har<br />

mycket att glädjas åt. Förutom<br />

framgångarna för<br />

schackungdomarna, så vann<br />

hans son nyligen SM-guld i<br />

rugby.<br />

TfS nr 7/<strong>2006</strong> 51

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!