Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

24 SOCIAL ENTREPRENÖR • De organiserar verksamheter som är sociala i den meningen att de inte kontrolleras av aktieägare eller att de inte huvudsakligen har vinst som syfte. • De är ofta lokala entreprenörer för de engagerar sig i utvecklandet av det lokala samhället. Men det finns också sociala entreprenörer som arbetar för idéer med global räckvidd. Trots vissa skillnader delar sociala entreprenörer en del karaktärsdrag med traditionella entreprenörer: • De lyfter upp otillfredsställda behov och mobiliserar outnyttjade resurser för att bemöta de otillfredsställda behoven. • De är drivna, beslutsamma, ambitiösa och karismatiska. Deras drivkraft är idéer till skillnad från entreprenörer i den privata sektorn, vars drivkraft är vinst. • De är ofta innovatörer och skiljer sig från privata entreprenörer som kan bli framgångsrika utan att nödvändigtvis vara innovativa. Leadbeater skriver att sociala entreprenörer kännetecknas av professionalism och dynamism, som normalt brukar avspegla snabbt växande små företag. Denna professionalism och dynamism tycker Leadbeater riskerar att bli förbisedd på grund av den felaktiga syn som många har på den frivilliga sektorn. Som innovatörer väntas sociala entreprenörer att bidra till en hållbar och långsiktig ekonomi som är i behov av inte bara teknologiska och organisatoriska innovationer utan även sociala. Detta tänkande bygger på argument om att nya sociala utmaningar uppstår och att dessa inte kan mötas enbart av den offentliga och den privata sektorn. Vinstfrågan Resonemangen om vilken betydelse det sociala entreprenörskapet har för den sociala ekonomin ska kopplas till ytterligare en viktig fråga: Kan sociala företag klara sin verksamhet utan vinst? I näringsdepartementets rapport ”Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt” står det att vinstsyfte inte är detsamma som vinstmaximering. Och vinstmaximering definieras, med hjälp av en citat ur Ekonomisk uppslagsbok 1968, som en ”strävan efter att nå den verksamhetsvolym där totalintäkterna överstiger totalkostnaderna med större belopp än för varje annan verksamhetsvolym”. Vidare heter det att all näringsverksamhet, även inom den
sociala ekonomin, strävar efter vinst för att betala sina kostnader och bygga upp en stabilitet på kort och lång sikt. Här är vinst inte detsamma som vinstmaximering och avkastning till aktieägare. Överskott, som kooperativa verksamheter får när alla utgifter är betalda, går tillbaka till verksamheten eller används för återbetalning av lån. Pengar används ju inte för att generera överskott utan för att uppnå gemensamma mål i kooperativet. Inom den sociala ekonomin ska verksamheterna grundas på medlemsnytta/allmännytta och har inte vinst som främsta syfte och därför borde det inte vara otillåtet för dem att hushålla med resurserna och få överskott/vinst som stärker verksamheten utan att frångå det primära ändamålet. Detta är, med tanke på de sociala företagens finansieringsproblem, en livsviktig fråga. Just det, finansieringen Hur finansieras verksamheterna inom den sociala ekonomin? Varifrån kan de få sina startkapital? Vanliga finansieringskällor är medlemsavgifter, offentliga anslag eller bidrag, uppdrag inom den offentliga sektorn, intäkter från försäljning av varor och tjänster och privata gåvor. Detta kan dock variera från land till land beroende på vilka erfarenheter och traditioner det finns. Figur 3 visar hur verksamheterna inom den italienska socialekonomin brukar finansieras. Figur 3: Finansieringskällor för verksamheter inom den italienska socialekonomin Privata gåvor 3% Intäkter från andra tillgångar 8% Offentliga bidrag eller anslag, 9% Medlemsavgifter 17% Övrigt 10% Källa: Fondazione CHOROS, Laura Foschi Uppdrag inom den offentliga sektorn, 27% Försäljning av varor och tjänster, 26% SOCIAL ENTREPRENÖR 25
Page 1 and 2: Lokala krafter mot globalt tryck? O
Page 3 and 4: Innehåll Förord 4 Inledning 5 Beg
Page 5 and 6: Inledning Social ekonomi som begrep
Page 7 and 8: Begreppet social ekonomi Begreppet
Page 9 and 10: procent av den totala befolkningen
Page 11 and 12: Sociala företag, sociala kooperati
Page 13 and 14: engagerades i byggfrågorna. Samarb
Page 15 and 16: Exempel från andra länder Olika l
Page 17 and 18: 1. Barnomsorg. Består både av dag
Page 19 and 20: Löneskillnaderna är ett problem s
Page 21 and 22: samarbetar med organisationer som R
Page 23: Organisationen var hela tiden öppe
Page 27 and 28: Om globaliseringen I kapitel 5 stä
Page 29 and 30: Oljekrisen följdes av en tjugoårs
Page 31 and 32: Kan välfärdsstatens försvagning
Page 33 and 34: Under nittiotalets krisår gick vä
Page 35 and 36: egynnelse finner vi den ekonomiska
Page 37 and 38: gångsrikt olika tjänster: Barnoms
Page 39: Litteratur Ulrich Beck Att uppfinna

Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?