Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

More documents

Recommendations

Info

1.2 Erfarenheterna från Norge År 1993 fick Norge en ny socialtjänstlag, Lov om sosiale tjenester (LOST), som även reglerar tvångsvård. I socialtjänstlagens sjätte kapitel anges villkoren för vård utan samtycke för personer som har ett fortgående missbruk (§ 6-2) och även villkoren för så kallad ”frivilligt” tvång (§ 6-3), vilket innebär att klienten samtycker till kvarhållning i vård. År 1996 kompletterades lagen med § 6-2a som innebär att gravida missbrukare kan vårdas utan samtycke om det är högst sannolikt att barnet kommer att födas med skador till följd av kvinnans missbruk 8 . Omhändertagandet sker alltså av hänsyn till fostrets liv och hälsa – oberoende av skaderisken för kvinnan. I valet mellan fostrets hälsa och moderns autonomi har man tydligt valt att prioritera fostret (Söderström & Skolbekken 2012). Enligt § 6-2a kan den gravida kvinnan kvarhållas under hela den återstående delen av graviditeten. Nästan 20 år efter att den nya socialtjänstlagen kom till publicerades en utvärdering av hur tvångsparagraferna använts under dessa år (Lundeberg med flera 2010). Utvärderingen omfattade omhändertagandeprocessen, socialarbetarnas inställning till tvång, regionala skillnader och könsskillnader i tvångsanvändning, beskrivningar av vilka som vårdas utan samtycke, fallstudier av hur vården och eftervården organiseras samt klienternas upplevelser av omhändertagandet och vårdtiden. Rapporten visar att tvångsvård generellt oftare används för kvinnor än för män, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att missbrukets utbredning är betydligt högre bland män jämfört med bland kvinnor. En möjlig förklaring är att det finns en underliggande offerkonstruktion som gör att sjukvården, polisen, anhöriga eller andra kanske är mer benägna att anmäla missbrukande kvinnor till socialtjänsten. Det finns en större uppmärksamhet och vilja att få kvinnor ut ur prostitution och att skydda dem mot våld och övergrepp i missbruksmiljöerna. Snedvridningen kan också påverkas av att missbrukande män oftare återfinns inom kriminalvården och så att säga redan är omhändertagna (Lundeberg med flera 2010, sidan 11 f). Trots att antalet personer med tungt missbruk är högt, är tvångsomhändertaganden relativt sällsynta i Norge. Enkäter och intervjuer med socialarbetare antyder att det delvis hänger ihop med lagstiftningens stränga villkor för användning av tvång, relativt få anmälningar till socialtjänsten, kapacitets- och kvalitetsproblem i vården samt socialtjänstens syn på tvång och självbestämmande. Användningen av vård utan samtycke (§§ 6-2, 6-2a) har emellertid ökat över tid, troligen till följd av att missbrukarna blivit allt mer problemtyngda med ökad grad av samsjuklighet (missbruk och psykiatrisk sjukdom). Även organisatoriska och kunskapsmässiga förhållanden inom socialtjänsten tycks ha spelat en viss roll; sannolikheten att socialtjänsten öppnar ett tvångsärende ökar om det finns anställda som är specialiserade på tvångsärenden. Påtryckningar 8 Vård utan samtycke generellt och gentemot gravida kräver att det finns ett pågående missbruk hos klienten. Missbruk av vad framgår dock inte i själva lagtexten förutom att benämningen ”rusmiddelmisbrukere” används i rubriken till kapitel 6 (”Særlige tiltak overfor rusmiddelmisbrukere”) och ”rusmiddelmisbruker” används i § 6-2a. I förarbetena beskrivs emellertid rusmedel som ett gemensamt begrepp för alkohol, narkotika och andra rusframkallande medel (Søvig 2007). 18 Gravida missbrukare inom Lvm-vården
från anhöriga framhålls också som en viktig faktor. Anhörigpress spelar emellertid en större roll för generella tvångsomhändertaganden jämfört med omhändertaganden av gravida (Lundeberg med flera 2010, sidan 77). Gravida som vårdas enligt § 6-2a har i första hand ett narkotikamissbruk eller blandmissbruk. Utvärderarna menar att alkoholens relativa frånvaro, både i generella tvångsärenden och bland gravida, är påfallande – inte minst med tanke på den numera omfattande kunskapen om alkoholens skadeverkningar på fostret. De intervjuade socialarbetarna hänvisar till att alkoholen har större kulturell acceptans och att hälso- och sjukvårdspersonal ofta undviker att uppmärksamma patientens alkoholvanor. Socialtjänsten mottar jämförelsevis få anmälningar om alkoholmissbruk och uppmärksamheten förskjuts således mot narkotikamissbruk. Det saknas också i högre grad adekvata behandlingsplatser för tunga alkoholmissbrukare, vilket också minskar benägenheten att omhänderta klienter med alkohol som primärdrog. Genomsnittsåldern för de gravida kvinnor som ingick i utvärderingen av den norska tvångslagstiftningen var 28 år. Utvärderingen visade ett tydligt samband mellan ålder och primärdrog(er) där narkotika dominerar bland de yngre klienterna och inslaget av alkohol ökar med åldern. Trots att lagen funnits sedan 1996 och trots en förmodad större rutin när det gäller omhändertagande av gravida, hade alla gravida som ingick i studien omhändertagits akut. Vården varierade också mellan regionerna. I vissa regioner finns det särskilda enheter/avdelningar som tar emot gravida (exempelvis Borgestadklinikken), medan andra vårdas på blandade avdelningar. Intressant från vårt perspektiv är att hänsyn till den gravidas egna psykiska hälsa har en avgörande betydelse för huruvida det blir ett tvångsärende, trots att kvinnans eventuella ohälsa inte direkt omfattas av den aktuella lagparagrafen (Lundeberg med flera 2010, sidan 251). I samband med förarbetena och debatten kring införandet av § 6-2a fanns farhågor om att gravida missbrukare skulle undanhålla sig mödravård och annan vård om de riskerade att tvångsomhändertas – ett argument vi också känner igen från de utredningar som presenterats ovan. Det visade sig att i drygt 40 procent av de fall som ingick i den norska utvärderingen var det kvinnan själv som först tagit kontakt med socialtjänsten (Lundeberg med flera 2010, sidan 93). Ny hälso- och omsorgstjänstlag Från 1 januari 2012 har den tidigare socialtjänstlagen (Lov om sosiale tjenester) slagits ihop med Lov om helsetjenesten i kommunene till en gemensam hälso- och omsorgstjänstlag – Helse- og omsorgstjenesteloven. Lagen reglerar kommunernas ansvar för den delen av sjukvård och socialvård som inte ligger under landsting/region eller staten. De delar av lagen som numera reglerar tvångsomhändertaganden av missbrukare finns i kapitel 10 – ”Tvangstiltak overfor rusmiddelavhengige”. Möjligheten att omhänderta gravida missbrukare som tidigare reglerades av Lov om sosiale tjenester § 6-2a finns nu reglerad i Helse- og omsorgstjenestelovens § 10-3 9 . Lagändringen innebär inga 9 Se bilagan för texten i sin helhet. Gravida missbrukare inom Lvm-vården 19
Page 1 and 2: INSTITUTIoNSVårD I FokUS n Nr 9 20
Page 3 and 4: Gravida missbrukare inom LVM-vårde
Page 5 and 6: Förord Under 2009 inleddes ett utv
Page 7 and 8: 310 Omständigheter under gravidite
Page 9 and 10: Lista över tabeller Tabell 1a. Kvi
Page 11 and 12: Tabell 25. Omhändertagande av barn
Page 13 and 14: eller sin psykiska sjukdom att de s
Page 15 and 16: genom att inte kunna hejda sitt mis
Page 17 and 18: I vårt sammanhang kan det dock var
Page 19: I övrigt inväntade man den komman
Page 23 and 24: dygnsvårdsinrättning för gravida
Page 25 and 26: lund), SiS LVM-hem Renforsen i Vind
Page 27 and 28: På grund av bortfall och att inskr
Page 29 and 30: 2008 saknades dokumentation rörand
Page 31 and 32: vi har kunnat stämma av oklarheter
Page 33 and 34: antydningar har alltså varit intre
Page 35 and 36: procent, vilket precis motsvarar an
Page 37 and 38: Vid en jämförelse med materialet
Page 39 and 40: Knappt hälften av klienterna (43 p
Page 41 and 42: TABELL 9 Partnerrelation bland kvin
Page 43 and 44: TABELL 11b Åldersfördelning på m
Page 45 and 46: TABELL 13 Rökning bland kvinnor so
Page 47 and 48: TABELL 15 Antal tidigare vårdtillf
Page 49 and 50: socialtjänsten av MVC som berätta
Page 51 and 52: Graviditeten är inte alltid känd,
Page 53 and 54: avviker eller får tillgång till d
Page 55 and 56: kvinnan gjorde abort i 35 fall och
Page 57 and 58: tigaste måttet på ett barns måen
Page 59 and 60: Vårdsituation vid förlossningen H
Page 61 and 62: När vi läst aktmaterialet har vi
Page 63 and 64: den aktuella placeringen. De kan do
Page 65 and 66: kommer inte till institutionen men
Page 67 and 68: TABELL 29 Graviditetsvecka då abor
Page 69 and 70: möjligen har varit gravid, det vil
Page 71 and 72:
tänker att hon är gravid. Efter a
Page 73 and 74:
I vårt material ingår oftast ett
Page 75 and 76:
LVM-omhändertagandet. Ibland är d
Page 77 and 78:
heroin samt lugnande medel under gr
Page 79 and 80:
Vidare framgår av utredningen att
Page 81 and 82:
Vanja även till följd av detta ut
Page 83 and 84:
Graviditeten refereras men tonas ne
Page 85 and 86:
Kammarrättens bedömning Hittills
Page 87 and 88:
Syftet med vården uppnått Hänsyn
Page 89 and 90:
Socialnämnden går så vidare med
Page 91 and 92:
medicinering kommer fortsätta på
Page 93 and 94:
slutet om omedelbart omhändertagan
Page 95 and 96:
med hänsyn till den pågående gra
Page 97 and 98:
vid och hon uteblivit från mödrav
Page 99 and 100:
livit gravid under placeringen, vil
Page 101 and 102:
är gravid när LVM kommer på tal.
Page 103 and 104:
Sammanfattning av förmodade gravid
Page 105 and 106:
6. Sammanfattning och diskussion I
Page 107 and 108:
eller metadon förskrivet under ins
Page 109 and 110:
mån det går att tala om en prakti
Page 111 and 112:
7. Referenser Armelius, B-Å; Bihla
Page 113 and 114:
Jakobsson, A; Hensing, G; Spak, F.
Page 115 and 116:
Socialdepartementet. (2009). Insats
Page 117 and 118:
Søvig, KH. (2007). Tvang overfor r
Page 119 and 120:
hänvisar till den tidigare skrivni
Page 121 and 122:
Foto: StenÅke Stenberg Produktio
show all

Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?