Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

procent av den totala befolkningen är medlemmar i minst fyra olika
typer av föreningar. (Räknar man ihop alla medlemskap handlar det
om drygt 30 miljoner medlemskap, varav en tredje del finns inom
kultur och rekreation.)
Enligt forskning från 2002 för Socialstyrelsens räkning, hade den
ideella sektorn, hit räknas även fackföreningarna, år 1992 en omsättning
på 60 miljarder kr eller 4,1 procent av BNP (bruttonationalprodukten).
Tjänsteverksamhet inom socialomsorgens område omsatte
ca 4, 4 miljarder kr, vilket motsvarade 7,4 procent av hela den ideella
sektorn.
Slår man ihop social service, hälso- och sjukvård och utbildning
uppgår det till 27 procent av hela den ideella sektorn. Det är lite
jämfört med andra länder – 57 procent i Storbritannien, 70 procent i
Tyskland och 85 procent i USA.
Kooperativ
”En kooperativ förening är en fristående sammanslutning av
personer som frivilligt samverkar för att tillgodose sina
gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella behov och önskemål
genom ett samägt och demokratiskt styrt företag.”, skriver
Kooperativa institutet (Koopi).
De mest kända kooperativen i Sverige är Konsum, Riksbyggen
och HSB. De startades en gång för att lösa problem som inte löstes
på annat sätt. Människor gick samman och skapade egna alternativ
som kunde möta deras behov av konsumtionsvaror eller bostäder till
överkomliga priser. Dessa kooperativ har idag vuxit och blivit som
vilka stora företag som helst som konkurrerar på marknadens villkor.
De är nu så stora att de enskilda medlemmarna varken deltar i eller
har särskilt mycket inflytande i den demokratiska process som ska
vara kännetecknande för kooperationen. Medlemmarna i KF är
kunder som får sin medlemsnytta genom rabatter och återbäring.
Därför kommer denna rapport inte att uppehålla sig vid de stora
kooperativen, utan resonemangen inriktas på de nya småskaliga
kooperativen. Men att belysa de nya kooperativen med siffror visar sig
vara problematiskt på grund av att de statistiska källor som finns inte
gör tydliga indelningar mellan nya och gamla kooperativa företag.
Bristen på statistik gör att vi här lånar några siffror bara för att visa
hur utvecklingen under de senaste åren sett ut. I denna statistik är
kooperativen inte uppdelade på olika grupper.
BEGREPPET SOCIAL EKONOMI 9