Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

22 SOCIAL ENTREPRENÖR Social entreprenör Hur bärkraftig är den sociala ekonomin? Kan sociala företag skapa hållbar sysselsättning för arbetslösa eller alternativa lösningar på de problem som skapas då välfärdsstatens trygghetsmodeller inte räcker till? Det är frågor som engagerar både dem som tvivlar på den sociala ekonomin och dem som ser på den som ett svar. Genom att introducera ytterligare en dimension i det sociala företagandet, nämligen entreprenörskap, försöker forskare inom socialekonomin bemöta tvivlen. Den engelske forskaren Charles Leadbeater påpekar i sin bok ”The rise of the social entrepreneur” att idén om socialt entreprenörskap kan verka motsägelsefull eftersom entreprenörer är hjältar i den vinstmaximerande sektorn. Hur kan social välfärd och entreprenörskap gå ihop? frågar han. Efter att ha definierat de två delarna, social och entreprenör, var för sig försöker han själv besvara frågan. Han diskuterar några exempel för att förtydliga vad han menar. Före presentationen av definitionen återges här ett av hans exempel. Exemplet Eldonian Slutet av 70-talet var en besvärlig tid i Liverpool. Den globala konkurrensen och lågkonjunkturen med stora företagsnedläggningar som följd bröt ner arbetarsamhällena. Den svaga ekonomin följdes upp av ett beslut i stadsfullmäktige som skulle tvinga folk att flytta från sina gamla hyreslägenheter bort till nybyggda bostäder i förorter i stadens utkanter. Eldonian började som ett motstånd mot detta beslut. En karismatisk lokalledare som hette Tony McGann mobiliserade då en grupp hyresgäster som bodde runt Eldon Street och Burlington Street i Vauxhall, nära stadskärnan, för att kräva bättre bostäder. Mobiliseringen resulterade i att boendekooperativet Eldonian bildades. Femton år senare kunde kooperativet bli ägare till 300 bostäder av hög kvalitet med församlingslokal, omsorgsservice och idrottsanläggningar. Innan dess hade organisationen gått igenom många svårigheter som orsakades av maktstrider mellan olika politiska partier och mellan olika grupperingar inom ett parti. Trots att Eldonian vid olika tillfällen tvingats att ge upp sina ambitioner har man ändå lyckats att behålla det sociala kapitalet genom att hålla nätverken av stöd och kontakter vid liv.
Organisationen var hela tiden öppen för sina medlemmar, de berörda hyresgästerna. De engagerades från grunden genom att vara med och planera, fatta beslut och rita sina egna lägenheter. Deras individuella behov och önskemål togs på allvar och sattes i verket utan att hindras av centralt bestämda och rigida planer. Man var medveten om att de gamla, de unga, barnfamiljerna och de ensamstående hade olika behov och önskemål. Dessutom var det viktigt att hålla hög standard på de planerade bostäderna, vilket gjorde att medlemmarna tilläts ha höga förväntningar. Delaktigheten, engagemanget och förväntningarna stärkte självförtroendet hos enskilda individer och även den lokala tilliten. Gemenskapen och känslan av att äga sin bostad påverkades positivt. Exemplet visar att den entreprenörsanda som Tony McGann hade var nödvändig för att sätta den lokala kraften i rörelse. Han var en social innovatör som trodde på en genuin delaktighet av de berörda människorna. Han begränsade sin ledarroll till att mobilisera och hålla samman i stället för att ta över allt eller köra över alla. För lokalsamhället kvarstår det andra stora och centrala problemet, den höga arbetslösheten. Eldonianprojektet arrangerar utbildningar och arbetar i olika nätverk för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. Det har t. ex. fått flera frivilliga organisationer att arbeta för att bilda en kreditförening som kan lånefinansiera kooperativa initiativ. Små företag har etablerat sig, men det har varit svårt att få större privata företag att flytta till området. Det finns flera exempel på sociala entreprenörer som har hjälpt och hjälper lokala samhällen att ta vara på den egna kraften för att motverka totalt förfall. Även i de fall där det ekonomiska resultatet varit bra återstår frågan om det är hållbart. Men gemensamt för de flesta exemplen är att de uppnår sina sociala mål. Många debattörer som exempelvis den välkände Robert Putnam anser att framgångar i de sociala målen bestämmer även de ekonomiska målen. De nya sociala företagen behöver kanske mer tid för att påvisa det. Slutligen kan det sägas att entreprenörerna, utifrån detta och andra exempel är sociala för att: • De åstadkommer resultat/utfall som främjar välfärd och välbefinnande. • Deras viktiga tillgångar är olika former av socialt kapital – relationer, nätverk, tillit och samarbete – som är källor till både humankapital och till finansiellt kapital. SOCIAL ENTREPRENÖR 23
Page 1 and 2: Lokala krafter mot globalt tryck? O
Page 3 and 4: Innehåll Förord 4 Inledning 5 Beg
Page 5 and 6: Inledning Social ekonomi som begrep
Page 7 and 8: Begreppet social ekonomi Begreppet
Page 9 and 10: procent av den totala befolkningen
Page 11 and 12: Sociala företag, sociala kooperati
Page 13 and 14: engagerades i byggfrågorna. Samarb
Page 15 and 16: Exempel från andra länder Olika l
Page 17 and 18: 1. Barnomsorg. Består både av dag
Page 19 and 20: Löneskillnaderna är ett problem s
Page 21: samarbetar med organisationer som R
Page 25 and 26: sociala ekonomin, strävar efter vi
Page 27 and 28: Om globaliseringen I kapitel 5 stä
Page 29 and 30: Oljekrisen följdes av en tjugoårs
Page 31 and 32: Kan välfärdsstatens försvagning
Page 33 and 34: Under nittiotalets krisår gick vä
Page 35 and 36: egynnelse finner vi den ekonomiska
Page 37 and 38: gångsrikt olika tjänster: Barnoms
Page 39: Litteratur Ulrich Beck Att uppfinna

Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?