Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

Vanja även till följd av detta utsätts för psykisk skada, och detta oavsett om barnet är behäftat
med någon skada.
Nämndens ansökan får bifall.
Det sista exemplet vi tar med under denna punkt är Kattis. Hon är gravid i vecka
14 ungefär och har missbrukat narkotika från och till de senaste fem åren. Hon och
pojkvännen har ansökt om bistånd till parbehandling för missbruk eftersom de tycker
det är viktigt att de får vara tillsammans medan de väntar barn. När det omedelbara
omhändertagandet av Kattis ska fastställas av länsrätten, anför socialnämnden att Kattis
nu i första hand måste ”förvissa sig om att hon inte utsätter sitt väntade barn för
allvarlig fara genom missbruk”. Under kontakten med socialtjänsten har hon framhållit
vikten av att hålla sig drogfri under graviditeten och har under den senaste veckan
nämnt att hon bestämt sig för att göra abort.
När ingreppet eventuellt kommer att genomföras är oklart. Dock är hon alltjämt gravid och hennes
missbruk fortgår.
Kattis och hennes ombud motsätter sig omhändertagandet och betonar att hon själv
sökt hjälp för sitt amfetaminmissbruk – som inte är av den omfattningen att LVM är
relevant.
Såvitt kan utläsas av utredningen, har det omedelbara omhändertagandet initierats på grund
av Kattis graviditet och faran för fostrets hälsa och utveckling. Om hon inte hade varit gravid,
hade ett ingripande med stöd av LVM inte aktualiserats. Kattis har beslutat sig för abort och den
[datum] har hon tid för läkarbesök inför aborten. Den del av grunden för omhändertagande, som
motiveras av graviditeten, bortfaller därmed.
Kattis själv är alltså övertygad om att omhändertagandet är motiverat av graviditeten
och att den grunden snart inte kommer att finnas.
I skäl för beslutet hänvisar domen till ett läkarintyg som finns med i underlaget
som vid det laget är ungefär två månader gammalt. Där framgår det att hon är gravid i
vecka 5 ”och har uppgett att hon avser att fullfölja graviditeten”. Vidare framgår det att
hon då lades in för avgiftning med anledning av graviditeten, men skrev ut sig samma
kväll på grund av hemlängtan. Hon uppfattades inte som motiverad att fullfölja avgiftningen
”ens med hänsyn till barnets hälsa”. Läkarens konklusion är klar:
Det är ytterst angeläget att Kattis snarast återförs till avgiftningsenheten och därefter erbjuds
uppföljning som säkerställer drogfrihet under resterande del av graviditeten.
Rätten går inte explicit in på graviditeten betydelse eller i svaromål på Kattis påpekande
om den ”egentliga” orsaken till omhändertagande. I stället får läkarintyget tala
för sig självt – och rätten kan bara konkludera med att det mot bakgrund av det som
Gravida missbrukare inom Lvm-vården 79