Gravida missbrukare inom LVM-vården - Statens Institutionsstyrelse

hälften använder heroin och fyra av tio missbrukar alkohol. I sju av tio fall har kvinnan
ett relativt aktuellt injektionsmissbruk.
Ett fåtal av kvinnorna har arbetsinkomster, de flesta uppbär försörjningsstöd eller
annat ekonomiskt bistånd. Ungefär hälften av kvinnorna försörjer sig enbart på bistånd
från socialtjänst eller Försäkringskassan. De övriga har även inkomster från kriminell
verksamhet, prostitution eller liknande. När det gäller boende är fördelningen likartad;
ungefär hälften av kvinnorna har ett stadigt boende medan övriga är bostadslösa, bor
på institution, bor hos familj eller har ett annat ”oförutsägbart” boende.
Så gott som alla kvinnor i vår studie lever tillsammans med en partner eller har en
partnerrelation, vilket skiljer denna grupp från övriga LVM-klienter. I minst två av tre
fall missbrukar även partnern, så det kan ifrågasättas huruvida partnerrelationen är
en skyddsfaktor i sammanhanget. När det gäller familjesituation i övrigt har kring 40
procent av kvinnorna minderåriga barn sedan tidigare. Totalt rör det sig om 57 kvinnor
som tillsammans har 115 minderåriga barn. Flertalet (fyra av fem) av dessa kvinnor har
ett eller flera barn som är föremål för omhändertagande insatser, såsom foster- eller
familjehemsplacering, vilket är betydligt högre jämfört med andra LVM-klienter.
Kvinnorna i vår studie har, som andra LVM-klienter, ett brett spektrum av fysiska
och psykiska sjukdomar och besvär. Två av tre har hepatit C, och andra återkommande
problem är astma, tandinfektioner, klamydia, hiv, högt blodtryck med mera. En faktor
som påverkar såväl kvinnans som fostrets hälsa är rökning. Vi har inga säkra uppgifter
om rökning men enligt våra noteringar röker åtminstone två av tre av kvinnorna i vårt
material. Därutöver finns olika exempel på psykisk ohälsa, såsom självskadebeteende,
neuropsykiatriska störningar, hjärnskador eller personlighetsstörning. Många kvinnor
har blivit sexuellt utnyttjade eller misshandlade, även under graviditeten. Och kvinnorna
kan själva också utöva våld – mot andra eller riktat mot fostret. Samtidigt finns
det exempel på kvinnor med relativt god hälsa eller som har besvär som enbart är
relaterade till själva graviditeten.
I hälften av fallen har kvinnan inte tidigare vårdats inom SiS. Fyra av tio har dock
tidigare vårdats enligt LVM, vilket motsvarar förhållandet bland kvinnliga LVM-klienter
generellt. En av fem har vårdats inom SiS tre eller fler gånger tidigare.
Det är socialnämnden som ansöker om vård enligt LVM men det kan vara ett antal
olika aktörer involverade i en anmälan eller en utredning. Det är svårt att säga vilka
aktörer som är ”vanligast” i sammanhanget, och det är heller inte så viktigt eftersom
en del av graviditeterna i vår studie inte alls är kända vid tidpunkten för omhändertagandet
heller. Men det förekommer anmälningar från såväl familj och polis som mödrahälsovård
och psykiatri . Vi ser också många exempel på att läkarutlåtanden är en
viktig del i utredningen, och ibland kan läkarna starkt understryka behovet av vård
just för fostrets skull.
I 125 fall vet vi att kvinnan var gravid redan vid inskrivningen och oftast är graviditeten
då känd av socialtjänsten. I genomsnitt var kvinnorna cirka i vecka 21 vid
inskrivningen och fördelningen var ganska jämn mellan olika trimestrar.
I vårt material har vi hittat 30 fall där kvinnan fått substitutionsbehandling i anslutning
till graviditeten. Det förekommer även att klienter fortsättningsvis får subutex
104
Gravida missbrukare inom Lvm-vården