Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

28 OM GLOBALISERINGEN Detta motargument i sin tur möter ett annat motargument som hävdar att förutsättningarna för den offentliga omsorgen har ändrats helt som följd av globaliseringen. Vad är globalisering? Det råder många olika uppfattningar om vad globalisering är, om huruvida den är bra eller inte och om när det började. Även om globalisering är ett begrepp som klingar ömsesidighet, var det, historiskt sett, inte alltid med ömsesidig vilja som folk eller nationer möttes. Inte heller har alla dragit nytta av globaliseringen. Trots det växer de sociala och politiska relationerna mellan nationer, och man kan också säga att globaliseringen har både goda och dåliga sidor. Denna rapport betraktar globalisering som en process, en fortsättning och en fördjupning av den ekonomiska internationaliseringen som hade sin bakgrund i handelns historia som börjar i forna tider då kineser, egyptier, sumerer, babylonier och assyrier handlade med varandra. Under 1400- och 1500-talen startade en ny ”handelsepok” som bestämdes av portugiser och spanjorer och som byggde på människohandel/slaveri, plundring av silver och guld från Afrika och Sydamerika. Slaveriet avlöstes av kolonialismen som ytterligare förlängde den våldsinriktade globaliseringen i mer än hundra år. Industrialismen och utvecklingen i dag (postindustrialismen) förändrade ytterligare villkoren för handelsförbindelserna i världen. Många nationer, däribland Sverige, blev mer beroende av import och export för sin ekonomiska välfärd. Sveriges exportvolym ökade fyra gånger på tjugo år 1950-1970. En ny tid efter oljekrisen I denna mycket begränsade rapport går det inte att räkna upp globaliseringens alla fördelar och nackdelar, men ett exempel, nämligen oljeprischocken 1973/1974, belyser en del av globaliseringens oönskade konsekvenser. Oljeprischocken var inte begränsad till ett land eller till en bransch utan ledde till en internationell strukturkris med många sammanfogade förlopp. Den utvecklades till en kris på de flesta områden. Det blev energikris, industrikris, skuldkris och politisk kris. Vissa industrier drabbades hårdare än andra, t ex stålindustrin.
Oljekrisen följdes av en tjugoårsperiod som av bland andra ekonomihistorikern Lennart Schön betecknas som den tredje industriella revolutionen. Den teknologiska utvecklingen gick snabbt framåt och skapade nya tillväxtkrafter som förändrade förutsättningarna för olika branscher liksom för regioner och nationer. I sin bok ”En modern svensk ekonomisk historia” sammanfattar Lennart Schön det som skedde under tjugoårsperioden på följande sätt: • Världen gick åter in i ett skede av snabbare omvandling som skulle sätta sin prägel på de följande decennierna • Statsmakternas inflytande över ekonomierna minskades och som följd förändrades den ekonomiska politiken • Något av en renässans för liberal marknadsekonomi svepte genom världen • Efterkrigstidens världsordning gick i graven Lennart Schön jämför denna period med de första och andra industriella revolutionerna under slutet av 1700-talet respektive 1800-talet: elektroniken spelade lika stor roll för den tredje revolutionen som ångmaskinen och motorerna för de tidigare revolutionerna, säger han i sin jämförelse. Globaliseringen under nittiotalet: Informationssamhället Processen påskyndades av en snabbare utveckling av kommunikationsteknologin under de sista två decennierna. Den informationsteknologiska utvecklingen sänkte radikalt kostnaderna för att göra förändringar i produktionen och för att hålla samman organisationer, så kallade transaktionskostnader. Detta fick stora återverkningar på hur företag och marknader organiseras och på statens position i ekonomin. Nya möjligheter öppnades för små företag att agera på marknaden för de kunskapsintensiva tjänsterna. Globalisering kom att användas allt flitigare som beteckning på den snabbt ökande internationaliseringen av företagandet. Ännu mer dramatisk var globaliseringen av kapitalmarknaderna när de tidigare nationella regleringarna bröts ned och kapitalets rörlighet ökade snabbt. Det Lennart Schön kallar för den tredje industriella revolutionen döptes till ”informationell kapitalism” av den kände globaliseringsteoretikern Manuel Castells. I sin bok ”Identitetens makt” säger han att den nya samhällsorganisationen står på en informations- OM GLOBALISERINGEN 29
Page 1 and 2: Lokala krafter mot globalt tryck? O
Page 3 and 4: Innehåll Förord 4 Inledning 5 Beg
Page 5 and 6: Inledning Social ekonomi som begrep
Page 7 and 8: Begreppet social ekonomi Begreppet
Page 9 and 10: procent av den totala befolkningen
Page 11 and 12: Sociala företag, sociala kooperati
Page 13 and 14: engagerades i byggfrågorna. Samarb
Page 15 and 16: Exempel från andra länder Olika l
Page 17 and 18: 1. Barnomsorg. Består både av dag
Page 19 and 20: Löneskillnaderna är ett problem s
Page 21 and 22: samarbetar med organisationer som R
Page 23 and 24: Organisationen var hela tiden öppe
Page 25 and 26: sociala ekonomin, strävar efter vi
Page 27: Om globaliseringen I kapitel 5 stä
Page 31 and 32: Kan välfärdsstatens försvagning
Page 33 and 34: Under nittiotalets krisår gick vä
Page 35 and 36: egynnelse finner vi den ekonomiska
Page 37 and 38: gångsrikt olika tjänster: Barnoms
Page 39: Litteratur Ulrich Beck Att uppfinna

Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?