Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

38 SAMMANFATTNING
på hur företag och marknader organiserades och på statens position i
ekonomin. Nya marknadsmöjligheter öppnades för små företag som
producerade de kunskapsintensiva tjänsterna. Begreppet globalisering
kom att användas allt flitigare som en beteckning på den snabbt
ökande internationaliseringen av företagandet.
Manuel Castells säger i sin bok Identitetens makt att den nya
samhällsorganisationen står på en informationsteknologisk grund,
som har gjort att tid och rum förlorat sin betydelse när det bl a gäller
att fatta strategiskt viktiga ekonomiska beslut. Kapitalets och
produktionsapparaternas totala rörlighet ställer stora flexibilitetskrav
på arbetskraften och sätter press både på politiska beslutsfattare och
fackföreningsrörelser. Arbetskraften utsätts för en global konkurrens
av ett helt nytt slag.
Situationen i Sverige under nittiotalet är ett exempel på detta.
I en tid som i normala fall skulle ha krävt ökade offentliga utgifter
pressades staten att minska sina budgetunderskott. Och pressen
var en följd av ökad ekonomisk och politisk globalisering som den
nationella staten inte kunnat försvara sig mot. Den politiska globaliseringen
i detta sammanhang gäller dels europeiseringen eller den
politiska utvidgningen som den europeiska unionen kom att innebära
och dels kapitalets rörelsefrihet och det globala nätverk som har
möjliggjorts av informationsteknologin.
När de beskattningsbara inkomsterna minskade som följd av att
många arbetsplatser försvann blev den offentliga sektorn ställd
inför svåra prioriteringsbeslut. Pengarna hos staten och kommunerna
räckte inte längre till för att klara av välfärdsstatens alla åtaganden.
Olika grupper marginaliserades och enskilda regioner blev försvagade.
Detta kan skada välfärdsstatens trovärdighet, och på längre sikt kan
det leda till minskat stöd för den generella välfärden.
De sociala företagen i exemplen i denna rapport har visat framgång
där de traditionella institutionerna inte gjort något annat än att
ha låtit berörda parter anpassa sig till de situationer som uppkommer
efter kriser. Av detta kan man dra slutsatsen att den sociala ekonomin
inte handlar om att försöka lösa den krisdrabbade kommunala
omsorgens problem med frivilliga eller obetalda insatser, som det lät
i debatten när begreppet etablerades i Sverige, men den sociala
ekonomin skulle kunna skapa en motvikt till globaliseringens negativa
effekter på det lokala samhället.