Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

procent, vilket precis motsvarar andelen bland kvinnorna i stort under perioden 2000–
2009 (se tabell 1b). I övrigt skrevs kvinnorna in enligt 4 § LVM i 32 fall och enligt SoL
i 3 fall. De flesta omedelbara omhändertaganden (98 av 115) övergick sedan till vård
enligt 4 § LVM. I de resterande 17 fallen avskrevs eller upphävdes ärendet. En närmare
granskning av dessa 17 fall finns i kapitel 4. Bland de som skrevs in enligt 4 § övergick
placeringen till en frivillig placering enligt SoL i 4 fall. Sammantaget kom kvinnorna i
130 av 150 fall att vårdas enligt 4 § LVM 28 .
I det följande beskrivs gruppen med hänsyn till ålder, missbruk, social situation
med mera. Redovisningen omfattar enbart de kvinnor som varit gravida 29 i samband
med placering – totalt 150 fall. Vi jämför också resultaten med övriga LVM-klienter,
med kvinnor som omhändertagits enligt norska socialtjänstlagens § 6-2a (se kapitel 1)
eller med befolkningen i stort när detta är möjligt och relevant.
3.1 Ålder
Kvinnorna är i genomsnitt 28 år vid inskrivningstillfället, vilket är betydligt yngre
jämfört med kvinnor inom hela LVM där medelåldern är runt 40 år (se kapitel 1). Spridningen
i ålder är dock stor – den yngsta kvinnan är 18 år och den äldsta 45 vid inskrivningstidpunkten.
I de 110 fallen där graviditeten var känd av socialtjänsten när
kvinnan skrevs in var genomsnittsåldern 29 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittsåldern
bland kvinnorna som omhändertagits enligt § 6-2 a (tvångsvård av
gravida) i Norge under perioden 1996–2008 (drygt 200 personer) var densamma – 28
år – men även här var spridningen relativt stor (Lundeberg med flera 2010) .
3.2 Missbruk
I DOK-intervjun finns ett antal frågor om klientens droganvändning – både typ av
drog(er), intagningssätt och frekvens de senaste sex månaderna samt de senaste 30 dagarna
innan intagningen. Om inte klienten själv besvarat frågorna har personal kunnat
fylla i på basis av befintligt aktmaterial. Vi har givetvis utnyttjat DOK-materialet för att
beskriva kvinnornas missbruk men även annat aktmaterial. Vi har lagt vikt vid socialtjänstens
utredningar och hälso- och sjukvårdsakter med exempelvis resultat av drogtester.
Uppgifterna i KIA om placeringsorsak har vi fäst mindre vikt vid om det funnits
diskrepans mellan källorna. Sammantaget finns det dock ett stort tolkningsutrymme.
Det har ibland varit svårt att utröna vilken drog som är den primära (om någon) samt
att väga historiska och aktuella uppgifter mot varandra. Ibland är det tillfälligheter
som avgjort vilken drog som kodats som den primära, men det har varit mindre svårt
att skilja mellan de som enbart använder alkohol (eventuellt i kombination med läkemedel)
och de som använder narkotika i olika kombinationer.
28 Bland alla kvinnor som skrevs in enligt 13 § LVM under perioden 2000–2009 övergick vården i 71 procent av
fallen till 4 § LVM – jämfört med 86 procent i vår grupp.
29 I det följande omnämns gruppen som de som var gravida i samband med placering även om det egentligen
handlar om kvinnor som varit eller sannolikt varit gravida i samband med placering inom LVM-vården.
Gravida missbrukare inom Lvm-vården 33