Årets vinnare Simonson vägrar må dåligt Spelet kring Jas Gripen ...

Årets vinnare Simonson vägrar må dåligt Spelet kring Jas Gripen ... Årets vinnare Simonson vägrar må dåligt Spelet kring Jas Gripen ...

27.09.2013 Views

24 Han är kirurgen som lade skalpellen på hyllan och blev ottligt populär genom att muntligen dissekera våra vanor och ovanor. Men just nu funderar Nils Simonson, alla konferensarrangörers favorit, mest på varför vi svenskar r så dåligt när vi har det så bra. Nämn namnet Nils Simonson till den mest beprövade konferensbesökare och du ser ett glatt skimmer i dennes ögon. Nils Simonson, känd för att på det mest roande sätt både oroa och väcka nya tankar hos sina åhörare, drar utsålda hus var han än befinner sig. Han är dessutom en av dessa talare med ett välfyllt och varierat skafferi av kunskap, uppslag och föreläsningsteman. Som plockar, blandar och ger ur en outsinlig bank på beställning. Själv tycker han att han bara förpackar gamla sanningar på nytt sätt. Sanningar som att ”livet inte är så tokigt ändå”. Just funderingar kring förgan att njuta av det liv vi ändå har är det han för närvarande får flest förfrågningar om. En anledning är förstås att det är ämnet för hans tredje bok som nyligen kommit ut. AKTUELLT ÄMNE Men ämnet är också ruggigt aktuellt. – Vi motionerar mer än någonsin, är mer upplysta om vikten av nyttiga vitaminer och lever längst. Samtidigt är vi världens sjukaste och friskaste på en gång. Vad gör vi svenskar för fel egentligen? Varför förr vi inte längre plocka fram essensen i livet? säger han när jag når honom på mobilen. Troligen sitter han – som vanligt enligt egen utsago – i en vänthall på Bromma eller någon annan svensk flygplats. Ett svar på de existentiella frågorna ger han själv direkt: Vi jämför oss helt enkelt med fel lbilder. – Vi ste inse att lyckan inte ligger i att göra den där resan till Mauritius. I att få mer lön eller ny bil. Samtidigt citerar han en träffsäker formulering av social- psykologen Lars Dencik: ”vi får inte glömma att vi r dåligt på en mycket hög nivå”. Allvarligast är ändå när barnen far illa. – Vi ska till och med kunna lämna in våra barn på nattdagis för att hinna roa oss med vår make eller maka en kväll. Men curlar dem samtidigt så mycket att de aldrig hinner skapa nödvändiga stötdämpare mot törnarna i livet. Med den attityden till barn, då har samhället verkligen gått fel! Jamen, vi läkare får förfrågningar om dottern kan få sjukskrivas för att killen gjort slut! Är det klokt? utbrister han med karaktäristiska jämtländska vokaler. MÄNNISKANS ANSVAR Nej, klokt är att faktiskt tillåta sig att vara ledsen ibland, är Nils Simonsons absoluta övertygelse. Han påminner om en annan klokskap kring människans ansvar, formulerad så väl av filosofen och psykiatern Viktor Frankl som överlevde tre års koncentrationsläger under nazismen: ”Allt kan man ta ifrån människan. Utom en sak- den yttersta friheten att välja förhållningssätt till Nils Simonson gästar MiH den 11 februari. det som livet för med sig. ” Allvaret till trots. Nils Simonson upplevs ändå inte som tråkig på scen. Han använder både humor och känslor som redskap för att påverka sin publik. – Mitt l är att alla ska skratta gott, gråta en skvätt och samtidigt lära sig något. Det är vad det hela går ut på. Humorn är nyttig. Den kan hjälpa människor att ta åt sig beska sanningar. Om du inte skrattat högt och glatt 20–30 gånger under en timme av mitt prat då har jag misslyckats, summerar han. SNABBLÄSARE Själv laddar han genom att läsa. Mängder. En bok per dygn, ungefär. – Den bästa investering jag gjort i mitt liv är en kurs i snabbläsning i London. Om jag sedan gör rätt tolkningar av det jag läser, det är en annan sak! Men jag brukar säga att om hälften av dem jag möter under en föreläsning talar vidare vid fikabordet – då är det ingen dålig utdelning. Det är nu snart fem år sedan han slutade sitt arbete som kirurg vid sjukhuset i hemstaden Östersund. Ett roligt jobb som han ändå kände sig färdig med efter 40 år. Operationsbordet hade han för övrigt redan lämnat på grund av reumatiska besvär. Istället hade han förvandlats till administratör, vilket han kryddade genom att bege sig ut för att tala. Först hos läkemedelsföretag. Sedan vid mer allmänna konferenser. Ämnena var hans egna specialiteter: om hjärnan, om minnet, om hur vi människor fungerar. Så har det fortsatt, även efter pensioneringen. Ämnesskafferiet har breddats och han har fortsatt. Drivkrafterna är de vanliga, resonerar han: applåder, bekräftelse – och lite extra pengar. – De ämnen jag tar upp är tacksamma. Och så har jag nog en viss fallenhet för att prata. Det är ju inte nga patienter som reser sig upp och applåderar efter en operation annars. TRAPPA NER Dessutom är föreläsningarna bra sysselsättning för en man som inte vill jobba i trädgården, snickra eller la. Och som upplever att det inte alls är lika roligt att läsa som pensionär med oceaner av tid, jämfört med när han blev själaglad över att lyckas stjäla en timme med en bok. Dock har han utlovat en nedtrappning. Antalet uppdrag per år har länge legat över 100. Nu anser hustrun att det räcker med 60–70. Inte för att han börjar bli trött, utan för att de båda vid 67 års ålder upplever att ”det finns färre dagar i andra ändan” som han uttrycker det. – Lagom behöver ju inte vara fel. Text: Eva Thelander Illustrattion: Nils Simonson

I varje nummer av MiHngel inbjuds en fotograf, illustratör eller annan kreatör att förfoga över en sida eller ett uppslag. Dagens bidrag kommer från Fotograf Eva Lie, Helsingborg. Frilans med inriktning på människor, reportage , trädgård och hästar. www.evalie.se

I varje nummer av MiHngel inbjuds en fotograf, illustratör eller annan<br />

kreatör att förfoga över en sida eller ett uppslag.<br />

Dagens bidrag kommer från Fotograf Eva Lie, Helsingborg. Frilans med<br />

inriktning på människor, reportage , trädgård och hästar. www.evalie.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!