Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

Sammanfattning av avskrivna och upphävda fall
I detta avsnitt har vi satt fokus på 17 fall där kvinnan skrivits in enligt 13 § LVM men
där det omedelbara omhändertagandet sedan avskrivits, upphävts eller där socialnämnden
valt att inte gå vidare med en ansökan om vård enligt 4 § LVM. Det fanns
ingen skillnad mellan dessa kvinnor eller övriga som varit gravida i samband med
placering, men i alla de 17 fall vi har granskat här var kvinnorna gravida redan vid
inskrivningstillfället. Vi har också sett att graviditeten har haft betydelse för vårdförloppet
i flera fall.
I totalt 7 fall är det socialnämnden själv som agerar genom att återkalla omhändertagandet
eller välja att inte gå vidare med ansökan. Skälen framgår inte alltid, men
i några fall hänvisas det explicit till att kvinnan gjort abort och att det då inte finns
tillräcklig grund för ett omhändertagande. I ett par fall kan det se ut som att omhändertagandet
främst bygger på ett larm från mödrahälsovården och att man sedan valt
att återkalla det hela efter att närmare utredning gjorts.
I de resterande 10 fallen är det länsrätten som upphäver beslutet om ett omedelbart
omhändertagande eller inte bifaller ansökan om vård enligt 4 § LVM. Gemensamt för
dessa kvinnor är att det är deras första LVM-omhändertagande. Även här ser abort ut
att ha spelat roll åtminstone i något fall då kvinnan gjort abort under pågående process.
I övrigt domineras bilden av att länsrätten, och i något fall kammarrätten, bedömt att
det inte finns förutsättningar för vård enligt LVM. I vissa fall diskuterar rätten ”graviditetsargumentet”
explicit, medan det oftast bara hänvisas till att förutsättningarna för
vård inte är uppfyllda. Det gäller till exempel tvivel om det föreligger ett ”fortgående
missbruk” i lagens mening, ifrågasättande av om läget är så pass akut att ett omedelbart
omhändertagande är påkallat eller att man inte anser att frivilliga insatser är
uttömda. Rätten bjuder med andra ord på motstånd ibland och kan bemöta argument
som är direkt relaterade till kvinnans graviditet – antingen genom en direkt diskussion
kring relevansen av argumentet eller genom att hänvisa till förutsättningarna som
ställs i lagen och om dessa kan anses vara uppfyllda, utan att gå in på graviditetsargumentet
specifikt.
5.4 Falskt larm – förmodade graviditeter
I materialet förekommer ärenden där socialtjänsten trott att kvinnan varit gravid men
där det senare visade sig att hon inte var det. I den resterande delen av vår rapport fokuserar
vi på de kvinnor som faktiskt varit gravida någon gång under placeringen, det
vill säga mellan inskrivning och utskrivning i LVM-vården. Men, vi valde att också ta
med de förmodade graviditeterna i studien eftersom vi antog att detta kan ha haft betydelse
i samband med att kvinnan aktualiserades för LVM-vård. Som visas nedan så
kan vi konstatera att det är så. I några fall leder ett negativt graviditetstest till att LVM
avskrivs eller upphävs. Andra gånger kvarstår beslutet om LVM trots att det visar sig
vara ”falskt larm”.
Eftersom det inte rör sig om graviditeter under placeringen har dessa fall exkluderats
från den sammantagna redovisningen i den övriga rapporten. Om kvinnan senare
96
Gravida missbrukare inom Lvm-vården