Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

lund), SiS LVM-hem Renforsen i Vindeln (Renforsen) och SiS LVM-hem Lunden i Lund
(Lunden) 17 .
Kvinnoinstitutionerna riktar sig till något olika målgrupper, främst beroende på ålder,
typ av missbruk och förekomst av samsjuklighet med missbruk och psykiatrisk
sjukdom. Alla de nämnda LVM-hemmen har haft ett antal gravida klienter under den
aktuella perioden. Hur vanligt förekommande detta är beror dels på målgrupp (Lunden
och Rebecka har exempelvis en yngre målgrupp), dels på institutionens storlek
(Runnagården har exempelvis 40 platser jämfört med 8 platser på Renforsens kvinnliga
avdelningar).
Lunden har sedan ett antal år tillbaka haft ett nära samarbete med barnmorskor,
familjebehandlingsenheter, mamma-barnhem och liknande, och tagit fram särskilda
arbetsmetoder och rutiner (Robertson 2005). Rebecka och Ekebylund har ett etablerat
samarbete med Familjesociala enheten på Karolinska sjukhuset (tidigare Huddinge
sjukhus) (Körlöf 2004). Flera institutioner har eller har haft barnmorskor anställda. Under
2011 tog SiS fram en processkarta som stöd i arbetet med gravida på LVM-hemmen.
Det finns ett antal studier av kvinnor och kvinnors villkor inom LVM-vården där
graviditet eller föräldraskap ofta ingår som ett mer eller mindre explicit tema (Christophs
2002; Ekendahl 2001; Fridell med flera 2009; Gerdner 2005; Hajighasemi 2008;
Jansson 2010; Jonsson & Fridell 2005; Knudsdotter & Wihlborg 2002; Kurube 2004; Körlöf
2004; Laanemets & Kristiansen 2008; Mattsson 2005; Nordvall & Thalén 1997; Skårner
& Regnér 2003; Svensson 2001). När det gäller kvinnor och missbruk generellt har
Trulsson (1998) beskrivit hur graviditet och föräldraskap innebär både möjligheter och
hinder för missbrukande kvinnor. Barnen är en motivationsfaktor och kan förstärka
tillgången till stöd från omgivningen. Men graviditet och föräldraskap innebär också
nya påfrestningar, krav och kontroll från myndigheter och omgivningen – och kanske
brist på stöd. Hotet om att förlora vårdnaden om barnen är ett återkommande tema i
studier av kvinnor inom LVM-vården. En av intervjupersonerna i Christophs (2002)
studie berättar till exempel om hur graviditeten bidrog till att hon var drogfri i ett och
ett halvt år. Sedan åkte barnets fader i fängelse och hon började missbruka igen, vilket
slutade i att barnet omhändertogs. I samtalen med gravida som vårdas på Lunden får
Svensson (2001) intryck av att kvinnorna ”på det hela taget accepterar själva omhändertagandet
för det väntade barnets skull” (sidan 58). Kvinnorna är också inställda på
att försöka bli drogfria för att kunna behålla sitt barn. I Kurubes (2004) studie av LVMklienters
livshistorier återkommer skulden och sorgen hos framför allt kvinnorna över
relationen till och med barnen.
Frågan om graviditet och föräldraskap är också aktuell inom SiS ungdomsvård (se
till exempel Pettersson, 2009; Trulsson, 2008; Ulmanen & Andersson, 2006) även om
ungdomsvården inte ingår i vår kartläggning.
17 Renforsen har både manliga och kvinnliga avdelningar samt akutplatser som är avsedda för både kvinnor och
män. I dag finns en manlig och en kvinnlig avdelning på Lunden men så var inte fallet under undersökningsperioden.
SiS LVM-hem Östfora/Ekebylund är en administrativ sammanslagning av två institutioner, varav Ekebylund
vårdar kvinnor. De övriga institutionerna tar enbart emot kvinnor.
Gravida missbrukare inom Lvm-vården 23