Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

Ronja är höggravid. Barnet är planerat att födas [om två veckor]. Enligt specialmödravården
finns det en överhängande risk att värkarbetet sätts i gång om Ronja missbrukar. Vår bedömning
är att Ronja behöver omhändertas enligt LVM för att kunna klara av drogfrihet under den tid
som återstår av graviditeten.
Beslutet verkställs dagen efter, och två dagar efter att Ronja lämnade LVM-hemmet
efter förra LVM-perioden är hon tillbaka igen. Länsrätten fastställer omhändertagandet
utan någon vidare motivering annat än att hon sannolikt kan beredas vård med stöd av
LVM och att beslutet inte kan avvakta på grund av att Ronja kan antas få sitt hälsotillstånd
allvarligt försämrat om hon inte får omedelbar vård.
Ronja är nu på LVM-hemmet och socialtjänsten ansöker om vård enligt 4 § LVM, första
stycket (att hon utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara) 57 . I ansökan
påpekar man igen att hon avvikit från Lindängen, att värkarbetet kan komma att påbörjas
om Ronja fortsätter missbruka och att hon – när hon återfördes till LVM-hemmet
senast – varit positiv på bensodiazepiner, opiater samt hade färska sticksår i halsen.
Ronja har återfallit i missbruk vid varje tillfälle som hon haft möjlighet. Hon har själv uppgivit
att hon är väldigt impulsstyrd och att hon i förväg inte planerat återfallen. Med tanke på att
Ronja är höggravid och att ett fortsatt missbruk skulle innebära risker för att barnet skadas samt
att förlossningsarbetet sätts i gång, riskerar Ronja att utsätta sin psykiska hälsa för fara. Vår
bedömning är därmed att vård enligt LVM är nödvändig.
Hittills har det varit fokus på det faktum att värkarbetet kan komma att påbörjas om
Ronja fortsätter missbruka. Det är i sig ett argument som kanske skulle behöva utvecklas
med tanke på att graviditeten ändå är fullgången i medicinsk mening och att en
förlossning i förtid inte utan vidare utgör en allvarlig fara för kvinnans psykiska eller
fysiska hälsa. Men i socialnämndens ansökan om vård enligt 4 § LVM introduceras
även argumentet om att barnet kan komma att skadas. I och med detta riskerar Ronja att
utsätta sin psykiska hälsa för fara (det står inte ”allvarlig” fara). Det är en motivering vi
alltså känner igen. Till ansökan bifogas ”det gamla” läkarintyget, det vill säga det som
skrevs inför det första LVM-omhändertagandet och som konkluderar med att hon just
då inte utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara.
Efter att Ronja nu varit inskriven på LVM-hemmet i 19 dagar föder hon sitt barn.
Ronja kommer tillbaka till LVM-hemmet dagen efter medan barnet är kvar på sjukhuset
tillsammans med sina fosterföräldrar. I samband med förlossningen sattes Ronja på
en subutexbehandling och på LVM-hemmet upplever man att hon är synbart påverkad.
En vecka efter att barnet har fötts kommer ett brev till LVM-hemmet från socialnämnden
som nu bedömer att LVM-vården uppnått sitt syfte:
Hon har fött sitt barn och barnet har blivit placerat. Ronja vill ha vård enligt SoL. Hon har fått
en plats i en våra träningslägenheter och hon har påbörjat medicinering med subutex. Denna
57 Se bilagan för mer om ändringar i lydelsen i LVM.
88
Gravida missbrukare inom Lvm-vården