Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

20 EN EGEN NISCH Har det sociala företagandet en egen nisch? Efter flera års debatt om socialekonomins form, organisationsstruktur, finansiering och bärkraft verkar nu större fokus sättas på sociala företag. Detta betyder inte att socialekonomins övriga former är mindre viktiga. Statsvetaren och debattören Bo Rothstein skriver, i sin artikel ”Socialt kapital i den socialdemokratiska staten. Den svenska modellen och det civila samhället”, att aktivt medlemskap i frivilliga organisationer och många informella sociala kontakter leder till ökad mellanmänsklig tillit i samhället. Sociala företag har socialt ansvar som hela sin affärsnisch, om man får lov att säga det på marknadens språk. Men begreppet socialt ansvar förekommer ju även bland etablerade företag i den privata sektorn, där det tolkas och tillämpas på många olika sätt. Det kan handla om en bra personalpolitik som tar hänsyn inte bara till arbetsplatsen i sin helhet utan också till den enskilde i frågor om kompetensutveckling och arbetsmiljö eller en rekryteringspolicy som bejakar mångfald med avseende på kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnicitet, ålder, mm. Vidare kan företag hänvisa till sina allmänna riktlinjer om miljö och ekologi eller om mänskliga rättigheter. I ett referat från ett seminarium som SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) och Svenska Amnesty ordnade i september 2001, med rubriken ”Mänskliga rättigheter – företagens ansvar?” och som är publicerat på webben står: ”I globaliseringens spår får företagen en allt viktigare roll för demokrati och människovärde. De kan inte stå vid sidan om som åskådare och låta andra stå för engagemanget. Allt fler företag inser detta och gör arbetet för mänskliga rättigheter till en självklar del av sin verksamhet.” Carl-Johan Bonnier, styrelseordförande i SNS, sa på seminariet bl a att socialt ansvar är företagens ansvar och nödvändigt för lönsamheten på sikt. Han sa också att det var en fråga för ledningen och därför måste engagemanget börja uppifrån. Utrikesminister Anna Lind medverkade också och nämnde i sitt tal att de företag som har intresse för frågan, som t ex. IKEA,
samarbetar med organisationer som Rädda Barnen för att undvika leverantörer som använder barnarbete. En annan talare sa att det finns ett starkt samband mellan socialt ansvar och gott ekonomiskt utfall. Representanterna för näringslivet gjorde det tydligt i sina tal att företagens intresse för att ta socialt ansvar är direkt kopplat till den ekonomiska lönsamheten, helt i överensstämmelse med företagsekonomiska principer. På samma sätt som personalvård/personalpolitik och miljöhänsyn har använts som konkurrensfaktorer, kan också etiska värden som påverkar människorättsförhållanden användas. Ur referatet kan vi dra minst en slutsats: Företagen kommer inte att offra ekonomisk lönsamhet för socialt ansvar. De stannar inte på ett ställe bara för att de känner socialt ansvar för sina anställda som riskerar att bli arbetslösa. De flyttar dit det är lönsammare, för företag som verkar i global konkurrens räcker det alltså inte bara med lönsamhet. De jagar efter en relativt större lönsamhet, lönsamhet i jämförelse med andra företag i samma bransch. Till skillnad från de traditionella företagen utgör socialt ansvar själva grunden för startandet av företag inom socialekonomin. Sociala företags nisch är alltså socialt ansvar. Eftersom sociala företag inte startas med vinst som främsta syfte, kan de inte heller ha större lönsamhet som <strong>mot</strong>iv för att utveckla sina verksamheter. Det behöver dock inte innebära att de inte strävar efter lönsamhet. Förutom socialt ansvar finns det flera mål och principer bakom socialekonomins verksamheter. 1. Skapande av tillit 2. Stimulans till egen makt för det lokala samhället eller för enskilda grupper och individer, vilket kallas Empowerment i den ”socialekonomiska vokabulären” 3. Utnyttjande och uppbyggande av det sociala kapitalet 4. Mobilisering av den lokala kraften 5. Arbete i nätverk 6. Demokrati och öppen dialog 7. Underifrånperspektiv, engagemang och delaktighet Detta är begrepp som naturligtvis kan förekomma i alla moderna verksamheter i alla sektorer, men de är socialekonomins säregenskaper eller det sociala företagandets ”profiler”. EN EGEN NISCH 21
Page 1 and 2: Lokala krafter mot globalt tryck? O
Page 3 and 4: Innehåll Förord 4 Inledning 5 Beg
Page 5 and 6: Inledning Social ekonomi som begrep
Page 7 and 8: Begreppet social ekonomi Begreppet
Page 9 and 10: procent av den totala befolkningen
Page 11 and 12: Sociala företag, sociala kooperati
Page 13 and 14: engagerades i byggfrågorna. Samarb
Page 15 and 16: Exempel från andra länder Olika l
Page 17 and 18: 1. Barnomsorg. Består både av dag
Page 19: Löneskillnaderna är ett problem s
Page 23 and 24: Organisationen var hela tiden öppe
Page 25 and 26: sociala ekonomin, strävar efter vi
Page 27 and 28: Om globaliseringen I kapitel 5 stä
Page 29 and 30: Oljekrisen följdes av en tjugoårs
Page 31 and 32: Kan välfärdsstatens försvagning
Page 33 and 34: Under nittiotalets krisår gick vä
Page 35 and 36: egynnelse finner vi den ekonomiska
Page 37 and 38: gångsrikt olika tjänster: Barnoms
Page 39: Litteratur Ulrich Beck Att uppfinna

Lokala krafter mot globalt tryck? (PDF) - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?