Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

vi har kunnat stämma av oklarheter eller använda information från uppföljningen på
annat sätt.
Därutöver har vi använt ytterligare två källor som en extra kontroll och för att komplettera
vissa uppgifter. Det gäller den myndighetsinterna resultatredovisningen där
institutionerna rapporterar in ett antal uppgifter om verksamheten. Dessa sammanställs
sedan på myndighetsnivå och används i exempelvis årsredovisningar. Sedan
2007 har institutionerna rapporterat in hur många gravida kvinnor som vårdats under
året 22 och vi har stämt av vår kartläggning med resultatredovisningen – i första hand
som en extra kontroll att vi inte förbisett någon. Vi har också haft stor nytta av ”det
institutionella minnet”, dels för att försäkra oss om att vi har identifierat alla kvinnor
som ingår i gruppen, dels för att fylla på med information om kvinnorna. I många fall
framgår det inte hur det gick efter utskrivning, till exempel om kvinnan fick barn eller
inte, och då har institutionerna ibland kunnat bidra med värdefull information.
Slutligen har vi använt uppgifter från Medicinska födelseregistret 23 vid Socialstyrelsen
för att kartlägga antal barn som har fötts, könsfördelningen, födelsevikt, förlossningssätt,
andel prematura förlossningar samt barnens Apgar-poäng 24 . Dessa uppgifter
har vi fått på gruppnivå, ej på individnivå. Det betyder att vi till Socialstyrelsen
har lämnat en lista på de kvinnor som vi med utgångspunkt i våra källor vet eller tror
har fått barn i samband med placering inom LVM-vården. Tillbaka har vi fått uppgifter
om nämnda variabler för gruppen som helhet – inte avseende enskilda individer eller
enskilda förlossningar.
Alla datakällor har givetvis sina brister och felkällor. En stor del av vårt arbete har
därför bestått av att i möjligaste mån kontrollera uppgifterna mot varandra. Vilken
källa som är mest tillförlitlig beror också på vilken typ av uppgift det handlar om. Information
om exempelvis lagrum, inskrivnings- och utskrivningsdatum, vårdtider och
liknande finns både i KIA- och DOK-systemen, men här har vi enbart använt KIA-data
eftersom det är KIA som är SiS journalföringssystem där alla klienter dokumenteras.
KIA är emellertid inte lika användbart när det gäller typ av missbruk eller social situation.
Här behöver man sammanföra data från klientakter, hälso- och sjukvårdsakter
samt DOK för att få en god bild. I den mån det funnits diskrepanser mellan olika källor
har vi diskuterat oss fram till en bedömning av vad som är rimligt. I några fall har det
funnits hänvisningar till att klienten sagt att hon varit gravid eller fått missfall. Om vi
då inte hittat någon annan verifiering eller kommentar kring detta i det samlade materialet,
har vi inte inkluderat kvinnan i studien. Vi har med andra ord varit tvungna
att bedöma olika källors trovärdighet vilket naturligtvis innebär att andra hade kunnat
göra andra bedömningar. Oftast har det dock varit ganska oproblematiskt att kate-
22 Uppgiften redovisades i SiS årsredovisning 2007 (Statens institutionsstyrelse 2008).
23 För mer information, se http://www.socialstyrelsen.se/register/halsodataregister/medicinskafodelseregistret.
24 En skala som används för att bedöma barnets tillstånd efter förlossningen. Under bedömningen tittar man på
hjärtfrekvens, andning, muskelaktivitet, reflexer och hudfärg. Varje kategori bedöms med 0–2 poäng, som sedan
summeras. Högsta möjliga Apgar-poäng är således 10. Apgar-värdena mäts vanligen efter 1 minut och sedan
igen efter 5 minuter.
Gravida missbrukare inom Lvm-vården 29