Internationellt fackligt arbete - IF Metall

Internationellt 

fackligt arbete

Innehåll 

IF Metalls internationella arbete 

– rapport från förbundsstyrelsens 

internationella initiativnArbe 

Internationellt fackligt arbete 1

2 

IF Metalls internationella arbete - rapport från 

förbundsstyrelsens internationella initiativ 

Innehållsförteckning 

Om gruppens arbete ..................................................3 

Övergripande slutsatser ................................................. 4 

Våra motiv och målsättningar ......................................9 

Förändrade förutsättningar för fackföreningar 

i globaliseringens tid .................................................12 

Fackföreningarna i världen i dag ................................. 12 

Fackföreningsrörelsen utmanad .................................. 15 

Möjligheter till facklig tillväxt ..................................... 16 

IF Metalls internationella fackliga relationer ............... 20 

Arbete inom fackliga internationella organisationer .. 20 

Fackligt arbete i internationella företag ..................... 26 

Fackligt utvecklingssamarbete .................................... 35 

IF Metalls internationella fackliga och politiska 

verktyg .................................................................... 37 

ILO:s kärnkonventioner ............................................... 37 

OECD:s riktlinjer för multinationella företag ............ 41 

Uppförandekoder och företagens sociala ansvar ........ 42 

Internationella ramavtal .............................................. 45 

Internationella sympatiåtgärder ................................. 49 

Handelspolitik för små och stora länder ..................... 50 

Fackföreningsrörelsen kan påverka politiken ............ 54 

Samarbetet inom EU .................................................... 56 

Stöd för en demokratisk utveckling ............................. 61 

Kina ............................................................................... 62 

Internationellt fackligt arbete

Om gruppens arbete 

Med utgångspunkt i programförklaringens avsnitt som 

handlar om hur förbundet vill arbeta på det internationella 

området, utsåg IF Metalls förbundsstyrelse i februari 

2006 en arbetsgrupp med uppgift att utveckla förbundets 

arbete inom området. Arbetsgruppen har bestått 

av Stefan Löfven, ordförande, Tomas With, projektledare, 

Erica Sjölander, projektsekreterare, Ola Asplund, Annette 

Lack (ersatte Lotten Kågerman 2007), Leif Råback, Mats 

Svensson och Carin Wallenthin (ersatte Lars Ankarfjäll 

2007), samtliga förbundskontoret. 

Till arbetet har också kopplats en referensgrupp med deltagande 

från förbundets arbetsplatser och avdelningar. 

Den har bestått av Conny Holm, Saab Group, Christer 

Jannesson, Hydro Polymer, Kennet Carlsson, SKF, Stefan 

Svensson, Swedish Match (ersatte Eva Larsson 2007) och 

Anette Petersson, avdelning 39 Östbo. 

Förbundsstyrelsen gav arbetsgruppen i uppdrag att arbeta 

med fokus på att: 

• teckna fl er internationella ramavtal i internationella 

företag 

• förbättra organisationen av förbundets internationella 

fackliga arbete 

• 

utveckla den internationella fackliga rörelsens relationer 

med Kina. 


4 

Arbetsgruppen ville dessutom ta tillfället i akt att beskriva 

IF Metalls internationella arbete och formulera 

IF Metalls policy på det internationella området. 

Rapporten inleds med att utgångspunkterna och motiven 

till IF Metalls internationella arbete slås fast. Därefter 

beskrivs den fackliga världskartan och de aktuella utmaningar 

som fackföreningsrörelsen står inför på global 

nivå. IF Metalls syn på 

Med företagens internationalisering 

arbetet inom de fackliga 

och den alltmer globala utvecklingen internationella organi- 

kan våra fackliga mål inte uppnås utan sationerna och fackligt 

ett nära samarbete med fackföreningar 

arbete i internationella 

i andra länder. 

företag behandlas. Vidare 

görs en genomgång av förhållningssätt 

till de internationella fackliga och politiska 

verktyg som fi nns att arbeta med för att uppnå IF Metalls 

mål i det internationella fackliga arbetet. 

Övergripande slutsatser 

Nedan sammanfattas de huvudsakliga resultaten och 

slutsatserna. 

Motiven till vårt internationella arbete 

• IF Metall företräder sina medlemmar i deras egenskap 

av anställda inom industrin. Med företagens 

internationalisering och den alltmer globala utvecklingen 

kan våra fackliga mål inte uppnås utan ett 

nära samarbete med fackföreningar i andra länder. 

Internationell solidaritet är till nytta både för våra 


• 

• 

medlemmar här hemma och våra kamrater i omvärlden. 

Fackliga och mänskliga rättigheter är grundläggande 

för fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling 

i världen. Starka fackliga organisationer är en förutsättning 

för att skapa och upprätthålla rimliga arbetsvillkor, 

social trygghet och utveckling. 

Industrialisering och ekonomisk tillväxt skapar möjligheter 

till ett bättre liv för världens fattiga länder 

och folk och social rättvisa är en förutsättning för att 

uppnå välfärd och demokrati. 

Viktiga erfarenheter och slutsatser av vårt arbete 

Erfarenheterna från arbetet med det internationella initiativet 

kan sammanfattas på följande sätt: 

• 

• 

Inom fl era internationella koncerner inom förbundets 

verksamhetsområde har arbetet för internationella 

ramavtal påbörjats. Arbetet är långsiktigt och kontakter 

och utbyte med andra fackliga organisationer 

utvecklar både vårt eget fackliga arbete och kunskapen 

och förståelsen för de fackliga frågorna i dessa 

länder. 

IF Metall har omkring 150 olika uppdrag i den internationella 

fackliga rörelsens styrelser och arbetande 

grupper. IF Metall, som är ett av de starkaste enskilda 

förbunden i världen, lämnar med alla dessa 

insatser ett stort bidrag till den fackliga rörelsens 

internationella samarbete. Det är samtidigt viktigt att 


6 

• 

förbundets insats prövas och utvärderas för att fylla 

sin uppgift på bästa sätt. Under den kommande kongressperioden 

bör vi se över behovet av resurser samt 

förtydliga våra mål och prioriteringar. 

Kinas starka ekonomiska utveckling måste åtföljas 

av demokratiska reformer. I alla våra kontakter med 

Kina måste kraven på demokratisering och mänskliga 

rättigheter vara tydliga. IF Metall vill öka de fackliga 

kontakterna mellan Kina och omvärlden och påverka 

utvecklingen genom goda exempel på fackligt arbete 

och genom att framhålla betydelsen av fria och starka 

fackföreningar. 

IF Metalls inriktning i det fortsatta arbetet med de internationella 

frågorna utgår från följande slutsatser: 

• 

• 

De fackliga och mänskliga rättigheterna i världens 

alla länder behöver utvecklas och befästas. IF Metall 

ger sitt stöd till facklig organisationsuppbyggnad i 

olika länder så att oberoende och demokratiska fackföreningar 

kan växa fram. 

IF Metall ser internationellt samarbete och rättvis 

frihandel mellan länder som en väg att fördela globaliseringens 

vinster mer rättvist och förebygga konfl ikter. 

IF Metall anser att alla internationella politiska organ 

tydligare ska agera för och betona betydelsen av fackliga 

och mänskliga rättigheter som en grund för ekonomisk 

utveckling. ILO:s 1 arbete och befogenheter bör 

1 International Labour Organisation 


• 

• 

• 

stärkas. IF Metall samverkar med alla som arbetar för 

fackliga och mänskliga rättigheter, rättvisa och demokrati. 

IF Metall ska fortsätta det fackliga utbytet och samarbetet 

i internationella fackliga organ för att öka 

kunskaperna och styrkan i det gemensamma arbetet. 

Genom ökad kunskap och praktiskt samarbete med 

enskilda fackliga organisationer i andra länder, exempelvis 

inom globala företag, stärks den fackliga solidariteten 

över gränserna. När kapitalet internationaliseras 

måste fackliga rättigheter också följa med över 

nationsgränserna. 

Att få till stånd internationella ramavtal är målet, 

men de aktiviteter som behövs för att förbereda ett 

avtal är i sig mycket viktiga för att förbättra det fackliga 

samarbetet och förståelsen över gränserna. Steg 

på vägen kan exempelvis vara att åstadkomma fackliga 

världsmöten eller ett intensifi erat samarbete i en 

viss region av världen. Arbete inom de europeiska 

företagsråden är mycket viktigt som plattform för ett 

gemensamt uppträdande gentemot företagen. Om en 

ensidig uppförandekod fi nns är det viktigt att företaget 

säkerställer att den efterlevs, vilket vi bör bevaka. 

IF Metall vill ta vara på EU-medlemskapets fördelar 

och möjligheter. I takt med att EU-samarbetet utvecklas 

blir det allt viktigare för oss att försöka påverka 

utvecklingen inom EU. EU måste bli en självklar del i 

vårt dagliga fackliga arbete. 


8 

• 

En framgångsrik internationell facklig verksamhet 

grundas på ett fungerande och aktivt lokalt fackligt 

arbete. IF Metalls internationella arbete baseras därför 

på kunskapsuppbyggnad och ökad medvetenhet på 

hemmaplan. 


Våra motiv och målsättningar 

I en öppen global ekonomi måste det fi nnas motkrafter 

som samarbetar för att förhindra rovdrift på människor, 

som försvarar löntagarnas rättigheter och som samarbetar 

för att förbättra situationen för alla som säljer sitt 

arbete. Det behövs starka 

fackföreningar över hela 

För fackföreningsrörelsen har den 

världen. Företagens inter- 

internationella solidariteten mellan 

nationaliseringomöjlig- löntagare alltid varit viktig. 

gör ett isolerat nationellt 

perspektiv på det fackliga 

arbetet. Vårt fackliga arbete 

kan inte stanna inom landets gränser. IF Metall ska 

fi nnas med i alla sammanhang där riktlinjer formas och 

beslut fattas som påverkar medlemmarna. 

För fackföreningsrörelsen har den internationella solidariteten 

mellan löntagare alltid varit viktig. Det arbetet 

får genom globaliseringen ännu större betydelse. Globaliseringens 

möjligheter framstår för många av världens 

industriarbetare som avlägsna medan riskerna upplevs 

som påtagliga. De ökade handels-, kapital- och investeringsströmmarna 

skapar ökade ojämlikheter. Alla får 

inte del av välståndet som globaliseringen skapar. 

IF Metall vill stärka arbetets makt i förhållande till kapitalet 

och arbetar för global ekonomisk rättvisa, demokrati 

och social utveckling. Motivet till internationellt fackligt 

arbete är att det gynnar utvecklingen både för våra med- 


10 

lemmar här hemma och våra kamrater i omvärlden. 

Detta är just solidaritetens styrka, nyttan är ömsesidig. 

Det är IF Metalls ansvar att ta till vara de möjligheter 

som fi nns för att påverka utvecklingen för världens arbetare. 

Alla arbetstagare vinner på att fackföreningar 

samarbetar internationellt. 

Den globaliserade ekonomin skapar möjligheter till ökat 

välstånd, men det fordrar sociala skyddsnät för anställda 

som tvingas till omställningar. Ökad handel och utvecklande 

av globala produktionsnätverk kräver att länder 

konkurrerar med varandra utifrån rättvisa villkor. Men 

så sker inte i dag, eftersom länder försöker stärka sin attraktionskraft 

för produktion, till exempel genom att inte 

efterleva fackliga rättigheter, använda barnarbete eller 

på andra sätt bjuda under avtalsvillkoren. Därför krävs 

det såväl internationella som nationella regelverk för att 

sätta press på länder och företag att efterleva grundläggande 

fackliga och mänskliga rättigheter. 

Stöd till uppbyggnad av demokratiska fackliga organisationer 

i tidigare kommunistländer, i nyindustrialiserade 

länder och i andra länder med demokratiska underskott 

och förtryckta arbetstagare, arbete för rättvisa internationella 

konkurrensvillkor och arbete för att förhindra 

social dumpning är väsentliga delar i det internationella 

fackliga solidaritetsarbetet. En viktig utgångspunkt i 

IF Metalls och den internationella fackliga rörelsens arbete 

är att verka för ILO:s konventioner, särskilt kärnkonventionerna 

om mänskliga rättigheter i arbetslivet. 


Dessa rättigheter bör främjas i alla länder och i alla sammanhang. 

• 

• 

• 

IF Metall kan bara nå de fackliga målen genom ett 

välutvecklat internationellt solidaritetsarbete. 

IF Metall anser att alla måste få del av det välstånd 

som globaliseringen skapar. Vägen till en långsiktigt 

god utveckling går via respekt för de mänskliga rättigheterna 

i arbetslivet och inte via exploatering av människor 

och miljö. 

Kampen för fackliga rättigheter är nära kopplad till 

mänskliga rättigheter och demokrati. 


12 

Förändrade förutsättningar för fackföreningar i 

globaliseringens tid 

Fackföreningarna i världen i dag 

Förutsättningarna för fackliga organisationer skiljer 

sig mycket åt mellan olika länder och världsdelar. Detta 

visar sig bland annat i skilda synsätt på globaliseringen 

och hur man hanterar den omställning som följer av 

strukturomvandlingen. 

En hög facklig organisationsgrad är basen för det fackliga 

infl ytandet. Hindren för facklig organisering världen 

över kommer från företagen men också från regeringar 

som ser fackföreningar som ett hinder för fri marknadsekonomi 

och företagsamhet. Det fi nns också en rädsla 

för att fackföreningar ska bli en politisk maktfaktor. På 

en del håll fi nns bristande erfarenheter av fackföreningar 

och vad de står för som gör att människor tvekar att 

engagera sig fackligt. På global nivå är utvecklingen allvarlig 

eftersom organisationsgraden minskar i många 

länder. 

Kränkningar av fackliga rättigheter fortsätter att vara 

ett mycket stort problem i alla världsdelar. Det handlar 

om allt från avskedanden och trakasserier av fackliga 

medlemmar och företrädare till misshandel och mord. 

Många länder har lagstiftning som försvårar eller förhindrar 

fackligt arbete och som trots internationella påtryckningar 

inte ändras. 


Europa 

Eftersom de fackliga organisationerna har en viktig roll 

inom EU så har processen mot medlemskap medfört att 

arbetsmarknadsparterna stärkts i de nya medlemsländerna. 

Man har varit tvungen att anpassa sin lagstiftning till 

EU:s normer vad gäller löntagarnas rättigheter. Sett till 

Europa som helhet har EU bidragit starkt till ökat fackligt 

infl ytande. Samtidigt fi nns fortfarande brister i fl era 

både nya och gamla EU-länder i hur man respekterar de 

fackliga rättigheterna. 

I östeuropeiska länder som inte är EU-medlemmar fi nns 

stora hinder för facklig verksamhet. Det fi nns många 

exempel där fackliga ledare diskrimineras och avskedas 

och där arbetsgivarna vägrar erkänna och förhandla med 

fackföreningar. I andra fall vill staten återta kontrollen 

över fackföreningarna som under den sovjetiska tiden. 

Amerika 

Trots talet om frihet och rättvisa hotar arbetsgivare i 

USA med avsked för att hindra anställda från att organisera 

sig. Antifackliga kampanjer är vardag. USA har 

inte ratifi cerat de ILO-konventioner som erkänner arbetstagares 

rätt att bilda fackförening och sluta kollektivavtal. 

I stället fi nns regler om att minst hälften av de 

anställda på ett företag måste skriva under på att de vill 

bilda fackklubb för att de ska få möjlighet att göra det. 

Det fackliga motståndet i både Nord- och Sydamerika 

mot ett allamerikanskt frihandelsavtal är starkt. Lön- 


14 

tagarna oroar sig för att arbetstillfällen ska gå förlorade 

och att deras fackliga rättigheter ska urholkas ytterligare. 

Det ökande antalet personer som arbetar inom den 

informella sektorn i Sydamerika är mycket oroväckande. 

Asien och Oceanien 

Många löntagare i Asien förlorar sin försörjning, sin frihet 

och sina liv på grund av sin fackliga verksamhet. Kinas 

enda tillåtna och statskontrollerade centralorganisation, 

ACFTU, lyckas inte skydda löntagarnas rättigheter och 

arbetar inte som en fri 

Många löntagare i Asien förlorar sin 

försörjning, sin frihet och sina liv på 

grund av sin fackliga verksamhet. 

Internationellt fackligt arbete 

fackförening. I de ekonomiska 

frizoner som fi nns 

i fl era asiatiska länder 

motarbetas ofta facklig 

verksamhet. 

Även i utvecklade länder som Australien, Nya Zeeland 

och Japan är rätten till kollektiva förhandlingar urholkad 

och gäller inte alla löntagare. Den förra konservativa 

regeringen i Australien inskränkte de fackliga rättigheterna 

genom att bland annat öppna upp för individuella 

arbetsplatsavtal i stället för kollektiva avtal. Därmed har 

bland annat anställningsskydd och regler för övertidsersättning 

tagits bort. 

Mellanöstern är den region i världen där fackliga rättigheter 

respekteras allra sämst. Fackliga organisationer är 

förbjudna eller förekommer i form av regeringskontrollerade 

förbund. Våld och förtryck gör att löntagare inte 

vågar ägna sig åt oberoende facklig verksamhet. I några

länder har dock vissa framsteg gjorts under senare år då 

man börjat tillåta att fackföreningar bildas, exempelvis i 

Oman, Iran och Bahrain. 

Afrika 

Som en följd av handelshinder, migration, krig och korruption 

är fattigdomen utbredd på den afrikanska kontinenten. 

I de fattiga delarna av Afrika är bara en liten 

del av löntagarna anställda i den formella sektorn. Fackföreningsrörelsen 

pressas av antifackliga arbetsgivare 

och regeringar som betraktar organiserade rörelser som 

ett hot mot deras makt. 

Hiv/aids är ett stort hot mot utvecklingen i länderna i 

södra Afrika. Här fi nns minst 25 miljoner av världens 40 

miljoner hiv-smittade. Sjukdomen orsakar stort mänskligt 

lidande och hindrar den sociala och ekonomiska utvecklingen 

i regionen. 

Fackföreningsrörelsen utmanad 

Den ökande konkurrensen på världsmarknaden får konsekvenser 

för de fackliga organisationerna i länder som 

Sverige. 

För det första tenderar löneskillnaderna att öka. De som 

arbetar inom arbetsintensiv produktion och med enklare 

administration i rika länder konkurrerar på ett omedelbart 

sätt med arbetskraft i låglöneländer. Det riskerar 

att leda till en press nedåt på löner och arbetsvillkor. 


16 

För det andra kan företag tjäna på att fl ytta och förändra 

produktionen. Företagen omstrukturerar för att minska 

sitt beroende av fast anställda. Detta kan betyda att anställningstryggheten 

försvagas genom att de lagar som 

reglerar uppsägningsvillkor luckras upp i land efter land. 

I många länder har det skett en snabb ökning av andelen 

anställda utan tillsvidareanställning. Trycket från 

arbetsgivare att lägga ut arbete på kontrakt, utnyttja 

arbetstagare från bemanningsföretag och visstidsanställning 

ökar. En försvagning av arbetskraftens anknytning 

till arbetsplatsen försvårar de fackliga organisationernas 

möjlighet att organisera medlemmar. Utöver att de otrygga 

anställningarna ofta ger sämre löner och arbetsvillkor 

ger de också mindre möjligheter till utbildning och kompetensutveckling. 

Slutsatsen många drar av detta är att globaliseringen 

generellt innebär att fackliga organisationer försvagas. 

Vissa menar till och med att fackföreningarna inte längre 

har någon roll att spela. Sett ur ett globalt perspektiv är 

dock en sådan slutsats långtifrån entydig. I stora delar 

av världen sker en snabb tillväxt av organiserbara arbetar- 

och tjänstemannaskikt. Globaliseringen skapar 

faktiskt stora möjligheter för fackföreningarna att bli en 

växande solidarisk rörelse på internationell nivå. 

Möjligheter till facklig tillväxt 

Dagens utveckling har historiska paralleller. I slutet av 

1800-talet inleddes på allvar omställningen av Sverige 


från jordbruks- till industrination. Genom nya maskiner 

och metoder i jordbruket kunde ett krympande antal 

jordbrukare förse en växande befolkning med råvaror 

för livsmedel. Den framväxande industrin i städerna och 

nära de stora råvarutillgångarna av skog och malm behövde 

arbetskraft. Med denna strukturomvandling följde 

skapandet av en arbetarklass och därmed grunden för 

den fackliga rörelsen i Sverige. 

I Sverige var antalet industriarbetare som störst i slutet 

på 1960-talet, därefter har antalet minskat. På global 

nivå fortsätter dock tillväxten av industriarbetare och industritjänstemän. 

Industrialiseringen och framväxten av 

stora arbetsplatser gynnar kraftigt möjligheten att bygga 

en stark fackföreningsrörelse. Det är just av detta skäl 

som fackliga organisationer spelar en undanskymd roll i 

världens fattigaste länder, där majoriteten av invånarna 

är fattiga familjejordbrukare på landsbygden. Ofta växer 

den fackliga rörelsen först inom industrin för att sedan 

sprida sig inom offentlig sektor och på större arbetsplatser 

på landsbygden. 

Förutom urbanisering och stora arbetsplatser krävs också 

gynnsamma politiska förutsättningar för att en stark 

fackföreningsrörelse ska kunna växa fram. Kina är ett 

exempel på ett land där industrialiseringen går i rekordfart 

och där det potentiella underlaget för en framväxt av 

starka fackföreningar hade varit stort om det hade varit 

politiskt möjligt. 


18 

Det har skett en markant tillbakagång av den fackliga 

organisationsgraden i många industriländer med lång 

facklig historia. En del av tillbakagången förklaras av att 

nya lagar har införts som inskränkt eller till och med slagit 

sönder kollektivavtal, exempelvis i Nya Zeeland och 

Australien. 

Den alltmer utbredda individuella lönesättningen har 

minskat det fackliga infl ytandet och behovet av att vara 

ansluten. Störst är raset för fackliga organisationer i 

länder där regeringarna driver en nyliberal politik. På 

många håll fi nns det också interna fackliga problem och 

splittringar som påverkar den fackliga styrkan. 

Den fackliga anslutningsgraden har också sjunkit dramatiskt 

i forna Sovjetunionen och Östeuropa. Det går 

dock inte riktigt att jämföra med övriga medlemstapp. 

I dessa länder har fackliga organisationer ett dåligt 

rykte på grund av den tidigare statliga kontrollen av de 

anställda. 

Men samtidigt som antalet fackligt anslutna minskar i 

vissa delar av världen, ökar antalet i andra. Det fi nns exempel 

i några av de nya industriländerna där de fackliga 

organisationerna växer medlemsmässigt och i styrka. 

Fortfarande fi nns de största och starkaste medlemsförbunden 

i den rika delen av världen, men det håller långsamt 

på att förändras. Andelen kvinnor i den globala 

fackliga rörelsen ökar och i dag är 40 procent av alla lönearbetande 

i världen kvinnor, vilket börjar synas också 

bland förtroendevalda. På sikt kan dessa förskjutningar 


i facklig styrka komma att förändra den globala fackliga 

rörelsen. 

• IF Metall vill med sitt internationella arbete bidra till 

att den internationella fackliga rörelsen blir en starkare 

och globalt växande rörelse. 

• 

Alla arbetstagare i världen måste få rätten och möjligheten 

att organisera sig fackligt, förhandla och 

sluta avtal. 


20 

IF Metalls internationella fackliga relationer 

Ju mer företagen agerar globalt, desto viktigare är det att 

samordna den fackliga styrkan som fi nns i världen och 

arbeta mer intensivt för att få till stånd gemensamma 

globala fackliga strategier. Behovet av kunskaps- och erfarenhetsutbyte 

mellan fackförbund i olika länder måste 

mötas genom ökade möjligheter att träffas över nationsgränserna. 

En framgångsrik internationell facklig verksamhet 

grundas på aktiv lokal verksamhet och samarbete. Det 

internationella arbetet måste integreras i det fackliga 

vardagsarbetet, vilket innebär samverkan mellan olika 

länders fackförbund och arbetsplatser i globala företag 

som verkar i fl era länder. 

Gränsen mellan frågor som är lokala, nationella, europeiska 

och globala är inte längre lika entydig. IF Metall 

ser därför uppgiften att stärka det gemensamma arbetet 

tillsammans med fackliga organisationer i andra länder 

som en central strategi för att befästa och utveckla de 

fackliga strävandena inom landets gränser. 

Arbete inom fackliga internationella organisationer 

Samarbete i Norden 

De nordiska förbunden har olika avtalsmodeller, men 

kollektivavtalets grundidé och en utbyggd välfärdsstat är 

gemensamt för alla fem länder. Inför europeiska och internationella 

sammankomster arbetar därför IF Metall för 


en nordisk samordning i strävan efter en nordisk samsyn 

i olika frågor. IF Metall vill på detta sätt öka förutsättningarna 

för att vinna gehör i olika frågor inom Europa 

och globalt. 

Gemensamma projekt utförs också i andra länder med 

syfte att sprida information om den nordiska avtalssynen 

och samhällsmodellen samt bistå med kunskaper om 

hur man arbetar i en facklig demokratisk organisation. 

Den gemensamma organisationen Industrianställda i 

Norden (IN) har till uppgift att stärka engagemanget för 

en gemensam nordisk linje inom avtals- och näringspolitik, 

miljö och kompetensutveckling. 

Europeiskt fackligt arbete 

EU är på många sätt den viktigaste gränsöverskridande 

plattformen för fackligt samarbete och en viktig arena 

för IF Metall. En orsak till det är att arbetsmarknadens 

parter har en viktig roll i EU:s lagstiftningsarbete. De 

fackliga organisationerna har alltid haft en stark ställning 

i det europeiska samarbetet. Det fackliga Europasamarbetet 

vill stärka löntagarnas ställning på EU:s 

fria marknad. På samma sätt som svenska lokala fackföreningar 

slog sig samman och bildade förbund måste 

de europeiska fackförbunden i dag samarbeta mot social 

dumpning. 

Det europeiska fackliga arbetet har fått en ökad betydelse 

sedan Sverige blev medlem i EU. IF Metall deltar i 


22 

arbetet i tre branschfederationer på Europanivå: EMF, 

EMCEF och ETUF-TCL 2 . Branschfederationerna har 

ofta en samordnande roll i både europeiska företagsråd 

och sociala dialogkommittéer. 

Branschfederationerna arbetar också med samordning 

och nätverksbyggande inom en rad olika frågor, till exempel 

kollektivavtal, näringspolitik, arbetsmiljö och 

jämställdhet. Däremot är federationerna inte avtals- 

och förhandlingsorgan på en mer detaljerad nivå. Det 

fi nns en diskussion om att de ska spela en större roll för 

förhandlingar om löner och andra villkor, men IF Metall 

ställer sig avvaktande till detta. 

Gemensamma fackliga europeiska policydokument arbetas 

fram av de lokala och nationella fackliga representanterna 

inom respektive område. Sedan förs de fram 

för politisk påverkan både nationellt och europeiskt. 

Branschfederationerna är i färd med att fördjupa sitt 

samarbete med avsikten att slå sig samman. 

Genom de tre europeiska branschorganisationerna och 

via LO har IF Metall även infl ytande i den Europeiska 

Fackliga Samorganisationen (EFS), i dagligt tal kallad 

Europafacket. Genom ett välutvecklat tvärfackligt samarbete 

mellan LO-förbunden har vi här ytterligare en 

kanal för att påverka EU. 

2 EMF = Europeiska Metallfederationen 

EMCEF = Europeiska Gruv- och Kemiindustrifederationen 

ETUF-TCL = Europeiska Textilarbetarefederationen 


Inom ramen för den sociala dialogen kan parterna förhandla 

fram avtal. Möjligheterna att reglera marknaden 

har därmed ökat. Avtalen blir bindande för alla medlemsländer 

efter ministerrådets beslut. Denna förhandlade 

lagstiftning kan bidra till bättre villkor för medlemmarna, 

solidaritet med andra länder och utjämning 

av arbetsvillkoren, vilket motverkar social dumpning. 

Dessutom förbättras parternas samarbete på europeisk 

och nationell nivå. IF Metall vill därför medverka till 

att metoden med förhandlad lagstiftning utvecklas och 

förbättras. Detta under förutsättning att kollektivavtal 

godtas som metod att införa EU-direktiv. 

Globalt fackligt arbete 

Ökad organisationsgrad är ett övergripande mål för det 

globala fackliga samarbetet. De globala fackföreningarna 

arbetar för att globaliseringen också får en social dimension 

som inkluderar respekten för mänskliga rättigheter 

i arbetslivet och understödjer organiseringen av demokratiska 

och starka fackföreningar. 

Som medlem i IF Metall är man också medlem av tre globala 

fackliga organisationer: IMF, ICEM och ITGLWF 3 . 

Gemensamt för dessa organisationer är att de har en 

samordnande roll när det gäller att knyta kontakter 

mellan medlemsländernas fackliga organisationer. De 

ska också bistå med information och upplysning samt 

globala kampanjer. 

3 IMF = Internationella Metallfederationen 

ICEM = Internationella Gruv- och Kemiindustrifederationen 

ITGLWF = Internationella Textilarbetarefederationen 


24 

Ett viktigt område där IF Metall vill arbeta mer intensivt 

är samordningen runt internationella ramavtal. De 

globala fackföreningarna tillsammans med övriga globala 

organisationer möts kontinuerligt i ett tvärfackligt 

samarbete som kallas Global Unions. Här samordnas 

aktioner och kampanjer. De globala organisationerna 

bevakar och påverkar också internationella politiska 

organisationer som exempelvis FN och världshandelsorganisationen 

(WTO). De arbetar också med tvärfackliga 

globala kontakter samt organiseringsarbete i områden 

där fackliga strukturer är svaga eller helt saknas, till exempel 

i de ekonomiska frizonerna. 

Genom de tre globala fackföreningarna och via LO deltar 

IF Metall även i IFS (Internationella fackliga samorganisationen), 

som är en paraplyorganisation för fackliga 

landsorganisationer i världen. De främsta redskapen är 

att föra en dialog med internationella organisationer och 

regeringar, informationsutbyte och opinionsbildning. IFS 

har till exempel under lång tid arbetat gentemot FNsystemets 

olika delar. Sedan ett tiotal år har IFS också 

alltmer ägnat sig åt lobbyarbete i Världsbanken och Internationella 

Valutafonden och har på senare år lyckats 

etablera en dialog med dessa organisationer. 

• 

Att stärka IF Metalls internationella fackliga relationer 

är en central strategi för att trygga och förbättra 

de fackliga strävandena inom landets gränser. 


• 

• 

• 

• 

• 

IF Metall anser att det nordiska samarbetet är en 

viktig del i det internationella fackliga samarbetet 

genom att vi kan formulera en gemensam linje med 

utgångspunkt i den nordiska fackliga modellen. 

IF Metall vill förbättra det fackliga internationella 

samarbetet genom att fortsätta att bygga och stärka 

kontaktnätet och utveckla gemensamma uppfattningar 

och strategier med våra fackliga kamrater i andra 

länder. 

IF Metall arbetar för en effektivare facklig struktur 

på det internationella planet, både i Europa och på 

global nivå. Vi vill ha en gemensam facklig organisation 

för alla industrianställda, såväl på europeisk som 

på global nivå. 

IF Metall menar att de fackliga Europafederationerna 

ska stärka och utveckla erfarenhets- och informationsutbytet 

kring kollektivavtalsfrågor och förhandlingar. 

IF Metall vill ha fl er och mer utvecklade sociala dialoger 

inom Europafederationerna. 


26 

Fackligt arbete i internationella företag 

Internationaliseringen omfattar nästan alla företagens 

verksamheter. Det gäller utveckling, produktion och handel, 

men också ägande, fi nansiering, marknadsinsatser 

m.m. 

Företagens globala strategier påverkar förhållandena 

för de anställda i många länder. Omstruktureringen i 

näringslivet har nästan alltid en internationell aspekt. 

Infl ytande för de anställda i företag med verksamheter 

i fl era länder är en avgörande fråga för den fackliga 

styrkan. Risken att anställda spelas ut mot kamrater i 

ett annat land är stor och gemensamt agerande är avgörande 

för facklig framgång. Genom att samarbeta med 

andra fackliga organisationer inom koncernen kan risken 

att arbetstagarna ställs mot varandra i en underbudskonkurrens 

minska. 

Att följa svenska företags verksamhet utomlands är en 

viktig facklig uppgift både lokalt och nationellt. För dem 

som arbetar inom multinationella företag är samarbetet 

med de anställda i andra länder mycket viktigt. 

Möjligheterna till svenskt fackligt infl ytande förändras 

när ett företag blir utlandsägt. Detta påverkas av vilka 

fackliga traditioner man har i det nya ägarlandet. Den 

formella rätten till bolagsstyrelseplats urholkas då det 

juridiska sätet och därmed de avgörande besluten fl yttar 

till ett moderbolag i ett annat land och informationsmöjligheterna 

riskerar att försämras. Språkliga och kultu- 


ella skillnader kan också påverka kontakterna med 

ägarna och mellan fackföreningarna. Det ställer andra 

krav på fackligt agerande och samarbete. 

Allt detta understryker hur viktigt det är att bygga upp 

ett fackligt samarbete över gränserna inom den (nya) 

koncernen. Våra fackliga representanter i multinationella 

företag samarbetar i dag ofta med kolleger på europeisk 

och global nivå inom företaget. 

Europeiskt företagsråd – EWC 

Via ett EU-direktiv som sedan 1996 är lag i alla medlemsländer 

har de anställda rätt att kräva att ett europeiskt 

företagsråd bildas för alla anställda inom en europeisk 

koncern. Koncernen ska ha minst 1 000 anställda 

totalt varav minst 150 i vardera minst två länder. 

Företagsråden ger de anställda rätt till information från 

företagsledningen och möjlighet att knyta kontakter och 

utbyta erfarenheter med anställda i andra länder. Rådet 

kan ibland vara det enda sättet för IF Metalls medlemmar 

att få information i företag som är utlandsägda och 

där ledningen inte fi nns i Sverige. 

Inom de europeiska företagsråden fi nns också exempel 

på fackföreningar i olika länder som har eller planerar 

att utveckla ett samordningsråd för att kunna påverka 

företaget vid större omstruktureringar. De lokala och nationella 

fackföreningarna inom General Motors Europa 

har inom den särskilda samordningen tecknat en första 


28 

facklig överenskommelse med riktlinjer inför kommande 

strukturomvandlingar. Detta samarbetsavtal mellan 

fackföreningarna följer den strategi som EMF antagit för 

att hantera gränsöverskridande omstruktureringar. 

De europeiska företagsråden är viktiga för att bygga kontaktnät, 

utbyta kunskap och skapa ett förtroende mellan 

de anställda i olika länder. IF Metall vill bygga vidare på 

och utveckla det arbete 

som gjorts. Det är nöd- 

De europeiska företagsråden är viktiga 

vändigt att öka det fack- 

för att bygga kontaktnät, utbyta 

kunskap och skapa ett förtroende 

liga infl ytandet i företags- 

mellan de anställda i olika länder. 

råden. Det gäller särskilt 

samrådsprocessen inför 

viktigare förändringar i 

företagen. Tätare sammanträden är viktigt för att kunna 

utveckla samarbetet inom de europeiska företagsråden. 

Dock vill IF Metall inte att företagsråden utvecklas från 

ett informations- och samrådsorgan till ett förhandlingsorgan. 

De europeiska företagsråden består inte alltid av 

fackliga representanter och att överlåta förhandlingsrätt 

till ett sådant organ blir ett avsteg från principen att hävda 

fackliga rättigheter. Det är inte heller önskvärt med en 

utveckling mot mer företagsvisa avtal och förhandlingar, i 

stället ger de nationella riksavtalen mer styrka gentemot 

arbetsgivarna. 


Europabolag 

Stadgan om Europabolag (som offi ciellt benämns Societas 

Europaea, efter sitt latinska namn, eller SE-bolag) trädde 

i kraft 2004. Genom den nya bolagsformen behöver företag 

bara följa en uppsättning bolagsrättsliga regler även 

om de driver verksamhet i många länder. Det blir också 

möjligt att fl ytta bolag över gränserna och att fusionera 

bolag från olika länder, vilket inte har varit möjligt i alla 

länder. 

Att en ordning bestäms för arbetstagarinfl ytandet är en 

nödvändig förutsättning för att ett Europabolag ska kunna 

registreras. När ett företag avser att ombilda sig till 

Europabolag har de anställda inom berörda länder rätt 

att utse en förhandlingsdelegation, som ska förhandla om 

arbetstagarinfl ytandet i det blivande Europabolaget. 

I dagsläget arbetar 300 000 européer i bolag som har ombildats 

till Europabolag. IF Metall har medlemmar inom 

två av dessa, MAN Diesel och Fresenius, som båda har 

sina huvudkontor i Tyskland. 

Fackliga världsråd 

IF Metall har medlemmar som arbetar i multinationella 

företag med verksamhet över hela världen. I några av 

dessa företag fi nns fackliga världsråd. Till skillnad från 

de europeiska företagsråden är företagen dock inte skyldiga 

att bilda fackliga världsråd. IF Metall menar att 

företagen bör ha en sådan skyldighet. 


30 

Att bygga upp ett globalt nätverk av fackliga företrädare 

för de anställda i olika länder kan vara ett steg på vägen 

mot ett internationellt ramavtal. Förutsättningarna för 

att så småningom nå fram till ett ramavtal är mycket 

bättre om kontakter med de anställda i företagens olika 

verksamheter är etablerade. 

Solidaritet vid omstrukturering inom internationella 

koncerner 

Det förekommer att företag hotar sina anställda med 

att arbetstillfällen fl yttas om de inte accepterar sämre 

arbetsvillkor och löner. Multinationella företag visar 

ibland en vilja att försöka spela ut olika produktionsenheter 

mot varandra för att tvinga fram försämringar i 

kollektivavtalen. Det kan gälla arbetstider, anställningsformer 

och även lönenivåer. Fortsatt sysselsättning ska 

köpas till priset av sämre villkor och lägre lön. 

Företagen har också initierat så kallade skönhetstävlingar 

mellan olika fabriker inom en koncern. Det innebär att 

löntagarna ställs mot varandra i en tävlan när produktionen 

ska rationaliseras och antalet produktionsanläggningar 

ska minskas. Det kan också handla om var nästa 

större investering ska hamna. Tävlingens syfte är att 

pressa löntagarna till försämrade villkor. Den ort som 

vinner får de nya investeringarna och jobben är säkrade 

– i alla fall ytterligare en period. Fackföreningar har 

också i många fall gått med på företagens krav för att få 

så kallade sysselsättningsgarantier där man avtalar om 

att arbetstillfällen garanteras på en viss produktionsort 

ett visst antal år. 


Den internationella solidariteten mellan fackliga organisationer 

sätts på prov när koncerner anordnar ”skönhetstävlingar” 

mellan anläggningar i olika länder. I Sverige 

sätter riksavtalen en gräns för hur långt man kan gå i 

dessa utpressningsförsök. I de fl esta europeiska länder 

har man en annan avtalskonstruktion som ger den lokala 

nivån större möjligheter att göra förändringar. Den 

svenska modellen med synen att de centrala riksavtalen 

utgör ett golv som i princip inte kan förändras på lokal 

nivå tillhör alltså undantagen. 

Svenska anläggningar i internationella koncerner påverkas 

i stor utsträckning av de avtal som träffas vid 

anläggningar i andra länder. Avtalen omfattar oftast investeringar 

som förbättrar konkurrensläget. Lokala avtal 

som innebär sämre villkor för de anställda genomförs enbart 

för att säkerställa arbetstillfällena. Det är svårt för 

lokala fackliga företrädare när kamrater blir arbetslösa 

eftersom det nästan alltid innebär en kraftig försämring 

av levnadsstandarden. Att kollektivt dela på försämringarna 

ses som en solidarisk handling. Visst förekommer 

mer eller mindre omfattande avgångsvederlag, men möjligheterna 

till exempelvis utbildning och omskolning är 

mycket begränsade. 

Problemet med denna fackliga strategi är att de underliggande 

problem som fi nns i företaget inte försvinner 

utan endast fl yttas inom koncernen. Anläggningar med 

”säkrad” produktion gynnas framför anläggningar utan 

avtal, som i stället utsätts för neddragningarna. Denna 

utveckling är i längden inte hållbar. 


32 

Medvetenheten och viljan att agera solidariskt över 

gränserna fi nns i regel hos de fackliga organisationerna. 

Den svenska utgångspunkten att avtalen går före 

arbetstillfällena delas dock inte alltid av de utländska 

fackföreningarna. Hittills har vi tvingats anpassa oss 

och prioritera säkrade arbetstillfällen, vilket på sikt kan 

leda till social dumpning. Vi har hittills inte gjort några 

avsteg från våra centrala avtal, men vi tvingas ge oss in 

på en facklig politik som inte överensstämmer med vår 

syn på hur strukturomvandlingen bör mötas. Detta kan 

skapa ett trovärdighetsproblem. 

En ökad internationell solidaritet ställer nya krav på den 

svenska fackliga modellen. Hittills har vi lyckats hantera 

problemen när de uppkommit. Även om fl era utländska 

fackförbund börjat inse 

att deras strategi inne- 

En ökad internationell solidaritet 

bär problem kommer vi 

ställer nya krav på den svenska 

inte att se någon snabb 

fackliga modellen. 

förändring i frågan. Vi 

måste därför fi nna vägar 

att anpassa vår hållning 

på ett sätt så att vi inte på förhand blir förlorare i dessa 

situationer. 

Det fi nns en stark press på omstruktureringar i alla 

mogna industriländer. Den defensiva strategin att försvara 

jobben genom att tumma på villkoren blir i praktiken 

en låglönekonkurrens. Men IF Metalls strategi kan 

inte vara att försvara varje jobb till priset av sjunkande 


produktivitet och reallön. Vi ser det inte som en långsiktigt 

framgångsrik strategi att försöka få sysselsättningsgarantier. 

Vi vill bejaka strukturomvandlingen om den 

sker på ett socialt acceptabelt sätt för våra medlemmar. 

Om fackföreningar i olika länder bjuder under varandra 

uppstår en nedåtgående spiral som leder till dumpning 

av löner och arbetsvillkor. I stället krävs ökad facklig 

samordning över gränserna. Att bilda stabila allianser 

med fackliga organisationer i Europa och andra länder 

för att motstå den typen av utpressning blir allt viktigare. 

EMF:s strategi med tio principer för gränsöverskridande 

omstrukturering är ett verktyg för att utveckla det 

fackliga samarbetet. 

• 

• 

• 

De europeiska företagsråden är viktiga för att bygga 

kontaktnät, utbyta kunskap och skapa ett förtroende 

mellan de anställda i olika länder. IF Metall vill att 

direktivet om europeiska företagsråd revideras för att 

stärka det fackliga infl ytandet. Det gäller särskilt 

samrådsprocessen inför viktigare förändringar i 

företagen. 

IF Metall avser att medverka i förhandlingar om 

Europabolag där vi har medlemmar. De europeiska 

branschfederationernas riktlinjer kring dessa förhandlingar 

behöver utvecklas. 

IF Metall vill driva på arbetet för fl er och starkare 

fackliga världsråd genom intensivare fackliga kontakter 

och påverkan på företagen att inse fördelarna 


34 

• 

• 

• 

• 

med en sådan utveckling. Fackliga världsråd kan 

driva på processen att nå fl er internationella ramavtal. 

Kontakterna mellan fackligt aktiva inom globala företags 

verksamheter i olika länder är en viktig förutsättning 

för att hindra företagen att kunna spela ut 

anställda i olika länder mot varandra. IF Metall vill 

vidareutveckla det internationella fackliga samarbetet 

– både inom företagen och mellan fackförening- 

arna – för att klara den gränsöverskridande omstruktureringen. 

IF Metall vill arbeta för att få till stånd en global facklig 

överenskommelse att inte acceptera social dumpning 

vid omstruktureringar och investeringsbeslut. 

IF Metall menar att den svenska samhällsmodellen 

med fackliga organisationer som bejakar fri handel, 

teknikutveckling och strukturomvandling i kombination 

med generösa sociala trygghetssystem som minskar 

riskerna med strukturomvandlingen har varit och 

är framgångsrik. 

Politiken måste fortsätta att utvecklas för att möta 

det omvandlingstryck som den globala strukturomvandlingen 

medför. 


Fackligt utvecklingssamarbete 

Parallellt med samarbetet inom de globala fackliga organisationerna 

arbetar IF Metall direkt med fackliga organisationer 

och progressiva rörelser i enskilda länder. 

Fackligt utvecklingssamarbete syftar till att stärka den 

fackliga uppbyggnaden i länder där denna verksamhet 

ofta är förbjuden och förenad med stora risker för dem 

som deltar i detta arbete. IF Metall har lång erfarenhet 

av att stödja utveckling av fria fackliga organisationer i 

andra länder, exempelvis Brasilien, Sydafrika och Sydkorea. 

Utbildning av fackligt förtroendevalda i organisationsarbete, 

förhandling, arbetsmiljö och samhällsekonomi 

är exempel på detta. 

Övergripande mål för det fackliga utvecklingssamarbetet 

är att stödja arbetstagare i utvecklingsländer att 

utveckla självständiga och demokratiska fackliga organisationer, 

så att de av egen kraft ska kunna förbättra 

sina arbets- och levnadsvillkor. Det handlar om hjälp till 

självhjälp. IF Metall prioriterar långsiktiga insatser i 

länder där det fi nns förtroendefulla relationer med våra 

fackliga kamrater. 

IF Metall driver en rad olika projekt med fackliga organisationer 

i andra länder. Projekten delfi nansieras av 

Sida och fackföreningsrörelsens ansökningar samordnas 

i första hand via LO-TCO Biståndsnämnd. Det är också 

möjligt för fackföreningar att söka projektmedel via Olof 

Palmes Internationella Center. Ansökan görs i samarbete 


36 

mellan IF Metall och samarbetsorganisationen. IF Metall 

ansvarar också för fl era multilaterala utvecklingsprojekt 

inom ramen för de globala fackliga organisationernas 

verksamhet. 

SWHAP 4 

Spridningen av hiv/aids är störst bland personer i arbetsför 

ålder och därför har arbetsplatsen – de som arbetar 

där, ledning och fackföreningar – en viktig roll att spela 

för att motverka epidemins utbredning. IF Metall och 

fl era svenska företag i Näringslivets internationella råd 

driver gemensamt SWHAP med ekonomiska medel från 

Sida. Programmet omfattar fl era länder i södra Afrika. 

Syftet är att motverka spridningen av hiv/aids, vilket är 

en viktig förutsättning för ländernas utveckling. Fortsatt 

beviljade medel gör att det viktiga arbetet kan fortsätta 

och skulle också kunna sprida SWHAP till fl er länder 

även i andra delar av världen. 

• 

• 

IF Metall vill stärka det fackliga infl ytandet i länder 

med svaga fackliga strukturer genom ett utvecklat 

samarbete med lokala och nationella fackliga 

organisationer. 

IF Metall stödjer konkret facklig uppbyggnad genom 

insatser för att förbättra facklig utbildning, arbetsmiljöarbete 

m.m. 

4 Swedish Workplace Hiv/Aids Programme 


IF Metalls internationella fackliga och 

politiska verktyg 

Sverige har utvecklat ett starkt engagemang för internationellt 

samarbete och för en fredlig utveckling mellan 

länder. Genom samarbete inom EU och FN minskar 

risken att stora länder tvingar på små stater orättvisa 

villkor. Genom att stärka den demokratiska grunden för 

ländernas kontakter stöds också en positiv social utveckling 

i de enskilda länderna. IF Metall anser att alla internationella 

politiska organ tydligare ska agera för och 

betona betydelsen av fackliga och mänskliga rättigheter 

som en grund för ekonomisk utveckling. 

ILO:s kärnkonventioner 

ILO är FN:s fackorgan för sysselsättning och arbetslivsfrågor. 

Organisationens syfte är att samla regeringar, 

arbetsgivare och fackföreningar i ett gemensamt arbete 

för social rättvisa och bättre levnadsförhållanden i alla 

länder. ILO är unik bland FN:s organisationer i och med 

att den har en trepartsstruktur. Det innebär att arbetsgivare 

och arbetstagare delar makten med medlemsländernas 

regeringar när det gäller att utveckla politik och 

handlingsprogram. 

ILO antar konventioner och rekommendationer som sätter 

internationella standarder. Genom att de tre parterna 

förhandlar och medlemsländerna ratifi cerar konventioner 

(miniminormer för arbetslivet) skapas ett bindande 


38 

krav på medlemsländerna att också genomföra vad de 

lovat. Rekommendationer tillhandahåller vägledning för 

riktlinjer, lagstiftning och praktik. 

Under årens lopp har man antagit konventioner som 

berör nästan samtliga frågor kopplade till arbetslivet, 

vissa grundläggande rättigheter, partsrelationer, konfl ikträttigheter, 

arbetsmarknadspolitik, arbetsvillkor, social 

trygghet, arbetsmiljö etc. År 1998 kom man överens om 

en ILO-deklaration om fundamentala principer och rättigheter 

i arbetslivet som länderna är skyldiga att följa. 

Deklarationen baseras på ILO:s kärnkonventioner eller 

mänskliga rättigheter i arbetslivet. 

ILO:s kärnkonventioner 

Nr 29 Tvångsarbete (1930) 

Kräver förbud mot alla former av tvångsarbete. Vissa 

undantag tillåts, såsom militärtjänst, och nödsituationer 

(till exempel krig, jordbävningar och bränder). 

Nr 87 Föreningsfrihet och skyddet för rätten att 

organisera sig (1948) 

Fastslår alla arbetares och anställdas rätt att bilda och 

ansluta sig till den organisation de vill. Konventionen 

garanterar också att organisationerna ska vara fria från 

inblandning av offentliga myndigheter. 


Nr 98 Rätten att organisera sig och förhandla 

kollektivt (1949) 

Denna konvention skyddar mot antifacklig diskriminering, 

mot att arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer 

stör varandra samt mot åtgärder som hindrar kollektiva 

förhandlingar. 

Nr 100 Jämställd lön (1951) 

Lika lön och förmåner för män och kvinnor för arbete av 

lika värde. 

Nr 105 Tvångsarbete (1957) 

Förbjuder användandet av varje form av tvångsarbete 

som uttryck för politiskt tvång eller utbildning, straff för 

att uttrycka politiska eller ideologiska åsikter, straff för 

deltagande i strejker eller demonstrationer etc. 

Nr 111 Diskriminering (1958) 

Det ska fi nnas en nationell policy för att utplåna diskriminering 

i fråga om tillgång till arbete, vidareutbildning 

och arbetsförhållanden på grund av ras, färg, kön, 

religion, politisk åsikt, nationell eller social tillhörighet 

etc. 

Nr 138 Minimiålder (1973) 

För att få bort barnarbete stipulerar denna konvention 

att man inte får anställa personer som inte gått ut den 

obligatoriska skolan (minimiåldern för vanligt arbete är 

15 år, för utvecklingsländerna 14 år). 


40 

Nr 182 Värsta formen av barnarbete (1999) 

Kräver direkta och effektiva åtgärder för att förhindra 

och eliminera de värsta formerna av barnarbete – dessa 

inkluderar slaveri och liknande, tvångsrekrytering till 

väpnade konfl ikter, användandet av barn i prostitution 

och pornografi – samt förbud mot alla aktiviteter och arbeten 

som riskerar att skada hälsa, säkerhet och moral 

hos barn. 

Varje medlemsstat ska lägga fram de konventioner och 

rekommendationer som antagits under den årliga arbetskonferensen 

i Genève till sina parlament för ratifi cering. 

ILO har en noggrann övervakning för att se till att de 

länder som antagit konventionerna också följer dem. Alla 

medlemsländer har en omfattande rapporteringsplikt 

– det gäller inte bara regeringarna utan också fackföreningar 

och arbetsgivare. Det fi nns dock inga sanktioner 

mot länder som bryter mot konventionerna. 

• 

• 

IF Metall vill att ILO:s status ska höjas så att dess 

arbete respekteras och främjas av alla aktörer för att 

förstärka den sociala dimensionen av globaliseringen. 

Uppföljningsmekanismen i ILO bör stärkas och 

kraven på uppfyllandet av kärnkonventionerna infogas 

i WTO-stadgan. 


OECD:s riktlinjer för multinationella företag 

Fackföreningar har också möjlighet att påverka OECD 5 , 

där det fi nns ett fackligt utskott och ett arbetsgivarutskott. 

Vårt viktigaste verktyg inom OECD är de riktlinjer 

för multinationella företag som förhandlats fram i samarbete 

med fackföreningar, arbetsgivare och frivilligorganisationer 

från organisationens medlemsländer. 

Utgångspunkten för OECD:s riktlinjer är ILO:s kärnkonventioner, 

men utöver dessa omfattas ytterligare områden. 

Exempelvis ingår riktlinjer för information, förhållandet 

mellan arbetsgivare och arbetstagare, miljö, 

korruption, konsumentintressen, vetenskap och teknik, 

konkurrens och beskattning. 

I samband med den senaste revideringen av riktlinjerna 

breddades också den geografi ska räckvidden. De gäller 

nu samtliga länder som företagen har verksamhet i. Det 

har en stor betydelse eftersom riktlinjerna därmed också 

omfattar underleverantörer i utvecklingsländer där 

många av överträdelserna sker. 

OECD:s riktlinjer är frivilliga och kan inte genomdrivas 

med rättsliga medel. Men de har hög auktoritet och legitimitet. 

De stöds av OECD:s samtliga medlemsländer 

samt sju observatörsländer. Nästan alla multinationella 

företag har sina huvudkontor i dessa länder och även 

stora delar av sin verksamhet. 

5 De rika västliga industriländernas samarbetsorganisation, Organisation 

for Economic Cooperation and Development. 


42 

OECD:s riktlinjer har dessutom en uppföljnings- och 

tvistlösningsmekanism. Medlemsländerna har förbundit 

sig att upprätta så kallade nationella kontaktpunkter, 

som inrättas och leds av regeringarna. I Sverige är den 

nationella kontaktpunkten ett trepartsorgan. Parterna 

kan vända sig till kontaktpunkterna för att anmäla 

företag som brutit mot riktlinjerna. Kontaktpunkterna 

behandlar fallen och kommer med ett utlåtande som innebär 

att tvister sedan kan lösas i samförstånd. Även 

enskilda organisationer har möjlighet att anmäla fall för 

behandling. IF Metall har en representant i den svenska 

kontaktpunkten. 

• 

• 

IF Metall vill att arbetet inom kontaktpunkten utvecklas 

till att också vara mer förebyggande. 

Genom gemensamma minimikrav på hur en nationell 

kontaktpunkt ska se ut kan alltför stora skillnader 

mellan länder när det gäller hur uppföljningen av 

riktlinjerna fungerar minimeras. 

Uppförandekoder och företagens sociala ansvar 

De senaste åren har konsumenter och investerare allt 

mer börjat efterfråga företag som tar etiska, sociala och 

miljömässiga hänsyn. Ökat konsumenttryck och skärpt 

mediebevakning har gjort att företagen får större krav 

på sig när det gäller under vilka villkor som varorna produceras. 

Det gör att företag som är måna om sitt rykte i 

ökad utsträckning börjat se över hur man agerar på dessa 

områden. Denna utveckling kan bidra till ökat fackligt 

infl ytande i dessa företag. 


Ett resultat är att många företag sätter upp egna uppförandekoder 

där man fastställer olika sociala, etiska och 

miljömässiga principer för hur företagen och dess underleverantörer 

ska agera. Ibland kommer koderna till i rent 

PR- eller marknadsföringssyfte men oftast, får vi anta, 

har företagen ett verkligt intresse i att också leva upp till 

dem. 

Ett problem med uppförandekoder som företagen satt 

upp på egen hand är dock att det är svårt att uppnå trovärdighet 

när ingen oberoende part kan kontrollera att 

de efterlevs. Trovärdigheten kan också undergrävas av 

att vi får en stor spridning på vad företagen kallar för 

uppförandekod och att det saknas gemensamma krav på 

innehåll och tillämpning. 

Bara det faktum att det fi nns regler – om än frivilliga 

– för hur företagen bör uppträda sätter press på företagen. 

Det har vid fl era 

tillfällen visat sig att 

konsumenterna i väst 

har en betydande makt 

i sådana sammanhang. 

Det är en viktig facklig 

uppgift att bevaka sven- 

Det är en viktig facklig uppgift att 

bevaka svenska företags verksamhet 

utomlands. 

ska företags verksamhet utomlands. Med utgångspunkt i 

uppförandekoderna kan en dialog med företagen utvecklas. 


44 

Det fi nns fl era internationella initiativ på området företagens 

sociala ansvar. Ett exempel är FN-initiativet 

Global Compact, dit företag frivilligt kan ansluta sig till 

tio principer för mänskliga rättigheter, rättigheter i arbetslivet, 

för miljön och mot korruption. 

I Sverige togs ett liknande program fram under namnet 

Globalt Ansvar och till i dag har knappt 20 svenska företag 

anslutit sig. Det är dock ett svagt initiativ ur facklig 

synvinkel. Det handlar mest om en PR-betonad verksamhet 

som inte innefattar någon uppföljning. Det fi nns ett 

antal andra mer eller mindre positiva exempel på initiativ 

av privata organisationer och företag som vill lyfta 

fram frågor kring uppförandekoder och företagens sociala 

ansvar. 

• 

• 

IF Metall kräver att svenska företag aktivt verkar 

för justa villkor för andra länders arbetstagare. 

Svenska företag ska också ansvara för att grundläggande 

arbetstagarrättigheter och minimivillkor 

respekteras av dotterbolag och leverantörer i andra 

länder. 

IF Metall menar att om en ensidig uppförandekod 

fi nns är det viktigt att den följs upp och används. 

Koden kan då vara ett viktigt fackligt verktyg, men 

kan inte ge samma trovärdighet och styrka som ett 

internationellt ramavtal. 


Internationella ramavtal 

Under överskådlig tid kommer kollektivavtalen att vara 

nationellt baserade, men de behöver kompletteras med 

internationella ramavtal (International Framework 

Agreement, IFA) mellan globala fackliga organisationer 

och multinationella företag. 

IF Metall vill sluta IFA med de internationella koncerner 

där våra medlemmar arbetar. Avtalen ska innehålla regler 

för företagens förhållande till de anställda och metoder 

för genomförande och uppföljning av dessa regler. 

Avtalen bör också innehålla regler för grundläggande 

rättigheter för anställda hos underleverantörer. 

ILO:s kärnkonventioner är utgångspunkten för IFA. De 

bygger också på att företaget ska erbjuda de anställda 

anständiga löner och arbetsvillkor samt tillhandahålla 

en säker och hygienisk arbetsmiljö. 

Syftet med IFA är att säkra fundamentala fackliga rättigheter 

för samtliga anställda på industriföretag, oavsett 

var i världen de arbetar. Det är något som är angeläget 

både för IF Metall och för många företag. Det är inte rimligt 

att företag som i moderlandet iakttar alla avtal och 

lagar som omfattar deras verksamhet ska kunna åsidosätta 

motsvarande regler eller grundläggande mänskliga 

och fackliga rättigheter när de bedriver verksamhet i 

mindre utvecklade länder. 


46 

När man sluter internationella ramavtal förhandlar 

företaget på global nivå med de anställdas globala fackförening 

om vilka regler som ska gälla. Genomförande 

och övervakning sker sedan av den fackliga klubben där 

företaget har sin verksamhet. Det är alltså de lokala 

fackligt förtroendevalda i koncernens olika bolag som 

utför det fackliga arbetet i samarbete med den nationella 

och globala fackförening som slutit avtalet. Det innebär 

att det fi nns en tydlig kontrollmekanism som både gynnar 

företaget och de anställda. Dessutom sker samordningen 

av arbetet med att sluta IFA inom de globala 

fackföreningarna. 

Arbetet med att nå fram till ett IFA kan vara ett bra 

sätt att bygga upp partsrelationer på arbetsplatser där 

sådana inte fungerar i dag. Genom att samarbeta med 

genomförande och uppföljning av IFA kan förtroendefulla 

relationer byggas upp mellan parterna till nytta både för 

de anställda och för företagets utveckling. 

Företag som värnar om sitt rykte och vill bidra till social 

och ekonomisk utveckling i världen kan ha stora fördelar 

av att etablera en tydlig samarbetsform med de fackliga 

organisationerna genom att teckna IFA som reglerar parternas 

relationer och säkrar en långsiktig dialog mellan 

parterna. 


Vad innehåller internationella ramavtal? 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Rätten att fritt organisera sig 

Rätten att förhandla fram kollektivavtal 

Ingen diskriminering 

Inget tvångs- eller barnarbete 

Skäliga löner, rimliga arbetstider 

Anständiga arbetsförhållanden 

Ansvar för underleverantörer 

Gemensam övervakningsmekanism 

”Gentlemens agreement” – inga sanktioner 

I dag fi nns det omkring 60 IFA mellan globala fackliga 

organisationer och internationella företagskoncerner. De 

allra fl esta är tecknade med europeiska bolag och sex av 

dem är svenska. SKF:s internationella ramavtal är det 

enda som fi nns inom IF Metalls branscher. De övriga 

svenska företagen är Ikea (endast dotterbolaget Swedwood), 

H&M (som gäller de egna anställda – inte underleverantörer), 

SCA, Securitas och Skanska. 

Erfarenheterna hos fackföreningarna är överlag mycket 

positiva trots att avtalen är så kallade gentlements agreements, 

dvs. inte innehåller några sanktioner mot företag 

som inte följer dem. Även företagen upplever avtalen som 

positiva eftersom de hjälper företagen att se till att deras 

riktlinjer efterlevs samtidigt som de bidrar till att skapa 

ett positivt PR-värde. Företagen ser också möjligheter att 

ta till vara de anställdas kunskaper och avtalen kan bidra 

positivt till företagens utveckling. 


48 

Förutsättningarna för hur IF Metall arbetar för att få 

till stånd IFA är olika i varje företag. Det krävs ett bra 

och välutvecklat fackligt samarbete för att nå ett avtal. 

Om koncernen styrs från utlandet är det mer svårarbetat 

för en svensk fackklubb att initiera frågan. Då får 

man försöka att i kontakter med andra fackförbund i 

koncernen påverka dem att ta upp frågan med företaget. 

Företag som har sina säten i Sverige är därför prioriterade 

för IF Metalls arbete med internationella ramavtal. 

Att få till stånd internationella ramavtal är målet, men 

de aktiviteter som behövs för att förbereda ett avtal är i 

sig mycket viktiga för att förbättra det fackliga samarbetet 

och förståelsen över gränserna. Steg på vägen kan 

exempelvis vara att åstadkomma fackliga världsmöten 

eller ett intensifi erat samarbete i en viss region av världen. 

Arbete inom de europeiska företagsråden är mycket 

viktigt som plattform för ett gemensamt uppträdande 

gentemot företaget. 

• 

• 

Det är en angelägen uppgift för IF Metall att verka 

för att fl er internationella ramavtal sluts. Att möta de 

multinationella företagen genom att sluta internationella 

ramavtal är att använda vår fackliga metod på 

en global nivå. Avtalen är en viktig grund för att 

hävda fackliga rättigheter på global nivå. 

IF Metall menar att det är de anställda som vet bäst 

hur reglerna efterföljs och genom samarbete med de 

anställdas organisationer kan företaget snabbt komma 

till rätta med missförhållanden. 


• 

De fackliga världsråden eller ett välutvecklat samarbete 

baserat på de europeiska företagsråden är viktigt 

för att förbättra fackligt samarbete och förståelse över 

gränserna och kan också vara steg på vägen mot ett 

internationellt ramavtal. 

Internationella sympatiåtgärder 

Med en globalt erkänd rätt till internationella sympatiåtgärder 

kan fackföreningar i Sverige och andra länder 

vidta sympatiåtgärder till stöd för de arbetare som utsätts 

för kränkningar av sina mänskliga rättigheter i 

arbetslivet, var helst i världen detta sker. 

Den fackliga rörelsen måste få rätt att möta företag 

som kringgår nationella fackliga stridsåtgärder genom 

att exempelvis fl ytta över produktion till en anläggning 

i ett annat land. Det krävs ett långsiktigt fackligt och 

politiskt arbete från den fackliga rörelsen för att närma 

sig ett sådant beslut. I ett första steg drivs frågan om 

internationella sympatiåtgärder på EU-nivå, via Europafacket. 

I diskussionerna om ett nytt EU-fördrag försökte 

man, men misslyckades, att få med den så kallade femte 

friheten, dvs. fackliga rättigheter att verka över nationsgränserna. 

• 

• 

När kapitalet internationaliseras måste de fackliga 

rättigheterna också följa med över nationsgränserna. 

IF Metall stödjer en erkänd rätt till internationella 

sympatiåtgärder. 


50 

Handelspolitik för små och stora länder 

Utrikeshandel spelar en fundamental roll för levnadsstandarden 

i de fl esta länder. Sverige hör till de länder 

i världen som är allra mest beroende av handel med 

omvärlden för sin välfärd. Vår utrikeshandel motsvarar 

nära hälften av vår totala BNP. 

Att svensk industri och dess anställda påverkas av förändringar 

i omvärlden är inget nytt. Ända sedan Sverige 

blev en industrination har export till utländska marknader 

och etableringar utomlands ingått i många företags 

strategi. Därigenom har företagen vunnit marknadsandelar, 

utnyttjat stordriftsfördelar, sänkt sina produktionskostnader 

och bättre kunnat möta nya konkurrenter. 

Det svenska välståndet har växt snabbare till följd av 

efterfrågan av svenska produkter från utländska marknader. 

Nya utländska konkurrenter har också ökat de 

svenska företagens effektivitet. Svensk industri och ekonomi 

har dragit nytta av att delta i den internationella 

arbetsdelningen. 

Sverige förespråkar sedan länge en fri och rättvis handel 

mellan länder. Om alla länder ska vinna på utrikeshandel 

måste alla få delta på samma villkor och inget land 

bör försöka gynna sin egen industri med protektionistiska 

åtgärder. Så ser emellertid inte verkligheten ut. 

Genom åren har länder på olika sätt försökt förhindra att 

den egna industrin utsätts för konkurrens från andra genom 

att införa olika former av begränsningar av handeln, 


till exempel tullar och importkvoter. Olika intressegrupper 

(även fackföreningar) har varit pådrivande för att 

skydda jobb och vinster i den egna branschen. Fackliga 

organisationer i utvecklingsländerna protesterar mot att 

fackföreningar i de rika länderna stödjer protektionistiska 

åtgärder med uppenbart syfte att rädda arbeten på 

den egna hemmaplanen. 

Internationella spelregler 

WTO 6 är den organisation där medlemsländerna förhandlar 

om vilka regler och föreskrifter som ska gälla 

vid handel över nationsgränser. IF Metall verkar för att 

dessa regler och föreskrifter även innehåller delar om 

fackliga och sociala arbetsvillkor och att ett samarbete 

utvecklas mellan ILO och WTO. ILO:s roll som bevakare 

av grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet 

kan stärkas inom ramen för WTO. 

Samtidigt som de multilaterala förhandlingarna inom 

ramen för WTO gått i stå har regionala och bilaterala 

handelsavtal blivit allt vanligare. Som svar på globaliseringen 

räcker det dock inte med regionala handelsavtal 

utan en framgång för WTO är också nödvändig. Ofta har 

utvecklingsländerna mest att vinna på multilaterala handelsavtal, 

eftersom de ofta saknar resurser att genomföra 

bilaterala avtal. En ökad protektionism måste motverkas. 

Sverige är beroende av att frihandeln utvecklas på rättvisa 

villkor utan protektionistiska inslag och helst genom 

6 World Trade Organisation, världshandelsorganisationen, med över 

150 medlemsländer. 


52 

globala avtal. En sådan politik tryggar också arbetstillfällen 

för arbetstagarna i Sverige. 

Det internationella kapitalets rörlighet över gränserna 

styrs av ett fåtal med mycket makt och ger konsekvenser 

för hela länders ekonomi och många människors levnads- 

och arbetsvillkor. Till följd av att fi nansmarknaderna är 

globala kan fi nansiell oro i en del av världen sprida sig 

snabbt och få effekter på produktion och sysselsättning. 

Det gäller att lagar och förordningar är uppdaterade så 

att dessa negativa följdeffekter kan minimeras. En ökad 

stabilitet i det internationella fi nanssystemet och ett internationellt 

regelverk för de fria kapitalrörelserna vore 

önskvärt. 

De internationella mellanstatliga organisationerna, som 

exempelvis Internationella valutafonden och Världsbanken, 

måste utveckla en bredare syn på ekonomisk 

utveckling där sociala och mänskliga aspekter väger 

tungt. De måste också ta hänsyn till intressena hos dem 

som påverkas av de föreslagna reformerna och inte bara 

ställa krav på avregleringar och privatiseringar. Vissa 

framgångar har nåtts genom dialog mellan fackliga organisationer 

och Världsbanken, denna måste fortsätta 

och utvecklas. 

Ekonomiska frizoner 

Ett särskilt problem är ekonomiska frizoner, vilket 

innebär att länder inom vissa områden medvetet gör 

undantag från den nationella lagstiftningen i syfte att 


locka utländskt kapital. Det gynnar ofta den industriella 

utvecklingen men sker i många fall till priset av att de 

anställda saknar fackliga rättigheter. Det fi nns fl er än 

3 000 frizoner med omkring 50 miljoner anställda, de 

fl esta i Asien. 

Fackföreningsrörelsen måste påverka länder så att ILO:s 

arbetsrättsliga regler också gäller i frizonerna. Det måste 

skapas bindande regler för de multinationella företagens 

investeringar och regeringarna i länderna måste också ta 

sitt ansvar. IF Metall ska ställa krav på svenska företag 

som fi nns på sådana platser så att justa villkor säkerställs. 

• 

• 

• 

• 

IF Metall stödjer en fortsatt utveckling av världshandeln 

och en svensk handelspolitik som syftar till en 

friare och mer rättvis handel och motverkar en ökad 

protektionism. 

IF Metall kräver att WTO:s medlemsländer, däribland 

Sverige, inför en socialklausul i WTO:s regelverk om 

respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 

IF Metall anser att insyn och övervakning av de fi nansiella 

marknaderna, nationellt och internationellt, bör 

öka i syfte att minska störningarna på produktion och 

sysselsättning. 

IF Metall kräver att det även i de ekonomiska frizonerna 

ska fi nnas fackliga rättigheter. 


54 

Fackföreningsrörelsen kan påverka politiken 

Vilken regering och parlament som styr ett land är av 

stor betydelse för de fackliga organisationerna och deras 

möjligheter att påverka politiken i gynnsam riktning för 

arbetstagarna. Detta gäller både här hemma och inom 

EU. Därför måste det politiska arbetet på internationell 

nivå stärkas inom såväl den fackliga rörelsen som hela 

arbetarrörelsen. 

IF Metall arbetar för att det facklig-politiska samarbetet 

med socialdemokraterna utvecklas som en viktig 

grund för påverkan på europeisk politik och i frågor om 

mänskliga rättigheter. IF Metall vill vidga det politiska 

samarbetet och påverkansmöjligheterna som vi har i 

Sverige till internationell nivå. Samarbetet med ESP 7 

och Socialistinternationalen bör utvecklas. Detta kan ske 

dels via vårt samarbete med SAP här hemma, dels via de 

europeiska och globala fackföreningarna. 

Den europeiska sysselsättningsstrategin är ett exempel 

där fackligt och politiskt samarbete hade stor betydelse 

för utfallet. På global nivå har FN antagit hållbar utveckling 

som inriktning på politiken. I detta innefattas både 

ekonomiska, sociala och miljöfrågor. Detta bör också ingå 

i en global facklig strategi för att påverka politiken. 

Konsumentmakt och samarbete med andra rörelser 

En viktig del i arbetet för grundläggande globala fackliga 

rättigheter är att påverka den allmänna opinionens inställning. 

Fackföreningar kan samarbeta med exempelvis 

7 Europeiska Socialdemokraters Parti 


konsumentrörelser och pensionsfonder för att tillsammans 

hävda grundläggande etiska principer och mänskliga 

rättigheter i arbetslivet. Exempelvis samverkar LO 

med företag och konsumentorganisationer genom rättvisemärkning 

av produkter. 

IF Metall deltar i nätverket Rena kläder, som verkar för 

bättre villkor inom den globala konfektionsindustrin. 

IF Metall vill påverka 

arbetsförhållandena i 

Tillsammans med andra goda krafter 

konsumentvaruindustrin 

kan vi bli bättre på att bevaka svenska 

i andra länder som ofta 

företags och deras leverantörers 

är leverantörer till svensk verksamhet utomlands. 

detaljhandel. Tillsammans 

med andra goda krafter 

kan vi bli bättre på att bevaka svenska företags och deras 

leverantörers verksamhet utomlands. 

En allt större andel av kläder, skor, leksaker och elektronik 

som säljs i svenska butiker är tillverkade i fabriker 

i utvecklingsländer, till exempel Kina, Indien och 

Turkiet. Inte sällan råder missförhållanden i dessa fabriker. 

Företagen bryter mot de grundläggande rättigheterna 

och missförhållandena är många gånger större ju 

längre ut i produktionskedjan man kommer. 

Leverantörsföretagen är skyldiga att följa inhemska lagar, 

men dels fi nns det brister i lagarna, dels efterlevs de inte. 

Trots att länderna i många fall också har undertecknat 

internationella konventioner så uppfyller man inte alltid 

sina åtaganden. Dessutom är det i realiteten ofta så att 


56 

beställarföretagen styr vad som tillverkas och till vilket 

pris. Därför bör krav ställas på beställarföretagen, eftersom 

de har ansvar för hur de produkter som de säljer 

har blivit tillverkade. Även om de inte alla gånger har 

juridiskt ansvar fi nns ett moraliskt ansvar som vi måste 

kräva att de tar. 

Att fortsätta att utveckla samarbetet mellan fackföreningsrörelsen 

och andra så kallade NGO 8 kan vara 

värdefullt, men då måste våra olika roller vara tydliga. 

Framför allt kan vårt samarbete handla om opinionsbildning, 

mobilisering, övervakning och politisk påverkan på 

länder och företag som bryter mot internationella regler. 

• 

• 

IF Metall anser att fackföreningsrörelsen måste 

stärka sitt politiska arbete på internationell nivå. 

Samarbetet med socialdemokraterna kan utvecklas i 

detta avseende. 

IF Metall är öppet för att kroka arm med alla demokratiska 

medkrafter som kan bidra till en mer socialt 

acceptabel utveckling på världens arbetsmarknader. 

Samarbetet inom EU 

IF Metall arbetar med att driva fackliga frågor inom EUsystemet. 

Vi vill utveckla de fackliga möjligheterna i EUpolitiken 

och arbetar aktivt för att påverka EU:s utveckling. 

Det sker både genom engagemang i den svenska 

EU-politiken, genom det europeiska fackliga samarbetet 

och genom opinionsbildning för att påverka EU:s insti- 

8 Non-Governmental Organisations, intresseorganisationer 


tutioner. En central fråga för IF Metall är att EU aktivt 

stärker den europeiska industrin, bland annat genom 

satsningar på kompetens och utbildning. 

Inre marknaden 

Arbetsmarknadslagstiftningen inom EU är i huvudsak 

nationellt baserad, men EU:s regler påverkar också. Den 

inre marknaden påverkar förutsättningarna för löntagarna 

i Europa. Utvecklingen på den gemensamma 

marknaden kan komma att gå i otakt. Investeringar, 

etableringar, samgående och omstruktureringar av företag 

driver på utvecklingen mot mer avreglering och vi 

riskerar social dumpning när länder strävar efter att nå 

konkurrensfördelar genom sämre villkor samt lägre skatter 

och miljökrav. EU:s inre marknad påverkar utvecklingen 

av handel och konkurrens mellan företagen inom 

EU och därmed arbetsmarknaden. 

I många av Europas länder fastställs minimilöner och 

andra villkor genom beslut av de nationella parlamenten. 

Sverige och de andra länder som har kollektivavtalsmodellen 

måste värna sin tradition så att EU-direktiv inte 

förutsätts införas genom lagstiftning. Vi behöver visa att 

vår modell, med parter som via kollektivavtal genomför 

motsvarande innehåll som i EU:s lagstiftning, är en 

tillfredsställande metod för att genomföra direktiven på 

arbetsmarknaden. 

Det fi nns en oro för att den fortsatta politiska och ekonomiska 

integrationen i Europa kan komma i konfl ikt med 

viktiga fackliga intressen. Arbetsrätt och kollektivavtal 


58 

kan inte utan problem underordnas exempelvis EU:s 

konkurrensrätt och vissa andra politikområden. Ibland 

har EU-regler medfört oönskade effekter i Sverige, men 

detta kan vi bara bemöta genom att stärka vårt fackliga 

arbete för att påverka EU. Mycket av det som händer 

inom EU skulle dock ha påverkat oss även om vi inte 

hade varit medlemmar. EU är inte problemet utan en del 

av lösningen. 

EU-samarbetet ger en möjlighet att reglera marknaden 

genom minimiregler som blir bindande för alla länder. 

När de politiska förutsättningarna är gynnsamma kan 

man dessutom nå längre. En viktig del är vilka politiska 

partier som har störst infl ytande i ländernas parlament 

och även i Europaparlamentet. 

Europaparlamentets betydelse har ökat eftersom det, 

tillsammans med ministerrådet, har medbeslutanderätt 

när EU-lagar antas. IF Metalls samarbete med socialdemokraterna 

är även i det perspektivet mycket viktigt. 

Strukturomvandlingen i Europa har drivits på via de 

reformer som ledde fram till utvidgningen av EU österut. 

Till följd av utvidgningen till 27 länder ser vi i dag ett 

EU med större inkomst- och löneskillnader mellan medlemsländerna 

än någonsin tidigare. Rörligheten för arbetskraft 

inom EU kan leda till nya spänningar mellan 

arbetstagare. För att förhindra att den fria rörligheten 

leder till social dumpning krävs att våra kollektivavtal 

har en hög täckningsgrad och ett bra innehåll. 


Utvidgningen av EU är en stor framgång för Europa, 

inte minst gäller det den sociala utvecklingen i fl era av 

de nya medlemsländerna. Fler länder knackar på dörren 

till EU och deras reformeringsansträngningar för att nå 

medlemskap bör stödjas, det gäller till exempel Turkiet. 

När ansökarländer klarar att uppfylla de kriterier som 

ställts upp för att bli medlem bör de också få bli det. EU 

är ett viktigt verktyg för att uppnå mänskliga rättigheter 

i arbetslivet eftersom EU kräver att det fi nns en social 

dialog och fackliga rättigheter för att ett land ska få bli 

medlem. 

EU i världen 

EU bör, med stöd i de erfarenheter av politiskt samarbete 

som fi nns inom unionen, också vara en viktig aktör för 

en global politik. EU-länderna kan med gemensam röst 

driva frågan om mänskliga och fackliga rättigheter på 

global nivå. EU:s förhandlingar om handelsavtal med 

länder utanför EU bör innehålla krav på att fackliga och 

mänskliga rättigheter upprätthålls. 

Länder som kränker grundläggande mänskliga rättigheter 

i arbetslivet kan undantas från tullbefrielser i 

EU:s handelsavtal. Denna möjlighet bör användas och 

IF Metall vill att EU inarbetar krav på grundläggande 

rättigheter i de handelsavtal man träffar. Målet är att 

EU ska spela en mer aktiv roll för att skapa en friare 

och mer rättvis handel, utan en ökad protektionism. 


60 

För att med trovärdighet kunna driva krav på en friare 

handel måste EU visa en vilja att minska jordbruksstödet. 

Jordbrukspolitiken styrs av starka producentintressen 

i de stora länderna och bekostas av konsumenter 

inom EU och av producenter och konsumenter i 

hela världen. Ett minskat jordbruksstöd och det därmed 

minskade jordbruket inom EU skulle gynna fl era utvecklingsländers 

tillväxt. 

• 

• 

• 

• 

• 

IF Metall anser att det svenska medlemskapet i EU 

ger många fördelar för Sverige och för löntagarna i 

vårt land. 

Utvecklingen inom EU och dess utvidgning till 

fl er länder har stärkt löntagarnas infl ytande och 

förutsättningarna för tillväxt och välfärd i Europa. 

Hur EU-samarbetet utvecklas framöver avgörs av 

de politiska styrkeförhållandena nationellt och i EU:s 

institutioner. IF Metall vill ha en socialistisk majoritet 

i Europaparlamentet. 

I takt med att EU-samarbetet utvecklas blir det allt 

viktigare för IF Metall samt svensk och europeisk 

fackföreningsrörelse att försöka påverka utvecklingen 

inom EU. 

EU bör inarbeta krav på mänskliga rättigheter i arbetslivet 

i de handelsavtal man träffar med andra 

länder. 


Stöd för en demokratisk utveckling 

Den globala utvecklingen berör alla, men i alltför många 

länder har bara en liten del av befolkningen möjlighet att 

ta del av de rikedomar som skapas och ännu färre kan 

påverka politiken. Demokratin är inte globaliserad. Men 

med globaliseringen växer kraven på demokrati, mänskliga 

rättigheter och social trygghet runt om i världen. 

De globala marknadskrafterna motverkar ofta olika 

initiativ som regeringar tar i riktning mot en socialt progressiv 

politik. Tillåtande av fria fackföreningar är många 

gånger nyckeln till arbetet för ökad social rättvisa, mot 

fattigdom och för en demokratisk 

utveckling. 

Tillåtandet av fria fackföreningar är 

många gånger nyckeln till arbetet för 

Förhållandena på arbets- 

ökad social rättvisa, mot fattigdom 

marknaden påverkar den 

och för en demokratisk utveckling. 

demokratiska utvecklingen. 

Fackliga organisationer 

har ofta varit framträdande i kampen för att införa demokrati 

och spelar en viktig roll i demokratiseringsprocessen. 

En demokratisk utveckling är en förutsättning 

för att de fackliga målen långsiktigt ska kunna uppnås. 

Sveriges och EU:s bistånd till fattiga länder bör knytas 

till krav på fackliga och mänskliga rättigheter i arbetslivet. 

En viktig del av svenskt bistånd är stödet till demokratisk 

utveckling. Den del av biståndet som går till 

fackligt solidaritetsarbete har särskild betydelse för att 


62 

stärka demokratin. För att främja den demokratiska utvecklingen 

kan en rättvis handelspolitik där de mänskliga 

och fackliga rättigheterna respekteras betyda mer än 

vad man kan uppnå genom bistånd. 

Svenska företag investerar och startar produktion i länder 

med odemokratiska regimer. IF Metalls strategi är 

att söka kontakter med de anställda i länderna och arbeta 

för att bygga upp fria fackföreningar. 

• 

IF Metall vill framhålla de fria fackföreningarnas roll 

i arbetet med att utveckla ett lands demokrati och 

hänsyn till mänskliga rättigheter. 

Kina 

Den kontinuerligt höga tillväxten i Kina har gett landet 

en ökad ekonomisk och politisk betydelse i världen. Men 

landets ekonomiska framgångar har en tydlig baksida 

som innefattar växande naturresursproblem (vattenförsörjning 

m.m.), miljöförstöring, ökande ekonomiska 

klyftor och en utbredd social oro. 

Kina är en diktatur. Det fi nns en relativt välutvecklad 

arbetsrättslagstiftning men det brister i efterlevnaden 

av denna, särskilt i företag i de ekonomiska frizonerna, 

men även i de helt eller delvis statsägda företagen. 

Arbetsvillkoren och arbetsmiljön för de kinesiska arbetarna 

har allvarliga brister. Mänskliga och fackliga 

rättigheter respekteras inte, det fi nns ingen organisationsfrihet 

och fackföreningar är statligt kontrollerade. 

Arbetarnas rättigheter och deras organisationer är samtidigt 

en nyckel till landets framtida utveckling. 


Inom den globala fackliga rörelsen fi nns det olika synsätt 

på Kina. Hur kan vi stärka arbetstagarnas rättigheter i 

Kina? Hur ska organisationerna förhålla sig till det statligt 

kontrollerade fackförbundet ACFTU? Framför allt 

den senare frågan är kontroversiell. Vissa menar att man 

genom kontakter och utbyte med ACFTU bidrar till att 

legitimera den odemokratiska regimen. Men ett samarbete 

håller ändå på att utvecklas inom ramen för IMF 

som bland annat får till uttryck att man samlar fackliga 

representanter i Kina för att diskutera facklig utveckling. 

IF Metall intog tidigt en pragmatisk hållning i frågan. 

När infl ödet av utländska investeringar från bland annat 

Sverige till Kina accelererade i början av 1990-talet drog 

både Metall och Industrifacket slutsatsen att utökade 

kontakter med Kina och kinesiska fackföreningar var 

nödvändiga – inte minst var det viktigt att få kunskap 

om hur förhållandena utvecklades på de svenska företag 

som etablerade sig där. Det var också angeläget att bygga 

upp en fungerande dialog med kineserna om facklig verksamhet 

i multinationella företag. 

Sedan dess driver vi tillsammans med Unionen ett bilateralt 

projekt med ett av ACFTU:s medlemsförbund. 

Projektet drivs vid svenska företag som etablerat sig i 

Kina och syftar till att ge den kinesiska fackliga organisationen 

kunskaper om fackligt arbetsmiljöarbete, att 

upprätta kollektivavtal samt fackligt arbete i multinationella 

företag med betoning på demokratiska principer 

och arbetsformer. 


64 

Under åren har också ett fl ertal utbyten gjorts med 

både den kinesiska centralorganisationen ACFTU och de 

branschförbund där de som arbetar inom metallindustrin 

är organiserade. Syftet har varit att öka kunskaperna om 

arbetarnas förhållanden i Kina samt att föra en diskussion 

kring angelägna frågor så som fackliga och mänskliga 

rättigheter. En förutsättning för dessa utbyten har 

varit att man kunnat ta upp alla sorters frågeställningar 

utan någon form av censur, något som också varit möjligt. 

Förhoppningen är att dessa kontakter och försök att 

utveckla det nuvarande fackliga arbetet ska stimulera 

nya kunskaper och synsätt, som på sikt kan bidra till en 

reformeringsprocess inom den kinesiska fackföreningsrörelsen. 

Vår slutsats är att kontakterna med ACFTU är 

en väg som kan bidra till att förbättra villkoren för Kinas 

arbetare. 

Dessutom har IF Metall kontakter med den Hong Kongbaserade 

fackliga organisationen HKCTU. Det är en 

liten organisation med begränsat infl ytande, men som 

bidrar med att öka våra kunskaper om situationen för de 

anställda i Kina. Det är ett viktigt komplement till kontakterna 

med kinesiska fackföreningar. 

• 

I alla IF Metalls kontakter med Kina måste kraven 

på demokratisering och mänskliga rättigheter vara 

tydliga. 


• 

• 

• 

• 

IF Metall bör fortsätta med utbildning för lokala fackliga 

företrädare i de svenskägda företagen i Kina. På 

så sätt kan vi bistå kinesiska arbetare med att bygga 

upp facklig verksamhet lokalt på företagen. 

IF Metall bör bevaka de svenska företagen i Kina och 

sätta press på dem att följa ILO-konventionerna. 

IF Metall ska ha en kritisk dialog med ACFTU för att 

stödja en reformprocess. IF Metall måste också ha ett 

högt tryck på regimen i fråga om organisationsfrihet. 

IF Metall vill öka den globala fackliga rörelsens kontakter 

med Kina. 


Olof Palmes gata 11 

se-105 52 Stockholm 

www.ifmetall.se 

Telefon 08-786 80 00

Internationellt fackligt arbete - IF Metall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?