Beskrivning av staden och dess centrum - Finspångs kommun
Beskrivning av staden och dess centrum - Finspångs kommun
Beskrivning av staden och dess centrum - Finspångs kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Beskrivning</strong> <strong>av</strong> <strong>staden</strong> <strong>och</strong> <strong>dess</strong> <strong>centrum</strong><br />
<strong>Finspångs</strong> Historia<br />
Den nuvarande centralorten har vuxit upp omkring<br />
det på 1560-talet anlagda bruket. Finspång uppvisar<br />
på flera sätt den svenska metallindustrins historiska<br />
årsringar med den tidiga järn- <strong>och</strong> kanonindustrin<br />
över 1800-talets järn- <strong>och</strong> skogsindustri fram mot den<br />
moderna industrialismen <strong>och</strong> den sk uppfinningsindustrin<br />
vid 1900-talets början till dagens moderna<br />
industriella tillverkning. Med Gust<strong>av</strong> Vasa ambitioner<br />
på ett nytt <strong>och</strong> självständigt Sverige gjordes en stor<br />
satsning för att öka förädlingen <strong>av</strong> järnmalmen.<br />
Mellan åren 1580-1597 kom kronan att anförtro ledningen<br />
<strong>av</strong> bruket till holländaren Wellam De Wijk.<br />
1618 fick holländaren Wellam De Besche arrendet på<br />
bruket.I samarbete med den holländske bankiren Louis<br />
De Geer moderniserades bruket. 16 1 köpte Louis<br />
De Geer bruket för 50.000 Riksdaler. Bruket kom nu<br />
att drivas <strong>av</strong> släkten De Geer ända fram till 18 1. Finspång<br />
var ”Europas vapensmedja” i över 200 år.<br />
Brukets konjunkturer har följt den internationella<br />
krigsutvecklingen på så vis att vid fredstider har det<br />
varit lågkonjunktur i Finspång <strong>och</strong> tvärtom. Finspång<br />
hade monopol på tillverkningen <strong>av</strong> kanoner i Sverige.<br />
Den moderna industrialismens intåg skulle nu börja<br />
på Finspång. Som förvaltare på bruket kom 18 8 Carl<br />
Ekman. Denne köpte detsamma 1856. Ny teknik infördes<br />
nu vid bruket. 1912 tillverkades den sista kanonen<br />
vid Finspång <strong>och</strong> därmed var brukets roll som<br />
vapenproducent utspelad.<br />
1913 gjorde den moderna industrialismen sitt intåg i<br />
Finspång. Detta år etablerades Svenska Turbinaktie-<br />
6<br />
Louis De Geer d.ä.<br />
Provskjutning <strong>av</strong> kanon i Finspång i slutet <strong>av</strong> 1800-talet<br />
bolaget Ljungström (STAL), som vi idag känner som<br />
Siemens. <strong>Finspångs</strong> Metallverk bildades även detta år<br />
<strong>och</strong> övertog de gamla brukslokalerna, företaget är idag<br />
ombildat <strong>och</strong> fördelat på SAPA-företagen, Luvata <strong>och</strong><br />
SSAB.<br />
Finspång i regionen<br />
Finspång som är ett naturligt <strong>centrum</strong> i <strong>kommun</strong>en<br />
förutom de norra delarna har ett historiskt <strong>och</strong> funktionellt<br />
starkt samband med Norrköping.<br />
Norrköping som traditionellt varit <strong>Finspångs</strong> köpstad<br />
har under 90-talet <strong>och</strong> framförallt under 2000-talet<br />
inledning stärkt sin position med en stark cityhandel<br />
<strong>och</strong> en omfattande externhandel gått ut över både <strong>centrum</strong>-<br />
<strong>och</strong> externhandel i Finspång.<br />
För <strong>Finspångs</strong> industri är Norrköping viktigt som ett<br />
logistiskt n<strong>av</strong> med de fyra transportsätten, väg, järnväg,<br />
hamn <strong>och</strong> flyg. Huvuddelen <strong>av</strong> transporterna sker<br />
via Norrköping <strong>och</strong> E /Rv51, järnvägen <strong>och</strong> hamnen.<br />
Hamnen i Norrköping är landets enda som kan hantera<br />
tungtransporterna från Siemens. För ortens exportinriktade<br />
industri är Norrköpings flygplats <strong>av</strong>görande<br />
viktig för persontransporter världen över.<br />
Finspång som tidigare var ett eget arbetsmarknadsområde<br />
är idag en del i en större region. Under 90-talet<br />
<strong>och</strong> framåt har det skett en markant förändring. Allt<br />
fler väljer att bo i en region <strong>och</strong> pendla till arbete. Finspång<br />
som tidigare var en ort med nettoutpendling har<br />
idag en nettoinpendling med över 300 personer från<br />
övriga länet, i huvudsak från Norrköping. Till Finspång<br />
pendlar idag över 2000 personer för arbete.<br />
<strong>Finspångs</strong> <strong>kommun</strong> - Centrumutredning 2007 - Förslag till remissversion
Stadens utveckling<br />
Den industriella epok har på flera vis bidragit till att<br />
<strong>Finspångs</strong> centralort vad gäller stadsmiljöerna fått en<br />
särskild struktur med de stora industrierna i <strong>staden</strong>s<br />
<strong>centrum</strong> <strong>och</strong> bostadsområden som växt ut på två sidor<br />
om ån.<br />
<strong>Finspångs</strong> har därför en speciell karaktär med sin<br />
mycket långsträckta tätortsbildning genomskuren <strong>av</strong><br />
<strong>Finspångs</strong>ån. Detta bebyggelsemönster har mycket<br />
gamla anor. Under 1300-talet fanns här två bybildningar,<br />
på var sin sida om ån, kallade västra respektive<br />
östra Finspång. I <strong>och</strong> med brukets framväxt började<br />
först västra Finspång att bebyggas <strong>och</strong> då främst Högbyområdet<br />
med sin 1700-tals bebyggelse. Västra Fin-<br />
<strong>Finspångs</strong> <strong>kommun</strong> - Centrumutredning 2007 - Förslag till remissversion<br />
spång har alltid varit den del <strong>av</strong> Finspång där det gamla<br />
brukets arbetare <strong>och</strong> tjänstemän bosatt sig. När så bröderna<br />
Ljungström etablerade sin verksamhet, STAL,<br />
1913 började östra Finspång på allvar att bebyggas.<br />
Tidigare var här stora hagmarksområden (Storängen<br />
<strong>och</strong> Lillängen). Områdesnamnet Östermalm härrör<br />
sig från 1910-15, ett namn som bröderna Ljungström<br />
tog med sig från Stockholm. Här byggdes nu arbetar-<br />
<strong>och</strong> tjänstemannabostäder till anställda vid STAL.<br />
Fram tom 19 0-talet var orten utbyggd enligt kartan<br />
nedan.<br />
Efterkrigstiden <strong>och</strong> 50-talet innebar en kraftig utbyggand<br />
<strong>av</strong> orten framförallt inom Östermalm där ett andra<br />
<strong>centrum</strong> utvecklades. Då började även Grosvad att<br />
Finspongs Bruk 1905 <strong>Finspångs</strong> tätort, utbyggnad åren 1940 -1960-tal<br />
1960-talet<br />
1970 <strong>och</strong><br />
80-talet<br />
1960-talet<br />
1950talet<br />
1940-talet<br />
1905<br />
1905<br />
1970 <strong>och</strong> 80-talet<br />
bebyggas liksom de första delarna <strong>av</strong> Viggestorp.<br />
Under 60-talet fortsatte utbygganden <strong>av</strong> Viggestorp.<br />
Då tillkommer även områden som Svälthagen <strong>och</strong><br />
Profilen. På östra sidan fullföljs utbyggnaden <strong>av</strong> Grosvad<br />
<strong>och</strong> Östermalm.<br />
Under 70- <strong>och</strong> 80-talet byggs det stora Hårstorpsområdet<br />
ut. I central delar sker en kraftig utbyggand på<br />
Nyhemsområdet. Nu tillkommer även Mellangrind i<br />
den västra delen.<br />
90-talet var en period <strong>av</strong> stagnation. Först under början<br />
<strong>av</strong> 2000-talet har fortsatt utbyggand skett med nya<br />
bostadsområden på östra Hårstorp <strong>och</strong> nytt område<br />
för företag längs infarten från Norrköping.<br />
1905<br />
1940talet<br />
1940-talet<br />
1950-talet<br />
1950-talet<br />
1960-talet<br />
1960-talet<br />
1970 <strong>och</strong> 80-talet<br />
Förklaring<br />
<strong>Finspångs</strong> bruk 1905<br />
Utbyggnad tom 1940-tal<br />
Utbyggnad under 1950-talet<br />
Utbyggnad under 1960-talet<br />
Utbyggnad under 70- <strong>och</strong>80-talet<br />
7
8<br />
Kanonverkstad<br />
Bruksarbetarbostäder<br />
Vallonvägen 31<br />
Skrotförrådet<br />
Klensmedjan<br />
Klockstapeln<br />
Folkets Hus<br />
Kontoret<br />
Kvarnen<br />
Slottet<br />
Bruksmuseet<br />
Predikantbo<strong>staden</strong><br />
Förvaltarbo<strong>staden</strong><br />
Vallonvägen 18<br />
Vallonvägen 16<br />
Bruksarbetarbostäder<br />
Högbyvägen 2 Vallonvägen 14<br />
fd Lärarbostäder<br />
fd Lärarbostäder<br />
Högbyskolan<br />
Centrumhuset<br />
fd Polishuset<br />
Slottsmuren<br />
Bruksgården<br />
Värdshuset<br />
Villan<br />
Gamla<br />
Kommunalhuset<br />
Orangeriet<br />
Smedbostäder<br />
Hotellet<br />
Bokhandelshuset<br />
Gallerian<br />
Kraftstation<br />
Engelska parken<br />
Posthuset<br />
Telegrafhuset<br />
Järnvägsstation<br />
Verkstäderna<br />
De Geerverk<strong>staden</strong><br />
Auroras Tempel<br />
Engelska parken<br />
Järntemplet<br />
Trädgårdsmästarbo<strong>staden</strong><br />
Lugnet<br />
<strong>Finspångs</strong> <strong>kommun</strong> - Centrumutredning 2007 - Förslag till remissversion
Change language