Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

34 OM RISKER Om risker i ett delat samhälle och om den sociala ekonomins roll Hemlöshet, utbredd svart arbetsmarknad, segregerade förorter och avfolkade glesbygdsorter ger uttryck för ett delat samhälle med risk för marginalisering och utanförskap. En del av dessa problem kan angripas med olika åtgärder och det kanske är möjligt att därigenom begränsa de negativa följderna, men andra kan vara svåra att lösa enbart med traditionella metoder. När samhället misslyckas att motverka utanförskap och marginalisering kan detta ge upphov till nya identitetsbildningar. Erfarenheterna i olika länder visar på gängbildningar, högerextremistiska grupperingar, små extrema religions- eller traditionsbaserade organisationer. Detta kan i sin tur resultera i motsättningar som på längre sikt kan försvaga demokratin. Ett ”risksamhälle”? Sociologen Ulrich Beck använder det teoretiska begreppet ”risksamhället” i sin bok ”Att uppfinna det politiska”. Enligt hans teori är industrisamhället oförmöget att förutse och förebygga sina egna negativa följder. Risksamhället är andra sidan av den industriella modernitetens åldrande, och övergången dit sker oavsiktligt och oförmärkt, skriver Beck. Det är en utvecklingsfas då industrisamhällets traditionella kontroll- och säkerhetsinstitutioner inte förmår att hantera de sociala, politiska, ekologiska och individuella riskerna i det moderna samhället. I Becks resonemang är risksamhället inte något alternativ som kan väljas eller förkastas under den politiska diskussionens gång, utan det blir till p g a att moderniseringsprocesserna är blinda och döva för konsekvenser och faror. Ett område som inte är diskuterat i denna rapport, men som belyser det moderna samhällets brister är hur förändringar i befolkningssammansättningen bemöts. Befolkningens sammansättning förändras när människor flyttar inom och över nationsgränser. Förutom politiska förhållanden i enskilda länder är det, bland annat, utbud och efterfrågan på arbetskraft som ligger bakom migrationen i världen. I orsakernas
egynnelse finner vi den ekonomiska och politiska globaliseringen som ökar som en följd av nya eller förändrade resursbehov hos nationer som har kontakter med varandra. Det som erfarenheterna visat är att det moderna samhället och dess institutioner stått stilla i förhållande till den numera ständigt föränderliga befolkningssammansättningen. Konsekvenserna är att många som invandrar till exempel till Sverige möter svårigheter att få legitimitet på arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden. Denna avsaknad av legitimitet tenderar att vara bestående eller mycket långvarig och därigenom kan det bidra till att ”det delade samhället” blir permanent. Återkoppling till socialekonomin Social ekonomi handlar inte om att försöka lösa den krisdrabbade kommunala omsorgens problem med frivilliga eller obetalda insatser, som det lät i debatten när begreppet var nytt i Sverige. Exemplen i denna rapport visar hur olika sociala företag skapades för att angripa problem som inte löstes inom de traditionella ramarna. Responsen från de traditionella offentliga eller privata institutionerna, vid kriser som inte kan bemötas inom de etablerade ramarna brukar normalt vara begränsad till att lindra negativa verkningar för alla berörda parter i väntan på att en anpassning till den nya situationen sker. Samhället förväntar sig att glesbygderna skall anpassa sig till kommunernas svaga ekonomi, alltså att de arbetsföra flyttar till orter där det finns arbete och de som behöver omsorg får flytta dit det är billigare för kommunen att erbjuda omsorg. Därför blir storstadsregionerna trånga med stora bostadsproblem medan glesbygderna riskerar att dö ut och chansen att få vård och omsorg på hemorten minskar för de äldre. Exemplet ”Äldreboendeskooperativet Jägarbacken” och många andra lokala kooperativ är försök som gjorts för att lösa sådana problem som välfärdssamhällets traditionella mekanismer inte räckt till för att lösa. Både CNR i Rom och Eldonian i Liverpool är goda exempel på småskaligt kooperativa försök för att rädda välfärden, när den hotas av förändrade ekonomiska förutsättningar. De olika exemplen visar att den sociala ekonomin kan vara en motvikt till globaliseringen. OM RISKER 35
Page 1 and 2: Lokala krafter mot globalt tryck? O
Page 3 and 4: Innehåll Förord 4 Inledning 5 Beg
Page 5 and 6: Inledning Social ekonomi som begrep
Page 7 and 8: Begreppet social ekonomi Begreppet
Page 9 and 10: procent av den totala befolkningen
Page 11 and 12: Sociala företag, sociala kooperati
Page 13 and 14: engagerades i byggfrågorna. Samarb
Page 15 and 16: Exempel från andra länder Olika l
Page 17 and 18: 1. Barnomsorg. Består både av dag
Page 19 and 20: Löneskillnaderna är ett problem s
Page 21 and 22: samarbetar med organisationer som R
Page 23 and 24: Organisationen var hela tiden öppe
Page 25 and 26: sociala ekonomin, strävar efter vi
Page 27 and 28: Om globaliseringen I kapitel 5 stä
Page 29 and 30: Oljekrisen följdes av en tjugoårs
Page 31 and 32: Kan välfärdsstatens försvagning
Page 33: Under nittiotalets krisår gick vä
Page 37 and 38: gångsrikt olika tjänster: Barnoms
Page 39: Litteratur Ulrich Beck Att uppfinna

Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?