Skolans räddningsplan - Närpes stad

Närpes Stad – Mosebacke skola 

RÄDDNINGSPLAN 


1

INNEHÅLL 



1. GRUNDER FÖR RÄDDNINGSPLANEN .................................... 6 

1.1. GRUNDER I LAGAR OCH FÖRORDNINGAR ................................... 6 

1.2. MÅLSÄTTNINGEN MED PLANEN ..................................................... 7 

1.3. ALLMÄNNA UPPGIFTER OM OBJEKTET ........................................ 8 

1.3.1. Personal som skall skyddas ................................................. 9 

1.4. KOPPLING TILL KOMMUNENS RÄDDNINGSVÄSEN ................... 10 

2. FAROSITUATIONER OCH DERAS VERKNING ...................... 11 

2.1. ÄMNEN SOM FÖRORSAKAR RISKER ........................................... 12 

2.2. RISKANALYS ................................................................................... 13 

3. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA FARLIGA SITUATIONER 

OCH MÖJLIGHETER TILL SKYDD ......................................... 15 

3.1. BRANDSÄKERHET .......................................................................... 16 

3.1.1. Förebyggande av bränder ................................................... 16 

3.1.2. Konstruktivt brandskydd ..................................................... 17 

3.1.3. Anvisningar för konstruktivt brandskydd .......................... 18 

3.1.4. Övervakningsplan för heta arbeten .................................... 20 

3.1.5. Förebyggande av anlagda bränder ..................................... 21 

3.1.5.1.Anvisningar för att förebygga anlagda bränder .... 22 

3.1.6. Intern brandsyn .................................................................... 23 

3.1.7. Restvärdesräddning ............................................................. 24 

3.1.7.1.Anvisningar för restvärdesräddning: ..................... 24 

3.2. FARLIGA ÄMNEN ............................................................................. 25 

3.2.1. Hanteringsanvisningar för farliga ämnen .......................... 25 

3.3. ARBETARSKYDD OCH FÖRSTA HJÄLPBEREDSKAP ................ 26 

3.3.1. Anvisningar för att minska arbetsolycksfallen ................. 26 

3.4. FÖREBYGGANDE AV BROTT ......................................................... 27 

3.4.1. Brottsförebyggande anvisningar ........................................ 28 

3.5. ADB-SÄKERHET .............................................................................. 29 

3.5.1. Anvisningar för att förhindra läckage av data ................... 30 

3.6. MILJÖSKADOR ................................................................................ 31 

3.6.1. Anvisningar för bekämpning av miljöskada ...................... 32 

3.7. UNDERHÅLL AV FASTIGHETEN .................................................... 33 

3.8. SKYDDSRUM ................................................................................... 34 

3.8.1. Användningsplan för skyddsrum och övriga skydd ......... 35 

2



4. PERSONER SOM ANSVARAR FÖR SÄKERHETEN .............. 36 

4.1. SÄKERHETSUTBILDNING .............................................................. 37 

4.1.1. Utbildning av säkerhetspersonal ........................................ 38 

4.1.2. Säkerhetspersonalens utbildningssituation ..................... 39 

5. SÄKERHETSMATERIAL .......................................................... 40 

5.1. TABELL ÖVER SÄKERHETSMATERIAL ........................................ 41 

6. ANVISNINGAR FÖR FUNKTIONER I OLIKA OLYCKS-, FARO, 

OCH SKADESITUATIONER ..................................................... 42 

6.1. ALLMÄNNA ANVISNINGAR I HÄNDELSE AV OLYCKA ............... 42 

6.1.1. Anvisning för nödanmälan (exempel) ................................ 42 

6.1.2. Interna alarmeringssystem .................................................. 43 

6.1.3. Utrymning av byggnaden .................................................... 43 

6.1.4. Information vid en olyckssituation ..................................... 44 

6.1.5. Återhämtning efter skadan .................................................. 45 

6.2. ANVISNINGAR FÖR OLIKA OLYCKSTYPER ................................. 46 

6.2.1. Instruktion för brand ............................................................ 46 

6.2.2. Instruktion vid olycksfall eller sjukdomsfall ...................... 47 

6.2.3. Instruktion för möte av en hotfull person .......................... 48 

6.2.4. Instruktion för bombhot ....................................................... 49 

6.2.5. Instruktion för stöld eller rån .............................................. 50 

6.2.6. Instruktion i händelse av elavbrott ..................................... 51 

6.2.7. Instruktion vid gasfara ......................................................... 52 

6.2.8. Instruktion vid strålningsfara .............................................. 54 

6.2.9. Åtgärder för skydd i skyddsrummet ................................... 57 

3

PLANEN HAR GJORTS AV: 

Datum 

Namn 




Uppgift 

14.10.2008 Staffan Holmberg Rektor 

PLANEN HAR GODKÄNTS AV: 

Datum 

Namn 

Uppgift 

14.10.2008 Staffan Holmberg rektor 

PLANEN HAR KOMPLETTERATS AV: 

Datum 

Namn 

Uppgift 

14.10.2008 Anders Enlund Slöjdlärare 

4

DISTRIBUTION OCH DATUM 



Ledning/Räddningsverk Plan/delar Antal 

Räddningsverket 

Personer med delområdesansvar 

Räddningsplan för Mosebacke skola 

I nuläget finns det 2 st. säkerhetsplaner. Säkerhets- / skyddscheferna ansvarar för att de distribueras 

och uppdaterar planen minst en gång varje år och alltid då när det sker förändringar. 

1 

5



1. GRUNDER FÖR SÄKERHETSPLANEN 

1.1. GRUNDER I LAGAR OCH FÖRORDNINGAR 

Eld samt lättantändliga och explosiva eller annars farliga ämnen skall hanteras varsamt 

och med iakttagande av tillräcklig försiktighet. 

När ett reparationsarbetet eller ett annat arbete medför avsevärd ökning av brandrisken 

eller risken för en annan olycka, skall tillräckliga försiktighetsåtgärder vidtas. 

Var och en är skyldig att så långt han förmår se till att bestämmelserna om förebyggande 

av eldsvåda och andra olyckor iakttas där han har bestämmanderätt. 

(Lag om räddningsväsende § 24). 

De som äger eller innehar en byggnad eller som utövar industri- eller affärsverksamhet 

samt ämbetsverk, inrättningar och andra sammanslutningar är skyldiga att ha beredskap 

att när fara hotar skydda människor och egendom som finns på ifrågavarande plats samt 

miljön och att vidta sådana räddningsåtgärder som de på egen hand förmår genomföra. 

(Lag om räddningsväsende § 8). 

De som äger eller innehar en byggnad eller som utövar industri- eller affärsverksamhet 

samt ämbetsverk, inrättningar och andra sammanslutningar skall göra upp en plan för de 

åtgärder som avses i 8 § varom bestäms i förordning. (Pelastustoimilaki § 9). 

Säkerhetsplan (Förordning om räddningsväsende § 10) 

En sådan plan som avses i 9 § 3 mom. lagen om räddningsväsendet skall innehålla 

uppgifter om 

1) farosituationerna och deras verkningar, 

2) åtgärderna för förebyggande av farosituationer och möjligheterna att söka skydd, 

3) skyddspersonalen, hur denna reserveras och utbildas samt hur den övriga personalen 

informeras om planen, 

4) den skyddsmateriel som behövs, samt 

5) aktionsplaner för olika olycks-, faro- och skadesituationer. 

Planeringsskyldighet (Förordning om räddningsväsende § 11) 

En sådan plan som avses i 9 § 3 mom. lagen om räddningsväsendet skall göras upp 

för följande objekt: 

1) de brandsynsobjekt som nämns i 14 § 1 mom., 

2) andra företag, inrättningar och motsvarande objekt i vilka antalet arbetstagare och 

andra personer som samtidigt är på plats i allmänhet uppgår till minst 30, 

3) sådana bostadsbyggnader eller byggnadsgrupper på samma tomt eller byggnadsplats 

vilka omfattar sammanlagt minst fem bostadslägenheter. 

Ifall det i samma byggnad finns flera som är skyldiga att göra upp planer, skall byggnadens 

ägare eller ägarens företrädare och lägenhetsinnehavarna gemensamt sköta planeringen 

av de gemensamma åtgärder som behövs i byggnaden, om inte någonting 

annat har överenskommits. 

Planen eller ett sammandrag av den skall tillställas de kommunala räddningsmyndigheterna 

i enlighet med de anvisningar kommunen meddelat och information därom 

skall ges de boende, arbetstagare och andra som skall delta i verkställandet av planen. 

Planen skall hållas à jour. 

6



1.2. MÅLSÄTTNINGEN MED PLANEN 

Målsättningen är att skydda den personal som arbetar på företagets område, samt miljö 

och egendom från olika hot och faror. 

I företaget skall vidtas sådana förebyggande åtgärder för att förbättra beredskapen, att det 

vid behov är möjligt att omedelbart inleda bekämpningen av faror och påbörja räddningsarbetet. 

Av den här anledningen skall säkerhetspersonalen utbildas i första hjälp-, räddnings- och 

släckningsuppgifter och det skall anskaffas de redskap som behövs för verksamheten. 

Genom att utnämna och utbilda säkerhetspersonal strävar man till att på förhand förhindra 

olyckor samt att skapa beredskap för att fungera på rätt sätt vid eventuella olycks- och farosituationer. 

Den här planen hör samman med företagets övriga säkerhetsarrangemang och kvalitetssystem 

samt förbättrar på detta sätt också arbetarskyddet. I planen ingår också åtgärder 

för befolkningsskyddets personal- och materialarrangemang. 

7



1.3. ALLMÄNNA UPPGIFTER OM OBJEKTET 

Namn på objektet 

Objektets adress 

Säkerhets- / skyddschef för objektet 

Objektets kvarternummer 

Objektets tomtnummer 

Mosebacke skola 

Skolgränd 9D, 64230 NÄRPES ST (+ ett utrymme i de 

sk. lärarbostäderna). 

Staffan Holmberg, rektor 

408 

7, RN:r Mosebacke 70 

Våningsyta på byggnader som finns i 1897m 

objektet 

2 och volym 8039m 3 

Antal våningar på byggnader som 4 (källarvån, vån 1, vån 2, vind); källar- och vindsvå- 

finns i objektet 

ningen inte i bruk som undervisningsutrymme. 

Brandklass på byggnader som finns 

I objektet 

P1 

Antal personer i objektet (våningsvis/avdelningsvis/skiftesvis, 

kan 

specificeras med tabellen på följande 

sida): 

Är företaget klassat som vikigt 

183 

Objektets försäkringsbolag 

Bevakning av objektet 

Fastighetsskötselbolag 

Reservkraft i objektet 

Sampo 

Tekniska verket - Närpes stad 

8

1.3.1. Personal som skall skyddas 



PERSONALMÄNGDER OCH FÖRDELNING ENLIGT SKYDDSOMRÅDE 

OMRÅDE/ARBETSPLATS 

DAG 

Mosebacke skola, elever 131 

Mosebacke skola, personal 16 

Kursdeltagare (MI, Musikkåren, 

Legato etc.) 

Språkklassutrymmen Mosebacke 

skola, elever 

Språkklassustrymmen Mosebacke 

skola, personal 

KVÄLL NATT 

KUNDER 

SAML. SAML. SAML. SAML. 

10*) 

1*) 

Slöjdsal (högstadiet, elever) 16**) 

Slöjdsal (högstadiet,personal) 1**) 

Syslöjdsal (högstadiet, elever) 16**) 

Syslöjdsal (högstadiet, personal) 1**) 

Okänt 

Sammanlagt 181 okänt 0 181 

*) Ingår i elev- och personalantalen för Mosebacke skola (inte i användning under alla 

veckans lektioner) 

**) Ingår inte i elev- och personalantalen för Mosebacke skola (inte i användning under 

alla veckans lektioner) 

9



1.4. KOPPLING TILL KOMMUNENS RÄDDNINGSVÄSEN 

Kommunens räddningsverk (uppgifterna fås från räddningsverket) 

Namn Österbottens räddningsverk Telefon 

Fax 

Adress Nyholmsvägen 4, 64230 NÄRPES 

2243666 / 

2243305 

2241438 

Ledningscentral för undantagsförhållande 

Telefon 

Brandchef Kaj Enqvist Telefon 040-5615106 

Ledande brandinspektör Bjarne Liljedahl Telefon 0400-264166 

Brandförman, t.f. Tomi Smith Telefon 2243305 

040-8271343 

Beredskapschef (bfs) Telefon 

Objektets förhållande i kommunens områdesindelning 

Objektet finns inom Närpes nödcentrals område 

Ledningscentral Räddningstjänst i Närpes Nödnummer 

Reservnummer 

Reservnummer 

112 

Icke brådskande 

samtal 

2243666 

Närmaste brandstation Närpes Telefon 2243305 

Adress Nyholmsvägen 4, 64230 Insatsbered- 

Indelning i skyddsdistrikt 

inom BFS 

NÄRPES 

skapstid 

Ledningsplats Telefon 

Skyddsavsnitt 

Ledningsplats Telefon 

Kommunala/privata arbetsplats-, första hjälp- och samlingsplatser 

Arbetsplatshälsovård NÄRPES HVC Telefon 2249675 

Samlingsplats för storolycka 

eller undantagsförhållande 

Uppgifter om alarmsirener 

Telefon 

Närmaste kommunala 

alarmsiren 

Nyholmsvägen 4, 64230 NÄRPES 

Plats Närpes brandstation Hörbarhet 

10



2. FAROSITUATIONER OCH DERAS VERKNING 

En bedömning av företagets eventuella interna och externa risker vilka förutsätter förhandsplanering 

och förberedelser utförs, samt de risker som den här planen skapar 

beredskap för såsom t.ex. risker för bränder och brandfarliga objekt, risker för olycksfall, 

kemikalier och ämnen som förorsakar fara, kriminell verksamhet, tekniska störningar 

och ADB-säkerhet. Riskbedömningen kan utföras genom att använda en riskanalys 

och olika riskberäkningar. 

Förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999), 

bestämmer bl.a. att en riskbedömning och en intern räddningsplan skall göras om hanteringen 

eller upplagringen är omfattande, kemikaliemängder framgår ur bilagan i förordningen. 

Brandfarliga objekt 

Risk för olycksfall 

Farliga ämnen 

Tekniska störningar 

Kriminell verksamhet 

ADB-säkerhet 

Gasflaskor för svetsning i anslutning till högstadiets 

slöjdsal i samma byggnad 

Inbrott, stölder 

Skolan förvarar inte personuppgifter i databas 

Tabell över farliga ämnen som medför risker 

Exempel på riskanalys 

11



2.1. ÄMNEN SOM FÖRORSAKAR RISKER 

FÖRTECKNING ÖVER ÄMNEN SOM FÖRORSAKAR RISKER 

Datum 14.10.2008 Avdelning 

Farliga ämnen/ 

kemisk förkortning 

Explosiva 

(Acetylen, syre) 

Brandfarliga 

(thinner, terpentin, 

målfärg) 

Brukslager Bruksmängder i 

året 

min max 

Användningsändamål 

0 50 kg < 300 kg Svetsning, 

högstadiets slöjdsal 

0 10 liter 20 - 30 liter Målningsarbeten i 

högstadiets slöjdsal 

Risker vid användning 

Personskador, 

egendomsskado 

r 

Personskador, 

egendomsskado 

r 

12



Förteckning över ämnen som medför risker –blanketten skrivs ut i liggande A4 modell 

Punkt 3.2 Farliga ämnen 

2.2. RISKANALYS 

RISKANALYS AVDELNING DATUM 

OBJEKT UPPGÖRARE 

RISK ORSAK FÖREBYGGANDE KONSE- RISKER BEKÄMPNING 

ÅTGÄRDER KVENSER S X (P+E+A) =R / 

TRO- 

LIG 

MAX 

ÅTGÄRDER 

Personskador Farliga Riktig hantering Person Livsfar R = 4 Sjukvård 

ämnen och lagring skada a 

Egendomsska Farliga Riktig hantering Egend Egend R = 4 Brandkår 

dor 

ämnen och lagring omssk omssk 

ada ada 

Riskexempel 

S= sannolikhet, ingen risk S=0, en gång på 100 år S=1, en gång på 30 år S=2, en gång på 10 år S=3, 

en gång på 3 år S=4, en gång varje år S=5. 

P= personskador, inga personskador P=0, en person lindrigt skadad P=1, en person svårt skadad eller 

flera personer lindrigt skadade P=2, flera personer allvarligt skadade P=3, en person omkommer P=4, 

flera personer omkommer P=5. 

E= egendomsskador, inga egendomsskador E=0, skador under 100.000 mk E=1, skador under 1 milj. 

mk E=2, skador under 10 milj. mk E=3, skador under 50 milj. mk E=4, skador över 50 milj. mk E=5. 

A= avbrottsskador, inga avbrottsskador A=0, verksamheten avbryts kortare än 1 vecka A=1, verksamheten 

avbryts kortare än 1 månad A=2, verksamheten avbryts kortare än 6 månader A=3, verksamheten 

avbryts kortare än 1 år A= 4, verksamheten avbryts för längre än 1 år A=5. 

R= riskvärde = S x (P+E+A) 

Riskanalystabell, skrivs ut liggande 

13



14



3. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA FARLIGA 

SITUATIONER OCH MÖJLIGHETER TILL SKYDD 

Riskerna är mycket olika i olika företag. Riskerna i ett företag inom databranschen och 

en metallverkstad skiljer sej mycket från varandra. Åtgärderna för att förhindra farliga 

situationer och möjligheterna till skydd är företagsvisa och grundar sej på företaget 

verkliga riskfaktorer. 

Utgående från företagets riskfaktorer görs den detaljerade beskrivningen över de åtgärder 

som fordras för att förhindra att farosituationerna uppstår, samt arrangemangen 

för att detta skall förverkligas. 

15

3.1. BRANDSÄKERHET 



Ansvarsperson (er): Rektor, vice rektor 

3.1.1. Förebyggande av bränder 

Ordning och renlighet: 

onödig brandbelastning avlägsnas 

rester och avfall läggs på reserverade avfallsplatser 

avfallskärl av plåt, med lock 

gångar och utrymningsvägar hålls fria 

avstånd till sprinkler och detektorer är tillräckligt 

Brandalarm- och släckningsanläggning: 

utsedd ansvarsperson och skötare 

service- och underhållsanvisningarna efterföljs 

tidsbestämda inspektioner beställs i rätt tid 

Heta arbeten mm: 

skyddsanvisningar för heta arbeten följs 

heta arbeten övervakas och efterbevakas 

heta arbetstillståndet fylls i 

de som utför heta arbeten har licenser för heta arbeten 

anvisningar för rökning efterföljs och askkopparna är brandsäkra 

ljus bränns endast med ansvarspersonernas tillstånd och alltid på 

obrännbart underlag 

Brännbara ämnen: 

ingen onödig brandbelastning 

så små mängderna som möjligt på arbetsplatserna 

anvisningar för användning och märkning efterföljs 

Maskiner och apparater 

maskiner och apparater är i skick 

elmaskiner och installationer är gjorda enligt bestämmelserna 

elspänningen bryts vid arbetets slut 

avstånd mellan heta elapparater och brännbara ämnen är tillräckligt 

Sektionerande byggnadsdelar: 

branddörrar och rökluckor är i skick 

branddörrarna är stängda (inte upp-kilade) 

genomföringarna är täta 

Utrymningsvägar: 

utrymningsvägarna är märkta 

utrymningsvägarna är fria 

bekanta dej på förhand med utrymningsvägarna 

Första handssläckningsredskap: 

handbrandsläckare på plats, granskade och servade 

väggbrandposterna är i skick 

fritt utrymme framför handbrandsläckare och väggbrandposter 

utbildning i användning av första handssläckningsredskap 

16

3.1.2. Konstruktivt brandskydd 

Byggnadernas brandklasser 

Verksamhetens brandfarlighetsklasser 

Byggnadernas brandsektioneringar 

Nöd- och säkerhetsbelysning 

Byggnadernas utrymningsvägar 

Samlingsplatser 

Byggnadernas skyddsnivå 

Första handssläckningsredskap 

Brandalarmanläggning 

Släckningsanläggning 

Byggnadernas rökventilation 

Byggnadernas ventilation och 

nödstopp 

Blankett för Intern brandsyn 



P1 

1 

Efterlysande skyltar, grön säkerhetsbelysning 

1) Dörrar västerut (våning 1½), söderut (även 

norrut; våning 1), nödutgångar med trappor 

norr och söder, dörr västerut (våning 2), 

Fönster vid behov från alla klassrum. 

1) Sandplanen österom skolan 2) reservplats: 

Simhallens parkeringsplats 

1) Vattenslangar 2) Pulversläckare 3) 

Släckningsfiltar i klassrummen 

Sammankopplade brandvarnare (två st. våning 

2, två st. våning ett, en st. källarvåning) 

Finns ej 

Fönster 

Ventilationsanläggning finns 

17



3.1.3. Anvisningar för konstruktivt brandskydd 

Byggnadens brandklass 

Byggnader delas i tre brandklasser: 

Brandklass P1 är byggnader vars bärande konstruktioner i huvudsak antas mottstå 

brand utan att rasa. 

Brandklass P2 är byggnader där kraven på de bärande konstruktionerna kan brandtekniskt 

vara lägre än föregående klass. 

Brandklass P3 är byggnader där det inte ställs några speciella krav beträffande 

brandmotståndstid på byggnadens bärande konstruktioner. 

Brandfarlighetsklasser 

Produktion och lagring delas i två brandfarlighetsklasser: 

Brandfarlighetsklass 1 = verksamhet som medför liten eller måttlig brandfara. 

Brandfarlighetsklass 2 = verksamhet som medför betydande eller stor brandfara eller 

där det kan förekomma explosionsfara. 

Försäkringsbolagens Centralförbund i Finland har i sina anvisningar delat utrymmena i 

tre brandfarlighetsklasser: 

Låg brandfarlighet, t.ex. aulor, kontor, ADB-utrymmen, hit hör också brandfarlighetsklass 

1, t.ex. stenindustri, mejerier, bryggerier, cellulosaindustri, cementindustri, 

vattenkraftverk osv. 

Medelmåttlig brandfarlighet , t.ex. inkvarteringsutrymmen, arkiv, lagring av brännbara 

varor, tryckeri, lantbruk, metallindustri, pappersindustri, textilindustri, plastindustri osv. 

Hög brandfarlighet, t.ex. lagring av lätt brännbara varor, teatrar, samlingsplatser, 

stora utställningar, hit hör också brandfarlighetsklass 2 t.ex. bitumenindustri, såg- och 

träindustri, hantering av brännbara väskor, glasfiberindustri, raffinaderier osv. 

Byggnaders brandsektioneringar 

I byggnad skall olika våningar, källarvåningar och vind i allmänhet bilda separata 

brandsektioner = våningssektionering. 

Brandsektionens storlek skall begränsad så, att en brand som uppstår i sektionen inte 

förorsakar orimligt stora egendomsskador = arealsektionering. 

Utrymmen som till användningssätt eller till sin brandbelastning väsentligt avviker från 

varandra bildar separata brandsektioner, om det är nödvändigt för personsäkerheten 

eller för att skydda egendom = sektionering enligt användningssätt. 

Nöd- och säkerhetsbelysning 

Utrymningsvägar skall märkas ut med gröna riktningsvisare och skyltar som tydligt visar 

utrymningsriktningen. I äldre byggnader kan det förekomma enbart grön utrymningsbelysning, 

dessa är det skäl att förbättra med separata skyltar som visar utrymningsvägen. 

Utrymningen kan underlättas med säkerhetsbelysning och efterlysande skyltar. Nöd- 

och säkerhetsbelysningen skall fungera i minst 30 minuter med egen strömförsörjning. 

18

Byggnadens utrymningsvägar 



En byggnad skall gå att utrymma på ett tryggt sätt i händelse av brand eller annan nödsituation. 

I en byggnad skall det i allmänhet från varje utrymningssektion finnas två separata, 

mot brand sektionerade utrymningsvägar som leder direkt ut. En utgång tillåts i 

max. åtta våningar byggnad, då utrymningssektionen används som bostad, arbetsplatsutrymme 

under 300 m 2 eller produktion eller lagerutrymme under 300 m 2 . I dessa 

fall skall det från utrymningssektionen dessutom finnas en nödutgång, genom vilken 

det är möjligt att på egen hand eller med brandkårens hjälp ta sej ut från byggnaden. 

Dörrarna i de korridorer och nödutgångar som leder ut skall alltid gå att öppna från insidan 

utan nyckel då det finns människor i byggnaden. 

Byggnadens skyddsnivåer 

Skyddsgraden påverkar byggnadens brandklass, den största tillåtna sektionsarealen, 

rökventilationen samt kraven på brandklass på bärande och sektionerande byggnadsdelar. 

Skyddets detaljer planeras i samarbete med den lokala räddningsmyndigheten och försäkringsbolaget. 

Skyddsgrad 1 = Ordinära primärsläckningsredskap, samt vid behov effektivare primärsläckningsredskap. 

Skyddsnivå 2 = Automatisk brandalarmanläggning samt primärsläckningsredskap 

enligt skyddsgrad 1. 

Skyddsnivå 3 = Automatisk släckningsanläggning samt primärsläckningsredskap 

enligt skyddsnivå 1. 

Byggnadens rökventilation 

I byggnaden skall planeras och byggas tillräcklig möjlighet till rökventilation som lämpar 

sej för byggnadens olika utrymmen. 

Rökventilation med självdrag: Rökventilation med självdrag kan ordnas: 

- genom att utnyttja fönster och luckor som finns i rummets övre del och 

vilka är lätta att öppna eller söndra, samt höga dörröppningar, 

- genom att i huvudsak använda särskilda rökavgångsluckor samt dessutom 

fönster och luckor som finns i rummets övre del och vilka är lätta att 

öppna eller söndra, eller 

- genom att använda automatisk rökventilationsanläggning. 

Maskinell rökventilation: Rökventilation kan även ordnas mekaniskt. Motorerna och 

elkablarna som hör till rökventilationsanläggningen placeras och skyddas så att en 

brand under begynnelseskedet inte äventyrar deras funktion. 

19



3.1.4. Övervakningsplan för heta arbeten 

Förpliktelser 

Då heta arbeten utförs skall skyddsanvisningen ”Heta arbeten” och ”Heta tak- och vattenisoleringsarbeten” 

efterföljas. I fall skyddsanvisningen inte följs, kan ersättningen i enlighet 

med försäkringsavtalslagen nedsättas eller avböjs. 

Begrepp 

Med heta arbeten avses arbeten där gnistor förekommer eller där öppen låga eller annat 

slag av värme används, vilket ger upphov till brandfara. 

Innan arbetet påbörjas på tillfällig hetarbetsplats skall alltid arbetsplatsen granskas och 

mans skall försäkra sej om att antändbara material, maskiner och brännbara ämnen är avlägsnade 

från området eller skyddade på ett sådant sätt, att inte brandfara finns. Säkerhetsåtgärderna 

för heta arbeten bestäms för varje hetarbetsplats skilt för sej då det skriftliga 

tillståndet för heta arbeten ges. 

Företagets permanenta heta arbetsplatser är: Högstadiets metallslöjdsal. 

Alla andra heta arbetsplatser är tillfälliga heta arbetsplatser. För varje heta arbete 

som utförs på en tillfällig heta arbetsplats skall utfärdas ett skilt skriftligt tillstånd för 

heta arbete, och de som utför arbetet samt de som efterbevakar skall ha ikraft varande 

certifikat för heta arbeten. 

Personer i företaget som ansvarar för heta arbeten och som beviljar tillstånd för 

heta arbeten: 

Personerna har fått introduktion i skyddsanvisningarna och brandsäkerhet. 

För hetarbetsbevakningen ansvarar: Högstadiets slöjdlärare 

Efterbevakning minst (1) timme. 

För hetarbetsplatsens släckutrustning ansvarar Högstadiets slöjdlärare, 

vaktmästare . 

På hetarbetsplatsen skall det finnas minst en 12 kg 43 A 183 B C (AB III E) handbrandsläckare 

och i dess omedelbara närhet en motsvarande, som kan ersättas 

med två 6 kg 27 A 144 B C (AB III E) handbrandsläckare. 

Ansvarig för kontroll av arbetsredskap är: Högstadiets slöjdlärare. 

Ansvarig för ordningen och skydd på arbetsplatsen är: Högstadiets slöjdlärare. 

20



3.1.5. Förebyggande av anlagda bränder 

Ansvarsperson (er) Staffan Holmberg, rektor; vaktmästare; 

rastövervakande lärare 

Bevakningsarrangemang Rastövervakning 

Passagekontroll Rastövervakning 

Objektskydd Rastövervakning 

Låsning och inbrottsskydd låses av vaktmästare, lärarrum och 

datasal larmade, skolan öppen och 

oövervakad kvällstid 

Förvaringsplatser för avfall Containers utomhus, papper och kartong 

inomhus vid västra ingången. Slöjdsalens 

containers. 

21



3.1.5.1. Anvisningar för att förebygga anlagda bränder 

- Tillträde in i byggnaden eller dess närhet för obehöriga personer är förhindrad 

- Utebelysningen är tillräcklig 

- Passageövervakningen är tillräckligt täckande 

- Brännbart material förvaras inte intill byggnadens väggar eller på lastbryggor 

- Soptaken är på tillräckligt avstånd från byggnaden, eller ordentligt brandsektionerade 

och låsta 

- Obehörigt tillträde till säkerhetssystemen är förhindrat 

- Ett heltäckande system med brandalarm-, inbrottsalarm- och anmälan om brott 

finns 

- I konstruktioner och ytmaterial används obrännbara material 

- Möjlighet att klättra upp på taket förhindras 

22

3.1.6. Intern brandsyn 



Grupp som utför brandsyn: Av staden utsedd 

Brandsyn utförs: 1 gånger / år. 

Tekniska verket (vaktmästare) ansvarar för att brister som upptäcks i samband med 

brandsynen repareras 

Blankett för intern brandsyn 

23

3.1.7. Restvärdesräddning 



För restvärdesräddningen ansvarar: Teknisk personal från staden 

Förberedande åtgärder för restvärdesräddning: 

Vaktmästare 

Avtal om restvärdesräddning har slutits med följande RVR-företag: 

Målsättningen med restvärdesräddning är att förhindra att skador uppstår, begränsa 

och minimera konsekvenserna av de skador som uppstått, samt att så snabbt som 

möjligt återställa situationen till det normala. De första åtgärderna vid restvärdesräddning 

är att genast göra en noggrann lägesbedömning och utgående från den omedelbart 

starta ett effektivt restvärdesräddningsarbete. De krav som varje separat situation 

förutsätter är beroende av att riktiga åtgärder vidtas. 

3.1.7.1. Anvisningar för restvärdesräddning: 

- reservera för skydd t.ex. plastfilm och sorptionsmedel t.ex. torv 

- skydda känsliga och riskabla produkter, maskiner och apparater från vatten, 

rök och andra skador 

- ventilera utrymmena 

- städa och röj upp utrymmena 

- avlägsna noggrant släckningsvatten och pulver 

- torka utrymmena noggrant 

- vid större och mera krävande arbete beställs ett RVR-företag 

24

3.2. FARLIGA ÄMNEN 



Ansvarspersoner Utsedda i högstadiets räddningsplan 

Ämnen och mängder som lagras, används 

och transporteras 

En beskrivning av processen 

Säkerhetsinformationsblad 

Miljösäkerhet 

Övriga ämnen som förorsakar fara * 

Myndighetsgranskningar och tillstånd 

Se högstadiets räddningsplan 

* till exempel biologiska ämnen eller ämnen eller system som på grund av 

temperatur, tryck eller av annan orsak förorsakar fara 

Blankett över farliga ämnen 

Om hanteringen eller upplagringen av farliga ämnen är omfattande, skall en utredning 

som avses Förordning om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier 

(59/1999) göras. 

3.2.1. Hanteringsanvisningar för farliga ämnen 

- Ämnen som används skall antecknas i en förteckning och förteckningen skall 

uppdateras 

- Risker som ansluter till lagring och hantering mm. skall identifieras 

- Säkerhetsinformationsblad skall finnas tillgängliga och uppdaterade 

- Hanteringen skall ske på ett säkert sätt 

- Varje användare skall känna till riktiga användningssätt och risker 

- Ämnen som tas ur bruk och hantering av avfall skall ske på ett sakenligt sätt 

- Det skall finnas beredskap för eventuella olyckor 

- Lager och bruksplatser skall vara sakenligt utmärkta 

- Utomstående personal t.ex. städpersonal och underhållspersonal skall ges 

tillräckliga uppgifter om risker och hur de undviks 

25



3.3. ARBETARSKYDD OCH FÖRSTA HJÄLPBEREDSKAP 

Arbetarskyddschef Lars-Erik Lundmark, 2249111 

Arbetarskyddsfullmäktige Stig-Johan Westergård 

Ansvariga för arbetarskydd 

Arbetarskyddsprogram 

Personal i funktionärsställning: 

Kompl. senare 

Personal i arbetstagarställning: 

Kompl. senare 

Arrangemang för första hjälp Lärare, skolhälsovården, Närpes HVC 

Första hjälp utbildade Skolhälsovårdarna, lärare 

Första hjälp skåp och förnödenheter Finns i lärarrummet, slöjdsal, nedre 

korridorens förråd, syslöjdsal 

3.3.1. Anvisningar för att minska arbetsolycksfallen 

- Ansvarspersonerna är valda och utbildade 

- Personalen har fått introduktion för sina uppgifter 

- Det råder god ordning på arbetsplatsen 

- Arbetsredskapen är lämpliga för arbetet och i skick 

- Tunga arbeten sker med lyft- och hjälpanordningar 

- Person- och maskinskydd finns att tillgå och används 

- Belysningen är tillräcklig 

- Utbildning i första hjälp har ordnats och tillräckligt många är utbildade 

- Arbetsplatshälsovården är ordnad 

- Det finns tillräckligt med första hjälp förnödenheter 

- Halkbekämpningen är tillräcklig 

- Regler för fordon och transportörer efterföljs 

- Farliga områden är utmärkta 

26



3.4. FÖREBYGGANDE AV BROTT 

Riskfaktorer är bl.a. illdåd, våldsdåd, inbrott, anlagd brand, bombhot. 

Ansvarsperson (er) Staffan Holmberg, rektor; vaktmästare 

En bedömning av vilka brott som kan 

förövas 

Stöld av utrustning; vandalisering 

Hur kan dessa brott förhindras Larm och låsta dörrar; rastövervakning 

Funktionell säkerhet Inbrottsalarm i lärarrum och datasal 

Bevakning 

Passagekontroll- och rättigheter 

Övervakning av nycklar Vaktmästare 

Byggnadskonstruktivt skydd 

Låsningar Sköts av vaktmästare 

Skydd av dörrar och fönster Vaktmästare 

Portar och staket 

Belysning Vaktmästare 

Alarm- och övervakningssystem Lärarrum och datasal larmade utanför 

arbetstid 

27



Brottsförebyggande anvisningar 

- Dörrarnas konstruktioner är tillräckligt stabil 

- Väggar, golv och tak är tillräckligt stabila 

- Dörrarna är försedda med gångjärnstappar 

- Pardörrarnas låsning är säkrad 

- Dörrar och fönster är försedda med inbrottsalarm 

- Låsningsutrustningen är tillräckligt kraftig 

- De lås som används låses alltid i baklås 

- Takfönster och övriga öppningar är skyddade 

- Förvaringen av nycklar är säker 

- Person som ansvarar för nyckelsäkerheten är utsedd 

- Utgivningen av nycklar är kontrollerad 

- Det finns ett heltäckande passagekontroll 

- Det finns ett heltäckande videoövervakning 

- Det finns ett heltäckande inbrottsalarmsystem 

- Bevakningen är ordande, t.ex. genom ronder 

- Det finns ett heltäckande automatiskt brandalarmsystem 

- Kassaskåpen är tillräckligt stabila och ordentligt fästa 

- Samtliga värdeföremål har ett övervakningssystem 

28

ADB-SÄKERHET 



Ansvarsperson (er) Anders Björklund 

Uppskattning av de följder icke fungerande 

data och datasystem, fel och läckage 

av data kan medföra att 

Konfidentiella uppgifter får ej läcka ut 

Hur går detta att förhindra Brandväggar, övervakning 

Säkring av data fungerande säkerhetskopiering 

Hantering av data 

Distribution av data 

Förvaring av data 

Förstörande av data Vid behov 

Sekretess och hantering av personaluppgifter 

ADB-teknisk säkerhet 

Lösenordsskydd, brandväggar 

E-post säkerhet Anti-virusskydd på servern, brandväggar 

Användning av internet 

Användning av telefon och telefax 

Virusbekämpning Antivirusprogram på alla datorer med 

automatisk uppdatering, 

antivirusprogram på servrarna 

Säkerhetskopiering av data Band och hårdskivor 

Anvisningar till personalen ansvarsperson vid enheten 

29



Anvisningar för att förhindra läckage av data 

Förebyggande av läckage av konfidentiellt och hemligt ADB-material: 

- Post alltid med personens namn 

- Ingen diskussion på offentliga platser eller i trafikmedel 

- Inga samtal i telefonen 

- Om telefax används säkerställ alltid mottagaren 

- Ser till att pappret inte lämnas kvar i kopieringsmaskinen 

- Förvaring i låsta skåp eller kassaskåp 

- Vid transport av dokument, är det skäl att vakta dem noggrant, de får t.ex. 

inte lämnas kvar i bilen 

- Dokument skall förstöras noggrant 

Förebygga ADB-läckage: 

- Byt lösenord minst en gång varje månad 

- Om lösenordet skrivs på papper, förvara det i ett låst skåp 

- Låt inte någon annan se data som finns på skärmen 

- Förvara säkerhetskopior, disketter i låsta, brandsäkra skåp eller kassaskåp 

- Förstör felaktiga disketter ordentligt så att de inte kan användas 

- Spara inte hemliga eller konfidentiella data på en oskyddad hårdskiva 

- Det är skäl att vara speciellt noggrann med bärbara datorer och disketter 

dessa får t.ex. inte lämnas i bilen 

- Inga hemliga uppgifter får sändas med e-post 

30

MILJÖSKADOR 

Ansvarsperson (er) 

Uppskattning av miljörisker 



Hur kan miljöriskerna förhindras och 

förebyggas 

Miljörisker på grund av verksamheten 

Miljörisker som uppstår vid bränder 

Anmälan- och tillståndsförfarande tillståndsvillkor 

Bullerbekämpning och landskapsskydd 

Externa miljörisker som påverkar personalen 

eller verksamheten 

Väderlek 

Översvämning 

Farliga gaser 

Kemikalier 

Strålning 

31



Anvisningar för bekämpning av miljöskada 

- Ansvarspersoner är utnämna och utbildade 

- Miljötillstånd och –anmälningar är gjorda och i skick 

- Utredning över kemikaliemängderna och –risker är gjorda 

- Kemikalierna lagras korrekt 

- Över de kemikalier som är i användning finns sakenliga uppdaterad 

skyddsinformationsblad 

- Man är medveten om kemikaliernas skadliga effekter och hur de beter sej 

i normal- och störningssituationer, t.ex. vid brand 

- Räddningsverket har uppdaterade uppgifter om mängder och placering 

av kemikalier 

- Personal och underleverantörer har introducerats och utbildats i miljöskydd 

- Avfall hanteras, förvaras och sänds vidare enligt anvisningar 

- Nödiga tillstånd för problemavfall är i ordning och hanteringen enligt anvisningarna 

- Förberedelser har gjorts i händelse av läckage och fel på system och apparater 

- Nödvändiga säkerhetsapparater underhålls och testas regelbundet 

- Förberedelser har gjorts för att ta hand om släckvatten och övriga bekämpningsmedel 

- Vid behov utförs mätningar av jordmån och vattendrag 

32



UNDERHÅLL AV FASTIGHETEN 


Servicearrangemang för fastigheten och 

produktionsanläggningen 

Eldistribution 

Elnät- och elleverantör 

Reservkraft 

Transformatorer och huvudcentraler 

Värmesystem 

Vatten- och avloppssystem 

Huvudavstängning för vatten 

Reservvattensystem 

Ventilation 

Maskinrummets placering 

Nödstopp 

Rengöring 

Avfallsservice och problemavfall 

Hisservice 

Joakim Ingves, 2249111 

K-G Nygård, vaktmästare, H. Pettersson, 

vaktmästare 

Fortum, Fortum Sähkönsiirto 

Vattenburen centralvärme (fjärrvärme) 

Ansluten till kommunalt avlopp 

Maskinell ventilation med värmeåtervinning 

Vindsvåningen; slöjdsalarna har egna 

ventilationsanläggningar (i resp. sal) 

Maskinrum på vinden 

Närpes Renhållning 

Service av nöd- och säkerhetsbelysning Vaktmästare 

33

SKYDDSRUM 

Skyddsrum saknas i byggnaden. 




Granskning och service av skyddet 

Förvaring av nycklar till skyddet 

Normaltids användning av skyddet 

Uppskattning av inom vilken tid skyddet 

kan fås i användningsskick 

Skötare/övervakare av skyddet (utbildad) 

Serviceanvisning för skyddet 

Material i skyddsrummet 

34



Användningsplan för skyddsrum och övriga skydd 

Skydd Klass / m 2 Placering Personantal/ användare 

SAMMANLAGT 

Granskningslista och materialrekommendation för skydd över 20 m 2 

Skaffa minst 2 st jodtabletter/person. 

Skyddsrummet servas och granskas av egen personal minst en gång varje år. 

Guide: Väestönsuojan huolto- ja käyttöopas väestönsuojan haltijalle, SPEK (finns endast på finska) 

Guide: Väestönsuojan kunnostajan opas, SPEK (finns endast på finska) 

Skyddsrummet skötare/övervakare: 

35



PERSONER SOM ANSVARAR FÖR 

SÄKERHETEN 

Chef (er) som ansvarar för säkerheten Kontaktuppgifter 

Rektor Staffan Holmberg, 050-4099356 

Tjänstgörande vaktmästare K-G Nygård 0400-953955 

Ansvarig för säkerhetsplan och – 

arrangemang 

Staffan Holmberg se ovan 

Personer som ansvarar för skyddsområden 

på arbetsplatserna 

Aktionsgrupper (i stora företag) t.ex. släcknings- 

och räddningsgrupper 

H Pettersson 0400-953956 

Kontaktuppgifter 



Första hjälp grupp Kontaktuppgifter 

Namn på andra personer som har anslutning 

till säkerhetsfrågor 


Alf Örn, vice rektor Skolgränd 9D, 64230 NÄRPES ST 

36

SÄKERHETSUTBILDNING 



Ansvarsperson (er) Rektor, Staffan Holmberg 

Förverkligande av säkerhetsutbildningen Brandskyddsmyndighet 

Säkerhetspersonal skall reserveras och utbildas för sin uppgift, hela personalen skall 

introduceras i säkerhetsplanen. 

Som bilaga ett exempel på säkerhetsutbildning och en uppföljningsblankett för 

utbildningen. 

37



Utbildning av säkerhetspersonal 

De personer som ansvarar för företagets säkerhet, samt deras ersättare, utbildas i 

grund- och kompletteringskurser i säkerhet inom företag. Kurserna arrangeras bl.a. av 

Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (RBCO). 

Ansvarspersoner för områden och arbetsplatser får utbildning vid utbildningstillfällen 

som ordnas inom företaget, dessa arrangeras bl.a. av RBCO på begäran. Utbildningens 

längd och innehåll bestäms enligt företagets önskemål utgående från risker och behov. I 

utbildningen ingår en grundlig genomgång av säkerhetsplanen. 

Utbildning i första hjälp ges på kurser som arrangeras av Finlands Röda kors eller företagets 

egna arbetsplatshälsovård. Målsättningen är att ca 5 % av personalen har utbildning 

i första hjälp och att kunskaperna upprätthålls genom repetition vart 3:dja år. 

Utbildning i arbetarskydd ges av arbetarskyddsmyndigheterna och andra samfund 

inom branschen. 

Hela personalen utbildas i första handssläckning och anvisningar för nödsituationer. Utbildningen 

upprepas vart 3:dje år och nya anställda får säkerhetsutbildningen i samband 

med introduktionsutbildningen. 

En uppföljning av utbildningssituationen sker med bifogad blankett. 

38



Säkerhetspersonalens utbildningssituation 

Säkerhetspersonalens utbildningssituation Tid 

Säkerhetsansvariga Kursens namn Grund Kompl 

Ansvarspersoner för områden / arbetsplatser 

Kursens namn Grund Kompl 

Övrig personal Kursens namn Grund Kompl 

39



SÄKERHETSMATERIAL 

För anskaffning av säkerhetsmaterial ansvarar: 

Tekniska verket; Staffan Holmberg, rektor; Göran Småros, rektor 

Byggnadens ägare eller innehavare är skyldig att anskaffa och hålla i skick släcknings- 

och räddningsutrustning i händelse av olycka i enlighet med som därom skilt är stadgat, eller 

för en enskild plats där kommunens räddningsmyndighet kan meddela motsvarande 

bestämmelser. Lagen om skydd i arbete förpliktigar arbetsgivaren att anskaffa första hjälp 

och –förbandsmaterial, samt nödvändiga läkemedel. 

DE VIKTIGASTE SÄKERHETSFÖRNÖDENHETERNA 

Släckningsutrustning 

Snabbrandposter 

Handbrandsläckare (pulver- och vätska) 

Släckningstäcke 

Personlig släckningsutrustning (branddräkt, hjälm, handskar, flykthuva) 

Medicinsk utrustning 

Mediciner 

Förband 

Jodtabletter 

Signalutrustning 

Högtalare 

Telefonutrustning 

Utrustning för reservkraft 

Strålningsmätare 

Personlig skyddsutrustning 

Skyddsmasker och –filter 

Skyddsdräkter 

Skyddshjälmar 

Skyddsglas 

Skyddshandskar 

40



TABELL ÖVER SÄKERHETSMATERIAL 

BENÄMNING BEHOV FINNS BRIST ANSKAFFAS ST ANM. 

Skydds/brandhjälm 

Skyddshandskar 

Skyddsglas 

Skyddsmask/flykthuva 

Skydds-/arbetsdräkt 

Skyddsskodon 

Brand/bfs-dräkt 

Rekognoseringsutrust. 

Sköljflaska/-apparat för 

ögon 

Strålningsmätare 

Pulversläckare 10 

Vätskesläckare 5 Slang 

Pytsspruta 

Släckningstäcke 10 klassrum 

Brandämbar 

Tryckluftsapparat 

Reseradio 5 

Alarm/högtalare 

Telefon/mobiltelefon 3/1 

Första hjälp skåp 2 

Första hjälp väska 4 

Utrustning för första hjälp 

plats 

Mitellor 

Första förband 

Räddningsförpackning 

Räddningsredskap 

Jodtabletter 

Vattenkonserveringsmedel 

Verktyg och skyltar till 

skyddsrummet 

Yxa 

Spade 

Järnspett 

Hand-/pannlampa 

Väst/band med tecken/märke 

på uppgift 

41



ANVISNINGAR FÖR FUNKTIONER I OLIKA 

OLYCKS-, FARO-, OCH SKADESITUATIONER 

Gör anvisningar i händelse av olika olyckor. Beroende av företagets storlek och verksamhet 

görs anvisningarna arbetsplats-, områdes- eller företagsvisa. Varje anställd 

skall känna till vilka som är de omedelbara uppgifter vid en olyckssituation. 

ALLMÄNNA ANVISNINGAR I HÄNDELSE AV OLYCKA 

Anvisning för nödanmälan (exempel) 

Den som upptäcker ett hot gör nödanmälan genom att ringa det allmänna nödnumret 

112 eller i händelse av brott till polisen 10022. 

Reservnummer: 

Om det i objektet finns tryckknappar för brandalarm, går det att göra nödanmälan genom 

att trycka in dessa, det är dock skäl att kontrollringa. 

Dessutom meddelas objektets säkerhetsansvariga om hotet. 

Anvisning för nödanmälan: Berätta vem du är, vad som hänt, var det hänt, finns det 

människor i fara, svara på frågor, stäng inte telefonen innan du får lov till detta. 

Det finns uppgifter om den allmänna nödanmälan och den allmänna farosignalen i alla 

telefonkataloger, här finns också området reservnummer. 

42

Interna alarmeringssystem 



Alarmering av de personer som ansvarar för objektets säkerhet. Vem alarmerar, 

på vilket sätt sker alarmeringen och vilka åtgärder vidtas om dessa personer inte 

nås. 

Rektor alarmerar 112 

vice rektor alarmerar grupper som inte finns i byggnaden 

På vilket sätt fås uppgiften om fara och funktionsanvisningar snabbt till alla som 

är i fara i objektet. 

Sammankopplade brandvarnare, larmningsrutin, rop 

Utrymning av byggnaden 

Vid en nödsituation leder och styr utrymningen 

Rektor övergripande, vice rektor förskola och slöjdsal, varje klasslärare den klass de 

för tillfället undervisar i 

Varifrån och på vilket sätt sker utrymningen 

Ut ur klassrummen via utmärkta nödutgångar 

Vad skall tas med 

Alla personer i byggnaden; skor tas på om tid finns 

Vad skall stängas 

Fönster och dörrar 

Vad skall utföras och vem gör det innan utrymningen 

Varje lärare ser till att det utrymme där undervisningen har pågått är tömt, rektor och 

vice rektor alarmerar i enlighet med särskild plan (se bilaga) 

Var finns den bestämda samlingsplatsen och –reservplatsen 

Sandplanen österom skolan; i reserv simhallens parkeringsplats; vid gaslarm: skolans 

gymnastiksal. 

43



Information vid en olyckssituation 

Informationsansvarig 

Rektor, Staffan Holmberg 

Information till personalen 


Information till myndigheterna 


Information till försäkringsbolaget 

Information till näromgivningen 


Information till de anhöriga 

Rektor + kollegium 

Information till massmedia 


44

Återhämtning efter skadan 

Uppskattning av skadorna 

Tekniska verket 



Återställande av situationen till det normala 


Reparation av skadorna 


Ersättande utrymmen och arrangemang 

Tekniska verket, utbildningsnämnden 

Samtal på arbetsplatsen och vid behov terapi 

Stadens krisgrupp 

45



ANVISNINGAR FÖR OLIKA OLYCKSTYPER 

Gör anvisningar för de allmännaste faro- och olyckssituationerna. Anvisningarna är 

allmänna anvisningar och de tillämpas enligt rådande situation. 

Här följer olika exempel på de vanligaste instruktionerna för faro- och olyckssituationerna. 

Instruktion för brand 

Rädda: 

Rädda dej själv och de som är i fara 

Undvik att andas in rök (den är mycket giftig) 

Led personal och kunder till den närmaste utrymningsvägen 

Använd inte hiss vid brand 

Gå till samlingsplatsen 

Anmäl: 

ring det allmänna nödnumret 112 

Berätta vem du är, var det brinner, adress och våning, vad som brinner och om det 

är människor i fara 

Stäng inte telefon innan du fått lov till det 

Anmäl också till andra i byggnaden och till objektets säkerhetschef ’ 

Släck: 

Tag den närmaste släckaren och börja släckningsarbetet omedelbart (riskera inte 

ditt eget liv) 

Spruta inte vatten på elapparater eller vätskebränder 

Börja släcka framför branden, fortsätt längre bak, nerifrån uppåt och sprid ut 

släckmedlet framför basen av branden genom att röra släckaren fram och tillbaka 

Sluta då det inte längre syns lågor 

Begränsa: 

Begränsa spridningen av branden genom att stänga dörrar och fönster 

Avlägsna lätt antändliga ämnen som finns i närheten av branden 

Skydda känsliga och viktiga maskiner och apparater från vatten och andra skador 

Vägled: 

Vägled brandkåren till brandplatsen 

Bistå brandkåren 

Restvärdesräddning: 

Se till att det ordnas efterbevakning 

Värda utrymmena 

Städa och röj upp utrymmena 

Avlägsna noggrant släckvatten och -pulver 

Torka noggrant utrymmena 

Större skador sköts av yrkespersonal 

46



Instruktion vid olycksfall eller sjukdomsfall 

Gör en snabb lägesbedömning: 

- tag reda på vad som hänt 

- är patienten vaken 

- fungerar andningen och hjärtat, 

Påbörja patientens första hjälp 

Mindra skador kan skötas på platsen 

Använd den utrustning och de förnödenheter som finns i första hjälp skåpet 

Begär hjälp av första hjälp kunniga 

Vid större skador eller i allvarligare sjukdomsfall gör en nödanmälan 

Allmänna nödnumret 112 

Då du gör en nödanmälan, berätta: 

- vad som hänt (så noggrant som möjligt) 

- adress och våning 

- när 

- hur vägledningen är ordnad 

- vem du är 

Stäng inte telefonen innan du fått lov till det 

Ordna med tydlig vägvisning 

Lämna inte patienten ensam 

Lär dej den första hjälp åtgärder som räddar liv: 

- granska om patienten andas, om inte påbörja återupplivning med två blåsningar, 

stäng närborrarna genom att klämma med tummen och pekfingret om näsan, tryck 

dina läppar mot patientens mun och blås lugnt två gånger, följ med hur bröstkorgen 

rör sej 

- granska om patienten har puls, om inte så påbörja hjärtmassage, sök rätt plats genom 

att mäta två fingers bredd från bröstkorgens nedre uppåt, placera den ena 

handflatan på bröstkorgen och den andra handen utanpå den första handens baksida 

- tryck 15 gånger på bröstkorgen med raka armar med kolvliknande rörelser med en 

frekvens på ca 100 gånger i minuten, tryck ner bröstkorgen ca 4-5 cm 

- fortsätt med blåsningen – hjärtmassagen, 2 blåsningar och 15 tryckningar, ända 

tills patienten vaknar till liv eller så länge du orkar eller till den anländer yrkespersonal 

47



Instruktion för möte av en hotfull person 

Lämna tillräckligt utrymme för den som hotar, gå inte in på hans revir 

Tala klart, kort och medgörande 

Håll händerna synliga 

Håll dej lugn 

Undvik att stirra 

Undervärdera inte den som hotar eller situationen 

Var flexibel istället för brysk 

Vänd inte ryggen till 

Undvik häftiga rörelser 

Korrigera inte en drogpåverkad eller en oredig persons synvillor 

Försök att vinna tid så att andra hinner till platsen 

Försök att meddela / alarmera så, att den som hotar dej inte märker det 

48

Instruktion för bombhot 



Om du tar emot ett samtal med bombhot: 

Försök få den som ringer att upprepa hotet som du inte skulle ha förstått innebörden 

i det 

Fånga de andras uppmärksamhet på överenskommet sätt 

Berätta att oskyldiga kan skadas om en explosion sker 

Försök att få klart i hur brottet kommer att ske och med vilken typ av sprängämne, 

Hurudana skador, dådets motiv, skall hotet tas på allvar, fråga: 

1. När kommer bomben att explodera ? 

2. Hur ser den ut ? 

3. Vilken typ av bomb är det ? 

4. Var finns den ? 

5. Vad utlöser explosionen ? 

6. Har ni själv placerat ut bomben ? 

7. Varför, när ? 

8. Vad är ert namn och er adress ? 

Lägg på minnet 

- röststil och dialekt 

- bakgrundsljud 

- bombhotarens språkbruk 

Be ringaren vänta medan du kopplar samtalet till växeln 

Håll dej lugn 

Var vänlig 

Stäng bakgrundsmusik 

Försök orka samtala med den som ringer 

Lämna linjen öppen så att samtalet kan spåras 

Fyll i blankett för bombhot 

Alarmera 

Meddela omedelbart den säkerhetsansvariga 

Får du inte tag i dem, så ring polisen tel.10022 och berätta: 

- objekt och adress 

- klockslag 

- vad du begär att polisen skall göra (experter) 

- vart vägledningen är ordnad och vart bilarna kan köra 

- ditt namn och telefonnummer varifrån du ringer 

- stäng inte telefonen utan polisens lov 

- följ anvisningar 

RÖR INTE OBEKANTA FÖREMÅL. VÄNTA TILL POLISEN ANLÄNDER. LÄMNA INFORMATION 

TILL POLISEN OCH FÖRETAGSLEDNINGEN (INFORMATÖR) 

Blankett för bombhot. Ifylls för polisen. 

49

Instruktion för stöld eller rån 



Förebyggande åtgärder: 

Stöld eller rån förutsätter ofta rekognosering, 

Ge akt på obehöriga personer som uppträder konstigt, följ med den här personens 

verksamhet och lägg kännetecken på minnet, meddela om dina observationer, 

Lita inte på de företagslogon som finns på kläderna, 

Håll värdefulla apparater och pengar borta från insikt och handväskor/plånböcker i 

låsta skåp. 

Om du råkar ut för ett rån eller stöld: 

Håll dej lugn, gör inte motstånd mot rånaren 

Försök att fördröja verksamheten så att andra kan ge akt på rånarens verksamhet 

Reta inte rånaren, försök inte leka hjälte, du kan risker din eget och de andras säkerhet 

Försök inte alarmare när du är hotad 

Kännetecken: 

lägg kännetecken på minnet 

kom ihåg rånarens röst och speciella kännetecken 

då rånaren avlägsnar sej lägg märke till vilken väg han tar 

ge akt på flyktsättet och eventuella medhjälpare 

Alarmering: 

Alarmera först då detta kan ske riskfritt 

Alarmera med telefon den säkerhetsansvariga och polisen tel.: 10022 och ge följande 

uppgifter: 

plats 

beväpnat/obeväpnat rån 

antal förövare 

kännetecken/speciell kännetecken 

flyktsätt, riktning, färg på bilen, -märke, registernummer 

stäng inte telefonen innan du får lov till det 

Åtgärder efter rånet: 

lås dörrarna 

tag hand om ev. skadade 

säkra ev. vittnen 

skydda spår och föremål 

fyll i blanketten för kännetecken självständigt och ge en blankett till vittnen 

skriv ner alla kännetecken på papper 

50



Instruktion i händelse av elavbrott 

Ett elavbrott räcker vid normala förhållanden inte längre än några timmar, ett typiskt elavbrott 

vara i några minuter därför att man strävar till att med sk. ringmatning få fram el via 

omvägar förbi skadeplatsen. 

Ett elavbrott kan förorsaka stora skador på i ADB-system som inte har säkerhetskopierats. 

Ventilationen stannar. 

Problem p.g.a. belysning kommer tydligaste fram i utrymmen där det inte finns fönster. Om 

ett elavbrott varar länge kan hela produktionen tvingas stänga. 

I fastigheterna finns det in allmänhet ett reservsystem för signalbelysningen, som lyser 

trots att det inte finns el. Också ADB-systemen är i allmänhet säkrade med reservkraft. 

Reservera i händelse av elavbrott: 

- reservera reservbelysning 

- säkra ADB-systemen 

- planera verksamheten så, att skadan blir så liten som möjligt 

Om det blir elavbrott: 

Håll dej lugn, reservbelysningen kommer att lysa 

Använd inte tändstickor (brandfara), tänd en ficklampa, som du vet var finns 

Undvik att ring onödiga telefonsamtal, därför att linjerna kan bli överbelastade 

Om du fastnar i hissen, tryck på alarmknappen som finns i hissen och vänta lugnt, hissens 

underhållspersonal kommer rätt så snabbt till platsen och hjälper ut dej 

Koppla bort el från sådana apparater som kan skadas då den kopplas på 

Om verksamheten inte kan fortsätta ger företagets ledning och förmännen behövliga 

tilläggsanvisningar 

51

Instruktion vid gasfara 



Med farliga ämnen avser vi kemikalier som endera är farliga för hälsa eller miljö samt 

brännbara vätskor och explosionsfarliga ämnen. 

Ämnet kan till sin form vara fast, gas eller vätska. Vid en olyckssituation kan dessa ämnen 

antändas, explodera eller utveckla giftiga gaser, som i allmänhet i gasform är tyngre än 

luft. Trots att det i objektet inte normalt används gaser, kan det t.ex. i samband med reparationsarbeten 

hämtas gaser till objektet som är explosionsfarliga eller som kraftigt påskyndar 

förbränningen om de slipper ut i rummet. I en brand kan det också uppstå farliga 

gaser, deras färg skiftar i allmänhet i gult. 

Räddningsmyndigheterna ger skyddsanvisningar via radio samt lokalt i högtalaranläggningar. 

Den allmänna alarmsignalen kan också betyda gasfara. 

INSTRUKTION VID INTERN GASFARA: 

Om det inomhus känns lukt av t.ex. flyt- eller acetylengas: 

undvik öppen flamma eller gnista som explosionsartat kan antända gasen, 

avlägsna dej genast från rummet, uppmana också de andra att göra det 

gör en nödanmälan till 112 

dirigera räddningsmyndigheterna till objektet 

räddningsmyndigheterna mäter gashalten och vädrar utrymmena 

syre är också farligt, det påskyndar kraftigt brandförloppet (kan också innehålla lukt) 

GÖR SÅHÄR VID EXTERN GASFARA: 

Om du befinner dej inomhus: 

stanna inomhus och kalla in de som befinner sej ute 

gå inte ner i källare eller skyddsrum 

stäng dörrar, fönster och ventilation 

öppna radion och lyssna på anvisningarna, det är att rekommendera en RDSradio 

undvik att använda telefonen, så att inte linjerna blockeras 

om du behöver omedelbar hjälp, ring det allmänna nödnumret 112 

om det luktar gas inomhus, vät tyg och andas genom detta varvid tyget filtrerar 

luft, undvik att använda el- eller andra apparater som kan antända gasen 

gå inte på egen hand ut, du kan försätta dej i fara 

om området utryms ger myndigheterna anvisningar om detta på radion eller i 

högtalarbilar 

Om du befinner dej utomhus: 

gå genast inomhus och uppmana andra att går lika 

fungera enligt ovan stående anvisningar 

Om du utomhus överraskande råka in i gas: 

undvik att spring, andas via näsan och skydda andningsorganen med t.ex. en 

näsduk 

gå snabbt inomhus 

om du inte genast kan ta dej inomhus, försök att avlägsna dej ur gasmolnet i 

vindens sidriktning, vindriktningen kan bestämmas på flere sätt 

gå inte ner i sänkor, utan försök ta dej upp på en högre plats 

om du sitter i bilen så stäng ventilationen och försök ta dej ut ur gasmolnet, 

lyssna på radion 

52

Giftcentralen: tel. (09) 471 977 



53

Instruktion vid strålningsfara 



Ett radioaktivt nedfall kan uppstå till följd av en allvarlig kärnkraftverksolycka eller kärnexplosion. 

Strålsäkerhetsinstitutet övervakar kontinuerligt den radioaktiva strålningen. 

Det radioaktiva nedfallets inverkan på verksamheten 

Ett nedfall kontaminerar alla platser som normalt utsätts för regn och damm. Dessutom 

finns det en risk att det radioaktiva dammet tränger via ventilationen in inomhus. 

Vid ett kraftig nedfall tvingas man avbryta arbetet, i dessa situationer skall bl.a. ventilationens 

luftintag skyddas. 

Man bör förbereda sej genom följande åtgärder: 

Genom att mäta de erhållna dosmängden, av den anledningen att om en persons maximala 

strålningsdos överskrids skall han/hon bytas ut, 

Reservera skyddskläder för att skydda huden och underlätta tvätt, 

Reservera skyddsmasker för skydd av andningsorganen 

Reservera filter till ventilationen. 

Skydd av personalen 

I fall nedfallet föregås av en tillräckligt lång varningstid bör man på förhand utreda: 

Kommer verksamheten att fortsätta eller avbryts arbetet, 

Vilka stannar vid behov kvar och fortsätter jobba och tar hand om den fortsatta verksamheten, 

Vilka åker hem och söker skydd hemma. 

Att sätta arbetsplatserna i skyddsskick 

Man skall sträva efter att få arbetsplatserna möjligast täta. Som material kan t.ex. användas 

tejp. Den maskinella ventilationen stängs och ventilationsanläggningarna täcks på utsidan 

om detta är möjligt. 

Maskiner, apparater och tillbehör skyddas så att man förhindrar damm att komma i kontakt 

med maskinerna varvid behovet av rengöring minskar. Rengöringsanvisningar för inneutrymmen, 

maskiner och apparater skall göras på förhand. 

Då ett radioaktivt nedfall hotar ger räddningsmyndigheterna en strålningsvarning. 

Med strålningsvarningen avses att det radioaktiva nedfallet förutsätter skydd inomhus. 

Information om varningen fås till företaget genom: 

Den allmänna varningssignalen som kommunen ger, 

Som telefonmeddelande från kommunens ledningscentral, 

Via rundradions sändning som förmedlas till alla radiomottagare med hjälp av RDSsystemet 

Räddningsmyndigheterna ger anvisningar om intag av jodtabletter. 

54



Utgående från varningen: 

avbryts arbetet enligt de uppgjorda planerna 

strålningsskydden färdigställs, 

ledningen skaffar uppgifter på hur långvarig tiden i skyddet kan bli och ger anvisningar 

utgående från detta. 

Anvisningar vid strålalarm 

Räddningsmyndigheterna utfärdar strålalarm då ett kraftigt radioaktivt nedfall 

hotar området. 

I den situationen skall samtliga söka skydd omedelbart inomhus eller i skyddsrummen 

Vid ett strålalarm skall man i verksamheten beakta följande synpunkter: 

- under den tiden då den högast strålningen förekommer – ungefär i två dygn – skall 

man vistas i det skydd som ger det bästa skyddet, 

- ventilationsaggregaten i skydden skall användas först då när koldioxidhalten i skyddet 

tvingar till detta, 

- utrymmen ytterom det egentliga strålningsskyddet används först då när myndigheterna 

ger tillstånd till detta, 

- företagets ledning fattar beslut om när arbetet upptas utgående från de uppgifter om 

strålningssituationen som erhållas av räddningsmyndigheterna, 

- I alla situationer mäts och antecknas den strålningsdos som personalen fått. Den 

sammanlagda dosen borde inte få stiga över 100 milliSv, beslut om detta fattas i allmänhet 

av räddningsmyndigheterna. 

Verksamhet efter det att faran är över 

På områden som utsatts för nedfall, meddelar räddningsmyndigheterna när situationen 

med strålalarm är över. Företaget fungerar i allmänhet i enlighet med räddningsmyndigheternas 

anvisningar 

I verksamheten beaktas följande synpunkter: 

- arbetsplatserna, maskiner, råmaterial, tillbehör och motsvarande rengörs och deras 

strålning mäts, 

- all personal går till arbetsplatsen via en granskning som gör på saneringsplatsen, 

- ståldosen mäts arbetsplatsvis och den stråldos som var och en fått antecknas, 

skyddschefen ger en lägesbeskrivning och verksamhetsanvisningar till personalen. 

55

RIKTVÄRDEN FÖR SKYDD MOT STRÅLNING 

YTTRE STRÅLNING 

DOSHASTIGHET 

0,01 - 0,6 

mikro Sv/h 

0,7 - 50 

mikro Sv/h 

0,06 - 2,0 

milli Sv/h 

(60-2000 

mikro Sv/h) 

2,0 - 1000 

milli Sv/h 



Behövs inte 

BEHOV AV SKYDD 

Normal vistelse utomhus föranleder inte användning av skyddskläder eller 

andningsskydd. Beroende av situationen kan dock personer som utföra 

arbete utomhus i dammig miljö rekommenderas användning av andningsskydd. 

Onödig vistelse utomhus bör undvikas speciellt då när det finns stråldamm 

i luften. Vid vistelse utomhus skall användas andningsskydd. Då man går in 

skall ytterkläderna rengöras och lämnas ute, kläderna får inte tas in inomhus. 

Efter avklädning skall man tvätta (duscha) sej noggrant. Myndigheterna 

ger behövliga anvisningar. 

Vid vistelse utomhus skall användas andningsskydd och skyddskläder: en 

tät skydds- eller regndräkt, gummistövlar och –handskar. Strålningsmätaren 

skall också skyddas mot stråldamm med en genomskinlig plastpåse. 

Skyddskläderna skall kläs av före man går in. Noggrann tvätt är absolut 

nödvändigt. Speciellt viktigt är det att livsmedel är skyddade mot stråldamm. 

Myndigheterna utegångsförbud skall ovillkorligt efterföljas. 

56



Åtgärder för skydd i skyddsrummet 

Inred skyddet: 

- Töm skyddet om där förvaras sådana varor som inte hör till skyddets 

skyddsanvändning, 

- Avlägsna eventuell normaltids ventilation, 

- Reservera vatten 30 l/person, 

- Placera torrklosetterna på deras rätta platser, 

- Granska tätningslisterna i dörrar och luckor, 

- Installera slusstältet vid dörren, 

- Reservera bord, stolar och våningssängar, 

- Reservera telefon och radio, 

- Granska ventilationen, samt vatten och avloppssystemet, 

- Reservera toalettartiklar, 

- Reservera allmänna läkemedel och jodtabletter, 

- Vid en situation med nedfall av radioaktiv strålning installeras ventilationsanläggningens 

specialfilter, 

- Reservera livsmedel, 

- Försäkra dej om att det finns förbindelse till kommunen/avsnittets ledningscentral. 

I skyddet: 

- Tag med behövliga mediciner och eventuella speciallivsmedel 

- Tag med personliga toalettillbehör 

- Tag med möjliga tillbehör för tidsfördriv, böcker, radio… 

- Tag med sängkläder, sovsäck, dynor, täcken… 

- Fungera enligt de anvisningar som ges 

- I skyddet görs ett dagsprogram 

57



BILAGOR TILL SÄKERHETSPLANEN 

En situationsplan över objektet, där det finns markerat: 

Räddningsfordonens verksamhetsförutsättningar (räddningsvägar, angreppsvägar 

o.s.v.) 

Centralapparater för automatbrandalarm, rökventilation och sprinklercentraler, 

samt brandkårens matarkoppling, 

Platser där det finns släckvatten 

Samlingsplatser, 

Placering, mängder och avstängningsventiler för brännbara väskor och –gaser, 

samt farliga ämnen 

Ritningar våningsvis, där det finns markerat: 

Placeringen av primärsläckningsutrustning, räddnings- och första hjälputrustning, 

Automatiska säkerhetsanordningar, 

Alarmtryckknappar, 

Brandsektioner och branddörrar, 

Stängningsventiler till vatten och gas, huvudavbrytare till el och nödstopp till 

ventilation, 

Skyddsrum. 

58

Skolans räddningsplan - Närpes stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?