Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

Graviditeten är inte alltid känd, vare sig av socialtjänsten eller ens av kvinnan själv. I
de (12) fall där socialtjänsten inte har kännedom om graviditeten vid inskrivningstidpunkten
är kvinnan i genomsnitt i vecka 8 vid inskrivningstillfället.
Kvinnornas drogmissbruk skiljer sig inte beroende på om graviditeten varit känd av
socialtjänsten eller inte. Vi noterar dock att 14 av de 16 kvinnorna som enbart missbrukar
en drog, är kvinnor vars graviditet var känd vid inskrivningen. Det kan möjligen
indikera att missbruket är något mindre allvarligt, men underlaget medger inte några
vidare resonemang kring den frågan.
3.10 Omständigheter under graviditeten
Substitutionsbehandling/läkemedelsassisterad behandling
Substitutionsbehandling eller läkemedelsassisterad behandling har varit en omdiskuterad
fråga i missbruks- och beroendesammanhang. När det gäller användning av substitutionsbehandling
under graviditet finns, förutom de generella för- och nackdelarna,
vissa särskilda hänsyn att ta som hänger ihop med läkemedlens påverkan på fostret.
I samband med att den norska motsvarigheten till Socialstyrelsen – Helsedirektoratet
– tog fram nationella riktlinjer på området, debatterades frågan intensivt bland professionella,
brukare, politiker och i medierna. De nya riktlinjerna publicerades våren 2011
och där rekommenderas kvinnor som redan är i ”legemiddelassistert rehabilitering”,
LAR, att fortsätta medicineringen eller minska doserna under kontrollerade former
under graviditeten. Riktlinjerna anger också specifika gränsvärden för hur mycket doserna
av metadon respektive buprenorfin 38 kan minskas under graviditeten (Helsedirektoratet
2011). Syftet är att förhindra abstinensreaktioner och eventuellt påföljande
syrebrist hos fostret.
Som nämnts i kapitel 1 innehåller de svenska nationella riktlinjerna från 2007 ett
eget kapitel om gravida. Frågan om läkemedelsassisterad behandling tas upp även här
men rekommendationerna är mindre specifika än de norska och man förespråkar en
noggrann utredning för att väga substitutionsbehandlingens effektivitet mot eventuella
risker för fostret. Sedan läggs fokus på att jämföra olika preparats relativa fördelar
och nackdelar. Man skriver till exempel att det är oklart om metadon ger mindre abstinenssymptom
och högre vikt, längd och huvudomfång hos det nyfödda barnet jämfört
med ett fortsatt heroinmissbruk. Sedan jämförs buprenorfin och metadon där det förstnämnda
tycks ge mindre abstinenssymptom hos de nyfödda (Socialstyrelsen 2007b).
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling
vid opiatberoende (SOSFS 2009:27) fastslår att sådan behandling inte får ges om en
patient vårdas med stöd av LVM 39 . Det är inte ovanligt att LVM-klienter omhändertas
på grund av ett substitutionsprogram som har havererat eller där metadon och subutex
ingår i klientens missbruk. Handlar det dessutom om en gravid kvinna innebär föreskriften
en extra komplikation i förhållande till vård enligt LVM. I sådana fall måste en
38 Den aktiva substansen i subutex.
39 Kapitel 4, § 3, tredje stycket.
Gravida missbrukare inom Lvm-vården 49