Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

Om globaliseringen
I kapitel 5 ställdes två frågor: Vad är sociala företag/sociala kooperativ
och vad är det som motiverar deras tillkomst eller etablering? Förhoppningsvis
har den första frågan redan blivit besvarad med hjälp av
exemplen.
Äldreboendekooperativet Jägarbacken i Åmot och Cooperativa
Neuve Risposte i Rom är två exempel på sociala företag som har
mycket gemensamt. Även Eldonian i Vauxhall hör hit trots att det tagits
upp mer för att belysa social entreprenörskap.
Bakom startandet av alla tre ligger problem i närmaste omgivningen
(i det lokala samhället) som de traditionella institutionerna, staten/
det offentliga eller det privata näringslivet inte förmått att lösa.
Äldreboende i Jägarbackens fall, skola och barnomsorg i CNR:s fall
och bostäder i Eldonianfallet; i samtliga fall ligger socialt ansvarskännande
i grunden.
En eller flera eldsjälar tar initiativ och får andra att engagera sig.
De är medvetna om människors inneboende kraft och vet hur de
kan mobilisera och utnyttja denna kraft för att lösa de sociala problem
som uppstått. De nödvändiga villkoren för socialt företagande –
tillit, socialt kapital och att arbeta i nätverk – uppfyller de. Alla tre
exemplen är på ett eller annat sätt beroende av institutionell legitimitet.
Kommunen eller den offentliga omsorgen har fungerat
antingen som uppdragsgivare eller som stöd.
I många länder i Europa accepteras sociala företag som parallella,
som alternativa verksamheter eller som ersättare till den offentliga
vården eller omsorgen. I Sverige har den sociala ekonomin historiskt
sett varit enbart komplement till den offentliga vården och omsorgen.
Det nya är att den sociala ekonomin vill hävda sig på ett annat sätt. Nu
handlar det om att starta sociala företag som kan vara tydliga alternativ
till privata företag. Det betyder att sociala företag försöker att konkurrera
och vinna anbud för att få uppdrag inom den sociala omsorgen.
En annan variant är att sociala företag ersätter offentliga verksamheter.
För att detta skall vara möjligt krävs en legitimitet som t. ex.
kan innebära att sociala företag får stöd i lagstiftningen. Men mot
detta anförs att den svenska offentliga omsorgen, till skillnad från
många andra länder, är mycket utvecklad och därför är frågan
inaktuell här.
OM GLOBALLISERINGEN
27