Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

tiken tar hänsyn till närstående, födda som ofödda. Att utredningen inte nämner LVM
i sammanhanget hänger samman med utredningens förslag om att LVM ska upphöra
och att all vård utan samtycke i fortsättningen ska ske enligt LPT.
Skyddet för det ofödda barnet – en angelägenhet även på EU-nivå
Sedan 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen. Trots att social- och folkhälsofrågor
i grunden är nationella angelägenheter kan man skönja vissa rörelser på området
de senare åren. Synen på alkohol har exempelvis förändrats från att enbart vara en
lantbruks- eller handelsfråga till att mer och mer definieras som en social och folkhälsofråga
(Cisneros Örnberg 2009, 2012). Än så länge handlar EU:s initiativ om så kallat
soft governance. Det vill säga: man tar fram rekommendationer, stöddokument, anordnar
konferenser, stödjer forskning och liknande – utanför lagstiftningens, direktivens
och domstolens domän. Ofta handlar det om att hitta den minsta gemensamma
nämnaren, det som ”alla” kan enas om och sedan utgå från detta. Ett exempel på sådan
mjuk styrning är en EU-strategi som antogs 2006 med syfte att minska alkoholrelaterade
skador. Här pekas fem prioriterade områden ut: att skydda barn, unga och ofödda
barn; att minska antalet skador och dödsfall i samband med alkoholrelaterade trafikolyckor;
att förhindra alkoholrelaterade skador bland vuxna och alkoholens negativa
effekter i arbetslivet; att informera och öka medvetenheten om riskfylld och skadlig
alkoholkonsumtion och om goda alkoholvanor; samt att utveckla, stödja och förvalta
en gemensam kunskapsbas rörande alkoholens påverkan och betydelse (Europeiska
kommissionen 2006).
Dokumentet är illustrativt i den meningen att det omfattar teman och frågor som är
relativt okontroversiella, åtminstone vid en första anblick. Frågan om barn, unga och
det ofödda barnet kommer allra först på den listan. Ett konkret delmål anges också
här, nämligen att minska fostrets exponering för alkohol under graviditeten och därigenom
antalet barn som föds med fetala alkoholeffekter, (FAE). I strategidokumentet
finns emellertid ingen ytterligare diskussion om detta, trots att kunskapen om sambandet
mellan alkoholkonsumtion under graviditeten och förekomst av FAE fortfarande är
ganska skör (Leppo & Hecksher 2011).
Vägen mellan Bryssel och Rosenbad är lättare att följa. Våren 2011 antogs nämligen
regeringens förslag till en samlad strategi på ANDT-området (alkohol, narkotika, dopning,
tobak) i riksdagen. Ett av de långsiktiga målen är att ”Barn ska skyddas mot skadliga
effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak”. För att uppnå detta
har tre prioriterade mål angivits, varav det första är att färre barn ska födas med skador
orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. Ambitionen är alltså densamma
på europeisk och svensk nivå. Strategin fokuserar på det stora flertalet kvinnor som har
en måttlig användning av alkohol, narkotika eller tobak eller eventuellt ett riskbruk 7 .
När det gäller kvinnor med ”ett etablerat och långvarigt” missbruk understryks behovet
av tät uppföljning inom mödrahälsovården och kvalificerat stöd och behandling.
7 Den svenska narkotikapolitiken bygger på premissen att all användning av icke-förskrivna narkotiska preparat
är illegal och skadlig (Olsson med flera 2011), men i detta sammanhang handlar det om bruk, riskbruk och
missbruk utifrån ett screening- och diagnosklassificeringsperspektiv.
16
Gravida missbrukare inom Lvm-vården