Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

vid i tredje månaden. Anledningen till att socialtjänsten gör en utredning är just att
Britt-Marie är gravid och att hon har lämnat positiva drogtester. Länsrätten nämner
i sin dom att Britt-Marie är gravid och att hon har bokat tid för abort. Hon tas in på
LVM-hemmet med ett omedelbart omhändertagande som fastställs fyra dagar senare.
I denna dom framgår att Britt-Marie motsätter sig omhändertagandet och bland annat
anför att hon har beställt tid för abort ett visst datum. Rättens bedömning håller sig
enbart till lagtexten och konkluderar med att Britt-Marie uppfyller förutsättningarna.
Under tiden ansöker socialnämnden om vård. Dagen innan den muntliga förhandlingen
hålls genomför Britt-Marie en abort (i vecka 13), men i länsrättens dom nämns emellertid
varken graviditet eller abort alls – förmodligen har detta framkommit under den
muntliga förhandlingen 58 . Rätten påpekar också att sekretessen även ska bestå ”beträffande
de uppgifter om enskilds personliga förhållanden som förebringats vid rättens
förhandling inom stängda dörrar och som inte har tagits in i denna dom”. Länsrätten
trycker i stället på att Britt-Maries missbruk har minskat, och att förutsättningarna för
frivillig vård också har förbättras sedan hon senast erbjöds vård i frivilliga former.
Det händer också att frågan om ”graviditetsskälets” giltighet tas upp i länsrättsdomen
på något sätt – vilket sker i fyra av de fallen vi studerar i detta avsnitt. Linnea
missbrukar alkohol och är gravid i sjunde månaden. Socialnämnden uppger att hon
nyligen haft ett mycket sent missfall, troligen delvis på grund av hög tobakskonsumtion.
Nu är hon återigen gravid, är storrökare och har ett stort alkoholintag. I ansökan
om vård anser socialnämnden att ”vården bör genomföras där Linnea kan få hjälp att
i så hög grad som möjligt förstå hur hon behöver sköta sig under den fortsatta graviditeten.”
I domen refererar länsrätten till socialnämndens utsaga och avslår ansökan om
vård med motiveringen att frivilliga insatser först måste vara uttömda. Socialnämnden
överklagar sedan detta beslut till kammarrätten och skriver i sitt överklagande att Linnea
återigen varit berusad vid ett flertal tillfällen. Vidare anför nämnden att ”det är inte
i LVM:s anda att inte hjälpa Linnea att få stopp på alkoholkonsumtionen och få hjälp
med alkoholberoendet när hon saknar förmåga att klara detta själv”. Kammarrätten
påpekar att Linneas alkoholproblem, enligt socialnämnden, är sekundärt till hennes
psykiska problem och fortsätter:
Nämnden har som huvudskäl angivit att LVM behövs för att säkerställa graviditeten. Den aktuella
vårdplanen innebär att Linnea tillsammans med barnet ska vistas på ett mamma-barnhem
för utredning av hennes förmåga att ta hand om sitt barn. Det framgår inte att några vårdinsatser
är planerade med anledning av missbruket. Linnea godtar vårdplanen. Försök att genomföra
vård på frivillig väg har inte skett i tillräcklig omfattning.
Melina är gravid med sitt fjärde barn. Hon har nyligen haft återfall i alkoholmissbruk
och använder också receptbelagda bensodiazepiner. När hon aktualiseras för LVMvård
är hon inlagd på en psykiatrisk avdelning där läkaren uppger: ”jag anser också
58 Maritha Jacobsson diskuterar den muntliga förhandlingens betydelse i LVM-utredningen och frågar ”kan det
vara så att förhållanden som framstår som otydliga i akterna blir mer begripliga om man också ser till samtalet i
rätten?” (Jacobsson 2004).
92
Gravida missbrukare inom Lvm-vården