Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal
Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal
Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kan välfärdsstatens försvagning<br />
kopplas till globaliseringen?<br />
För Sverige kom nittiotalet att innebära massarbetslöshet och en<br />
försvagning av välfärdsstaten. I resten av Västeuropa hade massarbetslösheten<br />
börjat ännu tidigare och varit ett mer eller mindre permanent<br />
tillstånd. De teknologiska framgångarna hade lett till stora nedskärningar<br />
eller nedläggningar av miljontals arbetsplatser ända sedan<br />
mitten av sextiotalet.<br />
Sverige gick upp från en öppen arbetslöshet på 1,5 procent 1989 till<br />
7 procent 1993. Medan medborgarna väntade på att beslutsfattare<br />
skulle ingripa med åtgärder och <strong>mot</strong>verka utslagning, spred sig arbetslösheten<br />
till den offentliga sektorn också.<br />
De instrument som använts sedan depressionen i början av 1930talet<br />
visade sig under nittiotalets krisår vara verkningslösa.<br />
Trettiotalets ekonomiska politik byggde på idéer som skilde sig från<br />
de klassiska ekonomernas. Enligt klassikernas teorier orsakas arbetslösheten<br />
av höga löner och lågt sparande som ger svag lönsamhet och<br />
höga realräntor. Trettiotalets nya idériktningar kom att hävda att orsakerna<br />
finns inbyggda i den kapitalistiska marknadsekonomin, framför<br />
allt som en följd av instabila investeringar. Med hjälp av finanspolitiken<br />
skulle staten stabilisera ekonomin. Vid lågkonjunktur kunde staten öka<br />
sina utgifter och därigenom öka efterfrågan för att stimulera till investeringar<br />
och ökad sysselsättning. Vid högkonjunktur skulle staten öka<br />
inkomsterna och dämpa efterfrågan. Ett annat inslag i den aktiva<br />
ekonomiska politiken var att skapa trygghetssystem som skulle <strong>mot</strong>verka<br />
effekterna av marknadens växlingar och omfördela produktionen.<br />
Under nittiotalets krisår gällde helt andra relationer. Då hotade<br />
företagen med att lämna Sverige och fly med sitt kapital om skatterna<br />
inte sänktes och om arbetskraften inte anpassade sig till de nya<br />
förhållandena. Företagen och kapitalägarna dikterade sina krav om<br />
avregleringar och flexibilitet på arbetsmarknaden. Utöver det ställdes<br />
staten inför hårda konvergenskrav för att få Sverige godkänt som<br />
medlem i den europeiska valutaunionen.<br />
Som en följd av en ökad ekonomisk och politisk globalisering,<br />
europeisering i detta fall, pressades staten att minska sina budgetunderskott<br />
i en tid som i normala fall skulle ha krävt ökade offentliga<br />
utgifter.<br />
VÄLFÄRDSSTATENS FÖRSVAGNING<br />
31
Change language