Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

26 SOCIAL ENTREPRENÖR Medlemsavgifter står bara för 17 procent av den totala finansieringen. Den största andelen, 27 procent, är inkomster från uppdrag inom den offentliga sektorn, och den näst största andelen, 26 procent, kommer från försäljning av varor och tjänster. De traditionella bankerna har inte varit villiga att låna ut kapital till socialekonomins verksamheter, och det har försvårat kooperativens strävan att minska sitt beroende av den offentliga sektorn. För att komma över detta problem har idén om att bilda särskilda banker diskuterats länge. I Italien har detta resulterat i Banca Etica (Etisk Bank), som bygger på grundläggande principer om kooperation och solidaritet. Banken ska främja en hög nivå av kapitalspridning, demokratiskt beslutsfattande och delaktighet (en man, en röst). Banken avses att finansiera alla typer av icke-vinstdrivande socialekonomiska initiativ: sociala kooperativ, internationella kooperativ, miljö- och kulturverksamheter och andra verksamheter inom det civila samhället. Bankens delägare är lokala myndigheter, enskilda personer, andra banker och ideella organisationer. De traditionella bankerna hade från början en skeptisk inställning till delägande, men de har ändrat sig. Det finns inga siffror som konkret skulle kunna visa hur verksamheterna inom den svenska socialekonomin finansieras. Men allmänt kan man konstatera att beroendet av den offentliga sektorn är stort. Det har varit svårt för små sociala kooperativ i Sverige att konkurrera med privata affärsföretag och att vinna anbuden om entreprenaduppdrag inom den sociala vården och omsorgen. En anledning till detta kan vara att små kooperativ saknar erfarenheter av upphandlingsförfaranden. En annan kan vara att det inte finns några vedertagna mått för t. ex. socialt ansvar och socialt kapital i de traditionella upphandlingsmetoderna. Exemplen i denna rapport visar att sociala företag förenar sociala värden med ekonomiska fördelar. Genom att utnyttja det sociala kapitalet har de kunnat mobilisera resurser som i sin tur ansetts stärka både individer och bygder, och därigenom vitalisera demokratin. Frågan är: hur bör dessa fördelar värderas av uppdragsgivare?
Om globaliseringen I kapitel 5 ställdes två frågor: Vad är sociala företag/sociala kooperativ och vad är det som motiverar deras tillkomst eller etablering? Förhoppningsvis har den första frågan redan blivit besvarad med hjälp av exemplen. Äldreboendekooperativet Jägarbacken i Åmot och Cooperativa Neuve Risposte i Rom är två exempel på sociala företag som har mycket gemensamt. Även Eldonian i Vauxhall hör hit trots att det tagits upp mer för att belysa social entreprenörskap. Bakom startandet av alla tre ligger problem i närmaste omgivningen (i det lokala samhället) som de traditionella institutionerna, staten/ det offentliga eller det privata näringslivet inte förmått att lösa. Äldreboende i Jägarbackens fall, skola och barnomsorg i CNR:s fall och bostäder i Eldonianfallet; i samtliga fall ligger socialt ansvarskännande i grunden. En eller flera eldsjälar tar initiativ och får andra att engagera sig. De är medvetna om människors inneboende kraft och vet hur de kan mobilisera och utnyttja denna kraft för att lösa de sociala problem som uppstått. De nödvändiga villkoren för socialt företagande – tillit, socialt kapital och att arbeta i nätverk – uppfyller de. Alla tre exemplen är på ett eller annat sätt beroende av institutionell legitimitet. Kommunen eller den offentliga omsorgen har fungerat antingen som uppdragsgivare eller som stöd. I många länder i Europa accepteras sociala företag som parallella, som alternativa verksamheter eller som ersättare till den offentliga vården eller omsorgen. I Sverige har den sociala ekonomin historiskt sett varit enbart komplement till den offentliga vården och omsorgen. Det nya är att den sociala ekonomin vill hävda sig på ett annat sätt. Nu handlar det om att starta sociala företag som kan vara tydliga alternativ till privata företag. Det betyder att sociala företag försöker att konkurrera och vinna anbud för att få uppdrag inom den sociala omsorgen. En annan variant är att sociala företag ersätter offentliga verksamheter. För att detta skall vara möjligt krävs en legitimitet som t. ex. kan innebära att sociala företag får stöd i lagstiftningen. Men mot detta anförs att den svenska offentliga omsorgen, till skillnad från många andra länder, är mycket utvecklad och därför är frågan inaktuell här. OM GLOBALLISERINGEN 27
Page 1 and 2: Lokala krafter mot globalt tryck? O
Page 3 and 4: Innehåll Förord 4 Inledning 5 Beg
Page 5 and 6: Inledning Social ekonomi som begrep
Page 7 and 8: Begreppet social ekonomi Begreppet
Page 9 and 10: procent av den totala befolkningen
Page 11 and 12: Sociala företag, sociala kooperati
Page 13 and 14: engagerades i byggfrågorna. Samarb
Page 15 and 16: Exempel från andra länder Olika l
Page 17 and 18: 1. Barnomsorg. Består både av dag
Page 19 and 20: Löneskillnaderna är ett problem s
Page 21 and 22: samarbetar med organisationer som R
Page 23 and 24: Organisationen var hela tiden öppe
Page 25: sociala ekonomin, strävar efter vi
Page 29 and 30: Oljekrisen följdes av en tjugoårs
Page 31 and 32: Kan välfärdsstatens försvagning
Page 33 and 34: Under nittiotalets krisår gick vä
Page 35 and 36: egynnelse finner vi den ekonomiska
Page 37 and 38: gångsrikt olika tjänster: Barnoms
Page 39: Litteratur Ulrich Beck Att uppfinna

Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?