Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse
Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse
i sammanhanget betydelsefulla förändringar – den gamla ordalydelsen är i stort sett exakt densamma som tidigare 10 . 1.3 Andra nordiska initiativ I Norge infördes § 6-2a, som öppnade för tvångsomhändertaganden av gravida av hänsyn till barnet, i socialtjänstlagen 1996. Lagändringen gav inga direkta avtryck i grannländernas lagstiftning eller politik, men som nämnts i inledningen fanns det en tydlig koppling till den norska modellen i den svenska regeringens förslag till ändring av LVM som presenterades 2009. I Finland har också frågan om eventuell tvångsvård av gravida dykt upp vid olika tillfällen under de senaste decennierna även om den finska Lagen om missbruksvård i grunden bygger på frivillighet, och tvångsvård på grund av missbruk är mycket ovanligt 11 . När den finska Barnskyddslagen skulle reformeras i slutet av 1980-talet uppstod exempelvis frågan om tvångsvård av gravida missbrukande kvinnor i den politiska debatten. Men lagen kom att förespråka frivilliga insatser generellt, och regeringen underströk i sin proposition betydelsen av att tillhandahålla frivilliga stöd- och vårdinsatser för gravida med missbruksproblem. Under 2007 tillsattes för första gången en särskild statlig arbetsgrupp för att utreda frågan om säkerställande av vård för gravida missbrukare. Att gruppen tillsattes och hur uppdraget formulerades (man ville bland annat ha konkreta förslag till eventuella lagändringar) återspeglade en tydlig prioritering av frågan i såväl regeringsförklaring som hos social- och hälsovårdsministern (Leppo 2009). Gruppen lämnade sin rapport 2009 och förespråkar där möjligheten till tvångsvård av gravida missbrukare om missbruket utgör ett allvarligt hot mot fostrets hälsa. Enligt förslaget skulle behovet av tvångsvård bedömas var 30:e dag och vårdtiden skulle då kunna förlängas fram till förlossningen (Leppo 2009). I skrivande stund har inget konkret lagändringsförslag eller liknande presenterats. Danmark har en helt annan tradition när det gäller tvångsvård jämfört med framför allt Sverige och Norge, men även här började det ”röra på sig” i frågan om tvångsvård av gravida missbrukare i slutet på 00-talet. Sedan 2007 är danska kommuner skyldiga att erbjuda frivillig tvångsvård till gravida narkotikamissbrukare som vägrar frivillig vård. Sedan 2008 gäller detta även alkoholmissbrukande gravida. Modellen påminner mest om norska socialtjänstlagens § 6-3 som innebär att en individ kan ingå avtal med institutionen om att kvarhålla honom/henne (i maximalt tre veckor) – så kallat frivilligt tvång. I Danmark får de gravida kvinnorna således välja om de vill skriva på ett kontrakt som innebär att de i ett senare skede kan tvångsvårdas om de hotar att avbryta den pågående vården. År 2009 öppnade följaktligen Danmarks första rikstäckande 10 Personlig kommunikation från Karl Harald Søvig, april 2012. 11 Den finska Lagen om missbruksvård (1986) bygger på frivillighet men öppnar för tvångsvård om missbruket är livshotande för individen själv eller om missbrukaren utgör en fara för andra. Vårdtiden är begränsad till fem dagar i förstnämnda fall och maximalt 30 dagar i det senare fallet. Tvångsvård enligt Lagen om missbruksvård tillämpas ytterst sällan i Finland och inte alls gentemot gravida kvinnor (Leppo 2009). I den mån missbrukare tvångsomhändertas sker det snarare med stöd i Mentalvårdslagen (Stenius 2008). 20 Gravida missbrukare inom Lvm-vården
dygnsvårdsinrättning för gravida missbrukare med fem platser – i projektform med stöd från bland annat Sundhedsstyrelsen 12 . Samma år beställde Socialministeriet en systematisk kunskapssökning från Socialforskningsinstitutet om tvång i behandlingen av missbrukare, med fokus på gravida missbrukare. Kunskapsöversikten publicerades 2011 och fastslog, om man kan använda ett sådant uttryck, att ”tvangsbehandling af misbrugere kan give positive resultater”. Samtidigt påpekas det att ett positivt resultat beror på samspelet mellan många faktorer, såsom implementeringen av och kvaliteten på eftervården samt socialtjänstens stöd och uppföljning. Det har dock inte varit möjligt att peka på vilka faktorer som är nödvändiga för ett positivt resultat. Kunskapsöversikten pekar också på att tvångsvård kan innebära negativa resultat om nödvändiga faktorer saknas, såsom hög kvalitet i behandlingen (Deding 2011). Rapporten presenterades på Social- og integrationsministeriets webbplats med underrubriken ”Socialminister Benedikte Kiær og sundhedsminister Bertel Haarder vil vurdere mulighederne for tvangstilbageholdelse af gravide misbrugere” 13 . Inledningsvis framhåller departementet att missbruk under graviditet kan medföra allvarliga skador på det ofödda barnet. Departementet konstaterar att möjligheten som finns att kvarhålla missbrukare i vården nästan aldrig används, vare sig generellt eller när det gäller gravida. Socialministern och hälsoministern tillsatte så en departementsöverskridande arbetsgrupp som ska undersöka om det finns förutsättningar för att utforma en dansk modell för tvångsvård av gravida missbrukare. Arbetsgruppen förväntades komma med ett förslag i slutet på 2011 men den hann inte lämna något förslag innan Danmark fick en ny mitten-vänsterregering hösten 2011. Frågan bereds därför fortfarande i Regeringskansliet och den nya regeringen har ännu inte tagit ställning till hur man ska gå vidare 14 . Kring 2008–2009 ser vi alltså att det finns rörelser i Sverige, Finland och Danmark som på olika sätt hänvisar till eller är inspirerade av den norska tvångslagstiftningen gentemot gravida 15 . Våren 2012 har det dock inte lämnats några konkreta lagförslag – frågan är fortfarande under beredning eller utredning. 1.4 Kvinnor inom LVM-vården Årligen vårdas cirka 350 enskilda kvinnor inom SiS missbruksvård. De flesta vårdas utan samtycke enligt LVM men vissa placeras frivilligt enligt socialtjänstlagen, SoL. År 2009 gjordes 402 intagningar av kvinnor, varav 87 var frivilliga intagningar. Antalet enskilda kvinnor var 334 samma år (Statens institutionsstyrelse 2010). Antalet intagningar, antalet enskilda kvinnor och fördelningen mellan frivilliga intagningar och intagningar enligt LVM har varit ganska stabilt under 2000-talets första decennium. Det samma gäller kvinnornas medelålder som är 39–40 år. Se tabell 1a. 12 Motsvarar i stort Socialstyrelsen. 13 Se http://www.sm.dk/Nyheder/Sider/Vis%20Nyhed.aspx?NewsItem=629 (läst 2012-02-03). 14 E-post från Ina Vang Runager, Socialministeriet, februari 2012. 15 Se även Søvig (2011) för ett nordiskt perspektiv på frågan om tvångsvård av gravida. Gravida missbrukare inom Lvm-vården 21
- Page 1 and 2: INSTITUTIoNSVårD I FokUS n Nr 9 20
- Page 3 and 4: Gravida missbrukare inom LVM-vårde
- Page 5 and 6: Förord Under 2009 inleddes ett utv
- Page 7 and 8: 310 Omständigheter under gravidite
- Page 9 and 10: Lista över tabeller Tabell 1a. Kvi
- Page 11 and 12: Tabell 25. Omhändertagande av barn
- Page 13 and 14: eller sin psykiska sjukdom att de s
- Page 15 and 16: genom att inte kunna hejda sitt mis
- Page 17 and 18: I vårt sammanhang kan det dock var
- Page 19 and 20: I övrigt inväntade man den komman
- Page 21: från anhöriga framhålls också s
- Page 25 and 26: lund), SiS LVM-hem Renforsen i Vind
- Page 27 and 28: På grund av bortfall och att inskr
- Page 29 and 30: 2008 saknades dokumentation rörand
- Page 31 and 32: vi har kunnat stämma av oklarheter
- Page 33 and 34: antydningar har alltså varit intre
- Page 35 and 36: procent, vilket precis motsvarar an
- Page 37 and 38: Vid en jämförelse med materialet
- Page 39 and 40: Knappt hälften av klienterna (43 p
- Page 41 and 42: TABELL 9 Partnerrelation bland kvin
- Page 43 and 44: TABELL 11b Åldersfördelning på m
- Page 45 and 46: TABELL 13 Rökning bland kvinnor so
- Page 47 and 48: TABELL 15 Antal tidigare vårdtillf
- Page 49 and 50: socialtjänsten av MVC som berätta
- Page 51 and 52: Graviditeten är inte alltid känd,
- Page 53 and 54: avviker eller får tillgång till d
- Page 55 and 56: kvinnan gjorde abort i 35 fall och
- Page 57 and 58: tigaste måttet på ett barns måen
- Page 59 and 60: Vårdsituation vid förlossningen H
- Page 61 and 62: När vi läst aktmaterialet har vi
- Page 63 and 64: den aktuella placeringen. De kan do
- Page 65 and 66: kommer inte till institutionen men
- Page 67 and 68: TABELL 29 Graviditetsvecka då abor
- Page 69 and 70: möjligen har varit gravid, det vil
- Page 71 and 72: tänker att hon är gravid. Efter a
i sammanhanget betydelsefulla förändringar – den gamla ordalydelsen är i stort sett<br />
exakt densamma som tidigare 10 .<br />
1.3 Andra nordiska initiativ<br />
I Norge infördes § 6-2a, som öppnade för tvångsomhändertaganden av gravida av hänsyn<br />
till barnet, i socialtjänstlagen 1996. Lagändringen gav inga direkta avtryck i grannländernas<br />
lagstiftning eller politik, men som nämnts i inledningen fanns det en tydlig<br />
koppling till den norska modellen i den svenska regeringens förslag till ändring av<br />
<strong>LVM</strong> som presenterades 2009. I Finland har också frågan om eventuell tvångsvård av<br />
gravida dykt upp vid olika tillfällen under de senaste decennierna även om den finska<br />
Lagen om missbruksvård i grunden bygger på frivillighet, och tvångsvård på grund<br />
av missbruk är mycket ovanligt 11 . När den finska Barnskyddslagen skulle reformeras i<br />
slutet av 1980-talet uppstod exempelvis frågan om tvångsvård av gravida missbrukande<br />
kvinnor i den politiska debatten. Men lagen kom att förespråka frivilliga insatser<br />
generellt, och regeringen underströk i sin proposition betydelsen av att tillhandahålla<br />
frivilliga stöd- och vårdinsatser för gravida med missbruksproblem. Under 2007 tillsattes<br />
för första gången en särskild statlig arbetsgrupp för att utreda frågan om säkerställande<br />
av vård för gravida <strong>missbrukare</strong>. Att gruppen tillsattes och hur uppdraget<br />
formulerades (man ville bland annat ha konkreta förslag till eventuella lagändringar)<br />
återspeglade en tydlig prioritering av frågan i såväl regeringsförklaring som hos social-<br />
och hälsovårdsministern (Leppo 2009). Gruppen lämnade sin rapport 2009 och<br />
förespråkar där möjligheten till tvångsvård av gravida <strong>missbrukare</strong> om missbruket<br />
utgör ett allvarligt hot mot fostrets hälsa. Enligt förslaget skulle behovet av tvångsvård<br />
bedömas var 30:e dag och vårdtiden skulle då kunna förlängas fram till förlossningen<br />
(Leppo 2009). I skrivande stund har inget konkret lagändringsförslag eller liknande<br />
presenterats.<br />
Danmark har en helt annan tradition när det gäller tvångsvård jämfört med framför<br />
allt Sverige och Norge, men även här började det ”röra på sig” i frågan om tvångsvård<br />
av gravida <strong>missbrukare</strong> i slutet på 00-talet. Sedan 2007 är danska kommuner skyldiga<br />
att erbjuda frivillig tvångsvård till gravida narkotika<strong>missbrukare</strong> som vägrar frivillig<br />
vård. Sedan 2008 gäller detta även alkoholmissbrukande gravida. Modellen påminner<br />
mest om norska socialtjänstlagens § 6-3 som innebär att en individ kan ingå avtal med<br />
institutionen om att kvarhålla honom/henne (i maximalt tre veckor) – så kallat frivilligt<br />
tvång. I Danmark får de gravida kvinnorna således välja om de vill skriva på ett<br />
kontrakt som innebär att de i ett senare skede kan tvångsvårdas om de hotar att avbryta<br />
den pågående <strong>vården</strong>. År 2009 öppnade följaktligen Danmarks första rikstäckande<br />
10 Personlig kommunikation från Karl Harald Søvig, april 2012.<br />
11 Den finska Lagen om missbruksvård (1986) bygger på frivillighet men öppnar för tvångsvård om missbruket<br />
är livshotande för individen själv eller om <strong>missbrukare</strong>n utgör en fara för andra. Vårdtiden är begränsad till fem<br />
dagar i förstnämnda fall och maximalt 30 dagar i det senare fallet. Tvångsvård enligt Lagen om missbruksvård<br />
tillämpas ytterst sällan i Finland och inte alls gentemot gravida kvinnor (Leppo 2009). I den mån <strong>missbrukare</strong><br />
tvångsomhändertas sker det snarare med stöd i Mentalvårdslagen (Stenius 2008).<br />
20<br />
<strong>Gravida</strong> <strong>missbrukare</strong> <strong>inom</strong> Lvm-<strong>vården</strong>