Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

6 INLEDNING
Frågorna ställdes också som försvar för jämställdheten, för
kvinnors fortsatta deltagande i yrkes- och samhällslivet, vilket ju
också är beroende av en väl utvecklad och väl fungerande omsorg.
Men hur var det egentligen? Handlade social ekonomi om att fylla
tomrummen efter professionell omsorgspersonal med obetalda
volontärer? Vad blev fortsättningen på debatten?
Denna rapport ska resonera om dessa frågeställningar och
ett försök att definiera begreppet social ekonomi ska göras.
Resonemangen är grundade både på teoretiska slutsatser och på
exempel ur verkligheten. De svenska erfarenheterna finns inom vitt
varierande områden som föräldra- eller personalkooperativ inom
daghemsverksamheten, småskaligt företagande i glesbygden och
alternativa verksamheter till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Denna rapport berättar om Äldreboendeskooperativet Jägarbacken i
Åmot och Cooperativa Neuve Risposte i Rom.
Vi försöker belysa både de särskilda egenskaper som kännetecknar
den sociala ekonomin och bakgrunden till varför den kommit att bli
en aktuell fråga under nittiotalet. Den sociala ekonomins förespråkare
har bl a lyft fram globaliseringen som en viktig bakgrund.
Samtidigt vill vi betona att rapporten inte alls belyser de fackliga
verktyg vi har för att ta tillvara de anställdas rättigheter i en globaliserad
värld, som ILO-konventioner, fackligt samarbete över
nationsgränserna, solidaritetsaktioner etc. Det pågående internationella
fackliga samarbetet är en viktig motvikt mot den obalans som
en del av globaliseringen skapar – men dessa frågor behandlas alltså
inte vidare i rapporten.
Förhoppningsvis bidrar rapporten med mer information och
kunskap om den sociala ekonomin som i sin tur kanske kan stimulera
till nya frågor och diskussioner.