Ett hästjobb för Kommunal (pdf)

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7–11 juni 2010 

ETT HÄSTJOBB FÖR 

KOMMUNAL.

Förord 

ETT HÄSTJOBB FÖR KOMMUNAL 

Hästnäringen har under de senast 30 åren vuxit till att bli ett av de största 

fritidsintressena i Sverige. Näringen utvecklas fortfarande i högt tempo. 

Det är framför allt inom fritidssektorn som hästen har en stark ställning 

i samhället. Hästen har blivit viktig i många enskilda människors liv 

och i koppling till näringsverksamhet både i storstadsregionerna och på 

landsbygden. 

Ridsporten är ett av de största ungdomsintressena. Anmärkningsvärt är att 

nästan nio av tio aktiva är kvinnor. Trav- och galoppsporten, där spelet är den 

största inkomstkällan, omsätter cirka tolv miljarder kronor per år i Sverige. 

Ändå är hästnäringen dåligt genomlyst i fråga om kartläggning och statistik. 

Det råder brist på forskning inom många av hästnäringens områden, framför 

allt vad gäller arbetsmiljö och anställningsförhållanden. 

Intresset för hästen som hobby, sällskap eller tävlingspartner är en viktig 

drivkraft inom näringen. En följd av detta är att gränsdragningen mellan 

arbete och fritidssysselsättning många gånger är vag och otydlig. Med 

detta följer flera allvarliga problem. Bland annat att anställningsvillkor 

och arbetsförhållanden är undermåliga och att kunskap om arbetsmiljöns 

betydelse är låg i delar av näringen. Mycket tyder dessutom på att ideellt 

arbete många gånger förväntas av de som är sysselsatta inom näringen. 

I denna skrift beskrivs och analyseras hästnäringen. Särskild uppmärksamhet 

ges till näringens utveckling och omfattning samt arbetsvillkor och 

arbetsförhållanden. Skriften utgör en del av underlaget till kongressrapporten 

Vattna, Gödsla Gallra! – Dags för Kommunals jordbrukspolitik att slå rot. 

3 – FÖRORD


Förbundsstyrelsen har i sitt uppdrag till kongressarbetsgruppen förtydligat vikten 

av att beskriva och undersöka hästnäringen ur ett könsperspektiv. Därför ligger 

ett tydligt jämställdhetsperspektiv till grund för detta underlagsmaterial. Under 

arbete med underlaget har anställda, fackligt förtroendevalda och representanter 

för näringens centrala aktörer intervjuats. 

Rapporten är skriven av utredare Elias Andersson på Kommunals välfärdsenhet. 

Trevlig läsning 

Anders Bergström, tredje vice ordförande i Kommunal 

4 – FÖRORD

Innehåll 


Förkortningsförteckning ................................................................................... 6 

Inledning ............................................................................................................ 7 

Hästen i samhället ............................................................................................ 9 

Hästen i historien .............................................................................................. 9 

Hästen i nutiden .............................................................................................. 10 

Hästen i fritidssektorn ..................................................................................... 11 

Hästnäringen ................................................................................................... 13 

Sektorerna ....................................................................................................... 13 

Företagsstruktur .............................................................................................. 22 

Omsättning och fördelning ............................................................................ 22 

Aktörer ............................................................................................................ 23 

Utbildningar .................................................................................................... 27 

Arbetsmarknad och kollektivavtal ................................................................... 30 

Arbetsmiljön ................................................................................................... 32 

Olyckor och skador .......................................................................................... 32 

Arbetsbelastning .............................................................................................. 32 

Den fysiska arbetsmiljön ............................................................................... 35 

Arbetets risker ................................................................................................. 35 

Kroppsarbete ................................................................................................... 36 

Fysikaliska faktorer .......................................................................................... 36 

Hästhållningen ................................................................................................ 37 

Den psykosociala arbetsmiljön ...................................................................... 38 

Ledarskap och personalfrågor ........................................................................ 38 

Återkoppling och utveckling ........................................................................... 39 

Arbetets organisering ..................................................................................... 40 

Vem gör vad? ................................................................................................... 43 

Arbetsledning .................................................................................................. 44 

Karriärmöjligheter ........................................................................................... 45 

Arbetet som livsstil .......................................................................................... 47 

5 – INNEHÅLL


Fackföreningen i stallet .................................................................................. 50 

Sammanfattning ............................................................................................. 52 

Slutsatser ........................................................................................................ 53 

Näringspolitik ................................................................................................. 53 

Arbetsmiljön .................................................................................................... 53 

Goda exempel ................................................................................................. 54 

Yrkesstatus och profession ............................................................................. 54 

Samverkan och aktörskap ................................................................................ 57 

Förkortningsförteckning 

ATG AB Trav och Galopp 

HNS Hästnäringens Nationella Stiftelse 

HSV Högskoleverket 

HYN Hästnäringens Yrkesnämnd 

LRF Lantbrukarnas Riksförbund 

RF Riksidrottsförbundet 

RRO Ridskolornas Riksorganisation 

SG Svensk Galopp 

SH Svenska Hästavelsförbundet 

SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet 

SLF Stiftelsen Lantbruksforskning 

SJV Jordbruksverket 

SLU Sveriges Lantbruksuniversitet 

SSH Stiftelsen Svensk Hästforskning 

STC Svenska Travsportens Centralförbund 

SVA Statens Veterinärmedicinska Anstalt 

SvRF Svenska Ridsportförbundet 

6 – INNEHÅLL

Inledning 


Syfte 

Syftet med denna studie är att belysa, beskriva och undersöka hästnäringen, 

dess struktur och arbetsförhållanden ur ett jämställdhetsperspektiv. Studien 

bygger på ett stort litteraturmaterial och ett omfattande intervjuarbete 

med yrkesverksamma, fackligt förtroendevalda och centrala aktörer 1) inom 

näringen. Totalt omfattar arbetet 25 intervjuer varav 15 med yrkesverksamma. 

Genomförande och avgränsningar 

Urvalet av intervjupersoner avser att spegla näringens bredd och att 

omfatta de mest centrala sektorerna. Avsikten är även att spegla branschens 

verksamhetsmässiga och geografiska spridning i landet, både för att ge en 

bred bild och förståelse liksom för att kunna identifiera lokala företeelser 

av näringen. Det geografiska upptaget av intervjupersoner sträcker sig 

från Norrland i norr till Skåne i söder. Intervjuerna har genomförts under 

sommaren och hösten 2009 och omfattar både fackligt organiserade och 

oorganiserade arbetstagare. Av intervjupersonerna arbetar fem i travstall, 

varav tre i större stall. Sju av intervjupersonerna arbetar på ridskola. De 

övriga tre som har intervjuats arbetar på en galoppbana, ett stuteri och i ett 

galoppstall. 

Intervjupersonernas erfarenhet, förståelse och föreställning av hästnäringen 

och det arbete som utförs inom denna, är centralt för studiens analys och 

slutsatser. Utöver intervjuerna och litteraturmaterialet har även de fem 

regionala avdelningskonferenser som genomfördes under hösten 2009 legat 

till grund för studien. 

1) SJV, Jordbruksdepartementet, LRF, SH, SvRF, HNS & ATG/STC. 

Case, Carole (1991) Down the Blackstretch. Racing and the American Dream. 

7 – INLEDNING


Disposition 

Studiens andra kapitel behandlar hästarnas roll i samhället och hur denna 

har förändrats genom historien fram till i dag. Det tredje kapitlet redogör för 

hästnäringens olika sektorer, aktörer, företagsstrukturer och utbildningsvägar. 

Det fjärde sätter arbetet i centrum och behandlar den fysiska och psykiska 

arbetsmiljön inom hästnäringen. Det femte kapitlet undersöker arbetets 

organisering och utförande för att se hur detta påverkar arbetsförhållandena 

och näringens organisering i sin helhet. Det sjätte kapitlet behandlar den 

fackliga verksamheten och organiseringen inom hästnäringen. Kapitlet 

diskuterar fackliga erfarenheter och förståelsen för fackföreningens roll inom 

näringen utifrån de tre kategorierna av intervjupersonernas berättelser. 

Det andra och tredje kapitlet är i huvudsak baserade på litteraturmaterialet, 

medan de senare i ökande grad är grundade i intervjumaterialet. I det 

avslutande kapitlet diskuteras studiens resultat och frågeställningar med fokus 

på att identifiera centrala fackliga frågor inom näringen. 

Intervjuerna med representanter för centrala organisationer utgör främst 

en kunskapsbakgrund. De ger förståelse för och insikt i olika perspektiv på 

näringen, som speglas främst i det avslutande kapitlet. 

Denna skrift avser inte att ge en fullständig beskrivning av hästnäringen och 

dess aktiviteter. Delar av näringen är svåra att överblicka och att ge komplett 

information om, bland annat till följd av den begränsade mängd forskning som 

finns att tillgå och avsaknaden av heltäckande kunskap om näringen. 

8 – INLEDNING

Hästen i samhället 


Hästar har genom historien haft en betydande roll för samhällets produktion 

och transporter. I takt med industrialiseringen och den maskinella 

utvecklingen har hästarnas roll förändrats. Under de senaste 25 åren 

har hästar blivit ett stort fritidsintresse och en viktig del i människors 

rekreation och avkoppling i vardagen. I samband med denna utveckling har 

verksamheter kring hästen som tjänst och som fritidsintresse etablerats. 

Hästen i historien 

Hästens roll i samhället har genom historien varierat kraftigt. Under 

forntiden betraktades hästar som villebråd och födodjur. I samband med att 

boskapsskötseln utvecklades, blev hästarna ett hjälpmedel. I samband med 

att hjulet uppfanns ökade hästarnas betydelse som transportmedel, vilket 

möjliggjorde snabbare förflyttning av människor och varor. Så småningom 

började hästarna även användas utanför det civila samhället. De blev ett 

återkommande inslag på slagfälten under flera tusen år. I samband med 

utveckling av bruksområden har hästavel bedrivits för att förbättra de 

egenskaper som varit viktiga inom respektive användningsområde. 2) 

Hästhållningen medför omfattande kostnader. Därför har hästen tjänat som 

en tydlig klassmarkör, främst under 1800-talet och början av 1900-talet. 

Hästar har trots detta utgjort en grund för klassmöten, likaväl som konflikter. 

Officerare, husarer, godsägare och anställda inom skogs- och jordbruket har 

alla haft en gemensam nämnare i hästen. I takt med att hästens roll inom 

produktionen marginaliserats har dock dess betydelse som statussymbol 

kraftigt minskat. 

Det historiska ursprunget till dagens hästsport återfinns i det agrara 

samhällets jord- och skogsbruk samt i militären − tre manligt dominerade 

miljöer. Kopplat till dess verksamhetsområden har hästen traditionellt varit 

en manlig symbol. 

2) Stråhlberg, Ulla (2003) Hästar från längesedan. 

9 – HÄSTEN I SAMHÄLLET

I dag är 

travsport den 

näst största publiksporten, 

efter 

fotboll. 


Hästsport såg under denna tid mycket annorlunda ut. Främst rörde det sig 

om kappkörningar med arbetshästar inom skogs- och jordbruket, eller hem 

från julottan. Runt det förra sekelskiftet genomgick hästsporten dock en 

förändring. Från att ha varit en fritidssysselsättning blev den en professionell 

och kommersiell verksamhet. 

Till följd av att hästens betydelse i produktionen och som transportmedel 

kraftigt minskade under 1900-talet sjönk antalet hästar i Sverige. 1920 fanns 

705 000 hästar. Antalet hade sjunkit till cirka 50 000 år 1980. 3) 

Hästen i nutid 

Växande intresse 

Under 1980-talet började intresset för hästar på allvar ta fart. Hästen 

utvecklades till en av de populäraste fritidssysselsättningarna. I Sverige finns 

det 2010 drygt 280 000 hästar. Det innebär att Sverige, mätt som antalet 

hästar per invånare, är det näst hästtätaste landet i Europa, efter Island. 4) 

Ökad betydelse i samhället 

Hästsporten har sedan efterkrigstiden utvecklats till en folkrörelse. I dag 

är travsport den näst största publiksporten, efter fotboll. Den omsatte 

tillsammans med galoppsporten nästan 12 miljarder kronor i spel 2008. 5) 

Hästhållning utgör den femte största inkomstkällan inom jordbruket. 

Den har en total omsättning på närmare 50 miljarder kronor per år. 6) 

I takt med det ökande antalet hästar har efterfrågan på till exempel foder, 

hag- och betesmarker, utrustning, uppstallning och kringtjänster tilltagit. 

Utöver den ekonomiska aktivitet detta genererar, bidrar hästarna till att 

hålla landskapen öppna. 

3) SOU 2000:109 s. 45. 

4) Statistiska meddelanden JO 24 SM 0501 − Hästar och anläggningar med hästar 2004, Greiff, 

Mats & Hedenborg, Susanna (2007) Hästsport i verkligheten och i tidigare forskning s. 11. 

5) ATG Årsredovisning 2008. 

6) Jordbruksverket 2005:5 − Kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige s. 13. 



Hästen som livsstil 

Materiell tillväxt och teknologisk utveckling har under det senaste decenniet 

gett hästen ett ökat utrymme i samhällslivet. Pendlingsmöjligheter och 

möjligheter till distansarbete har bidragit till att hästen på många platser i 

Sverige inneburit ett uppsving för glesbygden och till viss del bidragit till att 

fler flyttar från storstäderna ut på landsbygden. 

Detta är delvis ett brott mot övergripande migrationsmönster, där främst 

kvinnor flyttar från glesbygd till storstadsområden. Denna motsatta rörelse 

ökar underlaget för till exempel kulturell, ideell och ekonomisk verksamheter, 

och har bland annat gett upphov till nya verksamheter med koppling till 

hästen. 

Migrationens främsta drivkraft är generellt sett materiella förhållanden, 

i första hand förvärvsarbete. Flyttmotiven har dock delvis förändrats och 

beskrivs i dag i högre utsträckning än tidigare som immateriellt grundade, 

i bland annat fritidsintresse eller olika boende- och familjeideal. Mannens 

arbete har tidigare varit den huvudsakliga anledningen till att par flyttar, 

men kvinnors motiv spelar en allt större roll. 7) 

Det ska dock understrykas att hästen inte enbart är en landsbygdsföreteelse. 

Enligt Jordbruksverkets och SCB:s statistik finns ungefär tre fjärdedelar av 

alla hästar inom större tätorter och tätortsnära områden. 8) 

Hästen i fritidssektorn 

Det statliga och kommunala engagemanget i fritidsaktiviteter har spelat en 

avgörande roll för hästsportens utveckling till en folkrörelse i Sverige, framför 

allt när det gäller ridskolornas framväxt. Ungefär 70 procent av ridskolorna är 

kommunalt ägda och dess verksamheter finansieras till viss del genom olika 

former av aktivitetsstöd. 

7) Tillberg Mattsson, Karin (2004) Hästen lockar kvinnor till landsbygden – en studie av 

hästägare och hästgårdar i Leksands kommun, s. 6ff, 25f. 

8) JO 24 SM 0501 s. 3 



Ridskolornas, och därmed sportens, ökade tillgänglighet har bidragit till att 

minska den överklasstämpel som tydligt präglar ridsporten i andra länder. 

Hästsport är dock sammankopplad med avsevärda kostnader, inte minst ifall 

man håller sig med egen häst. 

Kostnaderna för att hålla en fullstor fritidshäst i Sverige är enligt 

Jordbruksverkets beräkningar från 2005 ungefär 40000 kronor per år. Det 

är svårt att ange en genomsnittlig kostnad för ridlektioner eftersom priset 

per lektionstimme kraftigt varierar mellan landets olika delar. En rimlig 

uppskattning antas vara att prisspannet löper mellan 150 och 300 kronor 

per timme. 

Fritidssektorn har förändrats, från att bedriva utbudsstyrda till 

efterfrågansstyrda verksamheter. De kommersiella aktörerna spelar en 

allt större roll och de ideella föreningarna är i stor utsträckning beroende 

av kommunalt stöd i olika former. 9) Det förekommer dock ojämlikheter i 

de kommunala stöden, enligt Riksidrottsförbundet (RF), till idrotter som 

är manligt respektive kvinnligt dominerade. I en rapport konstaterar RF 

att kvinnor som rider missgynnas av det nuvarande utformandet av det 

kommunala stödet och att kvinnligt idrottande generellt tilldelas en mindre 

andel av det totala stödet till idrotten. 10) 

9) Lindström, Lisbeth (2006:39) Fritidssektorn – En statlig utmaning, SJV 2005:5 s. 43. 

10) RF (2003) Idrott, kön och genus – en kunskapsöversikt, RF (2006) Kvinnor och män inom 

idrotten. 


Hästnäringen 


Hästnäringen är ett samlingsbegrepp för flera olika verksamheter och 

inriktningar. Den är på många sätt spretig och sträcker sig mellan så vitt skilda 

verksamheter som jordbruk och underhållning. Hästnäringens Nationella 

Stiftelse (HNS) definierar begreppet hästnäring enligt följande: ”Med 

hästnäringen avses alla aktiviteter som baseras på användning och innehav 

av hästar omfattande såväl hobby som professionella verksamheter samt 

omsättningen av hästrelaterade varor och tjänster.” 11) Denna definition ligger 

till grund för urval och analys i denna rapport. 

I studien Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse i Sverige (2004) delar 

författarna in hästnäringen i sju sektorer för att möjliggöra analys av näringens 

samhällsekonomiska betydelse. Dessa beskrivs var för sig nedan. Författarna 

utgår från HNS:s definition av begreppet hästnäringen, men väljer att 

bortse från de hästrelaterade verksamheter som kan anses ha en marginell 

samhällsekonomisk betydelse eller som är svåra att mäta och observera. 

Exempel på verksamheter som inte inkluderas är outbildade hovslagares 

verksamhet, hästmassörer samt privatpersoners köp och försäljning av 

hästar. 12) 

Sektorerna 

Trav och galopp 

Inom travoch galoppsektorn ryms yrkeskategorier som har en direkt 

anknytning till trav och galopp. Till dessa räknas främst A-tränare, B-tränare, 

galopptränare, kuskar, jockeys, hästskötare samt arbetare vid travoch 

galoppbanor. Så kallade A-tränare innehar A-licens och bedriver främst 

professionell träning av hästar som tränaren själv inte äger. I Sverige är det 

väldigt vanligt att tränare även kör lopp. Den huvudsakliga inkomstkällan för 

A-tränarna är träningsavgifter från hästägarna. Det är brukligt att en A-tränare 

har runt 10 procent i provision på insprungna prispengar. 

11) http://www.nshorse.se/cm/omhns 

12) Johansson, Andersson & Hedberg (2004:26) Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse 

i Sverige. 

13 – HÄSTNÄRINGEN


Kostnader för arbetskraft, foder och förbrukningsmaterial är de största 

utgifterna för sektorn. I dag finns det knappt cirka 400 aktiva A-tränare varav 

knappt var tionde är kvinna. 

Tidigare utbildades de professionella tränarna enbart genom en 

lärlingsperiod. I dag varvas lärlingsperioden med en grundutbildning vid 

travskolan Wången. B-tränare är hästägare som själva tränar och kör hel- eller 

delägda hästar. För att erhålla B-licens krävs det att man styrker sin kunskap 

och färdighet genom praktiska och teoretiska prov. Insprungna prispengar är 

gruppen B-tränares främsta inkomstkälla. Utöver prispengar kan B-tränare 

uppbära stimulansbidrag och uppfödarpremier från Svenska Travsportens 

Centralförbund (STC). I dag finns det cirka 5 500 aktiva B-tränare, varav 

ungefär tre fjärdedelar är män. Ungefär en tredjedel av de cirka 500 

lärlingarna i Sverige i dag är kvinnor. 

Amatörtränarnas verksamhet omsätter ofta ganska lite och innebär sällan 

någon större ersättning för det nerlagda arbetet. 13) Under 2003 sprang tre 

fjärdedelar av B-tränarnas hästar in mindre än 35 000 kronor per häst. Detta 

kan anses vara ett minimum för att täcka direkta omkostnader för en häst, till 

exempel foder, stallplats och tjänster. 

Antalet hästar som en och samma tränare håller kan variera kraftigt. En 

amatörtränare har oftast ett fåtal hästar i träning medan professionella kan ha 

från ett tjugotal och uppåt i träning samtidigt. Vilken licenstyp som tränaren 

har behöver inte vara avgörande för hur stor dennes verksamhet är. En del 

B-tränares verksamheter kan i många avseenden jämföras med A-tränares. 

Brytpunkten mellan hobby och professionell verksamhet bedöms ligga i 

intervallet fyra till sex hästar. Ungefär vid samma intervall uppskattas behovet 

av en hästskötare uppstå. Det var enbart var tionde B-tränare 2003 som 

tränade fler än fyra hästar. 14) 

Inom svensk travsport tävlas det främst med varmblodiga travhästar, men 

13) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:27f, http://www.travsport.se/sinfo?kommando= 

nyhetsBrevet 

14) SJV – Rapport 2005:5 s. 21f. 

15) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:27f, http://www.travsport.se/ 

sinfo?kommando=nyhetsBrevet 

16) ATG Årsredovisning 2008. 


Svenska travoch 

galoppbanors 

främsta inkomstkälla 

är totalisator- 

spelet. 


även till viss del med kallblodiga travhästar. Totalt finns det cirka 57 000 

varmblodiga och cirka 8 000 kallblodiga travhästar i Sverige. Inom travsporten 

verkar, enligt STC:s siffror, cirka 40 000 hästägare och ungefär 1 000 

heltidsanställda hästskötare. Sveriges 33 travbanor är utspridda mellan Boden 

(Peabtravet) i norr och Malmö (Jägersro) i söder. Under 2008 betalade nästan 

710 miljoner kronor ut i prispengar vid de totalt 944 tävlingstillfällena. 15) 

Av de 12 miljarder kronor som spelet på travet och galoppen omsatte under 

2008 gick 1,5 miljarder tillbaka till sporterna. Den statliga regleringen av 

spelandet har en avgörande funktion för att säkerställa sportens ekonomiska 

hållbarhet och utveckling. Svenska travoch galoppbanors främsta 

inkomstkälla är totalisatorspelet. En mindre del kommer från inträden och 

programförsäljning. 16) 

Inom galoppen finns det cirka 1 400 hästar i träning hos någon av de ungefär 

50 professionella tränarna eller hos någon av de 200 amatörtränarna. På 

galoppbanorna finns cirka 40 professionella jockeys och lärlingar samt mer än 

dubbelt så många verksamma amatörryttare. Amatörverksamheten domineras 

av kvinnor medan män överväger något bland de professionellt verksamma. 

För att bli jockey krävs en fyraårig lärlingstid. 

Jockeys, liksom kuskar, får sin inkomst genom att rida och köra in prispengar. 

På Täby Galopp och Jägersro, galoppsportens två primärbanor, avgörs 

majoriteten av de 750 årliga galopplöpningarna. 17) Trav- och galoppbanorna 

anordnar 1 000 arrangemang årligen och har cirka 1 800 000 besökare på 

ett år. I genomsnitt lockas 7 000 personer till V75 varje lördag, vilket gör 

travsporten till den näst största publiksporten efter fotboll. Publikantalet har i 

dag en vikande trend till förmån för tv- och internetsändningar. 18) 

17) http://www.galoppsport.se/sinfo?kommando=visaOm, HNS 2008:97 

18) https://www.atg.se/index.jsp?chooseAtgse2=true#/2.784/, Östgård Svennehed, 

Margareta (090730) SG PM. 

19) SG (2008:129) Galoppsportens Framtid. 



Galoppsporten har under de senaste 20 åren haft en kraftig nedgång, vilket 

har inneburit en halvering av publiken under denna period. 19) 

Ridsport 

Ridsporten är en av Sveriges största ungdomsidrotter. Den engagerar ungefär 

en halv miljon svenskar. Svenska Ridsportsförbundet (SvRF) har ungefär 

170 000 medlemmar, varav 65 procent är under 25 år. 

Medlemmarna är anslutna till någon av landets cirka 950 ridklubbar, utspridda 

från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Av dessa ridklubbar bedriver ungefär 

500 ridskoleverksamhet. Tillsammans genomför de runt 8 miljoner timmar 

varje år. Det finns även ridskolor som inte är medlemmar av SvRF, men det är 

svårt att uppskatta deras antal. 87 procent av SvRF:s medlemmar är kvinnor, 

något som innebär att ridsporten är den mest kvinnodominerade idrotten 

inom Riksidrottsförbundet. Enbart 7 procent av tävlingslicenserna inom SvRF 

hålls av män. 

I förbundsstyrelsen är den procentuella representationen av män tre gånger 

så stor som den procentuella delen aktiva män, vilket kan ses i figuren nedan. 

Denna mer jämna könsfördelning går även igen bland de professionella 

tävlingsryttarna, medan det bland de 19 landslagstränarna är en övervikt 

män. Det finns många förklaringar till varför andelen kvinnor minskar desto 

högre upp i ridsportens hierarki man kommer. Det kan bland annat nämnas 

att män har en hög representationsgrad i styrelser generellt, vilket därigenom 

förstärker föreställningen om män som bättre lämpade för styrelsearbete. Det 

försvårar i sig för kvinnors möjligheter att ta en plats i styrelser. Vad gäller de 

professionella tävlingsryttarna så har män oftast bättre ekonomiska medel för 

att kunna möjliggöra en sådan satsning medan kvinnor i relationer i högre 

grad tar ansvar för hemmet och eventuella barn. 20) 

20) Riksidrottsförbundet − Kvinnor och män inom idrotten 2005 s. 7, 23. 


Diagram 1. 

Kvinnors och mäns 

representation inom 

hästnäringen. 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Aktiva 


Licens 

17 – HÄSTNÄRINGEN 

Förbundsstyrelse 

Landslagstränare 

Kvinnor 

Ridsporten är uppdelad i olika grenar samt i kategorierna ponny och häst. 

De olika grenarna består av hoppning, dressyr, fälttävlan, distans, körning 

och voltige. I ponnyklasserna får enbart ungdomar upp till 18 år tävla. Den 

dominerande grenen är hoppning. Den står för ungefär tre fjärdedelar av den 

tävlingsverksamhet som anordnas av SvRF. Den näst största tävlingsgrenen är 

dressyr som utgör ungefär var femte tävlingsstart. 21) 

De tre stortävlingarna Falsterbo Horse Show, Göteborg Horse Show och 

Stockholm International Horse Show påverkar det lokala näringslivet positivt 

på respektive ort, främst genom en ökad efterfrågan inom hotell- och 

restaurangbranschen. Stockholm International Horse Show är ridsportens 

största inomhusevenemang i världen räknat utifrån antal åskådare per 

dag. Arrangemangens huvudsakliga inkomstkällor utgörs av entré- och 

sponsringsintäkter. 

21) SOU 2000:109 s. 49. 

Män 

Källa: Riksidrottsförbundet


Strömsholm i Västmanland, Flyinge i Skåne och Wången i Jämtland 

utgör utbildningscentrum för näringens största grenar ridsport, avel, 

galopp och trav. De finansieras främst genom statlig och kommunal 

utbildningsersättning. 22) 

Avel och uppfödning 

Inom avel och uppfödning finns stuterier och andra, ofta mindre, företag som 

sysslar med uppfödnings- och avelsverksamhet. Avel styrs i stor utsträckning 

av stamtavlor och tävlingsresultat. Det är stoägaren som utser en lämplig 

hingst för aveln. Ett föl avlat från en ”vanlig” hingst kostar mellan 3 000 

och 15 000 kronor, medan ett föl från en toppresterande hingst kan kosta 

mellan 20 000 och 100 000 kronor. Den veterinärmedicinska forskningen om 

hästar är omfattande och har kommit långt. Forskningen har bidragit till den 

tekniska utvecklingen, kring att bland annat frysa sperma. Dessa nya tekniker 

innebär att det i dag inte krävs någon geografisk närhet mellan sto och 

befruktande hingst. De största intäkterna för uppfödarna, utöver försäljning 

av hästar, är ersättningar för avel, prispengar samt premier. 

Uppfödningsverksamhet hålls ofta i liten skala i Sverige och sker oftast 

utan anställda. En stor del av de kall- och varmblodiga travfölen samt 

halvblodshästar till ridsporten, föds upp av uppfödare som har ett eller två 

ston och som främst ser verksamheten som en hobby. Det föds mellan 4 500 

och 5 000 travföl och ungefär 3 500 halvblodsföl om året i Sverige. En del av 

dessa föds upp på specialiserade stuterier. Uppfödningen av galopphästar är 

relativt begränsad med cirka 400 föl om året. Dessa föds upp av sammanlagt 

ungefär 300 uppfödare. 

23) När travfölet är ungefär ett år påbörjas grundträningen och en majoritet 

av dessa tävlingsdebuterar vid två till fyra års ålder. Utbildningsperioden 

för halvblodhästen är oftast längre i förhållande till andra hästraser. De tre 

viktigaste disciplinerna som halvblodet utbildas för är hopp, dressyr och 

fälttävlan. Internationellt håller svensk hästavel en hög nivå. 24) 

22) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:28, Turistdelegationen (2004:5) Häst − Sverige som 

upplevelseindustri. 

23) http://www.galoppsport.se/sinfo?kommando=visaOm 

24) SJV 2005:5 s. 24f, 29f , Johansson, Andersson & Hedberg 2004:29. 


Företagarna är 

till övervägande del 

kvinnor med 

en medelålder på 

cirka 40 år. 


Hästturism 

Med begreppet hästturism avses mindre företag som tillhandahåller olika 

former av upplevelser med anknytning till hästen, till exempel turridning och 

hästrelaterade kurser. Uppskattningsvis finns det ungefär 500 företag som 

använder sig av häst i sin turismverksamhet. Omkring hälften av dessa företag 

bedrivs på lantbruksfastigheter och kombineras med annan verksamhet. 

Höga driftkostnader och företagens begränsade storlek gör att omsättning 

och möjlighet att ta ut ersättning för arbetet är begränsad. Företagens 

omsättning varierar mellan hundra tusen och fem miljoner kronor per år. 

Den genomsnittliga omsättningen för ett företag inom hästturism ligger på 

femhundratusen kronor per år. 

Företagarna är till övervägande del kvinnor med en medelålder på cirka 

40 år. De har oftast ingen utbildning inom varken hästhållning, ekonomi 

eller turism. Ungefär en femtedel av företagarna beräknas livnära sig på sin 

verksamhet, medan den för övriga enbart utgör en del av försörjningen. I 

denna grupp inkluderas även olika former av ridlägerverksamhet, främst 

under sommarmånaderna. Sett till förhållande mellan kostnader och intäkter 

är ridlägerverksamheten snarlik övrigt hästturismföretagande. 25) 

Lantbruk 

Inom lantbruket bedrivs inackordering av hästar, så kallad uppstallning. Den 

avser boxhyra inklusive el, vatten och i viss mån även andra driftstjänster. 

Lantbruket producerar och förser även hästnäringen med foder, bete och 

strö för drygt en och en halv miljard kronor per år. 26) Tillsammans med kor, i 

mjölk- eller köttproduktionen, utgör hästen den viktigaste djurgruppen för att 

hålla betesmarkerna öppna. Jordbruksverket uppskattar att varje häst betar 

0,4 hektar, vilket innebär att hästar betar ungefär en femtedel av landets totala 

betesareal. 27) 

Skogsbruket är den del av lantbruket där hästen fortfarande i någon mån 

används som en del av produktionen. Det är i huvudsak vid virkesutkörning 

som hästen kan vara ekonomiskt och miljömässigt fördelaktig framför 

25) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:28, Ds. 2004:39 s. 103, Turistdelegationen 2004:5, 7f. 

26) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:36. 

27) SJV 2005:5 s. 63. 



skogsmaskiner, till följd av bland annat sin begränsade åverkan på miljön. 

Skogshästar drar varje år ut ungefär en miljon kubikmeter virke. Det är främst 

småskaliga skogsjordbruk som använder hästar. 28) 

Spel och administration 

Spelandet på trav och galopp är en central finansieringskälla inom 

hästnäringen. I Sverige regleras alla former av spelande och spel på hästar är 

enbart tillåtet i form av totalisatorspel. Regleringen syftar till att säkerställa 

sportens ekonomiska förutsättningar. En andel av överskottet från spelandet 

återförs till näringen i form av prispengar. Spelandet har under de senaste 

åren successivt ökat. Ungefär 70 procent av omsättningen återförs till spelarna 

i form av spelvinster, vilket figuren nedan illustrerar. 

Totalisatorspelandet skapar inte enbart förutsättningar och medel för trav- 

och galoppsporten utan har även en ekonomisk påverkan på näringen i stort. 

ATG, som organiserar spelet, tillför bl.a. medel till HNS och sponsrar aktivt 

ridsporten och dess tävlingar. De största facktidskrifterna inom hästnäringen 

är Ridsport och Travronden. Tidskrifterna är centrala forum inom rid-, trav- 

och galoppsporten och läsekretsen är stor. 29) 

28) HNS − Hästen i Sverige 2006:18. 



Diagram 2. 

Fördelning av trav- 

och galoppsportens 

omsättning. 


Varor och tjänster 

I samband med den växande hästhållningen har efterfrågan på olika 

varor och tjänster ökat. Varorna omfattar olika slags utrustning, skötsel- 

och underhållsmaterial, liksom trailers för transporter m.m. Bland 

tjänsteföretagen finns bland annat försäkringsbolag, veterinärverksamhet 

och hovslagare. I genomsnitt behöver varje häst skos eller verkas en gång var 

sjätte vecka. Att verka hovarna kan liknas vid att klippa naglarna för att få en 

korrekt och jämn trampyta. Kostnaderna för hovslagare varierar kraftigt över 

landet. Denna sektor omfattar även slakt och hantering kring denna. 30) Inom 

branschen är många frågor kring slakten olösta. Kostnaderna för att avliva och 

hantera kadavret har ökat kraftigt. Detta beror bland annat på att användandet 

av vissa läkemedel på hästar omöjliggör slakt av dessa för konsumtion. För 

att slakta till konsumtion krävs att djuret besiktas av veterinär i samband med 

slakten. Under de senaste åren har det slaktats mellan 3 000 och 3 500 hästar 

varje år vid svenska slakterier. Hästkött har en låg efterfrågan bland svenska 

konsumenter, jämfört med andra delar av Europa, vilket medför att kilopriset 

på hästkött är lågt. Detta har bland annat bidragit till en slakt av svenska 

hästar utomlands där de medicinska kraven är lägre. 31) 

30) HNS 2008:16f, Johansson, Andersson & Hedberg 2004:29f. 

31) Asteborg, Carlsson & Lindström (2009:40f) Älskade hästar, SJV (2009:10) 

Animalieproduktion – Års- och månadsstatistik s. 6. 


Spelvinster 

Totalisatorskatt 

Sporten 

Driftkostnader m m 

Källa: Johansson, Andersson, Hedberg


Företagsstruktur 

En majoritet av de många företag som vuxit fram parallellt med hästintressets 

expansion har sin bakgrund i ett hobbyintresse. Det typiska företaget inom 

hästnäringen drivs som en enskild firma på del- eller heltid. Det är också 

vanligt att verksamheterna i näringen drivs av ideella föreningar, främst 

ridklubbar, travoch galoppsällskap. En betydande del av de hästanknutna 

verksamheterna är i olika omfattning beroende av ideellt arbete. 

De ekonomiska incitamenten att bedriva verksamheter professionellt finns 

främst inom travoch galoppsporten. Under de senaste åren har även 

utrymmet för en högre professionalitet inom ridsporten ökat. Detta har 

i huvudsak skett genom ökad utbildningsverksamhet av både ryttare och 

hästar. 32) 

I en enkätstudie, gjord av HNS, visade det sig att det fanns ungefär lika 

många män som kvinnor som var hästföretagare i de studerade kommunerna. 

Hur representativ denna fördelning är för näringen i stort är svårt att säga. 

Studien visade även att kvinnliga företagare i större utsträckning ägnade sig åt 

utbildning och uppfödning medan manliga företagare främst var verksamma 

inom trav och foderproduktion. Ser man till företagandet i sin helhet i Sverige 

var knappt var fjärde egenföretagare kvinna 2004. Detta kan visa på att 

andelen kvinnor som driver företag är högre inom hästnäringen jämfört med 

arbetsmarknaden i stort. Däremot så visar HNS studie att inriktningen på 

företagen följer traditionella könsroller, i vilka män återfinns inom traditionellt 

manliga sfärer; travet och jordbruket, medan kvinnor verkar inom traditionellt 

kvinnliga sfärer; utbildning och reproduktion. 33) 

Omsättning och fördelning 

Hästnäringen påverkar den svenska samhällsekonomin både genom 

dess ekonomiska aktiviteter som skapar sysselsättning och skatteintäkter. 

Hästintresset inverkar även på hur individer väljer att dela upp sin tid mellan 

arbete (produktion) och fritid (konsumtion). Hästnäringen är en bransch som 

expanderar och dess omsättning växer för varje år. 

Totalisatorspelet på trav och galopp utgör motorn för en stor del av de 

32) HNS 2008:33. 

33) HNS Slutrapport − Hästens lokala betydelse och potential (2006-12-16), Ds. 2004:39 s. 96f. 


Diagram 3. 

Hästnäringens 

omsättning 

fördelat på 

sektorer. 


ekonomiska aktiviteterna inom näringen. Det är främst genom spelandet 

som en bredare allmänhet kommer i kontakt med näringen. Via spelets 

intäkter skapas förutsättningar för många av hästnäringens andra sektorer. 

Spelandet stod 2004 för mer än hälften av den totala omsättningen inom 

hästnäringen, vilket kan ses i bilden nedan. Av totalisatorspelets omsättning 

går drygt en tiondel tillbaka till näringen. Det privata fritidshästsägandet, 

vilket är det dominerande ägarförhållandet inom näringen i stort, är den näst 

största ekonomiska aktiviteten inom näringen. Hästhållning, oavsett dess 

syfte, genererar samhällsekonomiska effekter genom konsumtion av foder, 

tjänster och utrustning m.m., vilket även ger ekonomiska effekter utanför 

hästnäringen. 34) 


Spel och 

administration 


Ridsport 

Avel och 

uppfödning 

Hästturism 

Lantbruk 

Varor och tjänster 

Aktörer 

Inom hästnäring verkar såväl intresseorganisationer, riksförbund, myndigheter 

samt statliga institutioner. Deras storlek och inflytande på näringen som 

helhet varierar beroende på dess verksamhet. Vissa av de centrala aktörerna 

har även lokala underföreningar, sällskap och klubbar. 


Inom trav och galopp är AB Trav och Galopp (ATG) en central aktör. ATG har 

34) Johansson, Andersson & Hedberg 2004:12f. 

Källa: Johansson, Andersson, Hedberg

En majoritet 

av ATG:s 

styrelse utses av 

regeringen. 


till huvuduppgift att organisera totalisatorspelet inom travoch galoppsporten. 

Syftet är att säkerställa sporternas ekonomiska förutsättningar och utveckling. 

En majoritet av ATG:s styrelse utses av regeringen. Kommunal har innehar ett 

av dessa syrelsemandat. Den övriga delen av styrelsen består av ATG:s ägare; 

Svenska Travsportens Centralförbund (STC) som äger 90 procent och Svensk 

Galopp (SG) som äger de resterande 10 procenten. STC har 43 anslutna 

travklubbar och är huvudorganisation för de svenska travsällskapen, vilkas 

främsta syfte är att arrangera travtävlingar. STC företräder svensk travsport 

nationellt och internationellt och har ansvar för bland annat travutbildning, 

travavel och gemensamma regler och bestämmelser för sporten. SG är 

galoppsportens motsvarighet och är dessutom bland annat avelsorganisation 

för engelska fullblod. 35) 

Ridsport och avel 

Svenska ridsportförbundet (SvRF) verkar för att främja ridsportens olika 

delar och företräder ridsporten och dess medlemmar i det offentliga. SvRF 

är medlem av Riksidrottsförbundet (RF) och Sveriges olympiska kommitté 

(SOK). I egenskap av företag är en del av landets ridskolor organiserade 

i Ridskolornas Riksorganisation (RRO). Organisationen har 60 anslutna 

ridskolor, varav hälften ligger i Stockholmsområdet. Dess ändamål är att verka 

för ridskolornas intressen i samhällsdebatten. 

Det organisatoriska ansvaret för all hästavel utanför travet och galoppen har 

Svenska Hästavelsförbundet (SH). Förbundet har 42 anslutna föreningar som 

omfattar och representerar 30 olika raser. Utöver stamboks- och registerföring 

verkar SH för att främja och utveckla den svenska hästaveln. 36) 

Övergripande 

En av de mest kända intresseorganisationerna är Lantbrukarnas Riksförbund 

(LRF) som även är en central aktör inom hästnäringen. Hästföretagande är 

en växande verksamhet och idag finns ungefär var tredje häst i Sverige inom 

lantbruket. 37) Ungefär 6 500 av LRF: s totalt 169 000 medlemmar bedriver 

35) SJV 2005:5 s. 23f, 27f, http://www.travsport.se/sinfo?kommando=nyhetsBrevet 

36) SJV 2005:5 s. 29, RRO: s Verksamhetsberättelse 2007, http://www3.ridsport.se/templates/ 

Pages/InformationPage____4814.aspx 

37) JO 24 SM 0501 s. 11. 



någon form av hästverksamhet och drygt 13 800 medlemsföretag verkar på 

något sätt inom hästnäringen. 38) Behovet av en nationell organisering uppkom 

i framväxten av den nya hästnäringen under början av 1990-talet. Tillsammans 

med ATG bildade därför LRF Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) 1993. 

HNS är hästnäringens samverkansorgan. SvRF fick, efter en 

överenskommelse, två av de totalt sex ordinarie platserna i HNS styrelse. 

De övriga fyra platserna innehas av de två bildarna, ATG och LRF. 

Organisationen har till uppgift att främja hästnäringens olika delar samt 

tillvarata näringens intressen inom det näringspolitiska området. HNS har 

det ekonomiska och organisatoriska ansvaret för de tre riksanläggningarna 

Strömsholm, Flyinge och Wången. HNS äger ATGklinikerna AB med 23 

kliniker och ett hästsjukhus i Skara, samt Hovslagarskolan i Skara. 39) 

Jordbruksverket (SJV) är regeringens expertmyndighet inom de jordbruks- 

och livsmedelspolitiska områdena. Verket har till uppgift att följa, analysera 

och informera regeringen om utvecklingen inom näringen samt verkställa 

politiska beslut inom dess verksamhetsområden. I sitt uppdrag verkar SJV 

med utgångspunkt i tre perspektiv på hästen: i egenskap av djur, vilket bl.a. 

omfattar djurskyddet, avel och utfärdande av hästpass, deras miljöpåverkan, 

genom bland annat gödselhantering, samt hästen som landsbygdsföreteelse 

och del i företagande. SJV:s satsning på livskraftigt hästföretagande har 

främst syftat till att utveckla företagandet och hästnäringens samverkan och 

integration i samhället. 

38) http://www.lrf.se/Garden/Djur/Hast/, http://www.lrf.se/Medlem-i-LRF/Erbjudanden-forforetagare1/Naringsverksamheter/Hast/ 

39) http://www.nshorse.se/cm/omhns 



Landets distriktsveterinärverksamhet, med totalt 340 veterinärer och 100 

veterinärassistenter anställda, är knuten till SJV. Verket samordnar och 

vägleder länsstyrelserna i deras arbete med djurskyddskontroller runt 

om i landet. Länsstyrelserna ansvarar för tillsynen av djurskyddet sedan 

den 1 januari 2009, då de efter ett regeringsbeslut övertog detta från 

kommunerna. 40) 

I gemenskap med Agria Djurförsäkringar och Stiftelsen Lantbruksforskning 

(SLF) har HNS bildat Stiftelsen Svensk Hästforskning (SSH). Den har i 

uppdrag att stödja hästforskning genom årliga anslag till forskningsprojekt. 

Utbildning 

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedriver forskning och utbildning inom 

bland annat hästnäringens områden och har verksamhet förlagd till Ultuna, 

Alnarp, Skara och Umeå. SLU har en viktig roll i utvecklandet av hästnäringen 

genom framtagande och förmedling av ny kunskap.Universitetet är huvudman 

för hippologiska högskoleutbildningen vid de tre riksanläggningarna. I 

samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) startade SLU 

projektet Hippocampus år 2002. Hippocampus är en strategisk satsning 

på ett hästforsknings- och informationscentrum, tänkt som en nystart för 

hästforskningen vid SLU och SVA. Uppdraget är att möta den växande 

hästnäringens ökade efterfrågan på ny kunskap. 41) 

Hästnäringens samtliga organisationer ingår i samarbetsorganisationen 

Hästnäringens yrkesnämnd (HYN). Arbetsmarknadens parter är 

representerade av Kommunal och Almega. Nämnden sammanträder två 

gånger om året och arbetar främst med praktik-, yrkes- och utbildningsfrågor. 

HYN:s arbete syftar i huvudsak till att säkerställa kvalitativa praktikplatser som 

garanterar en viss kunskapsnivå inför utbildningen. I den utbildning som HYN 

anordnar för praktikvärdar är arbetsmiljö ett av huvudämnena. 42) 

40) http://www.sjv.se/omjordbruksverket.4.7502f61001ea08a0c7fff122625.html, HNS 2008:59f 

41) HNS 2008:138f, http://hippocampus.slu.se. 

42) http://www.hyn.se/20.html 



Utbildningar 

Den snabba tillväxten inom hästnäringen under de senaste decennierna 

har medfört en ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft. Olika typer 

av utbildningar med anknytning till hästnäringen har som svar på detta 

vuxit fram. Denna ökade tillgång på utbildningar har bidragit till en ökad 

kompetens inom näringen. Vikten av utbildning inom branschen har inneburit 

en viss statusökning för branschens olika yrkesgrupper. Formell utbildning 

och licenser har en stor betydelse för yrkesgruppers status och för att stärka 

yrkesrollens ställning i förhållandet till det ideella arbetet. 

Inom olika delar av hästnäringen används begreppet professionalitet. 

Detta begrepp har ingen genomgående definition inom näringen utan är 

i stor utsträckning beroende av sammanhang och vem som använder sig 

av begreppet. I förhållande till utbildning så beskrivs ökningen av antalet 

utbildningar som en del av professionaliseringen inom näringen. Värderandet 

av olika utbildningar är i allmänhet ganska otydligt inom de olika sektorerna. 

En bidragande faktor till detta, liksom de vaga karriärvägarna, är den 

informella rekrytering och befordran som främst sköts mun till mun. 

Gymnasiala utbildningar 

Det växande intresset bland ungdomar har lett fram till ett ökat utbud 

av gymnasiala yrkesutbildningar med anknytning till häst. Vid ungefär 30 

naturbruksskolor ges naturbruksprogram på gymnasial nivå med inriktning 

häst, liksom olika former av påbyggnadsutbildningar. Vid naturbruksskolorna 

erbjuds även möjlighet för hästskötare att avlägga yrkesdiplomering. 

Utöver de fyra riksrekryterande naturbruksskolorna med specialinriktningar 

i Kvinnersta, Plönninge, Vreta och Bollerup, har de tre riksanläggningarna, 

som drivs av HNS, gymnasial utbildning knuten till sig. Jämtlands 

gymnasieförbund är huvudman för gymnasieprogrammet med inriktning på 

trav vid Travskolan Wången. Kolbäcksdalens gymnasieförbund är huvudman 

för gymnasieprogrammet med inriktning på ridsport vid Ridsportskolan i 

Strömsholm. Vid Flyinge erbjuder Lunds kommun det naturvetenskapliga 

gymnasieprogrammet med profilering mot hästhållning. 



Både kommunala och privata gymnasieskolor erbjuder dessutom olika 

former av specialutformade gymnasieprogram med hästen som tillval. 

Utbildningarnas innehåll, utformning och mängden praktiska inslag 

tillsammans med häst kan variera kraftigt. 43) 

Folkhögskola och yrkeshögskola 

Vid de tre riksanläggningarna finns utöver de gymnasiala utbildningarna 

också en mängd andra utbildningar med olika inriktningar. Hästsportens 

folkhögskola är en av de som driver utbildningar vid anläggningarna och 

erbjuder bland annat en ettårig ridinstruktörsutbildning samt special- och 

påbyggnadskurser. 

Yrkeshögskoleutbildning, så kallad YH-utbildning, är en utbildningsform 

som även förekommer inom hästnäringen och består till stor del av lärande 

i arbetet (LIA). YH-utbildningar med inriktning häst finns i olika delar av 

landet och erbjuder utbildningar ibland annat hästföretagande, hästturism, 

entreprenörskap, pedagogik och hästskötsel. 

Ridsporten 

Utöver detta så anordnar SvRF, i samverkan med SLU och Hästsportens 

folkhögskola, omfattande utbildningar för ridsporten. Ridsporten är, näst 

efter fotbollen, den idrott som anordnar flest utbildningar. 44) Det anordnas 

utbildningar för ungdomsledare, ridledare och hästskötare. Det är även 

möjligt att avlägga yrkesprov på olika nivåer och därigenom bli diplomerad 

hästskötare, biträdande ridinstruktör, ridinstruktör och ridlärare. 

Det gamla ridinstruktörssystemet med utbildningarna RIK I−III har i dag 

anpassats till internationella förhållanden och graderas utifrån ”level” 1−3. 

Hästsportens folkhögskola tillhandahåller utbildningar för att bli godkänd 

biträdande ridinstruktör, ridinstruktör och ridlärare. Utbildningarna varar upp 

till 40 veckor och innehåller ett avslutande yrkesprov. Den tredje vägen att 

utbilda sig inom ridsporten är genom den hippologiska ridlärarutbildningen 

43) HNS 2008:92f, 98. 

44) Redelius, Karin (2002:73) Ledarna och barnidrotten: Idrottsledarnas syn på idrott, 

barn och fostran. 


Diagram 4. 

Hästnäringens 

utbildningssystem. 


på Strömsholm. 45) Varje år antas 20 personer till denna utbildningsinriktning 

av hippologutbildningen efter utförda intagningsprov. 46) 

Ungdomsledarutbildning 

(6 dagar) 

Ridledarutbildning 

(9 dagar) 

Godkänd 

behörighet 

Diplomerad 

hästskötarare 

(yrkesprov) 

Level I 

Hippolog 

(utan yrkeserfarenhet) 

Ridinstruktör 

(11+6 veckor) 

Diplomerad 

biträdande 

ridinstruktör 

(yrkesprov) 


Level II 

Hippolog 

(med yrkeserfarenhet) 

Ridinstruktör 

(20 veckor) 

Diplomerad 

ridinstruktör 

(yrkesprov) 

Level III 

Hippologie 

kandidat 

(år 3) 

Ridlärare 

(40 veckor) 

Diplomerad 

ridlärare 

(yrkesprov) 

Högskola 

Folkhögskola 

Branschen 

Högskola 

För att öka kvaliteten och kvantiteten på yrkesutbildningarna beslutade 

regeringen 1994 att inrätta en högskoleutbildning inom hästnäringen. Den 

hippologiska högskoleutbildningen är förlagd till de tre riksanläggningarna i 

Flyinge, Strömsholm och Wången. Utbildningen innehåller praktiska såväl 

som teoretiska moment och har fyra olika inriktningar: ridlärare, stallchef, 

trav- respektive galoppinriktning. För att vara behörig till utbildningen 

krävs det att de sökande har genomfört sex månaders, eller fyra månaders 

i HYN-godkänd verksamhet, yrkesinriktad praktik. Denna praktik är på 

många sätt problematisk eftersom det sällan är frågan om en regelrätt praktik 

med handledning i ett utbildande syfte. I stället utgör praktikanterna i hög 

utsträckning en del av den gängse arbetskraften. En del arbetsgivare söker 

aktivt praktikanter genom jobbannonser för att bemanna sin verksamhet. 

45) http://www2.ridsport.se/t3.aspx?p=1400338 

46) http://utbildning.slu.se/Anm_lan_och_antagning/Antagningsstatistik/ 

Källa: Svenska ridsportförbundet


I nuläget utgår det ingen ersättning under praktikperioden, något som det 

inom HYN vid flera tillfällen förs dialog om att införa. Finansieringen för 

utbildningen är uppdelad mellan staten och HNS. 47) 

Inför höstterminens start 2010 utvidgades hippologprogrammet från en 

tvåårig till en treårig utbildning. Medelåldern bland de intagna 2008 var 21 

år. 48) I en utredning av hippologprogrammet, som Högskoleverket genomförde 

2004, konstateras det att det inte finns något tydligt eller etablerat 

kunskapsområde eller forskningsfält som utbildningen grundar sig på, något 

som även återspeglas i branschen. Verket menar att det däremot ”finns rester 

av en militär kultur, som präglas av att man lyder beslut uppifrån. Detta kan 

ställas emot den akademiska kulturens krav på ständigt ifrågasättande.” 49) I 

utredningen är författarna även kritiska till att studenterna kan anses användas 

som gratis arbetskraft i samband med den så kallade stalltjänsten, som utgör 

en tredjedel av utbildningen. 

Arbetsmarknad och kollektivavtal 

Kommunal har inom hästnäringen sex stycken kollektivavtal med fem olika 

arbetsgivarorganisationer. Den största arbetsgivarorganisationen är Almega 

Tjänsteföretagen med tre avtal; för banarbetare vid travoch galoppbanor, 

stallpersonal i travstall samt ridinstruktörer och stallpersonal vid ridhusföretag. 

Det sistnämnda avtalet delas med IDEA, arbetsgivarförbundet för ideella 

organisationer. Bland ridhusen finns även en tredje arbetsgivarorganisation, 

Arbetsgivaralliansen, som i en bilaga till sitt idrottsavtal omfattar ridklubbar. 

Det är enbart ett fåtal ridklubbar per avdelning som är anslutna till 

detta avtal. Liknande förhållande råder kring Kommunals avtal med 

arbetsgivarföreningen KFO. Avelsverksamheten inom näringen ryms i Skogs- 

och Lantarbetsgivareförbundets (SLA) jordbruksavtal, som en följd av dess 

nära koppling till lantbruket. 

Kunskapsnivån kring det arbetsrättsliga fältet är, bland näringens arbetsgivare, 

generellt låg. Kollektivavtalen är utformade för att vara lättillgängliga och 

innehåller en låg nivå av detaljreglering samt en viss del återgivningar av 

47) HNS 2008:93f, 95f, http://www.hipp.slu.se/ 

48) HSV 2004, http://utbildning.slu.se/Anm_lan_och_antagning/Antagningsstatistik/ 

49) HSV (2004:94) Utvärdering av agrara utbildningar vid Sveriges lantbruksuniversitet. 


Organisationsgraden 

är låg i 

näringen i sin helhet. 


lagstiftningen på området. Kommunals tre avtal med Almega, samt avtalet 

med KFO, är utifrån detta anpassade för att vara lätta att använda för den 

enskilda arbetsgivaren, som inte alltid är insatt i aktuell lagstiftning och 

reglering. Dessa fyra avtal innehåller även ett tarifflönesystem, vilket inte 

är fallet i Kommunals avtal med Arbetsgivaralliansen. Yrkesgrupper inom 

hästnäringen som till exempel veterinärer, hippologer och hovslagare 

organiseras av olika SACO-förbund. Kommunal har drygt 700 medlemmar 

som arbetar inom näringen. Av dessa är ungefär 80 procent kvinnor. 50) 

Organisationsgraden är låg i näringen i sin helhet. Det är svårt att presentera 

mer exakta siffror eftersom branschens statistik är ytterst bristfällig. Detta 

beror delvis på att det inte finns något statistikavtal mellan Kommunal och 

någon av näringens arbetsgivarparter. Det finns inte heller några säkerställda 

uppgifter kring hur många företag som är verksamma inom näringen. Inte 

heller några exakta eller uppdaterade uppgifter om hur många heltidstjänster 

som näringen sysselsätter. 2004 uppskattade författarna till en studie från 

SLU att det totala antalet betalda helårstjänster ligger runt 9 500 i direkt 

sysselsättning. 51) I tidigare beräkningar har siffran på antalet deltidssysselsatta 

uppskattats till 30 000. 52) Inom branschen finns det dock en betydande del 

företag som utgör så kallade enmansföretag, vilket innebär att det inte finns 

några anställda. 

50) Kommunals medlemsregister har inte en heltäckande registrering av privatanställda. 


52) SOU 2000:109 s. 47. 


Hästar är inblandade 

i mer än 

var tredje anmäld 

arbetsolycka som 

djur orsakar. 

Arbetsmiljön 


Hästar betyder mycket glädje och entusiasm bland vuxna och ungdomar, 

samtidigt som de är förknippade med stora risker. I detta kapitel inleds 

den del av rapporten där intervjumaterialet har en mer central roll. I detta 

kapitel varvas tidigare forskning med intervjupersonernas erfarenheter av sin 

arbetsmiljö. 

Olyckor och skador 

Antalet olyckstillbud med häst har ökat i takt med att hästantalet i Sverige 

stigit. Hästen är rent fysiskt ett stort djur med en utpräglad flyktinstinkt. Den 

kan därför vara svår att förutse och hantera. Varje år inträffar uppskattningsvis 

13 000 personskador som innebär att man måste uppsöka akutläkarvård i 

samband med fritidsaktiviteter med häst. Olycksorsaken var i mer än hälften 

av tillbuden fall från hästryggen. 

Vid förvärvsarbete med häst sker utöver detta ungefär 700 personskador 

årligen. Hästar är inblandade i mer än var tredje anmäld arbetsolycka 

som djur orsakar. I Arbetsmiljöverkets olycksstatistik är yngre kvinnor 

överrepresenterade. Sparkar och bett stod för hälften av de totala olyckorna 

med djur 2008. Bland barnolycksfall inom lantbruket är hästolyckorna den 

markant största olycksfallsgruppen som anmäls till LRF Försäkring. I AFA 

försäkringars olycksfallsstatistik finns inga specifika uppgifter för hästnäringen. 

För att motverka utvecklingen och skapa en säkrare hästnäring har LRF 

tillsammans med Länsförsäkringar och Agria bland annat startat projektet 

Säker Hästverksamhet som ska ge ökad kunskap kring olika riskfyllda delar av 

arbetet och verksamheten. 53) 

Arbetsbelastning 

Arbetsmiljöriskerna uppkommer inte enbart i den direkta kontakten med 

hästen, utan även vid övriga arbetsmoment i stallen. Till följd av stallarbetets 

tunga och monotona utförande är ofta arbetsbelastningen hög. I en 

53) AV (5/2009) Korta arbetsskadefakta, Konsumentverket (2006) Fritidsskador med häst, 

SJV 2007:8 s. 14, 27. 

32 – ARBETSMILJÖN


enkätundersökning rörande arbetsskador hos anställda vid ridskolor svarade 

nästan samtliga att de hade haft problem i rörelseapparaten till följd av sitt 

arbete. Problemen härleds främst till stallarbetet, dvs. gödsel-, foder- och 

ströhantering. 54) 

I forskning kring olycksrisker och belastningsskador vid travoch ridskolor 

visar författarna hur de praktiska hjälpmedlen varierar mellan olika 

arbetsplatser och hur dessa kan påverka belastningssituationen i det vardagliga 

stallarbetet. Endast en marginell del av stallarbetet sker i dag maskinellt, trots 

att det enligt forskarna hade kunnat innebära en förbättrad arbetssituation för 

stallarbetarna. 55) 

Nästan samtliga av intervjupersonerna berör under intervjutillfällena den 

eftersatta tekniska utvecklingen i stallarbetet som anses ha stått mer eller 

mindre still i flera decennier. Den utveckling som har skett på en del av 

intervjupersonernas arbetsplatser är att greparna har blivit lättare och 

skottkärrorna har fått två, i stället för ett, hjul. Fortfarande är det ett tungt och 

slitsamt arbete att t.ex. mocka. 

Några av de intervjuade berör skillnaden i den tekniska utvecklingen i 

jämförelse med jordbruket där en större del av arbetet är maskinellt. I 

relationen mellan jordbruket, som traditionellt har varit mer manligt, 

och hästnäringen, som är mer kvinnligt dominerad, så synliggörs hur 

könsarbetsdelningen tydligt påverkar teknologiseringen av arbetet. 

I en enkätstudie som gjorts av Stefan Pinzke och Lotta Löfqvist vid SLU 

Alnarp bland 545 ridlärare, framkom det att ridlärarnas arbetssituation kunde 

jämställas med byggnadsarbetares och vårdpersonals. En stor grupp bland 

ridlärarna hade återkommande nackproblem bland annat på grund av att de 

redskap och den utrustning som de använder ofta är utformade för män och 

mäns kroppskonstitution. Detta trots att enbart var tionde ridlärare i dag är 

man. 

54) Hedberg & Nilsson (2000) Arbetsskador bland yrkesverksamma inom ridsporten. 

55) Adolfsson & Geng (2009:21) Exponering för olycksfallsrisk och fysisk belastning 

vid rid- och travskolor. 



Arbetsredskapens utformning är ett exempel hur det offentliga rummet 

arbetsplatsen, är organiserat för män, i motsats till det privata rummet 

hemmet, som oftast är organiserat för att en ensam kvinna ska utföra 

hushållsarbetet. Den tuffa arbetsmiljön tror författaren är den avgörande 

faktorn varför många slutar i förtid inom ridläraryrket. Även arbetstiderna 

samt lönen angavs som anledningar av deltagarna i studien. Nästan ingen av 

enkätdeltagarna var över 50 år och medelåldern i studien var knappt 34 år. 56) 

56) Pinzke & Löfqvist (2008) Arbeta rätt med häst – En belastningsergonomisk studie av 

ridlärarnas arbetsförhållanden och fysiska hälsa. 



Den fysiska arbetsmiljön 

”Oftast brukar man skämta om det. För tittar man på en travbana så finns det 

nästan inte en kusk eller tränare som går bra − om man kommit upp i åren. 

De är alltid halta på något sätt för att de har varit med i någon olycka eller 

blivit utslitna.” 

Anna, 30 år, travstall i Mellansverige 

Arbetsmiljön inom hästnäringen beskrivs genomgående som tung och slitsam. 

Många av arbetsmomenten, som till exempel att mocka och att strö, utförs 

manuellt och oftast med redskap som inte är ergonomiskt anpassade. Fysiskt 

ansträngande arbetsuppgifter som mockning, skoning, hantering av halm, 

hö och spån ökar risken för att utveckla besvär i övre extremiteterna. De 

intervjupersoner som har jobbat en längre period inom branschen beskriver 

oftast att de har problem med ryggen, axlarna samt händerna. 

I en studie från SLU om ridlärarnas arbetsförhållanden och fysiska hälsa 

upplevde nästan samtliga ridlärare att de hade haft kroppsliga besvär det 

senaste året och mer än hälften under den senaste veckan. De vanligaste 

problemområdena var skuldrorna, nedre delen av ryggen samt nacken. Hos 

de som var yngre än 25 år i studien var det ett mycket högt antal som hade 

besvär med dessa tre kroppsområden. 57) 

Arbetets risker 

Hästarnas oberäknelighet och storlek ger dagligen upphov till risker i arbetet. 

Alla hästar kan bli skrämda och till följd av sitt naturliga flyktbeteende utgör 

de därför en direkt fara för sin omgivning. Att skydda sig mot dessa faror 

och risker är oftast svårt. För att kunna minimera riskerna är förmågan att 

kunna läsa hästens beteende vid dessa tillfällen avgörande – en kunskap som 

utvecklas genom flera års umgänge med hästar, enligt intervjupersonerna. 

Kunskap och erfarenheten blir, i avsaknad av direkta hjälpmedel, de viktigaste 

verktygen för att minimera riskerna. 

57) Pinzke & Löfqvist 2008:3, 16, Bendroth & Adolfsson (2008) Arbetsredskap i häststallar 

– inventering och kravspecifikation. 

35 – DEN FYSISKA ARBETSMILJÖN


Att bli trampad på fötterna, sparkad eller biten av hästar är en vardag som 

många av de som jobbar i hästnäringen växt upp med. Fallolyckor från häst 

hör också till vanligheterna. Vid intervjuerna framstår dessa företeelser som 

naturliga inslag i arbetet och intervjupersonerna lägger inte någon nämnvärd 

vikt eller åtanke vid dem. Enligt Pinzkes och Löfqvists beräkningar ökar 

risken för att en person ska få kroppsliga besvär nästan nio gånger om han 

eller hon råkar ut för en olycka. 58) 

Kroppsarbete 

Det var främst ridlärarna, men även andra yrkesgrupper, som upplevde 

ryggbesvär, oftast till följd av att de ofta står upp när de arbetar, till exempel 

vid ridlektioner. Ländryggsbesvär, åderbråck och bensvullnad kan orsakas av 

regelbundet arbete i stående ställning enligt studier. Vid mycket ridning måste 

denna träning även kompletteras med andra typer av träning för att förebygga 

olyckor och besvär. 

Inom hästnäringen finns det ett tydligt behov av att öka kunskapen om 

och användningen av ergonomiskt riktiga arbetstekniker för att undvika att 

utveckla belastningsbesvär. Felaktiga lyfttekniker och upprepade framåt-/ 

nedåtböjda arbetsställningar vid till exempel hovrengöring ger upphov till 

belastningsbesvär i ländryggen. 59) 

Fysikaliska faktorer 

Fysikaliska faktorer, såsom damm, fukt och kyla, har en negativ inverkan på 

arbetsmiljön. Häststallets luft kan innehålla föroreningar som både är skadliga 

för djur och för människor. Dåligt ventilerade stall ökar risken för att utveckla 

luftvägsproblem. Flera av intervjupersonerna har besvär med att arbeta i kyla 

och har till följd av detta fått olika kroppsliga besvär. 

Enligt Pinzkes och Löfqvists undersökning så arbetar nästan tre fjärdedelar 

av ridlärarna i ouppvärmda ridhus och mer än hälften av dem menar att kylan 

innebär besvär för dem i sitt arbete. Att arbeta i kyla kan innebära nersatt 

muskelstyrka, sämre koordination, stela leder samt en minskad vaksamhet. 

Det gör att risken för olyckor, samt olika kroppsliga besvär, ökar vid arbete i 

58) Pinzke & Löfqvist 2008:17f. 

59) Pinzke & Löfqvist 2008:7. 



låga temperaturer. 60) Utöver stillastående arbete i kalla ridhus, så anger flera 

av intervjupersonerna problem med domningar och stelhet i händerna. Bland 

dessa personer är det oftast körning med häst och stora temperaturväxlingar 

som beskrivs som bakgrunden till de kroppsliga besvären. 

Intervjupersonerna understryker hästarnas ofta överordnade ställning 

och prioritering i verksamheterna. Att sätta hästen främst framstår för 

intervjupersonerna som ytterst naturligt, något som riskerar att hamna i 

konflikt med deras egna arbetsförhållanden. I en studie gjord vid SLU av 

hästbesättningar i fem olika kommuner anger mer än hälften av de tillfrågade 

att hästarnas behov har en överordnad roll i valet av anläggning. Ingen 

prioriterade skötarnas välfärd framför hästarnas och nästan 20 procent 

menade att det enbart var hästarnas behov som styrde deras val. 61) 

Hästhållningen 

Under de senaste åren har de begränsade utvecklingsmöjligheterna av 

boxdriften diskuterats och utretts. Det traditionella arbetet i häststall består av 

många manuella moment som oftast är svåra att utföra maskinellt. I en studie 

gjord vid Bollerups lantbruksinstitut framhålls olika former av ute-/lösdrift 

som ett bra alternativ till dagens boxdrift både för hästens samt arbetstagarens 

välfärd. Med en god ute-/lösdrift minskar driftkostnaderna för verksamheten 

samtidigt som en stor del av arbetet kan utföras maskinellt. Flera olika studier 

har visat att ute-/lösdrift kraftigt reducerar arbetsinsatsen samtidigt som 

kostnaderna för ohälsa, både bland personal och hästar, minskar till följd 

av den förbättrade arbets- och djurmiljön. 62) Vinsterna med denna form av 

hästdrift har inom vissa delar av branschen fått ett stigande gehör och fler ser 

detta som hästhållningens framtida driftsform. 63) 

60) Pinzke & Löfqvist 2008:3, 13, 18f, Michanek, Per (2008) Förstudie om hållbar 

hästuppfödning s. 7. 

61) Svala, Catharina (2008) Hur hålls hästarna i Sverige och vilka är motiven s. 10. 

62) Michanek, Per 2008:7f, 12f, 15. 

63) Svala 2008:10. 


Koncentrationen 

av kvinnor på 

vissa arbetsplatser 

anses både ha positiva 

och negativa 

konsekvenser för 

arbetsgruppernas 

dynamik. 


Den psykosociala arbetsmiljön 

Variationen är stor mellan olika arbetsplatser när det gäller den psykosociala 

arbetsmiljön. Intervjupersonerna beskriver överlag den psykosociala 

arbetsmiljön i positiva ordalag. Det förekommer heller inga tydliga 

skillnader mellan näringens olika grenar. Ett återkommande tema i flera 

av intervjuerna är den kvinnliga dominansen i arbetsgrupper och dess 

betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. Flera av intervjupersonerna 

framhåller arbetsgruppens kommunikationsförmåga som avgörande för 

att kunna undvika att konflikter uppstår. Koncentrationen av kvinnor på 

vissa arbetsplatser anses både ha positiva och negativa konsekvenser för 

arbetsgruppernas dynamik. Intervjupersonerna menar att detta stärker 

samhörigheten i arbetsgrupperna samtidigt som det även kan medföra att 

arbetsgruppen blir mer sårbar vid konflikter. 

Mer än hälften av arbetsplatserna i studien har färre än tio anställda, något 

som beskrivs som en grund för ett positivt psykosocialt arbetsklimat. Närheten 

och tillgängligheten till chefen i det dagliga arbetet anses vara en faktor som 

skapar stabilitet och säkerhet på arbetsplatserna. Arbetsledarens eller chefens 

kompetens och förmåga att skapa ett positivt arbetsklimat spelar en viktig roll. 

Ledarskap och personalfrågor 

I de fall i studien där arbetstagarna beskriver att det finns vissa konkreta 

problem i den psykosociala arbetsmiljön härleds dessa oftast till bristande 

ledarskap eller kommunikationsförmåga hos arbetsledningen. Osäkerhet 

och instabilitet på arbetsplatserna skapar på samma sätt oklarheter vad det 

gäller arbetsuppdelning och ansvarsfördelning mellan chefer, arbetsledare 

samt styrelse. Flera av de intervjuade arbetar inom eller i anknytning till de 

professionellt tävlingsinriktade delarna av hästnäringen. De beskriver hur 

tävlingsmomentet är en drivkraft för organisationen på arbetsplatserna och 

hur det kan ge upphov till en intern konkurrens inom stallen. Denna typ 

av konkurrens bidrar till en negativ och destruktiv psykosocial arbetsmiljö. 

Detta är något som, med tiden, har inneburit att delar av branschen fått upp 

ögonen för problemet och medfört att en del arbetsgivare i dag arbetar mer 

professionellt med personalfrågor och med den psykosociala arbetsmiljön. 

Intervjupersonerna, däribland två ridskolechefer, menar att förhållningssättet 

38 – DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN


till drivandet av ridskolor mer och mer har stärkt företagarrollen i 

verksamheterna. Numera är det accepterat att en aktiv personalpolitik är 

viktig, vilket är en successiv förbättring, enligt intervjupersonerna. Det 

är dock fortfarande en fråga som är ytterst beroende av ledarskapet och 

prioriteringarna inom verksamheten. På samma sätt som arbetsplatsernas 

begränsade storlek kan ha positiva effekter för sammanhållningen så kan 

även denna vara ödesdiger om man eventuellt skulle hamna i konflikt med 

arbetsgivaren. Vid intervjuerna beskrivs det hur arbetet i stallet formas av 

arbetsledningens direkta närvaro. Flera av dem beskriver arbetsledningens 

närvaro som något positivt ifall frågor eller oklarheter kring arbetet skulle 

uppstå. Några av intervjupersonerna framhåller att de känner sig mer 

pressade av att göra bra ifrån sig när arbetsgivaren är närvarande. 

Återkoppling och utveckling 

Responsen från arbetskollegor, chefen samt andra utomstående, som 

till exempel föräldrar och hästägare, är ett viktigt inslag i utvecklingen 

och självsäkerheten i arbetstagarnas yrkesroll. Andra positiva inslag 

kan vara hästarnas välmående och prestationer samt ridskoleelevers 

utveckling. Samtliga intervjupersoner trivs med sitt arbete eftersom de 

har fått möjligheten att arbeta med sitt största intresse, något som även 

framkommit i andra studier. 64) Intervjupersonerna beskriver intresset och 

den emotionella kopplingen till hästarna som avgörande för hur länge 

man stannar inom hästnäringens yrkesgrupper. Flera av de intervjuade 

understryker i intervjuerna att de vid olika tillfällen har försökt att sluta, men 

att de efter en tid alltid har kommit tillbaka till näringen och arbetet med 

hästar. Vid dessa tillfällen beskriver de konflikten mellan det rationella och 

emotionella handlandet som slutligen för dem tillbaka till de arbeten och 

arbetsförhållanden som de tidigare har lämnat. 

64) Pinzke & Löfqvist 2008:16f. 

39 – DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN


Arbetets organisering 

”För att det hela tiden var en fight mot klockan. Det var så pressande att vi 

hann inte ens en gång gå på toaletten och det är inte ett skämt. Det är rätt 

sorgligt.” 

Karin, 35 år, stuteri i Sydsverige. 

Inslaget av frihet och egenansvar är en återkommande beskrivning av arbetet 

inom hästnäringen. I stallarbetet är vetskapen kring vad som ska göras under 

dagen god. Detta skapar förutsättningar för ett visst självbestämmande över 

arbetets upplägg. Friheten i arbetet varierar mellan olika arbetsplatser till 

följd av skiftande arbetsbelastning. Det framträder dock ett visst glapp mellan 

intervjupersonernas beskrivningar och det praktiska utförandet av arbetet. 

En konsekvens av intensiteten i arbetet är att utrymmet för att själv lägga upp 

arbetet på en del arbetsplatser är ganska litet. Intervjupersonernas position 

och arbetsbefattning är avgörande för utrymmet i arbetsdagen att själv kunna 

lägga upp sitt arbete. Erik, som är i 25- årsåldern och jobbar i ett travstall, 

menar att han märkt en tydlig skillnad i att han är mindre trött när han 

kommer hem från jobbet sedan han fick en ny tjänst i stallet och slutade som 

hästskötare. Nu har han färre passhästar 65) och kan därför lägga upp sitt arbete 

mer fritt. Arbetsplatsernas begränsade storlek förutsätter i stor omfattning 

ett stort egenansvar och självdisciplin. En nära relation med arbetsledaren 

under arbetsdagen möjliggör att den stora delen av individuellt uppdelade 

arbetsuppgifter kan utföras parallellt i olika verksamheter. Träningsschemat 

är centralt för organiseringen av arbetet i de flesta travstall och är bland 

annat ett medel för att arrangera relationen mellan de olika individuella 

arbetsuppgifterna, som till exermpel hästarnas skötsel och körning, i 

verksamhetens helhet. 

Arbetstidens organisering och dess ersättning 

I citatet ovan, från intervjun med Karin, synliggör hon betydelsen av arbetets 

organisering utifrån tid och vilka konsekvenser detta kan medföra för arbetets 

utförande. Arbetstiderna inom branschen varierar kraftigt både utifrån 

verksamhetens inriktning och hur man väljer att organisera arbetet på de 

65) Häst i stallet som en person har ansvar för och sköter. 

40 – ARBETETS ORGANISERING


enskilda arbetsplatserna. De flesta av de intervjuade har en schemalagd 

arbetstid mellan klockan sju och fyra, men detta varierar lite beroende på 

inom vilken sektor intervjupersonerna arbetar. De intervjupersoner som 

arbetar med undervisningsverksamhet på ridskola har mycket av sin ordinarie 

arbetstid förlagd till kvällar och helger för att möta kundernas behov och 

tillgänglighet. Travet och galoppen tillhandahåller på liknande sätt en service 

i form av tävlingar som människor kan spela på. Detta medför att tävlingarna 

ofta är förlagda på kvällar och helger och hamnar därmed utanför den vanliga 

arbetsdagen. 

I hästnäringen är det inte ovanligt med sexdagars arbetsvecka, främst inom 

tävlingsinriktade verksamheter inom rid-, trav-, och galoppsporten. Några 

av intervjupersonerna har så kallade delade turer i samband med hästarnas 

kvällsfodring. Intervjupersonerna framställer arbetstiderna som långt ifrån 

heliga och anpassar dem utifrån hästens behov och för att kunna utföra ett 

tillfredsställande arbete. 

Tiden har en central roll i arbetets organisering och formar relationerna, 

mellan band annat arbetstagare, arbetsgivare och kunder/ägare inom 

branschen. Vem som definierar hur lång tid olika arbetsmoment tar är 

avgörande för hur arbetet organiseras. Detta innebär, i huvudsak inom 

de tävlingsinriktade delarna, att en stor del obetalt arbete utförs för 

att kunna genomföra det arbete som man anser vara nödvändigt och 

tillfredsställande. Intensiteten i arbetet illustreras på två sätt: via gratisarbete 

och ett högt arbetstempo. Det obetalda arbetet osynliggör den permanenta 

underbemanning som finns inom verksamheten. 66) 

En stor del av det obetalda arbete som utförs inom näringen sker i samband 

med tävlingar. De intervjuade beskriver att, beroende på var till exempel en 

travtränare är stationerad i förhållande till tävlingsorten, kan arbetsdagens 

avslutande ske någonstans mellan klockan ett och fyra på natten på 

tävlingsdagar. Det är inte ovanligt att man återgår till arbetet morgonen efter 

utan kompensation. 

66) Hedenborg, Susanna (2006:49ff) Barnarbete, barns arbete eller hobby – stallarbetet i 

generationsperspektiv. 


Arbetstidernapåverkar 

både 

situationen på 

och utanför 

arbetet. 


Beroende på stallets storlek och ekonomiska förutsättningar utgår vanligtvis 

traktamente och kollektivavtalsreglerade utselingstillägg, baserat på 

antalet utselade hästar, vid travoch galopptävlingar. En del stall med 

mindre omsättning betalar enbart ut utselingstillägg vid tävlingar, enligt 

intervjupersonerna. 

Arbete och fritid 

Arbetstiderna påverkar både situationen på och utanför arbetet. Tiden handlar 

inte bara om den tid som arbetstagarna arbetar, utan även hur de arbetar 

under arbetstiden och vad de får för ersättning för detta. Inom näringen 

finns det oftast en stor flexibilitet kring arbetstiderna. Intervjupersonerna 

är tydliga med att det aldrig går att ”bara stänga och släcka och gå hem” 

vid ett visst klockslag utan tiden måste ständigt anpassas efter andras tider. 

Ridlärarnas, liksom stallarbetarnas, arbetstider är definierade och organiseras 

utifrån kundernas/utövarnas tider, i likhet med flera andra yrkesgrupper 

inom Kommunal. Detta innebär i sin tur att det blir problematiskt för de 

individer som jobbar inom dessa sektorer att ha fritidsaktiviteter, kunna gå 

på föräldramöten och ha ett socialt liv. Ett fåtal av de intervjuade har barn, 

något som delvis speglar det utrymme som organiseringen av arbetet medger, 

enligt dem. Både de intervjupersoner som har och inte har barn undertrycker 

svårigheterna med att kombinera arbetet med föräldraskap, främst till följd av 

de flexibla arbetstiderna och sena kvällarna. 

Arbetets organisering påverkar inte bara tiden på arbetet i sig utan dess 

påverkan sträcker sig även till den tid som definieras som icke arbetstid 

– fritid. Flera av de intervjuade berättar om hur arbetstempot, liksom 

arbetstiderna, påverkar deras fritid. Detta tar sig främst i uttryck genom att 

arbetsintensiteten medför en kroppslig trötthet som begränsar möjligheterna 

till olika fysiska fritidsaktiviteter samt social samvaro utanför arbetet. Detta 

blir ytterligare problematiskt då arbetsmiljöstudier undertrycker vikten av 

motion utanför arbetet för att stärka de muskelgrupper som inte primärt 

belastas i det dagliga arbetet och därigenom minska risken för att utveckla 

kroppsliga besvär. 67) 

67) Pinzke & Löfqvist 2008:3, 8. 



Till följd av den höga arbetsmoralen inom vissa delar av de tävlingsinriktade 

sektorerna sker i allmänhet ett lågt semesteruttag årligen. Uttaget av semester 

kan kraftigt variera mellan arbetsplatser, och dessutom individuellt inom 

enskilda arbetsplatser. Enligt intervjupersonerna är oftast semesteruttaget, 

inom ridskoleverksamheterna, förlagt till den del av sommaren då 

ridskolehästarna går på bete. Inom ridskolesektorn förekommer det även 

att verksamheter säsongsanställer sina ridlärare och instruktörer under den 

del av året då efterfrågan är störst. Under sommarmånaderna förlitar dessa 

verksamheter sig på ideellt arbete och tidavlönar ridlärare och instruktörer vid 

bland annat ridläger m.m. 

Vem gör vad? 

”Skillnaden är att tjejerna sköter om hästarna. Killarna har lite mindre 

passhästar och gör lite andra arbetsuppgifter: kör traktor och köra lastbilen 

till tävlingarna.” 

Erik, 25 år, travstall i Sydsverige 

Inom hästnäringen utförs det i det dagliga arbetet en stor mängd 

arbetsuppgifter och arbetsmoment. Arbetsbeskrivningarnas längd och innehåll 

varierar kraftigt mellan arbetsplatser och olika delar av näringen. I spannet av 

arbetsbeskrivningar bland intervjupersonerna finns det de som enbart rymmer 

en handfull arbetsuppgifter till de som omfattar flera A4-ark. Arbetets 

organisering skiftar utifrån de olika verksamheternas inriktning och storlek. 

På mindre arbetsplatser, oftast ridskolor, har arbetet i allmänhet en bredare 

inriktning med en mindre specialisering. Större och mer tävlingsinriktade 

verksamheter, främst inom travet, har en högre grad av specialisering av 

arbetsuppgifterna. 

En generell uppdelning kan göras inom näringen mellan de individer som 

direkt arbetar med hästarna och de individer som skapar förutsättningar för 

hästarnas träning, tävling och varande. Den sistnämnda kategorin arbetar 

främst med anläggnings-, teknik- och markarbeten. Dessa arbetsmoment 

är i större omfattning maskinellt utvecklade. Som det bland annat går att se 

i citatet ovan, från intervjun med Erik, så är den könsliga arbetsdelningen 

tydlig och innebär att det återfinns en större andel kvinnor i det direkta 



arbetet med hästar medan män i större omfattning dominerar den andra 

kategorin. Den största koncentrationen av kvinnor finns bland ridlärarna och 

hästskötarna. I Pinzkes och Löfqvists undersökning var mindre än var tionde 

ridlärare man. 68) Det framgår av intervjuerna att männen i större utsträckning 

har mer vaktmästarliknande tjänster och utför banarbete på framför allt 

travoch galoppbanor. Män har generellt en högre grad av arbetsledande 

positioner och kvinnors arbete är i större omfattning förlagt till obekväma 

arbetstider såsom på kvällar och helger. Enligt intervjuerna med arbetstagare 

och fackligt förtroendevalda går det även att se en tredje form av segmentring 

av arbetsdelningen inom hästnäringen. Denna innebär att en del av 

stallarbetet utförs av både kvinnor och män som har någon psykisk eller fysisk 

funktionsnedsättning, eller av olika anledningar anses vara mindre attraktiva, 

i förhållande till arbetsmarknaden. Detta sker oftast genom någon form av 

lönebidragsanställning eller arbetsträning. 

Arbetsledning 

”När du inte har något avtal så kan din chef göra precis som han vill. Du 

kan ju bli uppsagd på dagen. Minsta lilla fel så kan det vara att du får gå 

därifrån.” 

Kristin, 30 år, ridskola i Mellansverige 

Kristin visar, i citatet ovan, på den maktposition som arbetsgivaren besitter 

inom olika verksamheter, men även på dennas avgörande betydelse för 

tryggheten och det sociala klimatet på arbetsplatsen. En god arbetsledning 

beskrivs som en av de viktigaste faktorerna för att skapa en god psykosocial 

arbetsmiljö och en säkerhet i arbetet. 

Intervjupersonerna menar att arbetsledningens förmåga att leda och fördela 

arbetet är avgörande för verksamhetens utveckling oavsett om det är ett privat 

stall eller en ideell ridskola med styrelse. Förmågan att utifrån fördelningen 

av arbetet skapa tydlighet och stabilitet inom verksamheten är centralt 

för att skapa trygghet i arbetsgruppen samt i yrkesrollen. Verksamhetens 

begränsade storlekar bidrar ofta till att skapa en nära relation och samhörighet 




mellan arbetstagaren och arbetsledningen och företaget. Tillsammans 

med engagemanget för hästarna bidrar närheten till arbetsgivaren till att 

känslomässigt knyta arbetstagarna till förtaget. Detta möjliggör att det 

obetalda och icke schemalagda arbetet utförs utan protester. 

I intervjuerna med fackligt förtroendevalda och representanter för 

organisationer betonar de att i övergången från hobby till kommersiell 

verksamhet följer inte alltid den rätta kompetensen kring arbetsgivar- och 

företagarrollen med. Detta kan bland annat handla om kunskaper kring 

personalpolitiska och företagsekonomiska frågor samt olika lagar och 

regleringar. Bristande kompetens kan få stora konsekvenser för arbetstagarna 

och verksamheten. Det kan bidra till en hög personalomsättning och avsaknad 

av kontinuitet och trygghet i verksamheten. 

Fler och fler inom näringen börjar dock successivt prioritera 

kompetensutveckling, både i sin egen roll som arbetsgivare samt för sina 

anställda, enligt intervjupersonerna. Dock behöver det ske omfattande 

förändringar kring ledarskapet inom näringen. För att en 10 till 12 timmars 

arbetsdag inte ska framstå som normalfallet är det en förutsättning att det 

finns ett tydligt ledarskap. 69) För att utvecklas i sin yrkesroll understryker 

intervjupersonerna i studien vikten av ett positivt utbyte och återkoppling från 

arbetsledningen. 

Karriärmöjligheter 

”Jag tycker man får rätt så bra bemötande även fast man är tjej, för det mesta. 

Det är väl klart, hade jag varit kille hade jag säkert redan varit tränare. Man 

får slita hårdare för det som tjej.” 

Lena, 30 år, travstall i Sydsverige 

I många länder är ridsporten stämplad som en överklassport, men till följd av 

den svenska ridskoleverksamhetens öppenhet är denna stämpel inte lika tydlig 

i Sverige. Hästsporten kan ur många hänseenden beskrivas som en folkrörelse. 

Däremot är klass fortfarande något som alltjämt sätter prägel på sporten. 

De stora kostnader som är förknippad med sportens utövande innebär 

69) Forsberg, Lena (2007:76f) Att utveckla handlingskraft. 


Många arbeten 

förmedlas informellt 

i en mun-tillmun-relation. 


begränsade utvecklingsmöjligheter för främst personer från arbetarklassen. 

I en studie av en grupp elitryttares karriärutveckling visas det att deras 

utveckling till viss del har varit beroende av föräldrarnas stöd, både praktiskt 

och ekonomiskt. 16 av de 18 ryttarna i studien hade fått tillgång till egen häst i 

mellan 10 och 15 års ålder och i samband med detta hade de flesta av ryttarna 

börjat rida för privattränare. I samband med de växande ekonomiska klyftorna 

ökar betydelsen av klass inom samhällets alla delar. 70) 

Inom hästnäringen är utvecklingsmöjligheterna för en del yrkesgrupper 

begränsade och dessutom i stor omfattning beroende av arbetsledaren. Många 

arbeten förmedlas informellt i en mun-till-mun-relation. Detta bidrar till att 

karriärvägarna ofta är otydliga. Inom travet och galoppen är det ofta upp till 

tränaren vilka personer som får möjlighet att köra och rida lopp. Loppen är 

en förutsättning för att i framtiden kunna bli proffstränare. Steget mellan att 

vara lärling och bli egen proffstränare är stort och kan likställas med att gå 

från anställd till egenföretagare. Inom samtliga näringsgrenar är det vanligt att 

man söker sig utomlands, oftast några år, för att utvecklas i sin yrkesroll. 

I citatet ovan menar Lena, liksom flera av de andra kvinnorna inom travet, att 

man som tjej måste bevisa mer än som kille. Tränarkåren är kraftigt manligt 

dominerad. Tjejerna känner även att deras kompetens och förmåga ibland blir 

ifrågasatt när de är på tävlingar, trots att några av dem har förstemanpositioner 

i sina stall. I tidigare forskning menar Mats Greiff att stallbackskulturen och 

männens starka dominans i tränarkåren bidrar till att hålla andelen kvinnliga 

professionella travtränare nere. 71) Männens dominans inom tränarkåren 

medför att manliga lärlingar, enligt intervjupersonerna, premieras medan 

kvinnliga lärlingar tvingas att överbevisa sin lämplighet för yrket. Detta är 

ett jämställdhetsproblem som går igen i flera mans- och kvinnodominerade 

yrkesgrupper, i vilka den dominerande gruppen har svårt att identifiera och 

ta till vara på minoritetsgruppens kompetens och kunnande. Detta är något 

som försvårar möjligheterna för, i hästnäringens fall, kvinnor att få högre 

positioner eftersom dessa positioner symboliskt förknippas med en man. 

Utifrån organiseringen av utbildning i form av lärling och mästare tolkas ålder 

70) Hinton & Möller (2003:10f) De svenska elitryttarnas väg från nybörjare till 

svårklassryttare. 

71) Greiff, Mats (2007) Stallbackskultur, makt och arbete i svensk travsport 1930-2005. 



på ett liknande sätt som en symbol för kunskap och erfarenhet. Detta till 

trots så finns känslan bland de intervjuade att situationen för kvinnor inom 

travsporten till viss del har förbättrats under de senaste åren. 

Arbetet som livsstil 

”Det positiva är att man får hålla på med sin hobby. Man håller på med sitt 

fritidsintresse. Det negativa är att det kan vara stressigt, slitigt och att det är 

tungjobbat. Det är så mycket som man ska hinna på så kort tid.” 

Ulrika, 35 år, ridskola i Mellansverige 

I kontakt med ridskolan lär sig många hästintresserade barn och ungdomar 

tidigt i livet att sköta och ta ansvar för hästar. Med åren utvecklar dessa 

ett starkt intresse och en stor hästkunskap genom skötseln och samvaron 

med hästar. Många väljer därför att gå någon form av hästinriktning på ett 

naturbruksgymnasium. Flera av dem som lämnar naturbruksgymnasierna ser 

sällan arbetet med hästar i första hand som yrke utan främst som ett intresse 

eller hobby. Detta kan delvis bero på att yrkesrollen generellt är svag, främst 

bland hästskötare. 

Denna otydliga och svåridentifierade linje inom näringen mellan lönearbete 

och obetalt arbete/ideell verksamhet, samt mellan yrke och hobby, 

undergräver yrkesstatusen. I citatet ovan sammanfattar Ulrika på ett bra sätt 

de beskrivningar av yrket som framkommer genom intervjuerna. Tillsammans 

med de andra intervjupersonerna understryker hon att hon arbetar med sin 

hobby, vilket hamnar i konflikt med yrkesstatusen och frågan kring arbetets 

ekonomiska ersättning. Generellt får man inte betalt för att utföra sin 

hobby, något som innebär att det obetalda arbetet i stallet kan betraktas som 

hobby och fritid. Detta är något som visar på hästnäringens problematiska 

arbetsbegrepp. Förståelsen bland de intervjuade för hästengagemanget 

som en förutsättning för att kunna arbeta i branschen belyser förhållandet 

mellan arbete och hobby ytterligare. Näringens beroenden av arbetstagarnas 

emotionella koppling till hästen för att utföra det arbete som krävs är något 

som blir tydligt i materialet och stärker bilden av arbetet som en livsstil. 



Förhållandet mellan hobby och arbetet speglar sig även i omvärldens 

begränsade kunskaper och uppfattning om branschens olika yrken. En 

stor del av de som jobbar på ridskola har någon gång fått frågan vad de 

egentligen jobbar med. Detta till trots finns det en stark yrkesstolthet bland 

arbetstagarna inom näringen, vilket hästarna är en stor bidragande faktor till. 

Arbetstagarnas djupa engagemang och känslor för hästarna möjliggör en viss 

form av självexploatering, främst i form av obetalt arbete. Hästnäringen är 

starkt traditionsbunden och få förändringar har skett i arbetsmiljön i stallet 

under de senaste 50 åren. Till följd av den starka yrkesstoltheten tenderar 

många som arbetar inom branschen att skuldbelägga sig själva och acceptera 

sakernas tillstånd. Bilden av arbetet som livsstil bidrar till detta då arbetet 

framställs som ett individuellt val vilket individen är personligen ansvarig för, 

liksom dess följder. Flera av intervjupersonerna ursäktar arbetsförhållandena 

och löneläget med att de jobbar med sin hobby eller att de själva har valt att 

arbeta med detta. 

”Du har ju valt det själv. Men det vet arbetsgivarna om och de mjölkar, 

framförallt unga tjejer som sliter arslet av sig för att det brinner för sina 

hästar och får absolut ingenting för det. 

Kristin, 30 år, ridskola i Mellansverige 

Näringens starka koncentration av kvinnor innebär ofta att en del 

arbetsuppgifter som vanligtvis är manligt kodade på arbetsmarknaden, i 

större utsträckning, utförs av kvinnor inom dessa sektorer. Dessa kvinnors 

överträdelser av arbetsmarknadens könsnormer ifrågasätts av olika 

arbetsgrupper utanför dessa sektorer. Flera av kvinnorna i studien har 

erfarenheter av att vid olika situationer få sina yrkesroller och yrkeskunskaper 

ifrågasatta, oftast av personer utifrån som till exempel hantverkare eller 

leverantörer. 



”När det har kommit hantverkare till arbetsplatsen och så ska man visa dem 

någonting, till exempel en rörmokare eller en snickare, så tror de att: du lilla 

tjejen, du kan ju inte så mycket.” 

Ulrika, 35 år, ridskola i Mellansverige 

Dessa yrkesgruppers handlande, i likhet med travtränarkåren, kan ses som ett 

motstånd mot en feminisering av deras yrkesroll och arbetsuppgifter. Ulrikas, 

liksom flera andra kvinnors, utförande av vissa arbetsmoment ifrågasätter den 

könsstereotypa arbetsdelningen på arbetsmarknaden. 



Fackföreningen i stallet 

”Jag tror folk inte vågar. Om någon har för lite lön så vågar den inte säga 

till arbetsgivaren att – men jag kommer gå till facket. För då lär den väl få 

sparken. Jag tror att det är det som många är rädda för.” 

Sanna, 20 år, galoppstall i Sydsverige 

Den låga organiseringsgraden i stall och på ridskolor har flera olika 

förklaringar och bakgrunder. Ofta springer arbetet ur ett fritidsintresse 

och övergången mellan hobbyn och arbetet är inte alltid tydlig. Den nära 

relationen till arbetsgivaren, som oftast beskrivs i familjära termer, knyter 

arbetstagarnas lojalitet närmre företaget och dess hästar. Det har historiskt 

sett varit problematiskt att organisera arbetare inom lantbruket, vilket har 

inneburit att arbetsgivarna har vidmakthållit sin starka position. Travsportens 

historiska ursprung i de agrara näringarna har bidragit till att denna tradition 

bibehållits. Enligt de fackligt förtroendevalda ser många arbetsgivare 

fackföreningen som ett hot mot deras möjligheter att genomföra de beslut 

de själva fattat. Detta har resulterat i en rädsla bland hästskötare m.fl. 

att organisera sig. I dag examineras en stor mängd hästskötare från olika 

naturbruksgymnasier, vilket innebär att det bakom varje hästskötare står en 

lång kö av personer beredda att utföra dennes arbete. 

Ur intervjuerna framgår det att den negativa bild av fackföreningen, som 

finns bland en del av näringens arbetsgivare, grundar sig ofta i tradition samt 

en oförmåga från fackföreningen att nå fram med de fördelar som ett gott 

förhållande till fackföreningen innebär. Citatet ovan, från intervjun med 

Sanna, visar på vilka konsekvenser den negativa bilden av fackföreningen 

i kombination med arbetsgivarens maktposition får för arbetstagare inom 

näringen. 

De fackligt förtroendevalda i intervjuerna menar att en del av arbetsgivarna 

har successivt börjat inse fördelarna med både en god relation med den 

fackliga organisationen samt kollektivavtal, vilket långt ifrån alla arbetsgivare 

har tecknat. De förtroendevalda understryker att organisationsgraden 

har en avgörande betydelse för både kollektivavtalets och den fackliga 

organisationens legitimitet inom näringen. 

50 – FACKFÖRENINGEN I STALLET


Upprättandet av ett kollektivavtal som omfattar galoppsporten beskrivs av 

fackligt förtroendevalda som centralt för att möjliggöra ett fackligt deltagande 

i näringen i sin helhet. Både i intervjuerna med förtroendevalda samt vid 

avdelningskonferenserna betonar deltagarna behovet av att öka samverkan 

både med näringen men även internt inom organisationen kring yrkesfrågor. 

Detta för att bli en mer central och aktiv aktör inom näringen i sin helhet för 

att sprida kunskap kring och förbättra arbetsförhållandena. Möjligheterna 

till bättre arbetsförhållande och arbetsmiljö framhåller de fackligt 

förtroendevalda som en viktig fråga för organisationen att arbeta med bland 

annat skolinformation och olika typer av informationsmaterial. En uppfattning 

som även återkommer bland deltagarna på avdelningskonferenserna. 

Utifrån begreppet professionalitet framhåller förtroendevalda behovet av 

att arbetsgivarna generellt håller en professionell nivå och inställning till 

personalpolitiska frågor och arbetsmiljön. Detta på samma sätt som de 

har ett professionellt förhållande till till exempel hästarnas träning. Flera 

av de förtroendevalda menar dock att detta främst är en kunskapsfråga 

och lyfter upp HYN:s utbildande av praktikvärdar som ett bra sätt att höja 

kunskapsnivån kring dessa frågor. 

I och med Lantarbetareförbundets sammanslagning med Kommunal 

minskade grunden för att identifiera sig med den fackliga organisationen, 

enligt flera av intervjupersonerna. Dessa yrkesgruppers begränsade andel 

och synlighet i organisationen beskrevs i intervjuerna som den huvudsakliga 

anledningen till att det ansågs svårt att identifiera sig med organisationen. 

Förtroendevalda och deltagarna vid avdelningskonferenserna understryker 

behovet av organisationen att vid olika sammanhang och i medier synas 

inom näringen. Exempel på förslag som dessa tar upp är att synas genom 

arbetsplatsbesök, evenemang och fackpress. Många av intervjupersonerna har 

relativt vaga förklaringar till att de är eller inte är organiserade. Medlemskapet 

ansågs främst utgöra en försäkring vid en eventuell schism med arbetsgivaren. 

Oberoende av om intervjupersonerna var organiserade eller inte så var 

kunskapen kring den fackliga organisationen och dess arbete generellt låg. 

51 – FACKFÖRENINGEN I STALLET

Sammanfattning 


Hästnäringen är en brokig och skiftande näring både när det gäller 

förhållanden och verksamheter. Totalisatorspelet på travoch galoppsporten 

genererar tillsammans med ridskolorna en bred social förankring av näringen 

i samhället. Hästen är upphov till lika mycket glädje som arbete, både ideellt 

och avlönat. Det ökande hästantalet, under främst 1980- och 90-talet, har 

skapat en stor mängd arbetstillfällen. I samma takt har intresset för hästar, 

främst bland yngre tjejer, vuxit. Detta har gett upphov till att hästar blivit 

en stor och bred hobby som både aktiverar ungdomar och vuxna. Med 

åren har det skett en ökad professionalisering av näringens olika sektorer, 

vilket har inneburit en ökad efterfrågan på utbildad och kompentent 

personal. Intresset för hästar, liksom branschens efterfrågan, har skapat en 

explosionsartad ökning av antalet utbildningar, på olika nivåer, med inriktning 

mot häst. Trots att näringen har utvecklats inom flera olika delar och på 

flera fronter genom åren så har mycket av utvecklingen i stallet och den 

direkta arbetsmiljön mer eller mindre stått still. Fostrandet in i näringen 

samt de starka känslorna till hästen hamnar ständigt i konflikt med ett 

hållbart arbetssätt och en säker arbetsmiljö. Intervjuerna visar att det starka 

engagemanget för hästarna bygger en stark yrkesstolthet bland hästnäringens 

yrkesgrupper. Däremot undergrävs yrkesstatusen av vaga kvalifikationskrav, 

bristande arbetsförhållande och oklara uppdelningar mellan arbete och hobby. 

Arbetsdelningen utifrån kön inom näringen är tydlig. Kvinnor arbetar i högre 

grad som hästskötare och finns därigenom närmare hästen. Män har i större 

utsträckning högre positioner, som till exempel tränare eller försteman, och 

utför oftare arbete som inbegriper någon form av maskinanvändning. Denna 

arbetsdelning medför att kvinnor i större omfattning än män påverkas av den 

bristande arbetsmiljön och de bristande arbetsförhållandena, vilket bland 

annat syns i olycksfallsstatistiken. 

52 – SAMMANFATTNING

Slutsatser 


Näringspolitik 

En utmaning för delar av näringen är bristande lönsamhet. Verksamheter 

drivs trots bristande lönsamhet många gånger vidare. En anledning till 

detta är att de ekonomiska incitamenten bakom verksamheten inte är 

tillräckligt starka. Andra incitament, såsom en önskan att kunna ägna sig åt sin 

fritidssysselsättning på heltid, bidrar till att verksamhet som inte bär sig hålls i 

gång. Många som är verksamma inom näringen är beredda att offra inkomster 

och att acceptera kompromisser som vanligen inte skulle göras inom ramarna 

för en yrkesverksamhet. Detta ger effekter på näringens utbredning och 

utveckling liksom på hur arbetsplatserna utvecklas och utformas. 

Arbetsmiljön 

Den fysiska och psykiska arbetsmiljön är en av de väsentligaste och mest 

eftersatta frågorna inom näringen. Utvecklingen inom dessa områden har 

nästintill varit obefintlig. Många av de slitsamma och tunga arbetsmomenten 

utförs i stort sett på samma sätt som för 50 år sedan. Kroppsliga besvär, som är 

orsakade av arbetet, är relativt vanligt bland yrkesgrupperna inom näringen. 

Arbetsbelastningen är skiftande inom olika delar av branschen, men håller 

generellt en hög nivå bland annat i form av högt arbetstempo, övertidsarbete 

samt fysiska påfrestningar. För att komma till rätta med dessa problem krävs 

det ett tydligt ledarskap och insikten om arbetsmiljöns betydelse för ett 

säkerställa ett långt yrkesliv. 

Att minska arbetsbelastningen, förebygga olyckor samt att utveckla 

arbetsredskapen och arbetsteknikerna är viktiga åtgärder för att 

förebygga uppkomsten av besvär i rörelseapparaten. Ett sätt att minska 

arbetsbelastningen kan vara att alternera mellan olika arbetsuppgifter liksom 

att i ökad utsträckning mekanisera arbetsmoment. 

Personer som motionerar minst två timmar per vecka, utöver ridningen, 

har hälften så stor risk att utveckla kroppsliga besvär. 72) Det är därför viktigt 

att arbetsgivaren tar ansvar för detta och säkerställer att det är möjligt att 

motionera minst två timmar i veckan som en del av arbetet. Vid en del 


53 – SLUTSATSER


ridskolor har man förstått vikten av friskvård för att kunna bedriva en bra 

personalpolitik och därigenom möjliggöra ett livslångt yrkesliv. 

Den starka solidariteten med arbetskamraterna och hästarna medför att 

anställda väljer att gå till jobbet trots att de är sjuka. Detta främst eftersom 

de är medvetna om vad deras frånvaro skulle medföra i form av ökad 

arbetsbelastning för de kvarvarande arbetskamraterna. Forskning har 

visat att arbete trots sjukdom, så kallad sjuknärvaro, kan medföra framtida 

hälsoproblem och besvär. 73) 

Att öka kunskaperna kring, den starkt eftersatta, arbetsmiljöns betydelse 

är i ett ingångskeende en fackföreningens främsta roller i dess arbete 

inom näringen. Men även att i dialog med enskilda arbetsgivare lokalt och 

med centrala organisationer verka för att utveckla och anpassa arbetet och 

arbetsmiljön på näringens arbetsplatser. 

Goda exempel 

Arbetets organisering är oftast traditionsstyrd. Detta kräver en utveckling 

av alternativa och moderna lösningar för att bland annat möjliggöra en 

kombination av förvärvsarbete och föräldraskap inom näringens yrkesgrupper. 

Inom näringens olika sektorer finns det positiva exempel som visar på 

nödvändigheten med, och möjligheten, att bedriva en god verksamhet både 

för anställda och hästar. Vid några ridskolor i landet pågår ett samarbete 

med Kommunal kring att utveckla arbetsplatsen och dess arbetsmiljö. Dessa 

exempel är viktiga för att motverka de myter och föreställningar som är 

sammankopplade med kollektivavtal och den fackliga organisationen inom 

näringen. 

Yrkesstatus och profession 

För att stärka yrkesstatusen krävs ett tydliggörande av yrkesrollen genom 

att organisera arbetet så att det finns utrymme för ideellt och professionellt 

arbete. En organisering i vilken arbetstagaren har ansvar för arbetet. 

Näringens, liksom fackets, legitimitet är beroende av att komma till rätta 

73) Bergström, G & Bodin, L m.fl. (2009) ”Sickness Presenteeism Today, Sickness Absenteeism 

Tomorrow?” Journal of Occupational and Environmental Medicine, 51(6):629-38. 

54 – SLUTSATSER


med arbetsförhållandena och den utbredda verksamhet som bedrivs med av 

HYN icke godkända praktikplatser eller utifrån ersättning för kost, logi och 

fickpeng. Majoriteten av de som arbetar inom näringen har sedan tidig ålder 

arbetat med hästar och har därigenom nästan ett livslångt yrkeskunnande. 

Arbetsförhållandena och den informella arbetsmarknad som finns inom 

näringen osynliggör dessa kunskaper och förvägrar dessa yrkesgrupper 

sin rättmätiga yrkesstatus. I intervjuerna med företrädare för centrala 

organisationer inom hästnäringen framkom skillnader i definitionen och 

användningen av begreppet professionell. Dessa företrädare använder 

begreppet främst som ett mått på omsättning och ekonomisk lönsamhet. 

Denna definition och användning hamnar inte i direkt konflikt med den 

fackliga förståelsen av begreppet, men synliggör delvis dessa företrädares 

tydliga utgångspunkt i diskussionen kring näringen och dess utveckling. Detta 

synliggör även behovet av ett arbetstagarperspektiv i dessa diskussioner. 

Hur samhället ser på arbetet med hästar utifrån kön har under 1900-talet 

förändrats och har inneburit en degradering av yrkesstatusen, främst 

hästskötaryrket. Att tydliggöra hästyrket som profession och därigenom 

särskilja arbetet från det som betraktas som hobby är därför centralt. 

Eftersom utförandet av en hobby i allmänhet inte genererar någon ersättning 

så bidrar gratisarbetet till att sudda ut skillnaden mellan arbete och fritid. 

En del av detta gratisarbete utförs inom det nuvarande praktiksystemet, vilket 

dag är en förutsättning för att kunna söka till den hippologiska utbildningen. 

Detta medför att gratisarbetet i större grad utförs av ungdomar. Synen på 

arbetet som central för kunskapsförvärvningen, men även dess fostrande 

roll, inom näringen legitimerar detta. Status är oftast sammankopplat med 

utbildning och licensiering. Det är därför viktigt att minska den skråliknande 

organiseringen och utbildningsvägen. 

55 – SLUTSATSER

Föreställning om 

hästskötaryrket som 

en livsstil är farlig 

ur ett arbetstagarperspektiv. 


Utvecklingen av näringens utbildningar har kommit en bra bit på vägen, 

men fortfarande påminner delar av relationerna i branschen om skråtidens 

hantverkargång från lärling till mästare. Det krävs att det nuvarande 

praktiksystemet förbättras. Praktikbegreppet ska enbart omfatta praktik 

som utgör en direkt del av en utbildning och som sker på arbetsplatser som 

uppfyller HYN:s krav på en kvalitativ praktikplats. 74) 

Föreställning om hästskötaryrket som en livsstil är farlig ur ett 

arbetstagarperspektiv. Denna föreställning legitimerar ofta sakernas tillstånd 

och undergräver yrkets profession och kompetens. Det är ur många aspekter 

en viktig process även för att bland annat tydliggöra distinktionen och 

ansvarsfördelningen mellan arbetstagare och arbetsgivare. 

Under de senare åren har användningen av utländsk arbetskraft och individer 

i arbetsmarknadsåtgärder i stallarbetet ökat. Detta är företeelser som 

förstärker arbetets låga status, något som tidigare har skett i USA. 

Ur ett jämställdhetsperspektiv finns flera problematiska företeelser som 

behöver utvecklas inom näringen. Ser man de bristande förhållandena 

kring arbetsmiljö och anställningar i ljuset av arbetsdelningen mellan män 

och kvinnor är detta i stor omfattning ett jämställdhetsproblem. Denna 

arbetsdelning innebär att näringens missförhållanden i större usträckning 

slår mot kvinnorna och påverkar deras vardag inom branschen. Ett annat 

jämställdhetsproblem inom näringen är arbetsgivarnas bristande ansvar för 

att skapa möjligheter att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. Detta 

medför problem i vardagen för främst ensamstående föräldrar samtidigt som 

en del kvinnor känner att de måste skjuta upp barnafödandet på framtiden till 

följd av arbetet. 

Den informella rekryteringen och befordrandet som sker inom näringen 

försvårar möjligheterna för kvinnor inom vissa yrkesgrupper att få vissa 

jobb eller utvecklas i sitt yrke. Detta innebär att dessa processer blir mindre 

transparanta och därför ökar utrymmet för godtycke. Detta är främst 

problematiskt i starkt mansdominerade yrkesgrupper vars sammansättning 

bidrar till att upprätthålla dessa processer och könsarbetsdelningen. 

74) Hedenborg, Susanna (2008:68f) Arbetet på stallbacken. 

56 – SLUTSATSER


Samverkan och aktörskap 

Inom näringen diskuteras sällan de faktiska arbetsförhållanden under vilka 

hästar hålls. Ur ett fackligt perspektiv är det därför viktigt att lyfta dessa frågor 

och belysa vikten av dem från bl.a. en näringspolitisk aspekt. Kommunals 

engagemang i HYN är en viktig del för att skapa bland annat forum för 

fackliga frågor i diskussionerna kring näringens utvecklingsprocesser. 

Detta är en diskussion som även förs på olika arenor och på olika nivåer. Från 

fikabordet till centrala intresseförhandlingar. En viktig arena, som har en 

bred spridning, är de facktidskrifter som finns och har en stor läsekrets inom 

näringen. 

En ökning av organisationsgraden är en avgörande fråga för att kunna 

upprätthålla och stärka kollektivavtalens ställning inom näringen. Att koppla 

samman fackliga erfarenheter och framgångar inom näringen är viktiga 

kugghjul i upprättandet av den fackliga identiteten samt i förbättrandet av 

stabiliteten i den fackliga organisationens ställning och roll. För att utveckla 

det fackliga arbetet är det viktigt att skapa förutsättningar för att etablera och 

upprätthålla en intern dialog och kunskapsutbyte kring näringspolitiska frågor. 

Om Kommunal är passivt i förhållande till hästnäringen riskerar detta att 

osynliggöra näringens yrkesgrupper internt och externt inom organisationen. 

En tydlighet i organisationens roll och betydelse är avgörande i den stora 

helheten och floran av yrkesgrupper inom Kommunal. Skillnaderna mellan 

förbundets yrkesgrupper är många, men likheterna är fler. 

57 – SLUTSATSER

Hästnäringen är brokig och skiftande, både när det gäller arbetsförhållanden 

och verksamheter. Hästen är upphov till lika mycket 

glädje som arbete, ideellt så väl som avlönat. Trots att näringen 

har vuxit och utvecklats genom åren så har utvecklingen som gäller 

stallet och arbetsmiljön mer eller mindre stått still. Näringens 

fostrande kultur och de starka känslorna till hästen hamnar ständigt 

i konflikt med ett hållbart arbetssätt och en säker arbetsmiljö. 

Detta underlagsmaterial beskriver hästnäringens framväxt och 

karaktär. Skriften bygger på litteraturmaterial och intervjuer med 

yrkesverksamma, förtroendevalda och representanter för centrala 

organisationer i branschen. Den bild av hästnäringen som träder 

fram utgör grund till en facklig strategi som Kommunal kan använda 

för att skapa bättre förhållanden och villkor för de anställda. 

Studien är en del av faktaunderlaget till Kommunals kongressrapport 

Vattna, Gödsla, Gallra! – Dags för Kommunals jordbrukspolitik 

att slå rot. 

Art nr 7141 879 1 Ett hästjobb för Kommunal. Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7–11 juni 2010. Sjuhäradsbygdens Tryckeri.

Ett hästjobb för Kommunal (pdf)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?