Eldsjälar som möts på distans - Pedagogiska Resurser ...
Eldsjälar som möts på distans - Pedagogiska Resurser ...
Eldsjälar som möts på distans - Pedagogiska Resurser ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 115<br />
<strong>Eldsjälar</strong><br />
<strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
av Ronny Schueler<br />
IUtbildning <strong>på</strong> <strong>distans</strong> med stöd av modern informationsteknologi<br />
har bara några få år <strong>på</strong> nacken inom folkbildningen. I<br />
vanliga fall är fyra års erfarenheter av en kurs i folkbildningssammanhang<br />
inte mycket att luta sig mot. Men med fyra års erfarenhet av it-stödd<br />
utbildning <strong>på</strong> <strong>distans</strong>, tillhör man genast ”veteranerna” <strong>på</strong> området.<br />
Tollare folkhögskola kom med i folkbildningens satsning <strong>på</strong> att utveckla<br />
det it-stödda lärandet i mitten av 90-talet. Här vill jag försöka teckna<br />
de erfarenheter <strong>som</strong> vi 1 hittills har gjort i vårt arbete med it-stödd<br />
<strong>distans</strong>utbildning. Den viktigaste källan är kursen ”Förortspedagogik för<br />
eldsjälar”, men även annan it-stödd <strong>distans</strong>utbildning <strong>som</strong> jag direkt<br />
eller indirekt varit involverad i spelar också en roll.<br />
En positionsbestämning<br />
Tollare har ambitionen att verka <strong>som</strong> ett kunskapscentrum för lokalt<br />
förändringsarbete och samhällsarbete 2 . Underifrånperspektiv, gräsrotsnivå,<br />
eldsjäl, mitt i verkligheten och av egen kraft är några av de honnörsord<br />
<strong>som</strong> bestämmer inriktningen <strong>på</strong> vår verksamhet och <strong>på</strong> de<br />
1. Arbetet med att utveckla och leda kursen Förortspedagogik för eldsjälar har gjorts<br />
tillsammans med min kollega Staffan Hübinette.<br />
2. För en bra definition av samhällsarbete se Nationalencyklopedins webbupplaga<br />
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=299690<br />
folkbildning.net 115
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 116<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
Faktaruta<br />
”Förortspedagogik för eldsjälar” är en halvfartskurs under ett läsår<br />
<strong>som</strong> riktar sig till eldsjälar, samhällsarbetare <strong>som</strong> är verksamma i förändringsarbete<br />
i lokalsamhället. Kursen bygger <strong>på</strong> process- och problembaserat<br />
lärarande. Deltagarnas egen verksamhet är utgångspunkten<br />
för studierna. Kursen är en mötesplats för erfarenhetsutbyte, processutveckling<br />
och nätverksbygge. Det öppna och flexibla lärandet<br />
<strong>som</strong> möjliggörs genom den elektroniska kommunikationen innebär<br />
bland annat att deltagarna är oberoende av tid och rum för sitt aktiva<br />
deltagande i utbildningen.<br />
Kursen, <strong>som</strong> är en praktisk-pedagogisk projekt- och processledarutbildning,<br />
bedrivs <strong>på</strong> <strong>distans</strong> med sammanlagt 20 internatdagar fördelade<br />
<strong>på</strong> fem tillfällen. Folkbildningsnätet används <strong>som</strong> kommunikationsplattform.<br />
Kursen innehåller följande teman: projektmetodik, nätverksbyggande,<br />
ekonomi och pedagogik, organisationsutveckling och eldsjälsrollen.<br />
Kursanordnare är Tollare folkhögskola.<br />
samarbetspartners vi arbetar tillsammans med. Fryshuset i Stockholm,<br />
Lugna Gatan, Urkraft i Skellefteå, Boo Folkets Hus i Nacka, Pannhuset<br />
i Göteborg, Bryggeriet, Teater X, Sofielunds Folkets Hus i Malmö,<br />
cesam i Örebro är några exempel <strong>på</strong> organisationer <strong>som</strong> betyder mycket<br />
för att driva och utveckla den nya sociala och pedagogiska rörelse <strong>som</strong><br />
stavas: utveckling, framtid och motstånd mot utarmningen av välfärdsstaten.<br />
Förortspedagogik för eldsjälar<br />
I mitten av 90-talet ställde vi oss frågan om det inte fanns ett behov av<br />
en utbildning för alla dem <strong>som</strong> verkade lokalt både ideellt och i form av<br />
projekt i främst storstädernas förorter. Den sociala välfärden monterades<br />
ned alltmer, rapporterna om fattiga och utsatta miljonprogram<strong>som</strong>råden<br />
med stora segregationsproblem duggade tätt. Tollare hade varit<br />
116 folkbildning.net
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 117<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
delaktig i avslutningen av den stora plus-projektsatsningen där samverkan<br />
mellan föreningsliv och kommunal verksamhet utvecklats kring socialt<br />
ungdomsarbete. Redan här uttrycktes ett behov av utbildningsinsatser<br />
kring lokalt förändringsarbete. Erfarenheterna från den egna kursen<br />
Socialpedagogiskt ungdomsarbete visade också <strong>på</strong> ett behov. Vi såg framför oss<br />
en ny utbildning <strong>som</strong> handlade om att utveckla kompetensen kring det<br />
lokala arbetet i förorten, om vikten av att bygga nätverk, om att utveckla<br />
ledaregenskaper och grupprocesser samt om hur man kan jobba långsiktigt<br />
i de korta projektens tidevarv. Begreppet eldsjäl diskuterades mycket<br />
under 90-talet och det ville vi granska. De människor vi vill nå, vår<br />
målgrupp, står mitt uppe i verksamhet; en utbildning <strong>som</strong> handlar om<br />
att utveckla den lokala verksamheten går inte att bedriva någon annanstans<br />
än ”<strong>på</strong> plats”.<br />
Vår grundläggande pedagogiska idé var därför att de lokalt verksamma<br />
eldsjälarna tar med sig sin verksamhet in i kursen, processar, bearbetar<br />
och utvecklar den där. Samspelet mellan det dagliga arbetet och<br />
reflektionerna, en process <strong>som</strong> också kopplas till litteratur i en dialog<br />
mellan kursdeltagarna sinsemellan och med oss lärare, var själva grundfundamentet.<br />
Kursen tar form<br />
Därför var valet av form givet. Kursen skulle bedrivas <strong>på</strong> <strong>distans</strong> med tät<br />
kommunikation och dialog över nätet. Även om <strong>distans</strong>studierna utgjorde<br />
grunden såg vi också att dessa eldsjälar, <strong>som</strong> inte sällan är lite av<br />
ensamvargar, också har ett stort behov av att träffas i det fysiska rummet.<br />
En viktig del i kursen är att inspireras. Det gör man dels av varandra<br />
men vår tanke var också att vi skulle ge kursdeltagarna en bred och konkret<br />
inblick i vad <strong>som</strong> händer och om hur arbetet bedrivs runt om i landet.<br />
Detta skulle göra sig bäst i det fysiska mötet. Att arbeta med människor<br />
för att <strong>på</strong>verka och ändra attityder kräver också träning i det fysiska<br />
rummet. Detta var skälen för att vid fem tillfällen mötas i närundervisning.<br />
Fyra intensiva internatdagar per gång. Kursen skulle vara ettårig<br />
och bedrivas <strong>på</strong> halvfart. Ett litet lärarlag <strong>på</strong> två lärare bildades. Kursdeltagarna<br />
antal maximerades till cirka femton.<br />
folkbildning.net 117
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 118<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
Folkbildningsnätet erbjöd en bra plattform för <strong>distans</strong>kommunikationen.<br />
Dessutom gick Folkbildningsrådet ut med en inbjudan att delta<br />
i it-projekt inom folkbildningen. it-projektinbjudan matchade våra planer<br />
perfekt, vi sökte och blev antagna <strong>som</strong> ett av 35 it-projekt.<br />
Kursen marknadsfördes till kommuner, organisationer, till alla våra<br />
kontakter och vi fick ihop en grupp <strong>som</strong> i verksamhetsinriktning representerade<br />
områdesarbete i miljonprogram<strong>som</strong>råden, fritidsgård, ungdomshem,<br />
brottsförebyggande ungdomsverksamhet, och andra verksamheter<br />
inriktade <strong>på</strong> att arbeta socialpedagogiskt med ungdomar. På ungefär<br />
samma sätt har också de senare kursernas deltagarsammansättning<br />
sett ut.<br />
Integration arbete-studier<br />
Den <strong>distans</strong>studerande väljer ofta studieformen för att kunna fortsätta<br />
att arbeta <strong>som</strong> vanligt, kanske med viss del <strong>som</strong> tjänstledig eller annan<br />
form av nedsättning av sin tjänst. Vår kurs, <strong>som</strong> redan tidigare nämnts,<br />
stannar inte vid att deltagarna ska fortsätta med sitt värv, utan utgår från<br />
varje deltagares eget arbete för att genom kursen utveckla kunskaperna<br />
och kompetensen kring sin verksamhet. Det kan då tyckas att integrationen<br />
mellan arbete och studier både skulle vara enkelt och självklart.<br />
Det var vår förväntning. Den har inte infriats.<br />
Ett exempel: Du arbetar med ett projekt i ett miljonprogram<strong>som</strong>råde,<br />
t.ex. att utveckla ett allaktivitetshus i lokalområdet. Du använder de<br />
resurser <strong>som</strong> ingår i kursen för att uppnå detta mål genom att ta del<br />
av andras erfarenheter, diskutera med kurskamraterna över nätet, skriva<br />
och reflektera och bolla dina tankar i en dialog och process i kursen.<br />
Görs detta <strong>på</strong> arbetstid? Nästan aldrig, trots att det egentligen<br />
borde vara en självklarhet. Du har både fått tillåtelse att gå kursen<br />
<strong>som</strong> ett led i din fortbildning och arbetsgivaren ser fördelar med att<br />
få ny kompetens in i verksamheten och de nätverk <strong>som</strong> byggs genom<br />
kursen. Lika fullt ska detta göras <strong>på</strong> annan tid. Och det är inte endast<br />
arbetsgivarens krav utan lika ofta ett uttryck för deltagarens eget förhållningssätt.<br />
118 folkbildning.net
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 119<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
Den gamla skolstrukturen med arbete-utbildning-fritid <strong>som</strong> tre från<br />
varandra helt skilda områden är djupt präglat hos oss. Erfarenheten är<br />
alltså att åtminstone vår målgrupp i för liten utsträckning förmår integrera<br />
utbildningen med arbetet. Därmed skapas svårigheter att hinna<br />
med kursens pensum.<br />
Här krävs insatser, har vi lärt oss, från kursledningens sida, att både<br />
innan kursstart och under kursens gång tillsammans med deltagaren ha<br />
en nära kontakt med arbetsgivare/uppdragsgivare för att öka förståelsen<br />
för vad <strong>som</strong> krävs för att genomföra utbildningen <strong>på</strong> bästa sätt och med<br />
hänsyn tagen till de krav <strong>som</strong> arbetet ställer. Detta kan också vara ett värdefullt<br />
sätt för deltagaren att få hjälp med att sprida information kring<br />
det arbete <strong>som</strong> görs i och genom kursen och kanske ge lite extra tyngd<br />
åt studierna. Dessutom kan det föra in ytterligare kunskap om verksamheterna<br />
och dess komplexitet i kursens arbete.<br />
Den <strong>distans</strong>studerandes skolsamhälle<br />
Ett närbesläktat område till integrationen mellan studier och arbete/<br />
verksamhet är förståelsen för vad man kan kalla den <strong>distans</strong>studerandes<br />
skolsamhälle. Deras ”skolsamhälle”är köksbordet hemma, eller datorn i<br />
vardagsrummet i en trång lägenhet. Eller så är ”skolsamhället” den<br />
<strong>distans</strong>studerandes arbetsplats. Finns det förståelse för den <strong>distans</strong>studerandes<br />
behov av studiero i dessa skolsamhällen? Finns det viktiga stödjande<br />
lärklimatet kring den <strong>distans</strong>studerande? Eller är det så <strong>som</strong> en<br />
folkhögskolelärare <strong>som</strong> nyligen gick en fortbildning <strong>på</strong> <strong>distans</strong> berättade:<br />
– Efter att ha blivit störd så många gånger när jag satt vid mitt skrivbord<br />
och studerade blev jag tvungen att sätta upp en skylt <strong>som</strong> jag skrivit<br />
”Obs jag studerar” <strong>på</strong>.<br />
Vad jag vill peka <strong>på</strong> är att vi <strong>som</strong> driver <strong>distans</strong>kurser inom folkbildningen<br />
måste bli mycket bättre <strong>på</strong> att hitta metoder för att stödja<br />
<strong>distans</strong>eleverna så att också deras ”skolsamhälle” blir så stödjande och<br />
lärande <strong>som</strong> det bara går att uppnå utanför en skolas trygga väggar. En<br />
bra dialog och kommunikation <strong>på</strong> nätet bland kursdeltagarna minskar<br />
folkbildning.net 119
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 120<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
naturligtvis den ensamhet i sina studier <strong>som</strong> <strong>distans</strong>eleven kan känna<br />
men eliminerar den inte helt.<br />
Närhet – <strong>distans</strong><br />
Fysiska träffar, närundervisning, är en viktig del i folkbildning <strong>på</strong><br />
<strong>distans</strong>. Att mötas fysiskt, få ett ansikte, starta en gruppdynamisk utveckling<br />
<strong>på</strong>, så att säga, armlängds avstånd <strong>på</strong>verkar kommunikationen<br />
<strong>på</strong> nätet <strong>på</strong> ett positivt sätt. Detta torde gälla all <strong>distans</strong>utbildning, därmed<br />
inte sagt att det är avgörande. Det tror jag inte alls, men i en<br />
<strong>distans</strong>utbildning där kursen handlar om samhällsarbete och socialt<br />
arbete är fysiska möten en väsentlig del av utbildningen. De fysiska<br />
mötena med kursdeltagarna, och med dem vi möter <strong>på</strong> studiebesök, tillför<br />
utbildningen viktiga dimensioner. Dessa tillfällen är också en viktig<br />
del i eldsjälarnas/kursdeltagarnas nätverksbygge.<br />
Vårt pedagogiska förhållningssätt i synen <strong>på</strong> närundervisning-<strong>distans</strong>undervisning<br />
är att vi i närundervisningssituationerna gör sådant vi inte<br />
kan göra i <strong>distans</strong>undervisningen och att vi i <strong>distans</strong>undervisningen gör<br />
sådant vi inte behöver göra vid närundervisning. Detta betyder, mer konkret,<br />
att närundervisningstillfällena domineras av studiebesök och möten<br />
med människor <strong>som</strong> <strong>på</strong> olika sätt tillför kursen viktiga delar. Vid tre<br />
närundervisningstillfällen besöker kursen olika städer eller regioner i<br />
landet för att studera verksamheter <strong>på</strong> plats. Detta upplever våra deltagare<br />
<strong>som</strong> oerhört värdefullt.<br />
En viktig del i kursen är därför att få spegla sina egna erfarenheter,<br />
jämföra sin egen verksamhet med andra verksamheter, inte bara inom<br />
närmaste geografiska område utan över hela landet. Tillsammans med de<br />
processer kursdeltagarna går igenom <strong>på</strong> <strong>distans</strong> – <strong>som</strong> handlar om att<br />
beskriva, analysera och reflektera över sin egen verksamhet och sin egen<br />
roll i denna verksamhet – formar dessa delar tillsammans en helhet <strong>som</strong><br />
är nödvändig för att skapa den lärprocess <strong>som</strong> kursen syftar till. Dvs. att<br />
deltagarna skall komma vidare i sin eldsjälsroll och <strong>som</strong> samhällsarbetare<br />
– <strong>på</strong> en högre medvetandenivå och med ny kompetens i bagaget.<br />
Dessutom med ett förstärkt nätverk.<br />
Numera har vi också lärt oss att det är klokt att vid de fysiska träf-<br />
120 folkbildning.net
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 121<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
farna introducera nya teman och moment. Därmed kan en första process<br />
startas när alla är samlade och en del osäkerhet och oklarhet kan reduceras.<br />
Det tjänar syftet att <strong>på</strong> nätet kunna koncentrera krafterna kring<br />
uppgifterna och dialogen.<br />
Gruppdynamisk utveckling och färdigheter<br />
Kursintroduktionen ska svetsa samman deltagarna och ge de färdigheter<br />
<strong>som</strong> behövs för att kunna genomföra kursen. Trygghet och tillit bland<br />
de <strong>distans</strong>studerande är A och O för en väl genomförd kurs.<br />
Grupputvecklingsarbetet vid introduktionen är viktig. På Tollare har<br />
vi byggt upp en anläggning där vi med enkla medel tränar samarbete,<br />
kommunikation och tillit. Den spegling deltagarna får redan här har stor<br />
betydelse för gruppens fortsatta arbete. Detta har också en dubbel betydelse<br />
efter<strong>som</strong> deltagarna får ett tillskott till sin verktygslåda av medel<br />
och metoder <strong>som</strong> kan användas i deras eget arbete med grupper.<br />
Vi lägger också stor vikt vid utbildning i Folkbildningsnätet och<br />
FirstClass vid introduktionsträffen. Det är väl investerad tid. Men det<br />
måste också följas upp med support och handledning, även <strong>på</strong> hemmaplan<br />
om det är nödvändigt, så att ingen hamnar <strong>på</strong> efterkälken. Den<br />
inledande utbildningen i FirstClass tjänar också syftet att svetsa ihop<br />
gruppen. Det är i sig en del av den gruppdynamiska utvecklingen.<br />
Övningar i att skicka meddelanden i mailbox och konferenser och<br />
direktsamtal leder ofta till många skratt <strong>som</strong> river barriärer. Här ges<br />
också <strong>på</strong> ett naturligt sätt en första vink om hur den textbaserade kommunikationen<br />
kommer att utvecklas.<br />
Inför kursstarten skickar vi ut – per post – en enkät om datavana, tillgänglighet<br />
och programvaror för att skapa oss en bild av läget. Efter<br />
introduktionsträffen är det mycket viktigt att vi <strong>som</strong> lärare följer upp<br />
hur det går med uppkoppling och hur datortillgängligheten fungerar i<br />
praktiken. Att lägga ut en mycket enkel uppgift <strong>som</strong> ska redovisas <strong>på</strong><br />
nätet inom en till en och en halv vecka, eller genomföra ett kort onlineseminarium,<br />
med reflektioner och lärdomar från introduktionsträffen i<br />
slutet <strong>på</strong> första <strong>distans</strong>veckan, gör att kursen får en bra start. Då får man<br />
klart besked om det är några deltagare <strong>som</strong> har teknikproblem. Det är<br />
folkbildning.net 121
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 122<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
inte endast den av teknikproblem drabbade deltagaren <strong>som</strong> hamnar efter,<br />
sådant skapar problem och förvirring för hela gruppen och kursen tappar<br />
fart.<br />
Deltagarens eget ansvar<br />
Många är de <strong>som</strong> vittnar om att det är svårt att studera <strong>på</strong> <strong>distans</strong>. Vi har<br />
inga andra erfarenheter. Särskilt krävande är det för <strong>distans</strong>studerande<br />
<strong>som</strong> i sin verksamhet arbetar socialt med andra människor. Därför är det<br />
många komponenter <strong>som</strong> måste stämma för att studierna ska lyckas. En<br />
viktig komponent är givetvis deltagarens egenansvar och självdisciplin.<br />
Det finns inga enkla svar och lösningar <strong>på</strong> hur man ska göra. När det<br />
blir problem i deltagarnas verksamhet <strong>som</strong> kräver en akut insats så är<br />
prioriteringen för den studerande självklar, man rycker ut oaktat eventuella<br />
kursdeadlines. Men det är viktigt att lägga upp problemet <strong>på</strong> bordet<br />
redan <strong>på</strong> ett tidigt stadium kanske redan i en intervjusituation med den<br />
sökande till kursen. När kursdeltagarna träffas <strong>på</strong> introduktionsträffen<br />
måste frågan uppmärksammas och göras så konkret <strong>som</strong> möjligt när<br />
kursprogrammet behandlas. Metoden med deltagarkontrakt, där man <strong>på</strong><br />
ett enkelt sätt enas om minsta gemensamma nivå i insatserna <strong>som</strong> t.ex.<br />
hur ofta deltagarna respektive lärarna ska koppla upp sig, är bra. Vi<br />
använder oss av den men den kräver också kontinuerlig uppföljning för<br />
att bli verkningsfull. Vi har också provat att ha utvecklingssamtal över<br />
nätet.<br />
Graden av aktivitet i kursen hos den enskilda deltagaren handlar inte<br />
bara om problemet med tid och att hinna med utan också med vad deltagaren<br />
känner att han får ut av kursen och i vilken grad han ges respons<br />
och uppmärksamhet från lärarna/handledarna och de övriga kurskamraterna.<br />
Nästan vid varje utvärdering har vi lärare fått kritik från deltagarna<br />
att vi inte ligger <strong>på</strong> och ställer krav <strong>på</strong> de studerande att de ska<br />
hålla tider och överenskomna mål. Det ser jag <strong>som</strong> ett uttryck för just de<br />
svårigheter med <strong>distans</strong>studier <strong>som</strong> beskrivs här. Det är också en delikat<br />
fråga för läraren/handledaren att jobba med så att respekten för de studerande<br />
och vårt folkbildningsmässiga förhållningssätt till vuxenstudier<br />
122 folkbildning.net
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 123<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
upprätthålls samtidigt <strong>som</strong> stödet för våra studerande blir så fullgott<br />
<strong>som</strong> möjligt. Här finns mycket att göra.<br />
Dock, en bra och stimulerande dialog, upplevelsen av att det är spännande<br />
att knäppa <strong>på</strong> datorn och gå in <strong>på</strong> Folkbildningsnätet för att se<br />
om det finns några röda flaggor, dvs. olästa meddelanden, spelar givetvis<br />
stor roll, för det ansvar <strong>som</strong> deltagaren tar för sina studier.<br />
Struktur och deltagarinflytande<br />
Styrning kontra deltagarinflytande är alltid ett dilemma och en demokratisk<br />
fråga för folkbildningen. Det gäller kanske i än högre grad i<br />
<strong>distans</strong>undervisning. I närundervisning är det relativt lätt för läraren att<br />
känna in när undervisningsmoment inte ligger rätt. Med deltagarna i<br />
rummet känner man lättare stämningar och en fortgående dialog kan<br />
föras om var man befinner sig. Detta låter sig inte göras i en <strong>distans</strong>situation.<br />
Det kan finnas många skäl till tystnad i konferenserna. Därför måste<br />
man vara mycket planerad och strukturerad i kursarbetet. Erfarenhetsmässigt<br />
kan vi se att vi har gått från en lösare till en allt fastare struktur.<br />
Det har samtidigt, paradoxalt nog, skapat möjlighet för ett större deltagarinflytande.<br />
En god struktur för oss innebär inte rigida studiehandledningar där<br />
kursen är planerad in i minsta detalj, men det har betytt att vi har varit<br />
noga med att tala om vilka uppgifter vi planerat, hur de kan genomföras<br />
och när de ska vara klara. Samtidigt har vi strävat efter att noga diskutera<br />
igenom planerna med deltagarna för att stämma av planens realism<br />
och förankring i deltagarnas behov. Vi har sett att alltefter kursen<br />
framskridit har deltagarna bidragit med fler och fler synpunkter.<br />
Sägas kan också att kursplanen vi arbetar med är ganska generell i sin<br />
form. Kursåret delas sedan in i olika <strong>distans</strong>perioder <strong>som</strong> hos oss sammanfaller<br />
ganska väl med tiden mellan de fysiska träffarna.<br />
Distansperiodens planer är mer konkreta och fastställs först efter diskussion<br />
med kursens deltagare.<br />
Varje seriös <strong>distans</strong>utbildare känner ett stort ansvar för att den<br />
<strong>distans</strong>studerande ska få ut så mycket <strong>som</strong> möjligt av sina studier. Vi vet<br />
folkbildning.net 123
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 124<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
ju att studierna för en deltagare <strong>som</strong> samtidigt är yrkesverksam är en stor<br />
satsning och kraftansträngning. Det finns därför en tendens hos kursansvariga<br />
att göra kursinnehållet alltför omfattande. Tidsoptimism är en<br />
ganska vanlig åkomma, också hos <strong>distans</strong>utbildare.<br />
Även vi brottas med det problemet i ”Förortspedagogik för eldsjälar”.<br />
Jag har upplevt samma dilemma, både i andra kurser <strong>som</strong> jag haft ansvar<br />
för och i kurser <strong>som</strong> jag deltagit i <strong>som</strong> <strong>distans</strong>studerande. Risken blir att<br />
ambitionen fungerar kontraproduktivt. Det stora omfånget gör att den<br />
<strong>distans</strong>studerande kan tappa sugen och inget blir gjort istället. Det är ju<br />
poänglöst att ha en tjusig kursplan vars innehåll inte anpassas till de<br />
<strong>distans</strong>studerandes behov och möjligheter. Det är i detta sammanhang<br />
<strong>som</strong> frågan om deltagarnas delaktighet är så viktig. Från kursledningen<br />
måste det finnas strukturer <strong>som</strong> öppnar för det, men här krävs också<br />
både fingertoppskänsla och en stämning i gruppen <strong>som</strong> bejakar kritik<br />
och att var och en lätt kan föra fram sin uppfattning.<br />
Det skrivna ordet<br />
Den huvudsakliga kommunikationen i nätbaserade kurser bygger <strong>på</strong> det<br />
skrivna ordet.<br />
Det råder nog inget tvivel om att den textbaserade kommunikationen<br />
försvårar dialogen <strong>på</strong> nätet. Samtidigt åstadkommer man en positiv bieffekt<br />
i deltagarnas lärande genom den faktiska träning i att formulera<br />
sig skriftligt <strong>som</strong> deltagarna får, så att säga, <strong>på</strong> köpet. Vår målgrupp av<br />
eldsjälar och samhällsarbetare har det talade ordet <strong>som</strong> sitt främsta<br />
arbetsredskap och använder det oftast <strong>på</strong> ett mycket skickligt sätt. Kan<br />
<strong>distans</strong>utbildning med huvudsakligen textbaserad kommunikation bidra<br />
till att utveckla eldsjälens skriftliga vana och kompetens är det ett viktigt<br />
bidrag.<br />
Vår kurs är en praktisk-pedagogiskt utbildning där kommunikationen<br />
och den levande dialogen måste underlättas så långt det bara är möjligt.<br />
Vi strävar efter att tillämpa följande regler för den textbaserade kommunikationen:<br />
❦ Skriv <strong>som</strong> du talar. Hellre ett stort antal stavfel och andra grammatiska<br />
fel än att du inte säger något alls.<br />
124 folkbildning.net
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 125<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
❦ Lägg vikt vid kursens inledande fas både kring kommunikationsprogramutbildningen<br />
och genom att tala öppet om förhållningssättet till<br />
den textbaserade kommunikationen<br />
❦ Det är viktigt att deltagarnas första uppgifter ligger mycket nära<br />
dem själva.<br />
❦ De första uppgifterna ska vara enkla, därmed inte sagt banala. I vår<br />
kurs handlar det om att deltagarna börjar beskriva den verksamhet de<br />
bedriver.<br />
❦ Skriv kort, är ytterligare en uppmaning <strong>som</strong> vi går ut med. Det viktiga<br />
är att deltagarna kommer igång med sitt skrivande även om det inte<br />
blir uttömmande. Det är alltid enklare att be någon komplettera eller<br />
ställa följdfrågor. Då är processen redan igång.<br />
❦ Läraren/handledaren måste vara en förebild vilket i detta sammanhang<br />
innebär att även vi måste fatta oss kort och enkelt och sträva<br />
efter att komma till kärnfrågan snabbt. Läraren sätter ribban <strong>på</strong> var nivån<br />
ska ligga.<br />
Lärprocessen och tidsproblematiken – kursens dramaturgi<br />
Vår ambition har sedan starten av ”Förortspedagogik för eldsjälar” varit<br />
att samtliga deltagare ska ta del av varandras arbeten och föra en reflekterande<br />
dialog kring gemensamma frågeställningar. Många gånger har en<br />
sådan lärprocess genomförts men vi har också haft svårigheter med att<br />
få igång och stimulera denna viktiga form av utbyte.<br />
Orsakerna till detta är säkert flera. En är att deltagarna ibland inte<br />
upplever att de problem kurskamraterna beskriver är relevanta eller<br />
intressanta för dem själva och därför har svårt att ge respons och föra en<br />
dialog. En annan kan vara svårigheten att uttrycka sin uppfattning i<br />
skrift. Men den orsak <strong>som</strong> vi upplever ändå dominerar är bristen <strong>på</strong> tid.<br />
Det finns alltid andra viktiga uppgifter <strong>som</strong> måste prioriteras. Det är<br />
mycket <strong>på</strong>tagligt hos vår grupp av eldsjälar vars verksamhet handlar om<br />
att jobba med andra, ofta utsatta människor. Därför prioriteras de egna<br />
uppgifterna och tiden och orken räcker inte till för att ägna kraft åt<br />
kurskamraternas arbete. Istället läggs ofta ansvaret för återkoppling nästan<br />
helt <strong>på</strong> lärarlaget vilket varken var eller är avsikten.<br />
folkbildning.net 125
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 126<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
Ett annat problem med <strong>distans</strong>utbildning är, <strong>som</strong> tidigare konstaterats,<br />
att man inte kan se hur kursens deltagare spontant reagerar och det är<br />
inte heller enkelt att kasta om i planeringen så <strong>som</strong> man kan göra vid<br />
närundervisning. Därför är det särskilt viktigt att planera kursens dramaturgi<br />
med vilket vi menar att det ska hända olika saker under kursens<br />
gång för att studierna ska bli omväxlande och spännande. I takt med teknikens<br />
utveckling, och i takt med att vi <strong>på</strong> bredare front kommer att<br />
kunna använda både tal och rörlig bild, kommer det dramaturgiska<br />
registret bli mycket större. Men innan bredbandet är utbyggt så kan man<br />
ändå metodiskt sträva efter att hitta former och metoder för att studierna<br />
ska bli spännande, roliga och utmanande.<br />
All denna problematik får man <strong>som</strong> <strong>distans</strong>utbildare, med en målgrupp<br />
<strong>som</strong> vår, lära sig att leva med. Men, <strong>som</strong> jag tror, är detta också<br />
ett generellt problem. Det finns dock metoder för att stärka och främja<br />
dialogen och mötet <strong>på</strong> nätet. Här är några <strong>som</strong> vi tagit fasta <strong>på</strong> och<br />
använder oss av:<br />
❦ Lås inte fast processen i en och samma metod. Variera mellan storgrupp och<br />
mindre grupper, prova gärna olika gruppstorlekar. Låt deltagarna arbeta<br />
två och två ibland, skifta gärna grupper under hand så att deltagarna får<br />
prova <strong>på</strong> att arbeta ihop med olika kamrater i gruppen.<br />
❦ Använd online-seminarie-metoden emellanåt. Ett online-seminarium, så<br />
<strong>som</strong> vi använder metoden, innebär att en eller ett par förutbestämda frågeställningar<br />
behandlas av gruppen <strong>på</strong> i förväg bestämd och begränsad<br />
tid, ofta en vecka. Det innebär fokus och koncentration under en begränsad<br />
tid. När den utsatta tiden är slut avslutas diskussionen, en sammanfattning<br />
görs och diskussionen läggs upp i ett arkiv i konferensen. Ett bra<br />
onlineseminarium leder sannolikt till ytterligare diskussioner av olika<br />
slag <strong>som</strong> man tillsammans kommer fram till hur dessa ska föras vidare.<br />
Det sker dock i annan form än själva onlineseminariet.<br />
❦ Fokusera <strong>på</strong> en deltagares verksamhet eller frågeställning i taget. Vi har provat,<br />
med gott resultat, att välja ut en deltagares verksamhet<strong>som</strong>råde <strong>som</strong> först<br />
redovisats och problematiserats och därefter har hela kursen i ett veckolångt<br />
onlineseminarium diskuterat denna deltagares verksamhet.<br />
❦ Hitta former för enkla men kontinuerliga uppgifter <strong>som</strong> redovisas <strong>på</strong> nätet.<br />
126 folkbildning.net
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 127<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
Första kursåret kunde vi konstatera att vid halvtid blev det ganska tyst<br />
<strong>på</strong> nätet. Oroligt undrade vi om det inte hände något i deltagarnas verksamheter.<br />
Men när vi kom till nästa fysiska träff visade det sig att det,<br />
naturligtvis, sprudlade av aktivitet. Då startade vi en konferens <strong>som</strong> kallades<br />
Veckobrev. Samtliga deltagare, också vi lärare, fick i uppgift att<br />
varje vecka berätta om vad <strong>som</strong> hände i verksamheten. På så sätt skapades<br />
ett enkelt redskap för rapportering och erfarenhetsutbyte. Se till att<br />
det inte går slentrian i metoden. Om det gör det, avbryt och finn ett<br />
annat sätt att understödja dialogen.<br />
Ett konkret exempel <strong>på</strong> en process över nätet <strong>som</strong> vi har arbetat med kan<br />
se ut <strong>på</strong> följande sätt:<br />
Genom Ishak Adizes paei-test testas ledaregenskaper. Vi använder oss<br />
av testet <strong>som</strong> en del i kursmomentet eldsjälsrollen, ledaregenskaper,<br />
teambildning och organisation. Testet är individuellt och genomförs<br />
över nätet. På det organisatoriska området utgår vi bla från Ishak<br />
Adizes teorier om organisationsutveckling och de roller <strong>som</strong> kännetecknar<br />
olika egenskaper <strong>som</strong> behövs i organisationsutveckling.<br />
Genom ett antal frågor/<strong>på</strong>ståenden i ett formulär ringar deltagaren in<br />
de egenskaper <strong>som</strong> bäst överensstämmer med honom/henne själv. Ett<br />
antal poäng räknas ihop och sammantaget ger det en bild av deltagarens<br />
egenskaper formulerade av Adize. Vi arbetar med testet över<br />
nätet <strong>på</strong> följande sätt:<br />
1. Deltagarna studerar en text om Adizes organisationsteori och roller.<br />
3<br />
2. Testet presenteras <strong>på</strong> nätet och deltagarna fyller i ett formulär, räknar<br />
ut sina poäng, för ner dessa i ett protokoll <strong>som</strong> skickas elektroniskt<br />
tillbaks till oss lärare. I detta läge vet inte deltagaren om vad<br />
poängen ger för resultat.<br />
3. Var och en ska nu i en gemensam konferens reflektera över sin egen<br />
roll och utmärkande egenskaper och vad de tror att testet pekar <strong>på</strong>.<br />
3. Ur Aronsson, Ericsson, Ungdomarna <strong>på</strong> Ekeby.<br />
folkbildning.net 127
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 128<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
De ska också göra en sådan reflektion <strong>på</strong> en förutbestämd kamrat i<br />
kursen.<br />
4. Resultatet delges alla deltagare och en diskussion förs om resultatet.<br />
Kursen <strong>som</strong> nätverksbygge<br />
Ett centralt tema i kursen är nätverksbygge. Deltagarnas nätverk byggs<br />
ut genom övriga kurskamrater och genom alla de möten <strong>på</strong> våra fysiska<br />
träffar <strong>som</strong> sker med människor <strong>som</strong> arbetar med lokalt förändringsarbete.<br />
Det är en av tankarna med kursen. Men grunden i deltagarnas nätverk<br />
är naturligtvis de människor och funktioner <strong>som</strong> finns runt<br />
omkring dem i deras dagliga verksamhet.<br />
Alla människor har ett nätverk, i kursen vill vi medvetandegöra nätverken.<br />
Som ett första steg i denna process får deltagarna beskriva sina<br />
nätverk efter en enkel fyrfältsmodell <strong>som</strong> utökats med tre cirklar i olika<br />
storlek för att markera nätverksrelationernas omfattning. De fyra fälten<br />
representerar relationerna till myndigheter, organisationer, privata<br />
näringslivet samt enskilda kontakter.<br />
I detta skede värderas inte relationerna; i den inre cirkeln skrivs de<br />
relationer <strong>som</strong> är oftast förekommande, i den yttre cirkeln de <strong>som</strong> är mer<br />
perifera.<br />
I steg två i processen handlar det om att värdera sitt nätverk; vilka är<br />
de goda nätverksrelationerna och vilka är mindre bra.<br />
Det tredje steget är sedan att reflektera över hur deltagaren önskar att<br />
hans/hennes nätverk ska se ut och vilka strategier <strong>som</strong> behövs för att nå<br />
dit.<br />
Erfarenheterna av att jobba <strong>på</strong> detta sätt är mycket positiva, bara detta<br />
att så konkret medvetandegöra sitt faktiska nätverk blir oftast <strong>som</strong> en<br />
aha-upplevelse.<br />
Denna process, att bygga nätverk, avslutas inte i kursen. I själva verket<br />
<strong>på</strong>börjas den knappt, men deltagaren har fått redskap för att gå vidare<br />
i sitt nödvändiga nätverksbygge.<br />
128 folkbildning.net
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 129<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
”Drivkraft”<br />
I strävan efter att fylla rollen <strong>som</strong> ett kunskapscenter för lokalt förändringsarbete<br />
har Tollare folkhögskola skapat nättidningen ”Drivkraft”<br />
(www.drivkraft.org). I Drivkraft skildras, belyses och diskuteras det<br />
lokala förändringsarbetet runt om i landet. Därmed blir givetvis<br />
Drivkraft en viktig del av kursen. Där kursen ”drar fram” följer Drivkraft<br />
i fots<strong>på</strong>ren. Tidningen har gjort reportage om flertalet av alla de<br />
studiebesök vi gjort i kursen. Och omvänt, Drivkraft ger inspiration till<br />
både studiebesök och lärdomar för våra deltagares verksamhet. Inför<br />
varje närträff går vi igenom vad nättidningen har skrivit om våra kommande<br />
besök. I växande utsträckning arbetar vi också med artiklar <strong>som</strong><br />
skrivs av eller om våra deltagares verksamhet.<br />
Förändringsarbetare <strong>möts</strong> och utvecklas <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
Ett gemensamt drag för många eldsjälar och projektmakare är att de jobbar<br />
ensamma, ibland lite isolerade. De tvingas ofta att ”uppfinna” hjulet<br />
gång <strong>på</strong> gång, de är besjälade av sin idé och kan ha svårt att ta till sig<br />
andras syn och behov, de stångar sig ofta blodiga gentemot bidragsgivare<br />
och okänslig kommunal byråkrati. De brottas med problematiken att<br />
förändringsarbete tar lång tid men de har bara en begränsad (projekt-)<br />
tid till sitt förfogande.<br />
Vår idé att rikta oss till denna målgrupp av förändringsarbetare och<br />
eldsjälar och samla dem i ett utbildningssammanhang förutsätter <strong>distans</strong>studieformen.<br />
En studieform där deltagarna står mitt i sin viktiga verksamhet<br />
och oberoende av tid och rum bedriver sina studier, lär av varandra,<br />
tar hjälp av varandra och bygger sina nätverk. Avslutningsvis vill jag<br />
belysa detta genom ett konkret exempel från den senaste kursen <strong>som</strong><br />
avslutade under maj månad 2001:<br />
En av våra deltagare, hade länge haft en idé om att starta och utveckla<br />
ett projekt med områdesvärdar i utsatta bostad<strong>som</strong>råden. Värdar<br />
<strong>som</strong> bor och är verksamma och kända inom bostad<strong>som</strong>rådet. Deras<br />
uppgift ska vara att skapa trygghet och gemenskap inom bostad<strong>som</strong>-<br />
folkbildning.net 129
folkbildning.net 02-03-25 20.31 Sida 130<br />
<strong>Eldsjälar</strong> <strong>som</strong> <strong>möts</strong> <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
rådet och arbeta förebyggande för att minska kriminalitet och droger.<br />
Kursen använde han för att utveckla sin idé.<br />
En annan av våra deltagare arbetar centralt inom kommunal fritid<br />
och brottsförebyggande verksamhet. I hans kommun finns ett<br />
bostad<strong>som</strong>råde <strong>som</strong> är segregerat, utsatt för skadegörelse och där de<br />
boende upplever otrygghet. Här fanns ett akut behov av att göra<br />
något. När detta skrivs är arbetet i full gång med att utveckla områdesvärdsprojektet<br />
i detta bostad<strong>som</strong>råde, med våra två deltagare <strong>som</strong><br />
huvudpersoner i arbetet understött av kommunen och bostadsföretaget<br />
i området.<br />
De goda erfarenheterna av <strong>distans</strong>studier och nätverksbygge <strong>på</strong> <strong>distans</strong><br />
gör att Tollare nu går vidare och startar ett par nya kurser <strong>på</strong> <strong>distans</strong>,<br />
också praktiskt-pedagogiska och med grunden i deltagarnas arbete. Den<br />
ena är en drogförebyggarkurs, den andra är kursen i socialpedagogiskt<br />
ungdomsarbete <strong>som</strong> nu får också en <strong>distans</strong>upplaga. 4<br />
Litteratur vi använt oss av i kursen genom åren:<br />
Aronsson, Håkan, Ericsson Margareta, Ungdomarna <strong>på</strong> Ekeby, Uppsala kommun,<br />
Uppsala 1996: utdrag om Ishak Adizes ledarskapsteorier.<br />
Brännberg, Tore, Plus för unga i Göteborg. En studie av projekt, samverkan och<br />
eldsjälar, från plus-gruppen inom Civildepatementet. Ds 1995:54. Bilaga 1.<br />
Lundberg, Bengt, Mattsson, Matts, red., Landet Lagom – Folkhemmet <strong>på</strong> lokalplanet,<br />
Byggforskningsrådet, Stockholm 1979.<br />
Nygren, Sven, Projektmakaren – om konsten att skapa utrymme för eldsjälar,<br />
Ledarinstitutet, Stockholm 1998<br />
Sahlin, Ingrid, red., Projektets paradoxer, Studentlitteratur, Lund 1996.<br />
Schueler, Ronny, Introduktion till Folkbildningsnätet och FirstClass, Stencil,<br />
årlig uppgradering.<br />
Sundh, Kenneth, Turunen, Päivi (red); Social mobilisering. Om samhällsarbete i<br />
Sverige. Publica, Falköping 1995.<br />
Att arbeta med förebyggande projekt. En kritisk betraktelse, brå-pm 1997:2,<br />
Brottsförebyggande rådet, Stockholm 1997.<br />
4. För vidare information om Tollares <strong>distans</strong>kurser se skolans hemsida www.tollare.org<br />
130 folkbildning.net