Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

gångsrikt olika tjänster: Barnomsorg, hemtjänst/hemhjälp och
dagcenter, familjehem/gruppboende, semesterhem/sommaraktivitet,
ungdomsgård, jourhem för misshandlade, mm.
Framgången hos sociala företag är beroende av socialt ansvar, tillit,
empowerment, socialt kapital, mobilisering, nätverk, demokrati,
engagemang och delaktighet.
Boendekooperativet Eldonian i Liverpool är ett exempel på
entreprenörskap inom den sociala ekonomin.
Slutet av 1970-talet var en besvärlig tid i Liverpool. En karismatisk
lokalledare, Tony McGann, mobiliserade en grupp hyresgäster i
Vauxhall, nära stadskärnan, för att kräva bättre bostäder.
Mobiliseringen resulterade i bildandet av boendekooperativet
Eldonian. Femton år senare kunde kooperativet bli ägare till 300
bostäder med församlingslokal, omsorgsservice och idrottsanläggningar.
Entreprenörsandan var nödvändig för att sätta den lokala kraften i
rörelse. Tony McGann var en social innovatör som trodde på en
genuin delaktighet av de berörda människorna. Han begränsade sin
ledarroll till att vara mobiliserare och sammanhållande i stället för att
ta över allt eller köra över alla.
Bakom startandet av alla tre sociala företagen i exemplen ligger
problem i det lokala samhället, som de traditionella institutionerna –
staten/det offentliga eller det privata näringslivet – inte förmått lösa.
I samtliga fall ligger socialt ansvarskännande i grunden.
Hur sociala företag finansierar sina verksamheter är en viktig fråga
som engagerar socialekonomins parter och som väcker nyfikenhet hos
många. Medlemsavgifter, offentliga anslag/bidrag, uppdrag inom den
offentliga sektorn, intäkter från försäljning av varor och tjänster och
privata gåvor är exempel på hur företagen finansieras. Banca Etica i
Italien visar på försök att hitta andra finansieringsvägar.
Det anses råda nya förhållanden i olika samhällen som är orsakade
av en ny global utveckling eller globalisering.
Oljeprischocken ledde till en internationell strukturkris med
många sammanfogade förlopp.
Krisen följdes av en tjugoårsperiod som ekonomihistorikern
Lennart Schön betecknar som den tredje industriella revolutionen.
Den teknologiska utvecklingen gick snabbt framåt och skapade nya
tillväxtkrafter, som förändrade förutsättningarna.
Informationsteknologin sänkte radikalt kostnaderna för att genomföra
olika byten på marknaderna och för att hålla samman organisationer,
så kallade transaktionskostnader. Detta fick stora återverkningar
SAMMANFATTNNG
37