Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

Organisationen var hela tiden öppen för sina medlemmar, de
berörda hyresgästerna. De engagerades från grunden genom att vara
med och planera, fatta beslut och rita sina egna lägenheter. Deras
individuella behov och önskemål togs på allvar och sattes i verket
utan att hindras av centralt bestämda och rigida planer. Man var
medveten om att de gamla, de unga, barnfamiljerna och de ensamstående
hade olika behov och önskemål. Dessutom var det viktigt att
hålla hög standard på de planerade bostäderna, vilket gjorde att
medlemmarna tilläts ha höga förväntningar.
Delaktigheten, engagemanget och förväntningarna stärkte självförtroendet
hos enskilda individer och även den lokala tilliten.
Gemenskapen och känslan av att äga sin bostad påverkades positivt.
Exemplet visar att den entreprenörsanda som Tony McGann hade
var nödvändig för att sätta den lokala kraften i rörelse. Han var en
social innovatör som trodde på en genuin delaktighet av de berörda
människorna. Han begränsade sin ledarroll till att mobilisera och
hålla samman i stället för att ta över allt eller köra över alla.
För lokalsamhället kvarstår det andra stora och centrala problemet,
den höga arbetslösheten. Eldonianprojektet arrangerar
utbildningar och arbetar i olika nätverk för att skapa förutsättningar
för nya arbetstillfällen. Det har t. ex. fått flera frivilliga organisationer
att arbeta för att bilda en kreditförening som kan lånefinansiera
kooperativa initiativ. Små företag har etablerat sig, men det har varit
svårt att få större privata företag att flytta till området.
Det finns flera exempel på sociala entreprenörer som har hjälpt
och hjälper lokala samhällen att ta vara på den egna kraften för att
motverka totalt förfall. Även i de fall där det ekonomiska resultatet
varit bra återstår frågan om det är hållbart. Men gemensamt för de
flesta exemplen är att de uppnår sina sociala mål.
Många debattörer som exempelvis den välkände Robert Putnam
anser att framgångar i de sociala målen bestämmer även de ekonomiska
målen. De nya sociala företagen behöver kanske mer tid för
att påvisa det.
Slutligen kan det sägas att entreprenörerna, utifrån detta och
andra exempel är sociala för att:
• De åstadkommer resultat/utfall som främjar välfärd och
välbefinnande.
• Deras viktiga tillgångar är olika former av socialt kapital –
relationer, nätverk, tillit och samarbete – som är källor till både
humankapital och till finansiellt kapital.
SOCIAL ENTREPRENÖR
23