Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

I de 64 fallen (57 kvinnor) där kvinnan har minderåriga barn sedan tidigare har fyra
av fem (81 procent) ett eller flera barn som är föremål för omhändertagande insatser,
oftast i form av fosterhems- eller familjehemsplacering. I de övriga fallen bor oftast
barnet eller barnen hos den andra föräldern. Bland LVM-klienterna i stort hade drygt
hälften något omhändertaget barn eller barn som de förlorat vårdnaden om – och andelen
skilde sig inte så mycket mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper
(Statens institutionsstyrelse 2006, 2011). Motsvarande andel är alltså betydligt högre
bland kvinnor som varit gravida under placering i LVM-vården.
3.6 Fysisk och psykisk hälsa
Tidigare studier av klienter inom LVM-vården har visat med all tydlighet att klienterna
oftast befinner sig en mycket besvärlig situation när han eller hon tas in, såväl socialt
som hälsomässigt (Jansson 2010, Storbjörk 2011). Det är ofta svårt att skilja tillstånd som
direkt följer av ett tungt missbruk och svårigheter som kan hänföras till en generellt
utsatt social tillvaro. De somatiska besvären är ofta stora och omfattar allt ifrån dålig
tandhälsa till funktionsnedsättningar av olika slag, hepatit, hiv, skador efter allvarlig
misshandel med mera.
I samband med graviditet och fosterutveckling är rökning ett centralt tema och vi
har därför noterat om kvinnan röker. Det finns ingen fråga om rökning i DOK-formulären
och rökning har inte registrerats systematiskt i någon av våra källor, så vår kodning
bygger oftast på indirekt information 35 . Vi saknar helt information om hur mycket kvinnan
röker. Andra studier har visat att rökning och nikotinberoende är mycket vanligt
bland klienter i missbruks- eller beroendevård. De röker också mer än andra och är
mer utsatta för tobaksrelaterade skador. Andelen rökare bland klienter i missbruks- eller
beroendevård varierar, enligt olika studier, mellan 80 och 98 procent (Baca med flera
2009). Rökning är också mycket vanligt bland gravida kvinnor med missbruksproblem
där andelen rökare i vissa studier uppgått till drygt 90 procent (Chisolm med flera
2010). Vårt material visar att åtminstone två av tre klienter röker cigaretter. Några är storrökare
och i en klientakt står det till exempel att ”klienten röker osedvanligt mycket.
Cigarettrökningen var troligen bidragande orsak till att hon tidigare fött dödfött barn”.
I två klienters akter har vi hittat dokumentation på att kvinnan slutat röka med anledning
av graviditeten. Som exempel har vi Fredrika: ”På institutionen var klienten noga
med sin hälsa under graviditeten. Hon slutade röka, tog inga mediciner och gick på
promenader.” I en tredjedel av akterna framgår det inte om kvinnan röker tobak eller
inte.
35 Som exempel kan nämnas att vi kodat kvinnan som rökare om det funnits dokumentation om att cigaretter
och/eller tändare beslagtagits på institutionen eller om det framgår i journalanteckningar i KIA att kvinnan varit
uppe flera gånger på natten för att röka. Eftersom frågan inte registrerats systematiskt någonstans var vi också
något tveksamma till att registrera detta i starten, vilket betyder att vi kan ha förbisett några fall. Bristen på
systematisk registrering betyder också att man underskattar de som inte röker. Det ligger i sakens natur att man
nämner rökningen när detta är aktuellt – man skriver inte att kvinnan inte röker.
42
Gravida missbrukare inom Lvm-vården