Årets vinnare Simonson vägrar må dåligt Spelet kring Jas Gripen ...

MARKNADSFÖRENINGEN I HELSINGBORGSREGIONEN
GuldkärnanGalan
SPECIAL - Årets vinnare
Simonson vägrar må dåligt
Spelet kring Jas Gripen
Nr 4 2009
Kontinuitet säljer bäst för svenskar

kullaflyg.se

LEDARE
Utbildning + entreprenörskap = framgång!
Foto: Ulla Alderin
I förra numret här i MiHngel skrev jag om vikten av att vi i näringslivet ger Campus
vårt stöd. Med risk för att upprepa mig fortsätter jag gärna i samma spår. Jag tror
nämligen starkt på att den högre utbildningen i kombination med entreprenörskap
är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för vår region.
Det händer mycket på Campus. Forskningsbidrag har redan börjat investeras, de
senaste i raden till Erika Andersson Cederholm och Johan Hultman respektive Hervé
Corvellec vid Institutionen för Service Management. Intressanta gästföreläsare bjuds
in och nyligen startade en ny internationell mastersutbildning inom turism och
hospitality som lockat studenter från hela världen. Till hösten 2010 startar en ny
högskoleingenjörsutbildning med fokus på elektroteknik och automation under LTH.
Ännu mer håller på att planeras.
Campus Helsingborg är den del av Lunds universitet som i dag växer snabbast.
Här finns ett modernt universitetsklimat med nära koppling till stad och näringsliv.
Nya utbildningar och intressant forskning ger både universitetet i sig och
omgivningen fördjupad kunskap inom en rad ämnen.
Att Lunds universitet är på rätt spår har också gett tydliga avtryck internationellt.
Londonmagasinet Times Higher Educations, känd för sin årliga rankning av världens
universitet, har flyttat upp Lunds universitet från plats 88 förra året till plats 67 i år.
Därmed går Lund om Uppsala och ligger högst bland svenska lärosäten.
Den vita nordvästskånska kartan inom utbildning och innovation börjar långsamt
fyllas, även från annat håll. Landskrona har beviljats anslag för att starta en inkubator
inom livsmedelsbranschen. Målet är att driva ett innovationscenter med test och
utvärdering av olika livsmedelskoncept. Entreprenörer ska i en kreativ och dynamisk
inkubatormiljö kunna utveckla projekt och idéer till bärkraftiga affärskoncept samtidigt
som nya livsmedels-, innovations- och avknoppningsföretag växer fram.
På vilka fler platser kan vi få liknande satsningar? Och när får vi en innovationspark
i anslutning till Campus?
Det är viktigt att vi från näringslivet är med på det här framtidståget.
Det kommer att innebära stora möjligheter för oss.
Ett enkelt sätt är att börja som mentor inom MiH Futures mentorprogram.
Vid Frukostklubben den 23 oktober uppmanades besökarna att ansluta sig
till programmet. Haka på! Det ger otroligt mycket att vara mentor, både för dig,
din adept – och för framtidens näringsliv.
Ha det bra hälsningar
Hans Nelson
Ordförande MiH
PS. Våra nya filmer på Youtube fick snabbt en enorm respons. Redan efter två
veckor hade 573 personer sett filmen om MiH av Robert Lillhonga och Caroline
Troedsson. Visa den för dem du tycker borde vara medlemmar!
3

4
HUVUDPARTNERS
Eva Thelander
Make Sense
Annika Rosenkvist
Möjligheter Reklam
Välkommen!
Här kommer 32 sidor nya in- och utblickar från
Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen.
Fyra gånger per år går MiHngel ut till medlemmar
och företag i regionen.
Synpunkter? Tips? Hör av dig!
De åsikter som framförs i tidningen är skribenternas
egna och inte nödvändigtvis MiH:s officiella
ståndpunkt.
Ansvarig utgivare
Hans Nelson, ordf@mih.m.se
Redaktör
Make Sense Communication
tel 042-12 19 00
eva@make-sense.se
Idé, grafisk form och layout
Möjligheter Reklam AB
tel 042-12 14 40
www.mojligeter.se
Annonsbokning
Media Support AB, tel 042-12 43 00
media.support@telia.com
Repro & tryck NP-Tryck AB
Kuvert Harry Kuvert AB. www.harrykuvert.se
Distribution StroedeRalton / Bring Citymail
Adressregister PAR AB
Foto: Ulla Alderin
5-19
6
8
12
14
20
21
22
23
24
25
27
28
30
INNEHÅLL
GULD, GULD, GULD
Glitter och glimtar från höstens stora GuldkärnanGala.
ÅRETS DESIGNER
Milan Kosovic är en formgivare som ser hela varumärket i designen.
ÅRETS PERSONLIGHET
Engagerad och hängiven. Stina Oredsson för oss närmare cancerns bot.
ÅRETS MARKNADSFÖRARE
Eurocity Höganäs knep publicitet världen över.
ÅRETS EVENEMANG
Vad är väl en bal på slottet … mot en härlig konsert framför?
INGET GRIPET UR LUFTEN
Joanna Sjölander säljer Jas Gripen till utlandet.
GLOBALT PÅ LÅNG SIKT
Kontinuitet säljer när Trelleborgskoncernen kämpar om kunder.
VINNARKVINTETTEN
Fem vinnare berättar om sina frukostpriser.
MEDLEM NR 018
Leif Wennerberg plockar minnesbilder ur sin vardag i Svalöv.
LUSTMORD
Nils Simonson dissekerar våra vanor på ett lustfyllt vis.
BILDEN
Fotograf Eva Lie ställer ut.
I BEGYNNELSEN VAR NAMNET
Ett namn säger så mycket. Bengt Håkansson funderar.
CAMPUS MAGISTERSATSAR
Nya internationell utbildning drar studenter från hela världen.
BLÅA TING
Bli mentor – bästa sättet att föryngra yrkeslivet.

Foto från Guldkärnan Galan: Ted Kronvall

6
Årets designer
MILAN KOSOVIC
MOTIVERING
Med en kompromisslös hållning
till vikten av både hjärta och
hjärna i vardagens prylar har Milan
Kosovic bland annat designat
leksaker hos Brio och bidragit till
företagets identitetsarbete kring
barnvagnar. Som vinnare av det
prestigefyllda designpriset Red
Dot Design Award har han redan
utmärkt sig bland de stora
namnen. Milan Kosovic har modet
och passionen att våga ta steget
hela vägen från idé till färdig
produkt utan att göra avkall på
vare sig form eller funktion.

Bra design är ett konkurrensmedel. Men bra
design ska kunna tillverkas industriellt, användas
av konsumenter, stärka varumärket och
ge rimlig vinst.
– Det är ett stort ansvar, säger Milan Kosovic.
Kanske det beror på att han är uppväxt i två kulturer, i
Kroatien och Sverige. Milan Kosovic har både förmågan
att se saker ur nya vinklar och drivkraften att undersöka
och utveckla idéer.
Hans karriär har gått snabbt. Efter byggingenjörsutbildning
sökte han samtidigt till arkitekthögskolan och
konstindustriskolan HDK i Göteborg. Och kom in på båda.
Något som egentligen inte kan hända, konstaterar han.
Först läste han grafisk design på HDK och gick sedan
över till produktdesign.
– Så ser min karriär ut. Ett sökande framåt i jakten på
något nytt.
På Brio fick han anställning efter ett projekt under
utbildningen där han hjälpte till att vidareutveckla figurer
som föreställer virus, mejlprogram och annat i en dator.
En rolig idé som dock inte sålt så bra. Kanske på grund av
att Brio var för tidigt ute, tror han.
KONSERVATIV BRANSCH
– Leksaksbranschen är konservativ. Med sin fantasi ger
barnen föremålen ett eget värde. Men inköparna är vuxna
och om de inte genast begriper vad det går ut på, så
köper de inte.
Även hans examensarbete gjordes för Brio. Här hade
Milan upptäckt en lucka i företagets sortiment – klassiska
leksaker för barn och bokhylla.
– Jag ville göra vackra ting som vuxna kan ha framme
på hyllan, något i stil med Playsams träbil: nyttiga för barn
och snygga för vuxna och samtidigt lång livslängd, ett
slags slow food för leksaker, förklarar han.
Lösningen blev serien Spin & Wobble med skallror
som leker med tyngdlagen och en bitring för baby som
även fungerar som snurra för lite äldre barn. De rena och
samtidigt underfundiga formerna förde honom rakt in på
redaktionell plats i internationella magasin som Kid’s Wear
Text: Eva Thelander
och till designutmärkelsen Red Dot där han placerades
intill prestigefyllda varumärken som Nike, BMW och
Apple.
Design är vapnet för att nå de vuxna. Men bakom ligger
också väl grundade värderingar och kunskap, i det här
fallet inhämtade i samråd med barnforskare, förklarar
Milan som med rätta är stolt över sin bedrift att driva hela
projektet i hamn, från idé till färdig produkt.
Efter ytterligare ett leksaksprojekt med gung- och
ridleksaker tog han ett samlat grepp om Brios barnvagnar
och utvecklade ett karaktäristiskt hjul som ska bli ett
tydligt signum för varumärket.
När jag ber Milan beskriva sitt arbete lyfter han fram
flera viktiga faktorer, men framför allt analysen av
marknaden och behovet. Och varumärket – att i formen
uttrycka och stärka företagets varumärke.
MÄTTAD MARKNAD
– Tittar du på dagens samhälle ser du att marknaden för
design är mättad. Snygg form räcker bara ett halvår.
Därför krävs det mer. Du måste hitta varumärkets styrka
och lyfta fram dess karaktär i produkten, förklarar han.
Design behövs och är ett bra konkurrensmedel,
poängterar han.
– Bra design ger rimlig vinst, går att tillverka
industriellt, stärker varumärket och kan användas av
konsument. Det är ett stort ansvar, konstaterar Milan.
Efter tre år med Brio beslöt han sig i somras för att
sluta och fortsätta som frilans.
– Jag vill hellre sälja till olika företag.
Parallellt vill han arbeta med olika egna projekt för att
någon gång i framtiden – kanske snart, kanske senare –
driva egen designstudio tillsammans med Lovisa som
snart är färdigutbildad möbeldesigner
Målet finns alltså, men vägen dit är okänd. Han lär hitta
många intressanta dörrar att öppna innan han når fram.
7

8
Årets personlighet
STINA OREDSSON
MOTIVERING
Stina Oredsson har genom sin
forskning kommit nära svaret på
gåtan om hur cancer kan botas.
Hennes pedagogiska och enga-
gerade sätt att kommunicera sin
upptäckt av trojanska och andra
insikter har väckt stor uppmärk-
samhet. Med varmt hjärta och
skarp hjärna ger denna enga-
gerade professor från Ramlösa
ökad kunskap och nytt hopp
inför framtiden.

Text: Sölve Dahlgren
I konkurrens med en rockstjärna och
en tennisstjärna blev det forskaren
Stina Oredsson som fick ta emot
priset som Årets personlighet vid
Guldkärnangalan i början av oktober.
– Jättekul, jag blev verkligen överraskad
när de ringde och berättade
att jag var nominerad, säger Stina
Oredsson.
De nominerade i kategorin Årets Personlighet
var, förutom Stina, tennislöftet Daniel Berta och
Maja Ivarsson, sångerska i Helsingborgsbandet
The Sounds. De två sistnämnda spelar på stora
arenor runtom i världen medan Stina tillbringar
mycket av sin tid i ett litet labb i Lund. Men även
hon trivs på scen.
– Förutom att undervisa och forska är min
tredje uppgift att sprida kunskap till
allmänheten. Jag gillar att prata för människor
som inte känner till det jag sysslar med på ett
sätt som gör att de förstår, säger Stina.
Stina Oredsson är cellbiolog, det vill säga
expert på cellernas funktion, bosatt i Ramlösa.
Med sitt åtta kvinnor starka forskarteam vid
institutionen för cell – och organismbiologi,
COB, i Lund forskar hon omkring kemiska
molekyler som lurar cancern. Själv har hon döpt metoden
med de konstgjorda polyaminerna till ”trojanska hästar”.
JOBBAR PÅ PUBLICERING
– Det som är riktigt spännande är att substanserna i våra
tester tycks minska mängden cancerstamceller. Cancerns
gåta är redan löst, nu jobbar vi för att hitta en bot. Och
det känns som om vi närmar oss hela tiden.
Just nu jobbar de hårt för att kunna publicera sina
forskningsrön, förhoppningsvis redan före årsskiftet. Då
kan uppmärksamheten bli än större.
– Vi har visat en del av våra resultat på konferenser i
USA men en publicering ger ett helt annat genomslag
runtom i världen, säger Stina.
Det skulle kunna leda till att fler får upp ögonen för
vad de gör och därmed ökar möjligheten till att få
finansiering. Mer pengar innebär att de kan anställa fler
forskare, vilket i sin tur skulle ge snabbare resultat.
– Det är en anledning till att det är viktigt att gå ut och
berätta om vad vi håller på med. Men det är inte helt lätt
att hitta finansiärer eftersom det är svårt att tjäna pengar
på våra resultat. Vill man däremot bidra till forskningens
framsteg ska man satsa på oss. En filantrop är väl vad
som behövs, skrattar Stina.
HÅRD KONKURRENS
Det är många som slåss om resurser för forskningsprojekt.
Även inom Lunds universitet finns olika grupper
– Det som är riktigt spännande
är att substanserna i våra tester
tycks minska mängden
cancerstamceller
som gärna vill ha mer anslag till sitt område. Det är hård
konkurrens inom forskarvärlden och många vill vara först
med nya rön.
– Visst är det bra med konkurrens. Men det är ju inte
som inom idrotten att vi tävlar om att vara snabbast på
100 meter exempelvis. Det hade varit bra med mer
öppenhet och samarbete för mänsklighetens skull, säger
Stina.
Kanske kan Helsingborg få ett cancerlabb i framtiden.
En del av läkarutbildningen kommer att förläggas till
Helsingborgs lasarett år 2012 och nästa steg skulle kunna
vara forskning.
– Det hade varit jättekul med ett cancerlabb i
Helsingborg. Det finns ju traditioner för medicinteknik i
stan ända sedan Leo etablerade sig för snart hundra år
sedan. Det hade berikat hela regionen med biomedicinsk
forskning, säger Stina Oredsson.
9

Gunhild Carling
Big Band

Katharina Berggren
Berit Werme-Uthby
Camilla Parow
Lotta och Tommy Nilsson
Per-Olof Olsson
Ingrid Wiklund
Hans Friedsam
Åsa Friedsam
Per Rosenquist
Guy Rambech
Karolina Brorsson
Sophie Svegart
Jennie Secher
Jenny Ekbladh
Beata Sjöborg
Marcus och
Anna Schéef
Dennis Anderberg
Sandra Kliknaite

12
Årets marknadsförare
EUROCITY
HÖGANÄS
MOTIVERING
Om du inte är störst gäller det
att komma på ett trick som ger
största effekt. Gärna i hela
världen. Det konststycket har
Höganäs kommun och ortens
köpmän lyckats med när de
visat kraften av att vara en del
av Europa. Att införa euro som
betalningsmedel har gett eko
i världen, från Japan till olika
multinationella medier. Med
denna geniala profilering sätter
Höganäs press på hela Skåne
Nordväst.

Att vara liten innebär inte att man inte kan
tänka stort. I Höganäs har kommunen och
köpmännen lyckats enas kring en idé som
fått genomslag i hela världen – nämligen att
införa euro som betalningsmedel. För detta
genialiska grepp utnämndes de till guldkärnanvinnare
i kategorin Årets marknadsförare.
– Det känns otroligt roligt, det stärker vi-känslan och är en
belöning för alla dem som faktiskt vågade ta steget, säger
kommunstyrelsens ordförande i Höganäs, Péter Kovács,
som kläckte idén om att införa euro efter att ha varit på
semester i Europa.
– Jag kom hem på kvällen efter en lång resa i flera
europeiska länder och blev så otroligt sugen på svensk
mjölk. När jag kom ner i butiken visade det sig att jag inte
kunde köpa någon eftersom jag bara hade euro i
plånboken. Det fick mig att fundera över om det inte
borde vara självklart att ha euro som parallell valuta till
den svenska kronan.
Sagt och gjort. Frågan förankrades i
kommunledningen, köpmännen i Köpstaden Höganäs och
slutligen hos bankerna vars delaktighet var avgörande för
att projektet skulle kunna genomföras. Alla nappade på
idén och sedan den första januari i år tar flera butiker,
hotell, restauranger, campingplatser med flera emot euro.
Kommunen som organisation deltar i projektet genom att
erbjuda fakturor i euro när det gäller fastighetsbundna
kostnader, såsom vatten och avlopp samt renhållning. En
tjänst som främst är till för större fastighetsägare och för
dem som inte bor i landet men äger fastighet i
kommunen. Kommunens bibliotek, turistbyrå och
sportcenter accepterar också euro som betalningsmedel
vid försäljning och entréavgifter.
SKÅNE SOM EURO-SHOPPING-REGION
Kommunen har inte fört någon statistik över användandet
av euro men enligt köpmännen i staden har det än så
länge mest varit svenskar som haft euro kvar sedan
semestern, som valt att betala med valutan. Men Péter
Kovács är säker på att fler turister också kommer att göra
det när de inser att möjligheten finns.
Och oavsett hur många eller få som betalat med euro
under året så har Höganäs fått en marknadsföring av
sällan skådat slag. Nyheten har spridit sig över stora delar
av världen och såväl BBC som Japans största tv-kanal
har varit på plats i det lilla nordvästskånska
brukssamhället för att göra reportage.
– Bättre marknadsföring än så här går inte att få!
Dessutom har vi blivit tydligare i vår dagliga
marknadsföring än tidigare, nu enas handlarna i val av
färg och logga i sina annonser inom konceptet för
EuroCity vilket innebär att vårt budskap känns mindre
spretigt än tidigare, berättar Péter Kovács.
Minst fem andra kommuner i Sverige har visat intresse
för att också bli certifierade som EuroCity-städer enligt de
kriterier som Höganäs kommun har sammanställt. Péter
Kovács själv ser gärna att hela Skåne Nordväst, ja, helst
hela regionen Skåne, hakar på och blir en enda stor Euro-
Shopping-Region.
– Frågan om att certifiera Skåne Nordväst som
eurozon är uppe för diskussion och beslut tas i höst. Som
det gränsland vi är med närhet till såväl länder med
valutan till euro och Danmark, med en krona som är
värdemässigt kopplad till euron, hade jag helst sett att
hela Skåne hade blivit en eurozon. Personligen tror jag
inte att det är en fråga om vi i Sverige kommer att gå över
till euro utan när vi kommer att göra det. Då kan det vara
bra att vara steget före. Till saken hör ju också att vi inte
tar bort den svenska kronan, utan bara lägger till
möjligheten att betala med euro.
EGNA VALUTAN EURONÄS PÅ GÅNG
Om Skåne blir en eurozon eller ej återstår att se men i
Höganäs har man redan planer på fler valutanyheter som
mycket väl skulle kunna locka tillbaka världens tv-team till
Kullabygden. Om allt går som planerat släpper nämligen
Höganäs en alldeles egen, unik valuta – euronäs– den 1
december. En valuta knuten till den svenska kronan.
– Detta är ett sätt för oss att främja handeln i Höganäs,
lite som en ny typ av presentkort som kan användas i hela
staden, säger Péter Kovács och avslutar med ett leende:
– Vissa har frågat om all denna satsning på valutor inte
bara är ett jippo. Och det är klart att vi gör detta med
glimten i ögat men vår grundtanke är också att det ska
främja handeln, besöksnäringen och höganäsaren. Nya
tider kräver nya grepp, det går vi gärna i bräschen för!
Text: Caroline Säfstrand
13

14
Årets evenemang
SOFIERO-
KONSERTERNA
THE TIVOLI
MOTIVERING
The Tivoli har gång på gång tagit
världen till Helsingborgsregionen.
Som konsertarrangör har The
Tivoli framgångsrikt samarbetat
med en redan välkänd kultur-
institution och dragit storpublik
från långt utanför den egna
regionen, till glädje för både stad
och näringsliv.

På den första konserten förlorade de alla
hopsamlade pengar. Som tur var gav inte
Hasse Jönsson och Jocke Olin upp. Det blev
fler utomhuskonserter efter den kostsamma
Popitoppkonserten på Hamntorget 1996.
Måndag på The Tivoli. I Vinylbaren sitter tv-makaren Nic
Schröder och läser manus. På kontoret en trappa upp
samlar administratören Malin ihop trådarna efter helgens
evenemang. I andra delar av huset jobbar kreatörer med
reklam och film.
Den gamla ångfärjestationen är basen för allt, förklarar
Hasse Jönsson, ena halvan av The Tivoli, när vi slår oss
ner i de röda galonsofforna.
– Utan det här huset hade vi inte haft några
Sofierokonserter. Det är här vi bygger upp artister och förtroende
hos bokningsbolag och management, säger han.
Sofierokonserterna började 2004. Tivolifolket hade
tidigare arrangerat spelningar utanför huset, bland annat
på i IH. Sofiero hade också haft konserter, vanligtvis
arrangerade av de stora produktionsbolagen.
SKYDDA PARKEN
Slottsparken är fantastisk, men skulle behöva någon på
plats som är mer rädd om den, resonerade Hasse och
Jocke och kontaktade dåvarande Sofieroledningen. Det
lokala perspektivet visade sig vara en god idé. The Tivoli
och Sofiero tar i dag gemensamt ansvar för konserterna
och har investerat i en 1 000 kvadratmeter stor plastmatta
som täcker det mest utsatta området framför scenen.
The Tivoli/Sofiero är i dag ett etablerat koncept och
ägarna behöver inte längre ragga gig som under de första
motiga åren på 90-talet.
– Vi får många förfrågningar men väljer noga. Parken
håller för fem-sex konserter per år och det gäller att hitta
artister som drar minst 6 000 personer.
Kvalitetskonserter med bredd – som inte är för lika
varandra, är strategin.
– Grundtanken är att det ska finnas något för alla.
Bredden innebär att de vill ha minst en mer ”symfonisk”
artist varje år. Paul Potts, Julio Iglesias och Benny Anderssons
orkester har fungerat bra i den genren. Andra drar
inte lika mycket folk. Till sommarens konsert med Malena
Ernman kom bara 4 000 – men det var ändå bästa
publiksiffran i Sverige, konstaterar Hasse som tröst.
ARTISTERNA TRIVS
För de yngre generationerna fungerar namn som Kent,
Håkan Hellström och Lars Winnerbäck.I startfältet behövs
också en utländsk stjärna. Som senare års Lenny Kravitz,
Bryan Adams och Leonard Cohen vars enda svenska
spelning blev den på Sofiero. Samma sak gäller nästa års
internationella storhet, Mark Knopfler.
En framgångsfaktor är att artisterna trivs. Att få
disponera en slottsrestaurang som loge med vidunderlig
park och havsutsikt ger en annan typ av upplevelse än
tillfälliga tältlösningar på leriga festivaler.
Även om The Tivoli i dag står stabilt på två ben – de
två inomhusscenerna i centrum och sommarkonserterna
på Sofiero – ser Hasse fram emot den nya arenan på
Olympia som en tredje lokal för egna konserter.
– Vår ambition är att lägga sex-sju gig där varje år. Vi
tackar nej till mycket som hade passat på en sådan arena.
Publiken finns, menar han. I takt med att CDförsäljningen
rasar beger sig artisterna ut på turné och allt
fler väljer att gå på konsert.
– Det finns inget som slår en konsert – själva upplevelsen,
mötet med artisten och det unika som händer. Det
är ingredienser som aldrig tappar värde.
ÅTER TILL MUSIKEN
Framöver drar Hasse och Jocke troligen ner på nattklubbs-
verksamheten för att bara ägna sig åt konserter. Det var
med musik de en gång började, när de båda jobbade på
Studiefrämjandet. Men det bygger på en viktig förutsättning:
Att huset får finnas kvar. För det värsta som kan
hända är att gamla ångfärjestationen rivs. Då försvinner
en viktig röst i Musiksverige och rötterna för The Tivolis
arbete.
– Det är ett fantastiskt hus! Vi har inget emot att
området omkring bebyggs, men behåll vårt hus. Det är ju
äldre än rådhuset.
Hasses privata önskelista över artister till Sofiero:
1. Neil Young
2. David Bowie
3. Aerosmith
Text: Eva Thelander
15

16
Carina Eldh
Patrick Ekman
Per Lundgren
Grethe Hedström
Tomas Finnborg
Lena Egnér
Annika Jönsson
Niclas och Jeanette
Folkesson
Eva Stål
Adam Petersson
Kerstin Forssman
Mariana Pihl
Tina och Christer
Woxberg
Albert Alexandersson
Tomas Begic
Per och Annika
Holmgren
Eva och Stellan
Folkesson

Hur blev du så vig, Manda Rydman?
– Jag tränar hårt och mycket. Jag är noll procent
överböjlig i lederna. Se här! (försöker böja tummen
ner mot underarmen).
Men hur kan du då böja ryggen rakt bakåt?
– Just ryggen tar tid att träna. Du pressar i tre
månader utan att något händer. Sen kan du böja
en aning mer. Och så pressar du i tre tre månader
till innan du kommer lite längre.
Hur har du lärt dig?
– Jag har gått den statliga cirkusskolan i Kiev och
studerat i Köpenhamn.Tidigare höll jag på med
dans, därför har jag en mer blandad stil i mina
nummer.
Vad gör du när du vaknar på morgonen?
– Försker inte gå upp, snoozar kanske tio gånger.
Sen dricker jag kaffe och tränar i tre timmar.
Varje dag?
– Sex dagar i veckan. Jag kör ett program jag fick
på skolans i Kiev.
Du pressar i tre
månader utan
att något händer
17

Hög stämning
Håkan Gillisson och
Jeanette Strand
– Super! Mycket och god mat och
bra stämning. Förra året tyckte jag
festerna på Parapeten var bättre,
men nu känner jag att det här är bra.
Och sångaren i foajén betyder
jättemycket för atmosfären!
Pernilla Berndtsson
– Kul! Högt i tak, folk
är positiva och glada.
Finanskrisen känns
verkligen avlägsen!
hört i
Mattias Björbäcka
– Gott. Sprudlande
stämning och
förväntningar inför
prisutdelningen.

Mette Rongved
– Det är verkligen
hyggelig!
Martin Svensson
– Förbluffande trevligt med
välförtjänta vinnare och
fängslande underhållning.
Adam Petersson
– Fantastiskt trevligt.
Ett bra koncept
– kul för mig som
nyinflyttad, här ser jag
stans alla ansikten.
Underhållningen är
Ann-Christine Cronberg
– En fantastisk kväll där
alla är i bästa form. Man
känner att Helsingborg har
ett bra näringsliv.
också bra – vilket band! 19

SVENSKAR
I VÄRLDEN
20
Spel på högsta nivå när Jas Gripen ska säljas
– Relationer är allt
All marknadsföring bygger på relationer,
brukar det heta. Men det finns vissa branscher
där det är ännu mer markant än andra. Försvarsindustrin
är en sådan.
Relationsmarknadsföring i sin yttersta form!
Så beskriver Joanna Sjölander sitt arbete som Deputy
Director i Indien för Jas Gripen.
På ett yttre plan gör hon samma jobb som många
marknadschefer. Men i sista led handlar alla försvarsaffärer
om förtroende. Inte bara mellan olika företag, utan
också mellan tjänstemän inom olika utrikesministerier och
mellan politiker på högsta nivå.
– Om vi får hem en affär är den det yttersta resultatet
av att vi lyckats ingjuta rätt sorts förtroende hos köparna,
konstaterar Joanna Sjölander som menar att tekniskt sett
är alla lösningar som de stora leverantörerna erbjuder tillräckligt
bra för att lösa uppgiften.
FÅTAL FÖRETAG
– Det är ett fåtal företag som tävlar om samma affärer i
världen och det är många politiska överväganden inblandade.
Besluten tas på högsta nivå, så det är en lång
process att få en affär klar.
Ekonomiska faktorer och villkor för industriellt samarbete
ska utredas. Tekniker, piloter, tjänsteman och
chefer ska värdera de olika alternativen och sedan föra
informationen vidare genom hierarkierna till politikerna.
Allt vägs sedan samman i beslut mellan regeringar. Hela
processen brukar ta i snitt nio år.
Valet av leverantör blir därmed till stor del en politisk
markering. Vilket land eller vilken kontinent vill beställaren
ingå allians med? USA, Europa, Frankrike, Ryssland eller
Sverige?
För att skapa det grundläggande förtroendet bland
alla inblandade i mottagarlandet – från tekniker och
testpiloter till regeringstjänstemän och politiker – krävs
det ett gediget kommunikationsarbete.
– Saab, Gripen och Sverige är inte alltid kända företag
eller varumärken. Ibland måste vi börja med att förklara
var vi finns på kartan och överhuvudtaget etablera vår
närvaro, säger Joanna Sjölander.
NOBEL MED KRUTET
Alfred Nobel med krutet och det kända priset, innovationer
och högteknologi är några av de centrala värden
Gripen och Saab förmedlar. Med högteknologi följer
effektivitet, är argumentet.
För att stärka bilden av Sverige brukar Joanna lyfta
fram svenska industriella innovationer som SKF:s kullager,
Ericssons telefonväxlar och Tetrapaks förpackningar med
argumentet att ”redan då låg vi i framkanten”. Andra
globala varumärken, som Ikea eller HM, poängteras mindre
ofta, och då beroende på land.
– Vi brukar också framhålla själva flygplanets historia.
Det togs fram av svenska försvaret under kalla kriget och
skulle vara flexibelt och effektivt – men inte för dyrt.
Även om de exportmodeller som senare utvecklades
är betydligt mer avancerade och anpassade för bland
andra Natos krav brukar i huvudsak samma fördelar framhävas.
OFFSET
Utöver den politiska dimensionen som kan vara nog så
oförutsebar handlar en Gripenaffär också om sådant som
förr hette motköp, men som i dag kallas ”offset”. Här åtar
sig Saab att viss verksamhet inom branscher som
mottagarlandet väljer ska lockas dit.
– I viss mån kan vi flytta egen verksamhet. Men vi letar
också i våra nätverk och försöker se om vi kan rikta andra
företags intresse mot mottagarlandet – till exempel genom
etableringar, inköp, tekniköverföring eller olika former av
samarbeten, berättar Joanna Sjölander.
Bilden är alltså minst sagt komplex. Och Saab kan inte
lämna några hundraprocentiga garantier på att alla affärer
verkligen går i lås.
– Vi kan förmedla kontakterna och få företag att
mötas; affärerna ska stå på egna ben.
Saab har i dag tre hemmamarknader: Sydafrika och
Australien utöver Sverige. Om företaget tar hem ytterligare
beställningar betyder det stora förändringar.
– Då förskjuts tyngdpunkten ytterligare från dagens
svenskdominerade företag till ett mer internationellt,
konstaterar Joanna Sjölander.
ÖVERTRO PÅ HEMMAPLAN
Närmast till hands ligger förhandlingar med Brasilien (36
plan) och Indien (126 plan). Indiens beslut ligger längre
fram i tiden, där pågår just nu en teknisk utprovning av
planen.
Upplever du att svenska företag utomlands har en
övertro på Sveriges rykte och förmåga?
– Absolut inte! Vi som rör oss ute i världen är väl
medvetna om hur små vi är. Det är snarare hemmavid
som landets roll överdrivs. Här tycker många att ”vi är
duktiga och det vet väl alla” och invaggar sig i en falsk
säkerhet. Så är det inte! Men relativt sett är vi svenskar
duktiga på att marknadsföra oss själva med tanke på vårt
lilla befolkningsunderlag på bara nio miljoner.
Joanna Sjölander gästar Frukostklubben
den 20 november
Text: Eva Thelander

Kontinuitet och långsiktigt arbete med
kunderna är några drag som är typiska
för svenska företag utomlands. Men i övrigt
blir företagsvärlden alltmer globaliserad.
Det konstaterar Trelleborgskoncernens chef
Peter Andersson som i november gästade
Frukostklubben.
Hur har Trelleborg sålt in sig på främmande marknader?
– Nästan 95 procent av vår försäljning sker utanför
Sverige, vilket innebär att vi redan är etablerade på de
flesta viktiga främmande marknader. Trelleborg finns idag
i 44 länder och är nummer ett i världen inom den
verksamhet som benämns industrigummi. Vi agerar
regionalt eller lokalt och säljer inte in oss från Sverige.
Har svenska företag något som utländska bolag inte har?
– Generellt tycker jag att skillnaden mellan bolags
geografiska hemvist har tunnats ut de senaste åren. Det
viktigaste är bolagens specifika erbjudanden. Om det
finns något som karaktäriserar svenska bolag så är det en
hög trovärdighet, framför allt genom kontinuiteten i det
sätt vi uppträder på marknaden.
Går det i så fall att utnyttja? Hur?
– Just kontinuiteten visar sig i de långsiktiga kontakterna
med kunderna.
Går det överhuvudtaget att sälja in sig som svenskt
företag i en globaliserad värld?
– Jag tycker att nationsgränserna börjar suddas ut mer
och mer och det geografiska ursprunget får allt mindre
betydelse. Överlag har svenska företag ett gott rykte och
en kvalitetsstämpel.
Text: Eva Thelander
Priset får inte vara det unika
Har vi svenskar en viss övertro på vårt goda rykte?
– De som jobbar internationellt idag vet att det viktiga är
inte vilket land man representerar utan vilka erbjudanden
och vilken service man kan ge den marknad man agerar
på. Men, som sagt, det kan finnas vissa positiva fördelar
med en svensk bakgrund, framför allt vad gäller
trovärdighet och långsiktighet.
Vilken företagskultur har Trelleborgskoncernen enligt
dig? Strävar ni efter att hitta en gemensam
Trelleborgsanda för alla bolag i koncernen?
– Våra ledord är kundfokus, prestation, innovation och
ansvar. Det är en grundstomme som alla i koncernen ska
arbeta mot på ett övergripande plan. Sedan måste det
självklart anpassas efter geografi och marknadssegment.
För oss är det också viktigt med ett decentraliserat ansvar
i kombination med såväl strategisk som operativ
målstyrning.
Vilket tips skulle du ge till en entreprenör i liknande
bransch som er som vill expandera utomlands?
– Ta reda på så mycket du kan om de marknader du vill in
på. Undersök vilka konkurrenter som finns, vilka som är
de bästa och marknadsför sedan de unika egenskaperna
hos ditt företag. Det enda som är viktigt vad gäller det
unika är att det inte är priset.
Har du några andra allmänna råd till svenska företag
som satsar utanför landet?
– Det viktigaste är att hitta en unik position på marknaden.
Att ”sticka ut” och vara annorlunda på något sätt skapar
en starkare position.
Har du några roliga anekdoter som illustrerar vådan/
lyckan av att vara ”svensk i världen”?
– Under de senaste cirka 15 åren av mitt arbetsliv har jag
jobbat mycket lite med svenskt fokus. Därför blir också
uppfattningen om olikheterna i bakgrund och kultur
utsuddad. Det ter sig mer och mer naturligt att människor
är olika och att det inte är så konstigt eller iögonfallande
när någon beter sig på ett annorlunda sätt.
SVENSKAR
I VÄRLDEN
21

Foto:
Ted Kronvall
Lisa Berg
Skol- och
fritidsförvaltningen
Helsingborgs stad,
som vann två biljetter
till invigningen av
Nya Sundspärlan.
1. Det var en mycket
generös vinst och jag
blev jätteglad. Det var
kul att få gå på invig-
ningen!
2. Jag försöker att gå
ett par, tre gånger i
månaden.
3. Jag skulle vilja
lyssna på Mia Skäringer
och Klara
Zimmergren eller
Ingvar Kamprad.
4. Frukostklubben är
ett utmärkt sätt att
komma upp på mor-
gonen. Att förena nytta
med nöje, både att få
lyssna till intressanta
föredrag och träffa
trevliga människor vid
frukostbuffén. Framförallt
är det alltid
proffsigt genomförda
arrangemang!
22
VI
VANN
Ulf Nilsson
Caralweb, som vann
show och middag på
Wallmans Salonger
för två personer och
taxiresa till och från
Wallmans.
1. Jag kommer
givetvis att gå med
min flickvän.
2. Jag försöker att gå
varje fredag. Det är en
bra start på dagen
med mingel och
intressanta föreläsare.
3. Det finns många,
men Bill Gates tror jag
de flesta hade tyckt
vara en intressant
gäst.
4. För att knyta nya
kontakter och bli
inspirerad. Det har
definitivt motsvarat
mina förväntningar och
vilken start på dagen!
Monica
Andersson
CC Höganäs
Byggkeramik AB,
som vann ett
Kulturkort.
1. Jag har redan varit
på Mikaeli marknad på
Fredriksdal och
kommer även framöver
att besöka utställningarna
på Dunkers
kulturhus.
2. Försöker att gå
minst en gång i
månaden och om det
är möjligt fler gånger.
3. ”Hjärndoktorn”
Nisse Simonson blir
mitt val.
4. Främst för att bygga
nätverk, men också för
att bli inspirerad av
såväl tema som före-
läsare.
OCH VI VILL VETA
1. Vad ska du göra med vinsten?
2. Går du ofta på Frukostklubben?
3. Vem skulle du vilja lyssna på om
du fick välja gäst vid Frukostklubben?
4. Varför gick du med i MiH?
Claes Björkne
Claes Björkne
Business Consulting
& Interim manager,
som vann kickoffpaket
för sex personer
i höghöjdsbanan på
Borgen Special
Sports School i Mölle.
1. Jag blev överraskad
och glad och ska
använda den i något
projekt där teambuilding
är en del i processen.
2. Jag är ny medlem
men tycker det ger
stimulans och energi
till en låg kostnad och
tidsåtgång, så jag
räknar med att bli en
frekvent besökare.
3. Kommunstyrelsens
ordförande Peter
Danielsson i ämnet:
Vad är Helsingborgs
strategi för att inte
hamna i bakvattnet på
Malmöregionen?
4. Har jobbat i Malmö
tidigare och nu när jag
drar igång egen
verksamhet är MiH ett
utmärkt forum för att
knyta kontakter.
Agneta Urge
Nygren
Rååbalansen AB,
som vann boken
Varför mår vi så dåligt
när vi har det så bra?
av Nisse Simonson
och två biljetter till
hans seminarium hos
MiH den 11 feb 2010.
1. Jag fick en chans att
gå på föreläsning och
det gör jag givetvis.
2. Varje gång jag
kommer iväg tänker jag
att detta ska jag göra
varje vecka. Det är så
kul, så roligt och så
bra. Men sen hinner jag
inte riktigt.
3. Bodil Jönsson skulle
jag gärna lyssna på.
Jag tycker också att
stunden med musik
och kultur är väldigt
viktig också.
4. MiH är ett mycket
bra sätt att utvidga mitt
kontaktnät och få ny
inspiration. Jag tycker
om att vidga vyerna.

23

24
Han är kirurgen som lade skalpellen på hyllan och
blev omåttligt populär genom att muntligen
dissekera våra vanor och ovanor.
Men just nu funderar Nils Simonson, alla
konferensarrangörers favorit, mest på varför vi
svenskar mår så dåligt när vi har det så bra.
Nämn namnet Nils Simonson till den mest beprövade
konferensbesökare och du ser ett glatt skimmer i dennes
ögon. Nils Simonson, känd för att på det mest roande sätt
både oroa och väcka nya tankar hos sina åhörare, drar
utsålda hus var han än befinner sig. Han är dessutom en
av dessa talare med ett välfyllt och varierat skafferi av
kunskap, uppslag och föreläsningsteman. Som plockar,
blandar och ger ur en outsinlig bank på beställning.
Själv tycker han att han bara förpackar gamla sanningar
på nytt sätt. Sanningar som att ”livet inte är så tokigt ändå”.
Just funderingar kring förmågan att njuta av det liv vi
ändå har är det han för närvarande får flest förfrågningar
om. En anledning är förstås att det är ämnet för hans tredje
bok som nyligen kommit ut.
AKTUELLT ÄMNE
Men ämnet är också ruggigt aktuellt.
– Vi motionerar mer än någonsin, är mer upplysta om
vikten av nyttiga vitaminer och lever längst. Samtidigt är vi
världens sjukaste och friskaste på en gång. Vad gör vi
svenskar för fel egentligen? Varför förmår vi inte längre
plocka fram essensen i livet? säger han när jag når honom
på mobilen. Troligen sitter han – som vanligt enligt egen
utsago – i en vänthall på Bromma eller någon annan
svensk flygplats.
Ett svar på de existentiella frågorna ger han själv direkt:
Vi jämför oss helt enkelt med fel målbilder.
– Vi måste inse att lyckan inte ligger i att göra den där
resan till Mauritius. I att få mer lön eller ny bil.
Samtidigt citerar han en träffsäker formulering av social-
psykologen Lars Dencik: ”vi får inte glömma att vi mår
dåligt på en mycket hög nivå”.
Allvarligast är ändå när barnen far illa.
– Vi ska till och med kunna lämna in våra barn på nattdagis
för att hinna roa oss med vår make eller maka en
kväll. Men curlar dem samtidigt så mycket att de aldrig
hinner skapa nödvändiga stötdämpare mot törnarna i livet.
Med den attityden till barn, då har samhället verkligen gått
fel! Jamen, vi läkare får förfrågningar om dottern kan få
sjukskrivas för att killen gjort slut! Är det klokt? utbrister
han med karaktäristiska jämtländska vokaler.
MÄNNISKANS ANSVAR
Nej, klokt är att faktiskt tillåta sig att vara ledsen ibland, är
Nils Simonsons absoluta övertygelse.
Han påminner om en annan klokskap kring människans
ansvar, formulerad så väl av filosofen och psykiatern
Viktor Frankl som överlevde tre års koncentrationsläger
under nazismen: ”Allt kan man ta ifrån människan. Utom
en sak- den yttersta friheten att välja förhållningssätt till
Nils Simonson gästar
MiH den 11 februari.
det som livet för med sig. ”
Allvaret till trots. Nils Simonson upplevs ändå inte som
tråkig på scen. Han använder både humor och känslor
som redskap för att påverka sin publik.
– Mitt mål är att alla ska skratta gott, gråta en skvätt
och samtidigt lära sig något. Det är vad det hela går ut på.
Humorn är nyttig. Den kan hjälpa människor att ta åt sig
beska sanningar. Om du inte skrattat högt och glatt 20–30
gånger under en timme av mitt prat då har jag misslyckats,
summerar han.
SNABBLÄSARE
Själv laddar han genom att läsa. Mängder. En bok per
dygn, ungefär.
– Den bästa investering jag gjort i mitt liv är en kurs i
snabbläsning i London. Om jag sedan gör rätt tolkningar
av det jag läser, det är en annan sak! Men jag brukar säga
att om hälften av dem jag möter under en föreläsning talar
vidare vid fikabordet – då är det ingen dålig utdelning.
Det är nu snart fem år sedan han slutade sitt arbete
som kirurg vid sjukhuset i hemstaden Östersund. Ett roligt
jobb som han ändå kände sig färdig med efter 40 år.
Operationsbordet hade han för övrigt redan lämnat på
grund av reumatiska besvär. Istället hade han förvandlats
till administratör, vilket han kryddade genom att bege sig
ut för att tala. Först hos läkemedelsföretag. Sedan vid mer
allmänna konferenser. Ämnena var hans egna specialiteter:
om hjärnan, om minnet, om hur vi människor fungerar.
Så har det fortsatt, även efter pensioneringen. Ämnesskafferiet
har breddats och han har fortsatt. Drivkrafterna
är de vanliga, resonerar han: applåder, bekräftelse – och
lite extra pengar.
– De ämnen jag tar upp är tacksamma. Och så har jag
nog en viss fallenhet för att prata. Det är ju inte många
patienter som reser sig upp och applåderar efter en
operation annars.
TRAPPA NER
Dessutom är föreläsningarna bra sysselsättning för en
man som inte vill jobba i trädgården, snickra eller måla.
Och som upplever att det inte alls är lika roligt att läsa
som pensionär med oceaner av tid, jämfört med när han
blev själaglad över att lyckas stjäla en timme med en bok.
Dock har han utlovat en nedtrappning. Antalet uppdrag
per år har länge legat över 100. Nu anser hustrun att det
räcker med 60–70. Inte för att han börjar bli trött, utan för
att de båda vid 67 års ålder upplever att ”det finns färre
dagar i andra ändan” som han uttrycker det.
– Lagom behöver ju inte vara fel.
Text: Eva Thelander
Illustrattion: Nils Simonson

I varje nummer av MiHngel inbjuds en fotograf, illustratör eller annan
kreatör att förfoga över en sida eller ett uppslag.
Dagens bidrag kommer från Fotograf Eva Lie, Helsingborg. Frilans med
inriktning på människor, reportage , trädgård och hästar. www.evalie.se

26
www.gripen.se
Vi hjälper dig
se möjligheterna!
Välkommen att boka ett möte med våra
placerings- och försäkringsspecialister:
Charlie Ahlbin 042-490 29 58 och
Peder Engfors 042-490 29 59.
Drottninggatan, Rydebäck, Väla Centrum

Kraften i ett bra namn
What’s in a name? That which we call a rose
by any other name would smell as sweet.
Arbetar man med varumärken inser man att Shakespeare, upphovsman till detta berömda citat, för
en gångs skull hade fel. Namnets betydelse kan inte underskattas, eftersom det skapar associationer
och därmed styr våra förväntningar. Det är därför smaktester av till exempel Coca-Cola respektive
Pepsi utfaller helt annorlunda om konsumenterna smakar blint eller med varumärkena synliga.
Detta gäller naturligtvis inte bara varumärkesnamn, utan alla typer av namn, inklusive
personnamn. Har man obehagliga associationer till en person med ett visst namn, smittar det lätt av
sig till andra personer med samma namn. I USA, där inget forskningsområde lämnas orört, har man
naturligtvis forskat även i detta. Två psykologiprofessorer, som noterat att skolelever ofta mobbades
för sina namn, gjorde en undersökning där man gav två uppsatser till två grupper av lärare. I den ena
gruppen stod David och Michael som författare till uppsatserna, i den andra Hubert och Elmer. När
resultaten sammanställdes visade det sig att David och Michael hamnat en hel betygsgrad över
Hubert och Elmer.
Att döpa sitt barn är alltså första steget i att bygga barnets varumärke. Antingen hjälper vi dem på
traven, eller också gör vi det lite svårare för dem att bli rättvist bedömda. Sak samma med produkter
och tjänster. Usel kvalitet kan aldrig räddas med ens det bästa namn i världen, men ett uselt namn
kan sätta krokben även för en högklassig produkt. Kinesiskt krusbär blev ingen försäljningssuccé
förrän namnet ändrades till kiwi. Den karibiska ön Hog Island blev inget turistparadis förrän namnet
ändrades till Paradise Island.
Hur hittar man då rätt varumärkesnamn. Vissa hävdar att man ska välja ett beskrivande namn,
så att marknaden snabbt förstår vad man vill sälja. Ingen behöver ju tvivla på vad företag som Ostkom-
paniet eller Golvgruppen sysslar med. Baksidan är att den här typen av namn, tagna direkt ur språket,
är att de är omöjliga att skydda och därmed förlorar sin särskiljning. Efter Golvgruppen kommer nämligen
alltid Golvbolaget och sedan Golvteamet och Golvpoolen och Golvhuset och Golvläggarna …
Ytterligare ett problem är att det som i dag är en bra beskrivning i framtiden kan bli direkt missvisande.
Ångpanneföreningen var säkert perfekt för hundra år sedan, men är ett hopplöst namn på en modern
teknikkonsult, vilket gjort att man kortat ner det till helt intetsägande ÅF. Att välja ett rent beskrivande
namn är alltså, för att ta till en sliten liknelse, som att kissa i byxorna; det värmer en stund men blir
sedan väldigt kallt.
Detta betyder inte att existerande och etablerade ord inte kan användas. En bra typ av namn är
de man kallar metaforiska, där man alltså använder ett välbekant ord i överförd mening inom ett helt
nytt område. Apple hade inte varit något lyckat eller ens registrerbart namn på ett fruktbolag, men var
genialt för en ny och annorlunda dator.
Starkast och mest bestående särskiljning får man naturligtvis med ett rent fantasinamn. Det
klassiska exemplet är George Eastman, som sökte ett namn för sin snabbkamera som inte betydde
något på något språk, men som likväl skulle kunna uttalas av alla. Resultatet blev som bekant Kodak.
Några tips till dig som går i namnbryderier. Var noga med att först definiera vad namnet ska
utstråla eller associeras med. Se därefter till att plocka fram många alternativ. När vi arbetar med
namnuppdrag har vi alltid en första lista på runt 100 namnförslag, dels för att ha mycket att välja
på men också av den enkla anledningen att många bra förslag kommer att stupa på att de redan
är registrerade.
När du så småningom gallrat fram dina favoriter ska du testa dem på utomstående, eftersom
det alltid finns en risk för hemmablindhet. Där du ser en ”Richard”, ser kanske kunden en ”Hubert” –
och kunden har ju alltid rätt.
Bengt Håkansson
Varumärkeskonsult
bengt@brandclinic.se
27

28
Ny internationell mastersutbildning
på Campus Helsigborg
Många sökande från hela världen och intressanta arbetsmöjligheter
inom turism och hospitality. Campus Helsingborgs nya internationella
mastersutbildning har blivit en stor framgång. Till våren väntar
akademisk praktik för studenterna.
Mastersprogrammet i Service Management riktar sig till studenter som redan
läst några år på universitet och vill ta en masterexamen med inriktning mot
turism och hospitality. I slutet av augusti anlände studenterna från USA,
Finland, Turkiet, Ungern och Kina.
Jan Henrik Nilsson är programansvarig och glad över det stora intresse som
visats.
– Vi fick in över 200 ansökningar från olika delar av världen, av dessa antog vi
50 som började hos oss i september, säger han.
Programmets hörnstenar management, marknadsföring, samhällsvetenskap
och humaniora ligger i tiden och kan komma att leda till attraktiva positioner
på arbetsmarknaden.
– Efter avslutad utbildning ska våra studenter självständigt kunna utveckla
och leda serviceverksamheter men också arbeta som marknadsförare,
analytiker eller projektledare. Framtida positioner kan också vara konsult eller
forskare inom event, turism, rese-, hotell- och restaurangbranschen, berättar
Jan Henrik.
Utbildningen är branschnära och institutionen kommer därför att samarbeta
med sina partnerorganisationer. En spännande del är studenternas akademiska
praktikprogram som ger möjlighet att närmare undersöka hur det är att
arbeta som ledare på företag i hospitality- och turismbranschen.
– Tanken är att studenterna ska skugga någon i ledningsfunktion några dagar
i veckan under en termin. Syftet är att se, lära och få en inblick i rollen som
ledare. Studenterna skriver sedan en projektrapport med reflektioner kring
sina iakttagelser och observationer, berättar Jan Henrik, och tillägger:
– Vi har en förhoppning om att företag i branschen inser värdet av att få ta del
av olika värderingar och synsätt och tar chansen att arbeta tillsammans med
våra ambitiösa internationella och nationella studenter.
Nya ögon och nya idéer kan många gånger bidra till att
verksamheten utvecklas och förbättras. Så den som har
en ledande befattning inom turism-, hotell och restaurangbranschen
och kan se nyttan och glädjen av ett
utbyte med en student får gärna höra av sig, säger
Jan Henrik.
Jan Henrik Nilsson
Luciamorgon
När julen knackar på dörren, bjuder
MiH på Luciamorgon i Mariakyrkan,
närmare bestämt den 4 dec. I tidig
morgonstund intas Mariatorget av
hästar, änglar och tomtar. Frukosten
dukas upp i decembermörkret med
gröt, lussekatter, pepparkakor och
glögg. Inne i Mariakyrkan bjuds du
på musikaliska och stämningsfulla
överraskningar. Vi ses på Lucia!
Frukostklubben
tillbaka 22 januari
Temat för januari och februari är
Hållbar utveckling. Våra föreläsare
berättar om hur vi blir klimatvänligare
och tar hand om vår planet.
Nisse Simonson
Den 11 februari, kl. 9–12, arrangerar
MiH ett seminarium på Stadsteatern
med hjärndoktorn Nisse Simonson
som finns intervjuad på annan plats i
det här numret av MiHngel. Efter
föredraget äter vi en gemensam
lunch med lokala råvaror. Mer info
och anmälan på hemsidan!
Nya teman 2010
April: Nya medier
Ansvarig: Hans Nelson
Maj: Under ytan
Ansvarig: Jerker Jacobsson
September: I luften
Ansvarig: Noushin Nadjafi
Oktober: Svenska klassiker
Ansvarig: Jonas Wilensjö
MiH på Youtube
& Facebook
Filmaren Robert Lillhonga, som bland
annat gjort filmen Hata Göteborg,
och Caroline Troedsson fick under
hösten i uppdrag att fånga MiG:s
verksamhet med bilder och filmklipp.
Detta resulterade i en film som idag
ligger ute både på Youtube och vår
egen hemsida (under fliken ”Om
MiH”). Marknadsföreningen har även
en grupp på Facebook – vi ses väl
där!?
www.mih.m.se

FULL AV ENERGI
SEDAN 1859
”MARCIOSK”
- ett utvecklingsuppdrag som sparat in tid
Marco halverade sin konstruktionstid av lyftbord!
Marco är en av Europas ledande tillverkare av Hydrauliska saxlyftbord
med lyftkapacitet från 250 kg till 70 ton. I Ängelholm
arbetar de med en hög grad av kundanpassade produkter och
konstruerar idag majoriteten av lyftborden genom en egenutvecklad
produktkongurator.
Papperskopior skapade problem
Hög grad av kundanpassning genererar en stor mängd sena
produktändringar vilket ger betydligt mycket merarbete på
konstruktionsavdelningen i form av att leta upp och ersätta
papperskopior kring arbetsunderlag och ritningar.
Den 23 december 1859 lyste vi för första
gången upp gatorna i Helsingborg. Samtidigt
tändes gnistan till dagens Öresundskraft.
Idag förser vi Helsingborg och stora delar
av nordvästra Skåne med el, fjärrvärme,
fjärrkyla, naturgas och bredband. Lika
målmedvetet som vi lyste upp staden för
150 år sedan fortsätter vi idag att sprida
ljus och värme i din närmiljö.
Tiden går fort när man verkar för en god
sak. 2009 fyller vår energirika verksamhet
150 år och vi fortsätter att skapa nya innovativa
energilösningar för våra kunder.
Följ med oss in i en spännande framtid!
MARCIOSK-lösningen
Alla underlag sparas nu digitalt i PDF-format. IXX har byggt
upp ett program som installerats på era strategiskt placerade
utskriftsstationer (kiosker) i produktionen. Programmet, kallat
”Marciosk”, har ersatt det kopieringsarbete och fördelningsarbete
som tidigare gjordes handgripligen varje dag. Systemet underlättar
för produktionspersonalen att göra korrekta prioriteringar
gällande produktionen. MPS-systemets arbetsprioritering blir nu
enklare att efterleva. Det sparar både tid och pengar och gör att
manuella misstag undviks.
Ring oss så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig att spara
tid och pengar!
IXX IT-partner AB, 0431-44 51 00 - www.ixx.se - info@ixx.se
29

30
Sanna Kahlström
www.mih.m.se
Bli sedd med
andra ögon
Många lärdomar om sig själv!
Så summerar adepten Sanna
Kahlström sina upplevelser i
mentorprogrammet där hon
haft Desirée Allard som mentor.
Vad har varit det bästa med att ha
en mentor?
– Att ha någon utomstående att dela
sina tankar med. Någon som ser det
mer objektivt och med andra ögon.
Vad har varit mindre bra?
– Att för få människor har varit med.
Finns inte mycket negativt eftersom
det är mycket lärorikt.
Skulle du rekommendera mentorprogrammet
till andra?
– Ja, man lär sig jättemycket om sig
själv.
Kommer du att ha kontakt med din
mentor efter programmets slut?
– Ja, vi har regelbunden kontakt
fortfarande.
Vilka förväntningar hade du på din
mentor?
– Få någon som hade mycket
kunskap och erfarenhet. Kanske
någon med ett jobb som jag kunde
relatera till och lära mig av.
Har din mentor levt upp till dina
förväntningar?
– Ja, över mina förväntningar. Hon är
en enormt driven och ambitiös kvinna
som kan mycket om allt och har lärt
mig mycket om mig själv.
Vägval och karriärstegar
– vikten av Future Mentor
MiH Futures populära mentorprogram är en årligen återkommande aktivitet för
våra medlemmar. Syftet är att skapa ett givande utbyte mellan studenter
respektive yngre yrkesverksamma och erfarna per- soner från näringslivet.
Adepter och mentorer får möjlighet att bredda sina perspektiv och utbyta
tankar och erfarenheter kring livets frågor, stora som små. Under mentorprogramet
har deltagarna fria händer att skapa meningsfulla möten som kompletteras
av MiH Futures gemensamma nätverksträffar alla mentorer och adepter
emellan. Programmet löper under ett halvår med ansökan och matchning
under hösten och start i november 2009. Mer information finns på hemsidan
Mentorskap – att ge och få!
Med en utbildning på 17 år, är det
ändå mina misslyckanden som lärt
mig mest. Det är nog detta stilla
konstaterande som fått mig att
förstå mentorskapets roll. Och jag
hade gärna sluppit några av mina
värsta fadäser, framförallt i början
på karriären. En mentor som kunnat
svara på mina frågor, hållt mig på
mattan när jag hade alldeles för
bråttom, pushat mig när jag velade
och klappat mig på axeln när ingen
annan gjorde det. Det hade varit
bra. Vi är efterhand många som
under några år varit mentorer till
studenter på Campus Helsingborg
under ledning av MiH Future. Det är
inte betungande, snarare upplyftande.
Man träffar sin adept kanske en
gång per månad från november till
maj. Det är informella träffar på en
till två timmar. Fika eller lunch eller
bara ett snack om livet, karriären,
yrkesvalet eller vad som kommer
upp på agendan.
Vi är alltså inte knutna till våra
adepter genom yrkesroll utan
genom livserfarenhet. Men man är
med och formar en framtid för en
ung person och upptäcker när
frågorna ställs på varandra hur
mycket erfarenhet som ändå ryms i
ens egen hjärna. Det är inte alltid
man inser detta, framför allt inte i
umgänget med de egna barnen, om
man nu har några. Det här är annor-
lunda, mer spännande och mer giv-
ande. Jag får också själv svar på
många frågor som söker svar.
Nu har vi, några glada och engagerade
mentorer tillsammans med
MiH Futute och ledningen för
Campus, formulerat ett mål för
utvecklingen av mentorskapet i
framtiden. Låt mig säga att vi har en
dröm: Varje sistaårsstudent som vill,
ska också erbjudas en mentor. Det
kan betyda allt från 50 nu till hösten
till 300 om några år. Och det är vi
inom Sveriges bästa marknadsförening,
MiH som ska erbjuda
mentorerna. Det här ska stärka
varumärket Campus Helsingborg
och Skåne Nordväst. Det ska göra
det lättare att rekrytera studenter till
högre studier i Helsingborg och det
ska få fler välutbildade ungdomar att
stanna kvar i vår region efter sin
utbildning!
Alla som har jobbat några år och
som är nyfikna nog att vilja lära
känna en ung hungrig student
passar som mentor. Kontakta MiH
Future, Desirée Allard, Ann-Charlotte
Gezelius, Emil Breman eller
mig för mer information. Man ger av
visdom och får tillbaka av ungdom.
Richard Larsson vill att fler MiH:are
blir mentor.

För
förenklar förtydligar förstärker
för bl a Bildeve Bjärefågel Boston Boxon Brinova CC Höganäs Colour Catcher FormCook GoodWheel IKEA FAMILY Smart Refill och VIM.
Vill du veta mer? kontakta oss på 042 13 94 00 eller gå in på thornreklambyra.se

Vi
bryr
oss
lite
extra!
042-38 88 00
God Jul
önskar
NP-Tryck AB